Äldres boende idag och i framtiden UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO

Äldres boende idag och i framtiden UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord Äldres livskvalitet är i hög utsträckning kopplad till boendet och boendemiljön. Att bo på ett sätt som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter är en mycket angelägen fråga för PRO. temperaturen i den boendepolitiska debatten och formulera konstruktiva lösningar som leder fram till ett bra boende för äldre både på kort och på lång sikt. PRO:s kongress 2012 gav PRO:s styrelse i uppdrag att ta fram ett boendepolitiskt program lägenheterna, men lika mycket om boendemiljön, närhet till service och det sociala innehållet. Boende för äldre är inte en ny fråga för PRO. Under de senaste åren har PRO skaffat sig kunskap om boende för äldre genom rapporter som Syneförrättning av bostäder (2007), Boende och livsmiljö (2012) samt Äldrebarometern (2012). Tillsammans med den alldeles färska medlemsundersökningen vi presenterar i denna rapport ger detta sammantaget en bra vägledning i hur PRO:s medlemmar ser på sitt boende idag och i framtiden. För att kunna göra ett genomgripande och heltäckande boendepolitiskt program för äldre Under våren 2013 arrangerar vi tre kunskapskonferenser för att belysa boende för äldre ur olika perspektiv, hur vill äldre bo, vad är hindren för ett bra boende för äldre och hur fyller man boendet med ett bra innehåll? Jag hoppas att denna rapport ska utgöra både kunskapsunderlag och inspirationskälla för arbetet med att skapa ett bra boende för äldre. PRO:s medlemsundersökning som visar hur medlemmar bor idag och hur medlemmar vill bo i framtiden, kan tillsammans med de goda exempel rapporten lyfter fram vara en bra plattform när PRO:s medlemmar i de kommunala pensionärsråden driver frågor om boende. Välkommen att delta i debatten om äldres boende idag och i framtiden. Mars 2013 Curt Persson Ordförande PRO

4 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN INNEHÅLL Förord 1. En tillbakablick...5 2. Det politiska ansvaret för äldres boende...6 3. Många äldre med tydliga krav och behov skapar ett starkt tryck på boendet...7 3.1 Gruppen äldre växer allt snabbare...7 3.2 Utmaningen äldres behov och önskemål och samhällets möjligheter att möta dessa...8 4. Äldres boende idag...9 4.1 Var bor äldre?...9 4.2 Olika former av boende...9 4.3 Lägger mest på boendet... 11 4.4 Tillgängligheten stort problem... 11 4.5 Bostadsanpassning...12 4.6 Hemtjänst och anhörigvård...12 4.7 Bostadstillägg...13 4.8 Investeringsstöd till äldrebostäder...13 5. Hur vill äldre bo?... 14 5.1 När vet man hur man vill bo?... 14 5.2. Bo bra på äldre dar... 14 6. PRO:s medlemmar om sitt boende idag och i framtiden...19 7. Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre...21 7.1 Bostadsmarknaden...21 7.2 Bostadspolitiken nedprioriterad...21 7.3 Brist på samverkan och kunskap om äldres behov...22 7.4 Pensionärernas ekonomi...22 7.5 Osäkra prognoser...22 7.6 Livsstilsrelaterade frågor blir allt viktigare vid val av boende...22 7.7 Hinder för att kunna bo kvar i eget boende...23 7.8 Hinder för äldres boende i olika former av mellanboende...23 7.9 Hinder för äldres boende i särskilda boenden...23 8. Slutsatser...25 Ordförklaringar...27 Läslista...29 1. Inledning...29 2. Många äldre innebär stora utmaningar för boendet...29 3. Äldres boende idag...29 4. Hur vill äldre bo?...30 5. Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre...30

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5 1. En tillbakablick Ännu i början av 1900-talet saknade en stor andel äldre försörjning om de inte togs omhand av sina barn. För dem återstod fattigstugorna, där fattiga, gamla och sjuka personer blandades. Fattigstugorna omvandlades 1918 till ålderdomshem och nya ålderdomshem inrättades för att ta hand om pensionärer som utan egen förskyllan var beroende av kommunens hjälp. 1 Förhållandena på hemmen gjorde att de var avskydda och fruktade. Med bättre pensionsförmåner och bostadstillägg blev det efterhand ekonomiskt möjligt ålderdomshem. Bostadsstandarden i landet började förbättras efter andra världskriget. Till en viktig del berodde detta på den reform som möjliggjorde bildandet av kommunala bostadsföretag. äldre människor gavs möjligheter att bo bra och bo kvar. Kommunerna började också i mitten av 1970-talet att bygga särskilda servicehus avsedda för personer som i stort sett kunde klara sig själva. För sjuka personer med stora funktionsnedsättningar byggde landstingen ungefär samtidigt sjukhem. Under 1960- och 1970-talen ökade antalet hemhjälpstimmar kraftigt. Från och med 80-talet utvecklades hjälpen till att omfatta alltmer personlig omvårdnad och blev det vi idag benämner hemtjänst. Utvecklingen av hemtjänsten har inneburit att också äldre som lider av till exempel kronisk sjukdom kan bo kvar hemma. som den långvariga somatiska vården upp till läkarnivån. Läkarna blev även fortsättningsvis anställda av landstingen. 55 000 anställda bytte arbetsgivare och 31 000 sjukhemsplatser fördes över till kommunerna. Ungefär samtidigt tog staten över ansvaret för kommunernas bostadstillägg. 2 sorgsboende eller till seniorboende och på senare år även till trygghetsboende. I stort sett i alla kommuner har tröskeln för att få en lägenhet i ett servicehus höjts sedan Ädelreformen. men som inte känner sig trygga i sitt hem, fått allt svårare att beviljas plats i servicehus. tjänst och hemsjukvård och att antalet platser i särskilt boende har minskat. 2007 infördes liga boenden. 1 Rolf Ohlsson, Det svenska välfärdssamhällets framväxt tacka kvinnorna för det, Socialvetenskaplig Tidskrift, (årsangivelse saknas) 2 SOU 1999:52

