Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, 23-24 april 2016 Motioner E - G
2 (91) Innehållsförteckning E INFRASTRUKTUR/BOSTÄDER... 4 Motion E1 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu enskild... 4 Motion E2 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Solna AK... 6 Motion E3 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Sundbyberg AK... 7 Motion E4 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Upplands Väsby AK... 9 Motion E5 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Österåker AK... 10 Motion E6 Mindre dumsnål politik Mer bostadsbyggande nu! Järfälla AK... 11 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E1 till E6... 12 Motion E7 Avveckla ränteavdragen för en jämlik ekonomi Huddinge AK... 13 Motion E8 Bort med flyttsken Solna AK... 14 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E7 och E8... 15 Motion E9 Utred ny bostadssocial politik efter norsk modell Värmdö AK... 16 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E9... 17 Motion E10 Stöd östlig förbindelse nu! Värmdö AK... 18 Motion E11 Stöd Östlig förbindelse nu! Nacka AK... 19 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E10 och E11... 21 Motion E12 Bygg ut infrastruktur för snabba miljöbussar från söder till norr Huddinge AK... 24 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E12... 25 Motion E13 Underlätta arbetspendling Bygg cykelpendlingsvägar Huddinge AK... 26 Motion E14 Underlätta arbetspendling Bygg cykelpendlingsvägar Sundbyberg AK... 27 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E13 och E14... 29 Motion E15 Dags genomföra en kommunreform! Värmdö AK... 29 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E15... 31 Motion E16 En stark tillväxtregion förutsätter starka regionala kärnor Södertälje AK... 32 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E16... 33 Motion E17 Dags för framtidsreform Stockholm Värmdö AK... 35 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E17... 36 Motion E18 Dags för kommunal förköpsrätt 2.0 Värmdö AK... 38 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E18... 39 F KOLLEKTIVTRAFIK... 41 Motion F1 Kommunikationerna i egen regi Täby AK... 41 Motion F2 Återta på lång sikt all upphandling i regionens kollektivtrafik! Sollentuna AK... 42 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F1 till F2... 43 Motion F3 Fria resor i kollektivtrafiken med SL för pensionärer i Stockholms län Vallentuna AK... 44 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F3... 45
3 (91) Motion F4 Skrota zonerna och inför enhetstaxa! Södertälje AK... 46 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F4... 47 Motion F5 Tillgängliggörande av SL:s trafikdata Huddinge AK... 48 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F5... 49 Motion F6 Roslagsbanans utbyggnad till Arlanda Vallentuna AK... 50 Motion F7 Fullfälj upprustningen av Roslagsbanan Vallentuna AK... 51 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F6 och F7... 52 Motion F8 Tunnelbaneuppgång i Eriksbergs industriområde enskild... 54 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F8... 56 Motion F9 Ändra SL:s reklamregler stoppa all falsk reklam! Sollentuna AK... 57 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion F9... 58 G INTEGRATION/FLYKTINGPOLITIK... 61 Motion G1 Värna asylrätten Sollentuna AK... 61 Motion G2 Värna asylrätten I Solna AK... 62 Motion G3 Värna asylrätten II enskild... 64 Motion G4 Värna asylrätten Sundbyberg AK... 65 Motion G5 Värna asylrätten enskild... 67 Motion G6 Värna asylrätten enskild... 68 Motion G7 Värna asylrätten Järfälla AK... 69 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G1 till G7... 70 Motion G8 Ett socialdemokratiskt flyktingmottagande = ett folkligt flyktingmottagande! Haninge AK... 71 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G8... 74 Motion G9 Ordning och reda i svenskt flyktingmottagande Södertälje AK... 75 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G9... 76 Motion G10 Förbättrad ansvarsfördelning mellan kommunerna vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn Södertälje AK... 77 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G10... 79 Motion G11 En långsiktigt hållbar och ekonomiskt ansvarsfull avveckling av avräkningen från biståndet för täcka kostnader för asylmottagandet Vallentuna AK... 80 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G11... 81 Motion G12 En socialdemokratisk flyktingpolitik; solidaritet, integration och samarbete Värmdö AK... 82 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G12... 83 Motion G13 Att lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare genom Arbetsförmedlingen förlängs från nuvarande 24 månader till 36 månader Järfälla AK... 84 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G13... 85 Motion G14 Stöd till traumatiserade kvinnor och barn som flyr från krigets Syrien Södertälje AK... 86 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G14... 87 Motion G15 Hjälp Irak och Syriens minoriteter som står inför ett existentiellt hot S i Botkyrka... 88 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion G15... 90