6 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 2. Det politiska ansvaret för äldres boende Regeringen beslutade i maj 2006 att tillkalla en delegation för utveckling av bostäder och boende för äldre personer med uppgift att följa och analysera behoven av och utvecklingen i december 2007 Bo för att leva - seniorbostäder och trygghetsbostäder 3 och ett slutbetänkande i december 2008 Bo bra hela livet. Äldreboendedelegationen föreslog bland annat åtgärder för att öka byggandet av trygghetsbostäder och för att säkerställa tillgången till bra bostäder för äldre. Kommunen har ansvar för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Kommunen har också ansvar för att äldre ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra och att äldre människor får goda bostäder samt det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service de behöver. 5 Riksdagen har slagit fast följande mål för bostadspolitiken: Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. 3 SOU 2007:103 4 SOU 2008:113 5 Socialtjänstlagen 4

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 7 3. Många äldre med tydliga krav och behov skapar ett starkt tryck på boendet 3.1 Gruppen äldre växer allt snabbare Äldre är den grupp som haft den största förbättringen av hälsan under de senaste decennierna och det faktum att så många kan leva ett rikt och långt liv är en av samhällets stora landvinningar. Mellan 1975 och 2005 fördubblades andelen äldre över 80 år från 2,7 procent av befolkningen ner något. Idag är var fjärde svensk över 60 år och bara Tyskland och Japan har en större andel. Om man ser till gruppen äldre (80+ år) är ökningen jämförelsevis större och vi går mot ett läge där antalet äldre 80+ är nära en miljon år 2060. I Europa ligger svenska män idag på första plats vad gäller förväntad livslängd (80 år). FRAMTIDA PROGNOS FÖR 65 ÅR OCH ÄLDRE År 1960 2013 2030 2060 Antal 65 år 920 000 1 900 000 2 400 000 2 700 000 Antal 80 år 140 000 500 000 790 000 960 000 Källa: SCB, DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:2, Sveriges framtida befolkning 2012-2060 äldre har skett utan att samhället förlorat kontrollen över utgifterna för äldreomsorg och effektiviserats med ny teknik och nya hjälpmedel som by-passoperationer och rullatorer. Gruppen äldre blir alltmer heterogen och den största förändringen är den ökade andelen utrikes födda. Som andel av populationen 65+ år ökar utrikes födda från två procent 1960 till 12 procent 2012 och kommer att öka till 17 procent år 2030 och till 25 procent år 2060 eller från 19 000 personer till 726 000 personer. 6 Samtidigt är det en utmaning för samhället när den arbetsföra delen av befolkningen inte 6 SCB, DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:2, Sveriges framtida befolkning 2012-2060

8 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN ännu inte är i yrkesverksam ålder som pensionärer. I kommuner med många äldre och få yrkesverksamma blir det också mycket svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen. Arbetskraften räcker helt enkelt inte till. ANTAL INVÅNARE 85 ÅR OCH ÄLDRE Källa: Den långsiktiga finansieringen välfärdspolitikens klimatfråga? Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2009:1, Per Borg tidigt ska vi vara medvetna om att utvecklingen i Sverige inte är så dramatisk som i många andra länder. Vi får dock inte blunda för de framtida problemen. Inte minst när det gäller den ojämna fördelningen mellan kommunerna. Många mindre kommuner kan få svårt att klara äldreomsorgens kostnader med sin kommunalskatt. 3.2 Utmaningen äldres behov och önskemål och samhällets möjligheter att möta dessa Utmaningen är att erbjuda ett boende och en boendemiljö som äldre trivs med och som så länge som möjligt. För kommunerna kan det också vara ekonomiskt lönsamt eftersom ett särskilt boende ofta blir dyrare än insatser från hemtjänsten. När det egna boendet inte längre motsvarar äldres fysiska eller psykiska förutsättningar är alternativen att anpassa bostaden, ordna ett annat ordinarie och bättre fungerande boende och vård. Utmaningen för samhället är att hantera de här övergångarna utifrån äldres olika önskemål och behov och, inte minst, med största möjliga självständighet och autonomi för den äldre människan.

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 9 4. Äldres boende idag 4.1 Var bor äldre? Störst andel äldre personer som är 80 år eller däröver bor i Norrlands inland samt i sydöstra Småland. Lägst andel äldre är bosatta i kranskommunerna runt Stockholm. Störst andel ensamstående äldre personer hör hemma i Norrlands inland samt i Stockholms innerstad. Västerbottens och Norrbottens inland som har sina närstående på långt avstånd. 7 4.2 Olika former av boende Ordinärt boende Bara en av tjugo som är 65+ år bor i särskilt boende. Majoriteten av kvinnorna bor ensamma ensamboende. UPPLÅTELSEFORM OCH ÅLDER I PROCENT 65 74 år 75 84 år 85+ år Hyresrätt 25 33 48 Bostadsrätt 19 25 26 Äganderätt 56 42 26 Källa: SCB ULF/SILC Databas/Boende, upplåtelseform och ålder Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag. Forskare menar dock att vi kan förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap att själva se om sin situation. Om äldre ges möjlighet, 8 7 Äldrecentrum 2006, Kristina Larsson, Kvarboende eller flyttning på äldre dagar en kunskapsöversikt 8 Hjälpmedelsinstitutet 2012, Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist, Lena Magnusson Turner

10 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Anpassat boende Så kallat anpassat boende är mellanformer mellan ordinärt boende och särskilt boende med 32 000 seniorbostäder i kommunerna 2011. 9 Men eftersom ett stort antal kommuner inte sva- anpassade boenden varav merparten är seniorbostäder och drygt 3 000 trygghetsbostäder. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, ofta 55+ Enligt Boverkets kommunenkät som gjordes 2012 fanns i 21 kommuner planer på ombyggnad av bostäder till seniorbostäder och i 12 kommuner planer på att omvandla service- komma att påbörjas under 2012 och 2013, i huvudsak genom nyproduktion. Cirka 550 bostäder beräknas bli omvandlade från särskilda boendeformer till seniorboende. planerar för seniorbostäder. I hälften av projekten är det ett allmännyttigt bostadsföretag som är byggherre och en fjärdedel byggs som bostadsrätt. 10 Från och med 2010 kan det statliga investeringsstödet till äldrebostäder ges till trygghetsbostäder. Med trygghetsbostäder avses bostäder med utrymmen för gemensamma måltider, stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav för att få investeringsstöd är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt på några orter ger bilden att hyrorna ofta är höga i trygghetsboenden som tillkommit genom nyproduktion eller mer omfattande renoveringar. I Bjurholm ligger hyran för en tvårummare på mellan 6 300 och 7 800 kronor per månad. 11 I Stockholm ombildades ett servicehus till trygghetsboende och som en följd av ombyggnaden 12 13 Enligt Boverkets kommunenkät 2012 fanns det i 117 kommuner planer på att bygga över hälften och omvandling av bostäder i särskilda boendeformer för cirka en tredjedel. kommuner med färre än 25 000 invånare. - och omsorgsbehov, många gånger på grund av demens. Omkring hälften av de boende har 9 SKL 2011, Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder, Kommunkartläggning 2011 10 Boverket 2012. Bostadsmarknaden 2012 2013 11 Västerbottens-Kuriren 15.10 2012 12 Svenska Dagbladet 8.1 2011 13 Kristianstadsbladet 17.4 2012

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 11 tillhandahålls efter särskilda biståndsbeslut. i huvudsak kommunerna som tillhandahåller särskilt boende och privata vårdgivare står för omkring en femtedel av vårdplatserna. Antalet platser i särskilt boende har minskat kraftigt och enligt Boverket har 26 000 platser tagits bort de senaste tio åren. 15 Enligt Socialstyrelsens statistik från april 2012 var antalet andelen dubbelt så hög. Flertalet boende, 70 procent, är kvinnor. 16 Boverket hävdar att många särskilda boenden inte uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och i stället för att bekosta en ombyggnad väljer många kommuner att avveckla bostäderna. Boverket föreslår därför att investeringsstödet ska omfatta även ombyggnad av särskilda platser på särskilda boenden. 17 Som en följd av minskningen av antalet platser har det blivit allt svårare för äldre att få alltmer upptas av personer som väntar på plats i särskilt boende och att slutenvården ökar. I förlängningen innebär platsminskningen också ett ökat tryck på primärvården, hemtjänsten och de anhöriga. Kommunerna verkar vara väl medvetna om att det fattas platser i särskilt boende. Bara sex av tio kommuner anser sig ha täckt behovet av särskilda boendeformer för äldre. 18 4.3 Lägger mest på boendet Pensionärshushåll lägger en större andel av sin inkomst på boendet än andra hushåll och det gäller i synnerhet ensamhushållen och kvinnorna. I hyresrätt motsvarar boendeutgiften för - sedan för att vara en börda för hela 33 procent av de äldre 85+ år och då i större utsträckning för kvinnor än för män. Med börda avser SCB situationer då boendekostnaden är mer än boendet med bostadstillägget inräknat. I inkomsten räknas de totala inkomsterna in, men inte bostadstillägget. 19 4.4 Tillgängligheten stort problem För många äldre är tillgängligheten till och i bostaden ett stort problem. Bara omkring en fjärdedel av landets bostäder uppskattas vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. 14 Socialstyrelsen, Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år 2011 Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen, 2012 15 Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder 16 Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, 2013 17 Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder 18 Boverket 2012, Bostadsmarknaden 2012 2013 19 SCB, ULF/SILC databas 2011, Boende efter indikator (boendekostnad, boendestandard), ålder och kön

12 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN tillgängliga för rullstolsburna. 20 saknas hiss och nästan hälften av personerna över 80 år bodde vid sekelskiftet i en bostad utan hiss. 21 Enligt Boverket kan så många som en miljon hushåll boende i cirka 75 000 uppgångar sakna hiss. 22 Med begränsad nybyggnation och bristfällig upprustning av rekordårens bostäder kan andelen otillgängliga lägenheter förväntas öka. Tillgängligheten måste givetvis fortsätta att förbättras. För fastighetsägarnas del kan det ske i samband med bland annat renovering. Vidare kan tillgängligheten förbättras i samband med bostadsanpassningar. I vissa fall är det mycket svårt att lösa tillgänglighetsproblemen i få sina behov av god tillgänglighet tillgodosedda. 4.5 Bostadsanpassning Om samhället ska förmå att möta äldres önskan att bo kvar i den egna bostaden ställs stora anpassningsbidraget är till för att enskilda ska kunna få sin bostad anpassad med sådana åtgärder som är nödvändiga på grund av en funktionsnedsättning. Stödet riktar sig till alla med funktionsnedsättning, men det är framför allt äldre som erhåller bidraget drygt 70 procent går till personer äldre än 70 år. Vanligtvis avser anpassningen mindre åtgärder som justering av trösklar, anpassning av badrum, montering av ramper, anpassning av dörrar, installation av spisvakt/timer och montering av stödhandtag. genomsnittlig kostnad på 13 600 kr. Bidraget kan också gå till särskilda boenden. 4.6 Hemtjänst och anhörigvård anställs av kommunen, men det är ovanligt. Merparten av anhörigvården utförs helt ideellt och utvecklingen har hittills gått mot att anhöriga står för allt mer av vården och omsorgen. Kommunerna är enligt socialtjänsten skyldiga att erbjuda anhöriga stöd och hjälp. Vad som ofta erbjuds är avlösning och avlastning i form av korttidsboende. Trots lagens krav varierar stödet mellan kommunerna. I vissa kommuner är det svårt att få hjälp som anhörig. Kommunerna ansvarar för hemtjänsten, men tjänsterna kan också utföras av privata företag (ca 20 procent). Idag blir det allt vanligare att också hemsjukvården bedrivs av kommunen, som tagit över den från landstinget. 23 72 procent av dem var äldre än 80 år och merparten var kvinnor. Antalet äldre med hemtjänst ökar stadigt enligt Socialstyrelsen. exempel vara att alla över 70 år har rätt till sex timmar i veckan. 20 SCB, Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 21 Äldreboendedelegationen, Bo bra hela livet (SOU 2008:113) 22 Boverket 2003, Bättre koll på underhåll 23 Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, 2013