4 (91) E INFRASTRUKTUR/BOSTÄDER Motion E1 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu - enskild Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av Anton Lindgren, ordförande SSU-Sollentuna och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt
5 (91) Styrelsens yttrande Styrelsen vill börja med tacka för motionen som tar upp en vår tids största utmaningar. Hur ska vi hantera den akuta bostadsbristen? Den akuta bostadsbristen leder till många unga inte får möjlighet flytta hemifrån och starta sitt vuxenliv och är också tillväxthämmande, då det leder till många tvingas tacka nej till jobb. Styrelsen delar motionärens uppfning ägardirektiv bör ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande. Styrelsen tycker också AP-fonderna även borde få möjlighet finansiera infrastrukturinvesteringar i större utsträckning än idag, då sambandet bättre infrastruktur och ökat bostadsbyggandet är tydligt. Det är en väg bland många andra gå för öka bostadsbyggandet med betoning på hyresrätter och minska bostadsbristen. Styrelsen delar dock inte motionärens ett avskaffande av räntebidragen skulle få liknande effekt. Som motionären skriver är det korrekt ränteavdraget inte är inkomstfördelningsmässigt motiverat, men vi tycker man ibland i den allmänna deben missar poängen med ränteavdrag. I händelse av räntan stiger samtidigt som vi ser en kraftig nedgång av bostadspriserna, kan ränteavdraget fungera som en automatisk stabilisator i ekonomin, eller med andra ord: Husägarna med små marginaler tvingas inte sälja sina bostäder till ett vrakpris i händelse av räntan stiger och sitta kvar med skulder som försvårar för hushållen för en lång tid framöver. Genom subventionera räntekostnaden får bostadsägaren lite längre tid på ställa om sig till de nya förhållandena eller kanske till och med får möjlighet bo kvar tills räntan sedan sjunker. Det är inte minst viktigt idag när vi ser många unga hushåll i Stockholmsregionen är ganska tungt belånade och där många hushåll har valt rörlig ränta samtidigt som de tvingas leva med små marginaler för kunna ha råd bo i Stockholmsområdet. Ett scenario där många av dessa tvingas gå från hem och hus med stora obetalda skulder i ett läge med tilltagande bostadsbrist pga för lågt byggande och den accelerande urbaniseringen är ett scenario som vi inte vill uppleva. Ett par av de viktigaste skälen till varför bostadsbristen har ökat så lavinartad de senaste åren är den borgerliga regeringen motstånd mot stimulanser inom bostadsbyggande och de så ensidigt har tagit beslut som minskar rörelsen på bostadsmarknaden (flyttsk, höga stämpelsker och avskaffande av fastighetssken). Tillsammans med de stimulanser som den socialdemokratiska regeringen föreslår när det gäller subventioner för bygga hyresrätter bör regeringen helst blocköverskridande sänka stämpelskerna och införa en fastighetssk, som löper parallellt med ränteavdraget. Styrelsen skulle därför vilja bifalla den första -satsen med instämmer inte i de två sista. Det låter sig dock inte göras, då vi måste ta ställning till hela motionen. Eftersom vi tycker det är bra fler förslag till ökat bostadsbyggande diskuteras på kongressen och vi delar såväl andemeningen i motionen som förslaget AP-fonderna bör få ett utökat ägardirektiv för minska bostadsbristen, väljer vi skicka motionen som enskild till distriktskongressen. Styrelsen föreslår medlemsmötet besluta motionen skickas till distriktskongressen 2016 som enskild Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 23 november 2015 beslutade motionen skickas vidare till distriktskongressen som enskild. Julia Mäkitalo Blent, mötesordförande Berit Forsberg, mötessekreterare
6 (91) Motion E2 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Solna AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt - Att ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod - Att ränteavdraget ska avvecklas på sikt Hélène Sevastik och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt Arbetarekommunens yttrande Solna Arbetarekommun delar motionens allmänna inriktning. Vi behöver bygga väldigt många fler bostäder. Frågan om ränteavdragen känns lite påhängd i motionen. I sig bidrar ju inte nedtrappade/avskaffade ränteavdrag till ökat bostadsbyggande. Snarare tvärtom, allt annat lika, då det skulle göra färre människor har råd efterfråga de dyra bostadsrätter som ju (tyvärr) är vad som byggs i storstäderna idag. Det som skulle bidra till ökat bostadsbyggande är om de ökade
7 (91) statliga intäkterna från nedtrappade/avskaffade ränteavdrag används till investeringar i bostadsbyggande, något som nämns i motionen men som borde lyftas fram tydligare. Sedan frågan om statliga investeringar i bostadsbyggande. Här tror arbetarekommun mer på investera i bostadsbyggande genom de kommunala bostadsbolagen eller eventuellt ett nystartat statligt bolag där man kan bestämma hyresnivåer och rent allmänt har större kontroll över var pengarna tar vägen. Man skulle även kunna använda pengarna för på olika sätt belöna kommuner som bygger mycket, antingen med direkta bidrag eller med investeringar i infrastruktur vilket i sin tur öppnar upp nya områden för exploatering. I övrigt skulle vi gärna se man lyfte fram behovet av fortsa regelförenklingar tydligare. En massa tid och resurser försvinner ner i det svarta hål som är svensk bygglagstiftning. Det handlar om överdrivet avancerad detaljplanering, om långa och oförutsägbara planprocesser, om alltför stora möjligheter till överklagande i för många instanser och med för långa handläggningstider etc. Att satsa mer resurser utan reformera systemet vore inte särskilt vettigt. Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat - Att anta motionens -satser som arbetarekommunens egna. Att ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod. Att ränteavdraget ska avvecklas på sikt. Motion E3 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Sundbyberg AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag.
8 (91) Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt Sundbybergs arbetarekommuns yttrande över motionen Motionen tar sin utgångspunkt i den akuta bostadsbristen i Stockholmsregionen samt de allvarliga följder detta får för bland annat de ungdomar som vill flytta hemifrån. Precis som motionen konstaterar krävs det insatser inom flera områden för få till stånd ett byggande som på allvar gör något åt bostadsbristen. Det handlar om helheten från process- och regelförenklingar, till ökat fokus på nybyggnation av hyresrätter och finansieringsfrågorna. Motionen fokuserar på tre förslag för få loss kapital till bostadsbyggande. Det första förslaget handlar om AP-fonderna ska ges i uppdrag investera i bostadsbyggande genom ett ägardirektiv. I sammanhanget är det viktigt understryka samtliga AP-fonder förvaltar ett lånat kapital, de blivande pensionärernas. Mot den bakgrunden är det viktigt förvaltningen av pensionskapitalet inte får konkurrerande målsättningar utan fokus ska fortsätta vara säkra god avkastning, med hänsyn till etik och miljö. Mot den bakgrunden är det tveksamt lägga ägardirektiv som uppmanar till investeringar inom ett särskilt område. Det motsäger dock inte investeringar i nybyggnation av bostäder ofta ger en god, långsiktig, avkastning och AP-fonderna kan ge viktiga bidrag till samhällsutvecklingen. Mot den bakgrunden pågår ett arbete för se över regelverket för underlätta för AP-fonderna investera i bostäder och infrastruktur. Syftet är öppna AP-fonderna så detta blir möjligt. Ränteavdragen i sin nuvarande form är en kvarleva från en tidigare bostadspolitik med starkt statligt engagemang som i dagens situation har såväl oönskade effekter på bostadsmarknaden som en felaktig socioekonomisk profil. I kombination med den nuvarande lågränteekonomin
9 (91) riskerar ränteavdragen dessutom både bidra till en fastighetsbubbla och vid en räntehöjning resultera i dramatiskt ökande kostnader för staten. Det låga ränteläget innebär samtidigt ett bra tillfälle inleda en avtrappning av ränteavdraget. I den helhetsöversyn som bostadspolitiken behöver vore det dock olyckligt låsa sig vid helt avveckla ett så effektivt instrument som ränteavdrag trots allt är. Medlemsmötet i Sundbybergs arbetarekommun beslutar: Att anta motionen som sin egen och översända motion jämte yttrande till distriktskongressen 2016. Motion E4 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Upplands Väsby AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.