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 13 Antalet äldre med stora och omfattande behov av vård och omsorg ökar inom äldreomsorgen, vilket kräver nära samarbete mellan landsting och kommuner. 4.7 Bostadstillägg Pensionärer med låga inkomster kan få tillägg till sin pension för att täcka boendekostna- Pensionsmyndigheten tyder på att ytterligare 50 000 pensionärer skulle vara berättigade till bostadstillägg, om de ansökte om detta. Enligt huvudregeln har en pensionär rätt till ersättning med högst 93 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor per månad. En gift pensionär har rätt till halva beloppet. På - eller hon har betalat sina bostadskostnader, har möjlighet att få ett särskilt bostadstillägg som Tidigare var besluten om bostadstillägg tidsbegränsade och det var mycket besvärligt att och handläggningstiderna kunde därför bli väldigt långa. I många fall ledde det till felaktiga beslut. Sedan oktober 2012 gäller besluten tills vidare och blanketten för ansökan har blivit betydligt enklare. 4.8 Investeringsstöd till äldrebostäder äldre. Sedan 2010 omfattar stödet även trygghetsbostäder. Stödet upphör år 2015. Vid nybyggnation är stödet 2 600 kronor per kvadratmeter och vid ombyggnad 2 200 kronor. En utvärdering av stödet visar att söktrycket har varit stort och att alla ansökningar om stöd inte kunnat beviljas inom den nuvarande ramen på 600 miljoner kr per år. Sedan stödet infördes och fram till december förra året har drygt 11 000 bostäder varav 2 000 trygghetsbostäder beviljats stöd på sammanlagt 1,3 miljarder kr. En enkät till de sökande visar att stödet hade stor betydelse för beslutet att bygga särskilt boende och i än högre grad för nybyggnad av trygghetsbostäder och då i synnerhet för privata fastighetsägare. särskilt tillgängliga bostäder även för äldre som inte fyllt 70 år. I mindre kommuner råder - för trygghetsbostäder från 70 år till 65 år. Boverket föreslår också att stödet utvidgas till att 25 24 Inspektionen för Socialförsäkringen, rapport 2012:3, Handläggning av bostadstillägg 25 Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder

14 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5. Hur vill äldre bo? 5.1 När vet man hur man vill bo? Äldre är inte är en homogen grupp. Att vara 68 år eller 92 år påverkar behov och önskemål. Äldre lever under olika förhållanden och kan ha helt skilda villkor, både ekonomiska och hälsomässiga. Äldre har olika värderingar och olika livsstilar. Trots alla dessa skillnader principen om rätt till kvarboende för äldre. Vad krävs för att man ska kunna bo kvar hemma? när de inte klarar sig helt själva längre, får hjälp av kommunens hemtjänst. När de inte klarar sig alls själva längre behöver de en plats på ett av kommunens vård- och omsorgsboenden. av vård- och omsorgsboende. Länkarna i denna kedja är olika former av boenden som kan erbjuda en större trygghet än närhet till service och butiker, god tillgänglighet vad gäller både bostaden och närmiljön. erande seniorboenden. När vi talar om länkar i en kedja, bör vi också ha i åtanke att de allra Äldre vistas mer i bostaden och i området de bor i än andra och värderar också boendet högre. Med åldern blir det viktigare att det är lummigt och grönt, lugnt och tryggt, att grannar är skötsamma och att de som bor i området är lika varandra. För många blir det viktigare att bostaden är bekväm och lättskött och att boendet är anpassat för personer med funktionsnedsättning. Likaså värderar man närhet till butiker och service högre. 26 5.2. Bo bra på äldre dar och rapporter. Syftet med projektet var att utveckla kunskaper om hur äldre bor, om hur de vill bo samt om hur olika aktörer kan agera för ett bra boende på äldre dar. 5.2.1 Samordning och inventering Bo bra på äldre dar pekade på betydelsen av samverkan inom kommunerna, samarbete mellan kommunen och berörda företag och med det civila samhället, inte minst de äldre och ner en bild av problem och möjligheter i det bostadsbestånd man har, till exempel om hur tillgängligheten ser ut i olika områden. Med undersökningar, inventeringar och analyser som grund har sedan kommunerna utarbetat strategier för den fortsatta planeringen och genomförandet. En studie omfattade utomnordiska invandrare, som gärna söker gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund och vill se äldreboenden med personal som talar deras språk 26 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004: Boendets betydelser och boendes värderingar, Jan-Erik Lind Sven Bergenstråhle

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 15 och kan laga den mat de är vana vid (Botkyrka/Mångkulturellt Centrum). Projektets slutsats är att det behövs en mångfald av alternativa och tillgängliga bostadsformer för äldre. Slutrapporten lyfte fram bristen på bostäder för äldre, betydelsen av tillgänglighet samt att trygghet och gemenskap är två av de viktigaste faktorerna för ett bra boende göra betydande framtida besparingar genom att förbättra bostadsbeståndet och genom att stödja tillkomsten av senior- och trygghetsbostäder. 27 Erfarenheter pekar på att detta kommer att minska de förväntade ökningarna av behov av vård- och omsorgsboende som följer av allt 5.2.2 Hur och varför flyttar äldre? inte, utan bor kvar i en bostad där de har bott en längre tid. 28 I rapporten intervjuades ett 90-tal äldre personer, dels sådana som bor kvar i sin bostad - var angelägna att bo kvar, var beredda att betala för tjänster såsom trädgårdsskötsel, fönster- som bodde på landsbygden var bilen en avgörande faktor för hur länge man räknade med att kunna bo kvar. Flytten i sig var det få som oroade sig för, men man trodde att det kunde vara en avhållande faktor för andra äldre. Många av dem som ville bo kvar saknade kunskap om alternativ till det nuvarande boendet. man blev ensamstående. av de intervjuade funderade i termer av att utnyttja det kapital som fanns bundet i boendet, dels för nytt boende och dels för att realisera andra projekt. - menade att det inte är viktigt att bo med andra äldre utan man vill bo i åldersintegrerat boende, men att det ska vara lugnt. 27 Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre. Hjälpmedelsinstitutet 2012 28 Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist och Lena Magnusson Turner