10 (91) Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Antagen av Upplands Väsby arbetarkommun som sin egen. Motion E5 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu Österåker AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.
11 (91) Därför yrkar Socialdemokraterna i Österåker: ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter, samt utreda om och hur ett tak på ränteavdrag eventuellt kan sänkas Inskickad av Socialdemokraterna i Österåker Anders Pettersson, ordförande Motion E6 Mindre dumsnål politik Mer bostadsbyggande nu! Järfälla AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare AP-fonderna får direktiv om göra högre investeringar i bostadsbyggande samt en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för många liknande länder har valt avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på 100 000 kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skeavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till 40-60 miljarder, enligt LO-ekonomerna 2014. Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.
12 (91) Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt: Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av Nadja Yusuf Styrelsens förslag: Bifall Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E1 till E6 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Motionärerna lyfter en av de viktigaste politiska frågor som är akuta. Bostadsbristen i hela landet hindrar människor från kunna bosätta sig var man vill, där jobben finns, där man vill studera eller där man av någon annan anledning vill bo. Ungdomar får inte möjligheten starta sitt vuxenliv pga man inte kan flytta hemifrån, människor som kommit till vårt land av olika anledningar tvingas till trångboddhet hos släktingar, vänner eller till svartkontrakt för det inte finns tillräckligt med bostäder. Exemplen på problem som bostadsbristen orsakar kan göras ännu längre. Lösningen på bostadsbristen kräver dock mer än bara AP-fonderna får direktiv om göra mer investeringar i bostäder. Först och främst har AP-fonderna till syfte säkra framtida pensioner och om investeringar i bostäder är ett bra sätt värdesäkra pensionskapitalet så kommer AP-fonderna placera kapital där. Vi kan se redan idag exempelvis AP3 samarbetar med Balder och AP4 tillsammans med AMF fastigheter äger Rikshem. Det är positiva exempel på hur AP-fonderna redan idag är aktiva på bostadsmarknaden utifrån det är bra investeringar för pensionskapitalet. Att ge Ap-fonderna ägardirektiv som motionärerna föreslår kräver enighet över blockgränserna vilket visat sig vara svårt då Moderaterna hoppat förhandlingarna nya regler för Ap-fonderna. Motionärerna föreslår även avskaffa räntebidragen vilket riskerar få till effekt det byggs färre bostäder om det inte kopplas ihop med andra förändringar inom sker och finasieringslösningar. Lösningen är inte heller något som kan lösas kortsiktigt och regeringen har redan initierat fler förslag såsom investeringsstöd för hyreslägenheter och stöd till kommuner som tar ett stort ansvar och faktiskt bygger. Bostadspolitiken måste vara stabil och långsiktig, därför har regeringen också bjudit in oppositionen för få till en långsiktig lösning som håller över mandatperioder. I de samtalen behövs det diskuteras allt ifrån hur PBL (plan-och bygglagen) fungerar, hur investeringsviljan höjs, hur sker och bidrag fungerar, hur vi får mer infrastruktur, hur vi löser kompetensförsörjningen, hur effektiviseras byggproduktionen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionerna besvarade.