16 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN egentligen inte var någon större skillnad mot att bo i vanlig lägenhet. Utifrån svaren från de intervjuade, menar författarna, att vi kan vänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland dem att själva se om sin situation. 5.2.3 Tre kommunala projekt inom Bo bra på äldre dar hemsida 29 bra exempel. Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås personer 85 år+år, att äventyra kommunens ekonomi. Strategin går ut på att höja välfärden i boendet för den äldre befolkningen för att därigenom minska behovet av vård- och omsorgsboende. Projektet syftade till att utveckla boendestrategier som kan hjälpa de äldre att, i god tid, planera hur de vill bo under äldrelivets olika skiftningar. Problemet i Alingsås är att många äldre bor kvar som tidigare allt för länge därför att de inte anser sig ha några alternativ. fram bättre kunskaper om vad de äldre anser vara attraktiva och väl fungerande bostäder. Projektgruppen använde analysverktyget Boendetypologi för äldrelivet för att öka kunskapen om bakomliggande behov och drivkrafter som styr hur äldre vill bo. utvecklade sedan i workshops förslag på boendeformer som matchade de olika gruppernas behov. Under arbetets gång träffade projektgruppen vid två tillfällen representanter för de fem grupperna, för att säkerställa att förslagen passade respektive grupp. Rapporten Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås är en beskrivning av äldrelivets boendebehov, som kan användas av såväl de äldre som de aktörer som är inblandade i de olika boendeformerna. I Alingsås kartlade man utifrån de olika boendetyperna behovet av de nya boendeformerna. inblandade huvudaktörerna, som ska ta fram affärsmodeller som kan förena aktörernas olika drivkrafter och verksamhetslogiker. Syd bygger för framtidens äldre Projektet genomfördes av Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet och syftet var att ta fram ett underlag för den regionala planeringen av trygghetsbostäder i södra Sverige. Vad innebär sådan planering på 2010-talet? Vilka förändringar tar man hänsyn till i planerna? Vari består nytänkandet? 29 http://www.hi.se/

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 17 Projektet hade sin utgångspunkt i behovet av ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet och som lyfts fram av Äldreboendedelegationen. Projektet fokuserade på dem som upplevde en ökad otrygghet och som funderade på sin framtida bostadssituation. En medaktör var det nätverk som Länsstyrelsen i Skåne startat och som består av näringsliv och regionala aktörer. Syftet med nätverket är att öka bostadsbyggandet genom att bättre förstå den långsiktiga befolkningsutvecklingen Med utgångspunkt från ett urval av kommunala planförslag och två nätverk bestående av kommuner och äldre medborgare kom projektet snabbt att inriktas på hur man skapar delaktighet i planeringen av äldrebostäder som ger möjlighet till ett bra livsinnehåll. Nätverk Syd bestod av femton kommuner i Blekinge, Skåne och Småland, som har resurser och politiskt ansvar för den lokala bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd bestod av en grupp äldre medborgare som på olika sätt försökt bilda opinion eller på annat sätt var representerade föreningar såsom BoAktiv, Aktiv Senior, Strokeförbundet, Anhörigförening, Kommunerna ville få fram nya sätt att se på bostadsplaneringen och åldrandet i vår tid, metoder för att ta reda på äldre människors krav och behov och för att involvera dem i bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd gav uttryck för behovet av att på ett bättre sätt än idag kunna påverka bostadsplaneringen och få stöd när man själv tar initiativ och organiserar sig för att bilda opinion eller för att starta egna boendekollektiv. Resultaten visar på behovet av en fördjupad demokrati och ett mer konsekvent förhållningssätt när det gäller planeringen av bostäder för äldre medborgare. En växande äldre befolkning, särskilt i den tredje åldern som svarar mot de behov trygghetsbostäderna avser, ställer krav på förändrade och mer dynamiska synsätt på åldrandet och på medborgarskapet i välfärdsstaten. Upplåtelseformerna måste anpassas till olika livsmönster och livsstilar, så att människor större möjligheter till samråd i planeringen. Hembesök som inventeringshjälp Laholms kommun utvecklade och testade under våren 2012 en arbetsmodell för kartläggning lägenheter och hur dessa motsvarar de äldres behov och önskemål. Kommunen ville få fram en metod som gav tillförlitliga resultat till begränsade kostnader. Projektet vände sig till 205 personer, 72 år och äldre och med en tyngdpunkt på gruppen 80+ i 20 områden/fastigheter i Laholms kommun. Av de 205 personerna som erbjudits förebyggande hembesök ställde sig 153 positiva till ett besök. Resultaten pekar i första hand ut bristerna i tillgänglighet, då dessa ger den bästa indikationen på fastighetens respektive lägenhetens lämplighet med avseende på äldres boende och därigenom ger svar på de frågor som angavs i målbeskrivningen. Avstånd till service/inköp, bristande tillgänglighet. Närhet till offentliga kommunikationer har ingen större betydelse då endast några få av de intervjuade upplever sig kunna använda sig av bussarna.

18 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Tillgängligheten i lägenheterna begränsas generellt av höga trösklar, speciellt i entréer och till balkong/uteplats, men även mellan rummen. Trösklarna har dock åtgärdats i huvuddelen av de cirka 30 procent av lägenheterna som har bostadsanpassats. Bristande fri passage i dörrarna till i första hand badrum och klädkammare/förråd försvårar - speciellt vid parallellkök. Bristande utrymme i badrum/toalett är mycket vanligt i de inventerade lägenheterna. handtag vid dusch/badkar är också mycket vanligt. Vid de förebyggande hembesöken gjordes tillgänglighets- och lämplighetsinventeringar och intervjuer om personernas livssituation och ett erbjudande om trygghetskartläggning. Arbetsmodellen med tillgänglighetsinventering i kombination med förebyggande hembesök visade sig ha många fördelar. Genom de personliga intervjuerna var det möjligt att få fram intressant information som inte kommer fram vid sedvanlig tillgänglighetsinventering. Intervjuerna kan också ha fungerat som en viktig påminnelse till de äldre att tänka över sin bostadsplanering, då det vid intervjuerna fanns en mycket låg medvetenhet om behovet av detta. syneförrättningar av bostadsområden byggda under denna tid. Precis som i Laholm kom PRO fram till att bristerna är störst vad gäller tillgängligheten. Men man kunde också konstatera att det fortfarande byggs lägenheter med bristande tillgänglighet.

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 19 6. PRO:s medlemmar om sitt boende idag och i framtiden Under januari månad 2013 genomförde PRO i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, en undersökning för att få medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boendet. Antalet i urvalet var totalt 5 928 medlemmar och svarsfrekvensen blev 71 procent. 70 procent av kvinnorna och 73 procent av männen besvarade enkäten. 76 procent av medlemmarna som är 80 år eller yngre har besvarat enkäten, medan medlemmar som är 81 år eller äldre svarar i något mindre utsträckning, 62 procent. ska kunna driva de krav som medlemmarna upplever angelägna. Medlemsundersökningen visar med all tydlighet att boendefrågan är en fråga som medlemmarna tycker att PRO ska arbeta med. 77 procent av medlemmarna anser att boendefrågan är mycket viktig. Lägger man därtill de 19 procent som tycker att det är ganska viktigt att PRO driver denna fråga så är det nästan alla medlemmar som menar att boendet är mycket viktigt eller ganska viktigt. Nedan följer en sammanställning av svaren på den del av enkäten som rör boendet. Boendet är en viktig beståndsdel för en bra livskvalitet. Att kunna bo bra anser 82 procent av medlemmarna vara mycket viktigt och 17 procent anser det vara ganska viktigt för livskvaliteten. En tredjedel av medlemmarna oroar sig alltid eller ofta för att de ska få en försämrad boendesituation. Att inte känna sig ensam är betydelsefullt. 92 procent av medlemmarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt. verkar bo i villa/radhus/kedjehus, framförallt de medlemmar som är yngre än 70 år. 27 procent bor i hyresrätt och 23 procent bor i bostadsrättslägenhet. Knappt några, endast 3 procent, bor i trygghetsboende/seniorboende/55+boende eller äldreboende/serviceboende. boendet. Få, endast 3 procent, upplever sig trångbodda. 82 procent upplever att månadskostnaden för boendet är på en godtagbar nivå medan 18 procent inte anser att bostadskostnaden är på en rimlig nivå. Några större skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper går inte att se. Svaren stämmer dock inte överens med boendeenkät Boende projekt Bo bra på äldre dar. I den enkäten uttryckte många oro över sin ekonomiska situation om låga pensioner och höga hyror. miljö. Svaren i enkäten stämmer väl överens med PRO:s tidigare boendeenkät Boende och miljön är anpassad efter deras fysiska behov anser medlemmarna vara viktiga inslag i boen- marna i Stockholms och Göteborgs distrikt.

20 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Att boendemiljön är anpassad efter enskildas fysiska behov är mer viktigt ju äldre medlem- medlemmar över 80 år tycker att det är mer viktigt att anhöriga och vänner bor i närheten. Närhet till restauranger och caféer och ett aktivt föreningsliv verkar vara minst viktiga inslag alls viktigt. bo kvar i sin nuvarande bostad pga. åldersskäl, hälsoskäl eller ekonomiska skäl. Fördelningen mellan de olika alternativen, i ett mindre eget boende, i ett seniorboende, i en trygghetslägenhet eller i ett serviceboende, är ganska jämn, ungefär 25 procent. Män vill i något större serviceboende och de yngsta medlemmarna under 70 år hellre vill bo i ett eget mindre boende eller seniorboende, 38 respektive 32 procent.

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 21 7. Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre befolkningens utveckling och sammansättning, samhällets förmåga och vilja att ta sig an ett stort strukturellt problem som äldres boende, men också äldres egen vilja och förmåga att sörja för ett bra boende på äldre dar. Andra hinder är relaterade till bostadssektorn och hur bostadsmarknaden fungerar och inte minst bostadspolitiken. 7.1 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden fungerar inte som andra marknader. Utbudet har svårt att anpassa sig till kan bara på mycket lång sikt tillfredsställa ökad efterfrågan. I stället blir priset den enda ven- en sådan nivå att priserna hålls uppe. Ju större koncentrationen är i byggnadssektorn, desto lägre är sannolikheten att det uppstår jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Sektorn inriktar sig gärna på den del av marknaden, där avkastningen är störst, det vill säga på bostadsbehoven hos höginkomsthushållen. kan ändras och eftersom det rör sig om stora belopp blir riskpremien hög. Till det kommer tionen, tillgången på mark och bristande samordning mellan kommuner i sammanhängande bostadsregioner. 30 7.2 Bostadspolitiken nedprioriterad Bostadspolitiken är ett hinder framför allt därför att den länge haft låg prioritet. Bostadsförsörjningen har alltid i huvudsak varit marknadsstyrd och samhällets uppgift har varit att verktyg och det bostadspolitiska mål som formulerats av den nuvarande regeringen är att åstadkomma fungerande marknader. 31 Bostadsbristen och höga priser på nybyggen har drivit upp boendekostnaderna och reformerna inom boendet under senare år borttagandet av fastighetsskatten och införandet av ROT har drivit upp priserna ytterligare. Egendomsskattekommittén hade tidigare pekat på 32, 33 den effekten och den har också belysts empiriskt. former, minskat valmöjligheterna för personer med låga inkomster och medelinkomster och skapat inlåsningseffekter. Samtidigt förvärras läget på bostadsmarknaden som en följd av in- 30 Bostadsfrågan och Malmö, Sven Bergenstråhle och Peder Palmstierna, 2012 31 Aa s 33 ff 32 SOU 2004:036 s 157. 33 The Capitalization of Interest Subsidies: Evidence from Sweden Berger, Tommy; Englund, Peter; Hendershott, Patric H. Turner, Bengt, Journal of Money, Credit and Banking, 2000, Vol.32(2), pp.199-217 [Peer Reviewed Journal] samt Prisbildning på fastigheter/ Vad kan en skattesänkning innebära?, C-uppsats 2008, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen,