13 (91) Motion E7 Avveckla ränteavdragen för en jämlik ekonomi Huddinge AK Det är oroande de skenande priserna på bostadsmarknaden driver upp hushållens skuldsättning. Vi närmar oss en punkt där många hushåll, framförallt i storstäderna, sätter sig i skuld på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart och som riskerar hota stabiliteten i landets ekonomi. I det läget behöver man göra insatser. Ett av dem är som distrikt i Socialdemokraterna verka för under kontrollerade former avveckla ränteavdragen och därmed bidra till kyla av den överhettade bostadsmarknaden. De medel som frigörs kan istället användas till öka jämlikheten i samhället. Ränteavdraget infördes när räntan var hög och det ansågs hushållen behövde ett stöd för ha råd låna. Idag är problematiken helt omvänd. Räntan ligger på extremlåga nivåer och hushållens ständigt ökande belåning hotar både ekonomin hos enskilda hushåll och landets ekonomi i sin helhet. Risken är uppenbar många hushåll är på väg försätta sig i en situation där de inte klarar en återgång till normala räntenivåer. Det bästa sättet minska hushållen vilja belåna sig ytterligare och på sikt minska sin belåning är avisera en stegvis utfasning av ränteavdraget. Detta skulle ha en marginell påverkan på hushållens ekonomi i det korta perspektivet men skulle långsiktigt minska deras vilja belåna sig. Att ha kvar ränteavdraget när medlen kan användas till annat är dessutom ett slöseri med landets resurser. En stor del av hushållen har ränteavdrag i någon form. Men det är långt ifrån ett jämlikt uttag av bidraget. Undersökningar visar det är de som tjänar mest som gagnas av ränteavdraget och dess utformning. I ett land där skillnaderna mellan människor ökar och i ett parti där segregation och ojämlikhet anses vara de största problemen för tillväxt och utveckling behövs en annan ekonomisk politik. Ränteavdraget ska ses som det bidrag det är och bör avvecklas. Medlen bör istället användas för minska ojämlikheten och främja ekonomisk tillväxt för de som har minst. Ränteavdraget bör vidare diskuteras och ses utifrån ett fördelningsperspektiv. Ränteavdraget är ett litet avdrag för genomsnittshushållet. Även det faktum det inte kommer alla till del är ett argument som stödjer behovet av avveckla det och använda resurserna till annat. 30 miljarder satsas på ränteavdragen och 85 % av dem går till hushållen med starkast ekonomi. De som bor i hyresrätt får dessutom ingenting av det. Att avskaffa ränteavdraget ger dubbla nyttor. Det stabiliserar landets ekonomi och leder till rättvisare fördelning av samhällets resurser. Jag föreslår därför distriktsårskongressen besluta: distriktsstyrelsen verkar för ränteavdragen ska avvecklas på ett kontrollerat sätt. Louise Callenberg, Socialdemokraterna i Huddinge Socialdemokraterna i Huddinges utlåtande över motionen Ränteavdraget innebär de som betalar räntor på lån, till exempel bolån, får en skereduktion på 30 procent av räntebeloppet. Ränteavdraget är en del av det svenska skesystemet och har sin grund i man betalar 30 procent i sk på ränteintäkter. Drygt 70 procent av Sveriges
14 (91) hushåll betalar räntor på lån, i huvudsak bolån. Dessa hushåll fick i genomsnitt nästan 10 000 kronor i ränteavdrag 2012, enligt SCB september 2014. De påtalar också nivåerna varierar kraftigt mellan olika grupper. Högst avdrag har sammanboende med barn som har köpt dyra villor eller bostadsrätter. SCB räknade nyligen på hur ett ränteavdragstak skulle fungera: Ett tak på 25 000 kronor per person 2013 hade inte förändrat särskilt mycket. Det hade minskat statens utgifter från 29 miljarder till 26 miljarder och påverkat ungefär 2 procent av hushållen. Om taket hade varit 15 000 kronor skulle statens utgifter ha minskat till 20 miljarder kronor och 8 procent av hushållen skulle ha påverkats. Ett tak på 10 000 kronor skulle ha minskat utgifterna till 13 miljarder kronor och 16 procent av hushållen skulle ha berörts. Med de låga räntor som råder på marknaden idag skulle till exempel ett par med ett gemensamt lån på 3 miljoner kronor med en ränta på 2 procent, trots sitt relativt stora lån, hamna under 10 000 kronor var. Framför allt är det hushåll med hög ekonomisk standard som skulle påverkas av tak för