22 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN med bostadsförsörjningsplaneringen, har varit nästan lika frånvarande. 7.3 Brist på samverkan och kunskap om äldres behov Bra boende för äldre kräver bättre samverkan mellan olika aktörer i kommunen, i bostadssektorn och i tjänstesektorn och med intresseorganisationerna. Eftersom det ofta saknas inventeringar av bostäder och miljöer i kommunerna samt undersökningar av äldres bo- få med äldre som är födda utanför Norden i planeringen. 7.4 Pensionärernas ekonomi s.k. bromsen leder till att klyftan mellan löntagarnas och pensionärernas inkomster ökar och kommer att fortsätta att öka. Till detta kommer att pensionärerna vid de första utbetalning- procent av den årliga tillväxten. Följden blir att skillnaderna mellan löntagarnas och pensionärernas inkomster ökar ytterligare. Möjligheterna för äldre att fortsätta förvärvsarbeta längre än f.n. är begränsade för en tredjedel av 65-åringarna eftersom sjukdom och svårigheter att få arbete hindrar detta. Andelen pensionärer med dålig ekonomi kommer därför att öka successivt, vilket påverkar deras möjligheter att själva ordna ett boende som passar deras behov och önskemål. 7.5 Osäkra prognoser Vi vet att äldre lever allt längre och också är friskare högre upp i åldrarna. Behoven av vård och omsorg skjuts upp och äldres krav och önskemål på boende och service förändras. Också förutsättningarna för att leva ett gott liv förändras, ny medicinsk teknik kommer sannolikt att bidra till en fortsatt snabb utveckling. Men just osäkerheten kring dessa förändringar och - att de kommer till stånd. 7.6 Livsstilsrelaterade frågor blir allt viktigare vid val av boende i hur människor förväntar sig att de ska bemötas på äldre dar. 35 att kräva en helt annan lyhördhet från både utförare och beslutsfattare för olika krav och behov. 34 Bostadsfrågan och Malmö, Sven Bergenstråhle och Peder Palmstierna, 2012 35 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004: Boendets betydelser och boendes värderingar, Jan-Erik Lind Sven Bergenstråhle

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 23 7.7 Hinder för att kunna bo kvar i eget boende Att lösa de äldres behov av tillgängliga bostäder genom nyproduktion blir mycket dyrt för samhället och kommer även med en ökad produktion att ta lång tid. Äldres bostadssituation nation, men där olika anpassade boendeformer blir viktiga komplement som stegvis tillgodo- kvar i sina hem med hjälp av insatser som hemtjänst, bostadstillägg och bostadsanpassning. Problemet är att en stor del av beståndet inte är tillgängligt för personer med rörelsesvårigheter, bara omkring en fjärdedel av landets bostäder. 36 Många äldre som vill byta bostad till ett mer anpassat men eget boende klarar inte det Bostads lånen är betalda och de låga boendekostnaderna gör att de väljer att bo kvar, trots att bostaden kanske är för stor eller svårskött och dåligt anpassad för en äldre människa. Att Oviljan hos människor som är i den tredje åldern att planera för sin ålderdom utgör ett annat hinder. 37 Tyvärr inser många äldre alltför sent att de blir mindre rörliga och har behov av bättre tillgänglighet i bostaden och av ökad service. I stället för att i tid ändra sitt boende blir de beroende av att kommunen träder in med service och omsorg och det tidigare än annars skulle vara fallet. Att få människor intresserade av att i god tid fundera över sin egen situation och sina önskemål efter pensioneringen är avgörande. För att kvarboendet ska vara ett bra alternativ krävs en väl fungerande hemtjänst som kan anpassa sina tjänster efter den äldres behov, även för dem som tillhör gruppen de mest sjuka mellan kommunerna. Alla kan idag inte få den hjälp som behövs för att kunna bo kvar. 7.8 Hinder för äldres boende i olika former av mellanboende Seniorboende, 55+ inte köp av bostadsrätt eller en väsentligt högre hyra. Trygghetsboende, 70+ Trygghetsboendet blir ofta för dyrt. För kommunerna är det däremot lönsamt eftersom det Investeringsstödet är viktigt för byggande av trygghetsboende. Men det är tidsbegränsat, hårt villkorat och ger ett relativt lågt ekonomiskt tillskott till produktionskostnaderna. 7.9 Hinder för äldres boende i särskilda boenden Att kommunerna avvecklar särskilda boenden beror på att det är ett dyrt boende med höga driftskostnader. Man menar att man tillgodoser den äldres behov av vård och omsorg med hemtjänst och trygghetsbostäder. 36 Äldreboendedelegationen, Bo bra hela livet (SOU 2008:113) 37 Den tredje åldern- en kunskapsöversikt, Angelika Thelin, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, 2009

24 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN som för något decennium sedan bodde i särskilt boende. Kommunerna sparar pengar genom att omvandla särskilt boende till trygghetsboende. För de äldre betyder det sämre service och ökade kostnader. Trygghetsbostäder var tänkta att vara ett komplement till och inte en ersättning för andra boendeformer inom äldrevården. hemma mot sin vilja när de nekas särskilt boende. Mindre än hälften av kommunerna uppger att de har behovet av särskilda boendeformer täckt. Redan i dag är således behovet av särskilt boende/vård- och omsorgsboende långtifrån tillgodosett. I särskilt boende är den äldres bostad också en arbetsplats, som måste utformas enligt ibland omfattande ombyggnader och bidrar sannolikt till att särskilt boende omvandlas till trygghetsbostäder. - nellt, handlar oftast om hemtjänsten och omsorgen om äldre i det egna hemmet.

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 25 8. Slutsatser Frågan om boende för äldre är viktig för PRO:s medlemmar. PRO menar att det har varit alldeles för tyst om äldres boende i samhällsdebatten och vill därför väcka diskussion med boendet i framtiden. boende. Så många som 98 procent av medlemmarna trivs med sitt boende. För många innebär kvarboendet till slut att vardagslivet blir alltför begränsat då få bostäder är anpassade efter boendeformer som tar vid och stegvis anpassas efter den äldres ökade behov av vård och omsorg. Särskilt stort är behovet av mellanformer mellan ordinärt boende och särskilt boende, men också av vanliga lägenheter anpassade till äldres förutsättningar. PRO:s medlemsundersökning visar att om medlemmarna i framtiden inte har möjlighet att bo kvar i sin nuvarande bostad på grund av ålderskäl, hälsoskäl eller ekonomiska skäl vill procent till trygghetsboende eller till ett serviceboende. Äldre är ingen homogen grupp utan äldre att fortsätta leva ett självständigt liv. - ihop. I PRO:s medlemsundersökning menar 82 procent att de idag har boendekostnader på en der till följd av små eller inga bostadslån. Var femte medlem anser dock att boendekostnaden inte är på en rimlig nivå. En tidigare undersökning genomförd av PRO pekar på att många medlemmar är oroade för sin ekonomiska situation och därmed möjlighet att välja ett bra boende. närmiljö även när krafterna tryter. Resultaten i PRO:s Äldrebarometer 2012 visar att kommu- gift för samhället, och framför allt för landets kommuner, att möjliggöra kvarboende genom olika typer av insatser som anpassning av bostaden, hemtjänst, färdtjänst, bostads tillägg och inte minst planera för olika alternativ av anpassat boende i form av seniorbostäder, trygg- Bo bra på äldre dar. PRO:s Äldrebarometer visar också att det är få kommuner som trots en ökande andel äldre - alla landets kommuner. I dessa skulle boendefrågor för äldre diskuteras på ett mer strukturerat sätt än vad som görs idag.

26 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN anmärkningsvärt med tanke på att regeringen sedan 2010 delar ut stimulansmedel till investeringar i denna boendeform. I jämförelse med förra Äldrebarometern 2010, har det snarare blivit sämre. ning och ökade statliga stimulansmedel. PRO anser att kommunerna måste bli skyldiga en- centrala lägen. Många äldre har ofta liten kunskap om hur de kan få hjälp att öka tillgängligheten i den - yttre och inre boendemiljö samt alternativen till det nuvarande boendet ökar möjligheterna att styra sina val. Med tillgång till olika former av mellanboende förlängs möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet. För samhället är det långsiktigt en vinst att ge äldre förutsättningar att kunna bo kvar. En starkt begränsande faktor är situationen på bostadsmarknaden, i synnerhet i de tre stor- ett ordinärt boende som bättre passar de egna behoven. Men svårigheterna kan vara stora någon större utsträckning om inte bostadsmarknaden bättre förmår tillgodose bostadsbehoven. För att det ska kunna ske krävs en rad politiska beslut i riksdag och i kommuner som ökar konkurrensen inom byggindustrin, pressar priser och kostnader och bättre förmår hantera riskspridningen vid de stora investeringar det är frågan om. sägas vara uppfylld.

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 27 Ordförklaringar Boendeform parhus med mera se vidare rubriken Upplåtelseform. I det här sammanhanget anger det ibland boende med trygghet, vård och omsorg. Bostadstillägg Ett bostadsbidrag till pensionärer för att täcka en viss del av boendekostnaden. Fattigstuga Inrättning i gamla tider för människor som på grund av ålderdom, sjukdom eller handikapp saknade möjligheter till egen försörjning. Funktionshinder Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Hemsjukvård ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Hemtjänst Bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad. Korttidsvård/korttidsboende Bistånd i form av tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland annat avlösning, växelvård och eftervård. Investeringsbidrag till äldrebostäder. Investeringsbidraget ges på vissa villkor till särskilt boende och trygghetsbostäder. Byggherren söker bidraget hos Länsstyrelsen som också fattar beslut. Boverket handhar och fördelar den statligt tilldelade investeringsramen och följer utvecklingen. Omvårdnad Insatser enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen för person som inte själv kan tillgodose sina fysiska, psykiska och sociala behov. Ordinärt boende stadshus, egna hem eller liknande till skillnad från särskilda boendeformer. Seniorbostäder Samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning, som är avsedda för personer över en viss ålder i ordinärt boende med god fysisk tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler. Sjukhem Finns inte kvar som benämning längre. Inrättning inom äldreomsorgen som avsåg ett hem för äldre som är i behov av medicinsk vård och omsorg dygnet runt. Somatisk kroppslig, ofta avseende vård och sjukvård till skillnad från omsorg.

28 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Särskilda boendeformer Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. I dessa kan omfattande service och vård förekomma dygnet runt. Kommunerna har ansvaret för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. Benämns också Tillgänglighet Avser den fysiska miljön (bostäder, offentliga lokaler, offentlig utemiljö, allmänna kommunikationer). Begreppet avser alltså mötet mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav/utformning. Tredje åldern många fall relativt god hälsa. Trygghetsbostäder Äldreboendedelegationen 38 jande: En form av bostäder avsedda för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, tillgång till service- reglerar denna boendeform. I investeringsstödet till äldrebostäder anges särskilda kriterier Upplåtelseform Anger hur en fastighet ägs egnahem, bostadsrätt, hyresrätt, kooperativ Vård- och omsorgsboende Se särskilda boendeformer. Ålderdomshem Förekommer inte längre som benämning. Ordet ålderdomshem förekommer dock ibland fortfarande i namn på särskilda boenden. Tidigare var det den enda boendeformen för äldre som inte kunde försörja sig själva. Äldres boende Omfattar alla de olika former av bostäder inom särskilda boendeformer och inom det ordinära bostadsbeståndet där det bor äldre personer, oberoende av hur bostaden förmedlas och vilken upplåtelseform den har. Äldre Avser personer i åldrarna 65 år och däröver. När en avgränsad åldersgrupp inom detta spann avses anges åldersintervallet, till exempel 80 år och äldre. Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. 38 Regeringen beslutade i maj 2006 att tillkalla en delegation för utveckling av bostäder och boende för äldre personer med uppgift att följa och analysera behoven av och utvecklingen av boende för äldre.