ränteavdraget. I decil 10 (den tiondel som tjänar mest) skulle ett tak på 10 000 kronor år 2013 ha minskat det genomsnittliga ränteavdraget från nästan 15 000 kronor till knappt 4 000 kronor. I decilerna 1 och 2 (de tiondelar som tjänar minst) hade avdraget minskat från knappt 2 000 kronor till cirka 1 000 kronor. Socialdemokraterna i Huddinge delar motionärens åsikt ränteavdragen bör fasas ut. Men det måste göras genomtänkt och kontrollerat. Oro för det privata skuldberget växer och de stigande bostadspriserna talar för ränteavdraget bör fasas ut, som motionären föreslår. Att inga förslag kommit i den riktningen än är frågan är komplex och det är av vikt se helheten i en svår fråga. De som idag har köpt en bostad har räknat med ränteavdraget i kalkylen för boendets kostnader. Avvecklingen måste ske på villkor de med höga lån ges en möjlighet anpassa sig. Men det måste göras något åt ränteavdragen och det är rätt tid när räntorna är låga står vi alla bakom. Mot bakgrund av det ovanstående beslutade medlemsmötet för Socialdemokraterna i Huddinge den 26 november 2015 Att ställa sig bakom motionen och sända den jämte utlåtandet till distriktskongressen som sin egen Motion E8 Bort med flyttsken Solna AK Många äldre bor idag i för stora bostäder, men nuvarande skesystem sätter käppar i hjulen för dem flytta till ett annat boende. Det är dagens skesystem, med den så kallade flyttsken, som är boven. Flyttsken infördes av den borgerliga regeringen i samband med fastighetssken togs bort och erses av en fastighetsavgift. Det krävs en översyn och reformering av reavinstbeskningen vid försäljningen av bostäder, som hjälper till få ordning på flyttkedjorna. Det måste finnas kvar som pengar som räcker till en ny bostad i det närsamhälle som de tidigare bott i. Detta må vara ett storstadsproblem där
15 (91) priserna på villor och bostadsrätter skjutit i höjden de senaste åren. Men det är ett stort problem och verkar hindrade för få fram fungerande flyttkedjor i ett område med bostadsbrist. Därför yrkar jag - Att motionen överlämnas riksdagsgruppen för forts agerande i frågan. Signe Levin Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat anta motionen som sin egen och sända den vidare för behandling vid partidistriktets årsmöteskongress 2016. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E7 och E8 Föredragande: Lars Bryntesson lars.bryntesson@sigtuna.se Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfning dagens skesystem skapar vissa problem när det gäller såväl rörligheten på bostadsmarknaden som, inte minst genom dagens ränteläge, risken för överskuldsättning. Det finns därmed skäl göra en översyn av såväl reavinstbeskning som ränteavdrag, och då också uppmärksamma behovet av neutralitet mellan olika boendeformer. Men frågan om boende och sker är stor och måste behandlas samlat. Ett avgränsat fokus på enbart en viss del av regelverket leder inte till en fungerande helhet, där plus och minus måste balanseras, samtidigt som effekter i form av nya incitament måste beaktas. Det finns idag anledning ta ett större grepp i frågan om boende och sker. Vi hälsar därför med tillfredsställelse de initiativ regeringen tagit i frågan, och då inte minst de blocköverskridande överläggningar man i januari inbjudit till. Frågan om insatser för öka bostadsbyggandet är en av dagens mest angelägna frågor. En reformering av skesystemet och dess effekter för boendet är av det slaget den kräver en överenskommelse över blockgränserna. Vi ser fram emot en förhandling med konkreta resultat om hur staten kan stimulera ett kostnadseffektivt byggande, ökad rörlighet på bostadsmarknaden samt möjliggöra för fler köpa eller hyra sin bostad. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionerna besvarad.
16 (91) Motion E9 Utred ny bostadssocial politik efter norsk modell Värmdö AK Många av Stockholms läns kommuner har misslyckats med sina uppdrag försörja invånarna med bostäder. Trycket på bostadsmarknaden blir allt intensivare. Flyktingströmmen skapar ytterligare spänningar i samhället när kampen om bostäderna ökar. Ett modernt välfärdssamhälle ska inte ha hemlösa, unga som inte kan flytta hemifrån när de når vuxenlivet eller äldre som har svårt få en anpassad bostad. Egen bostad är grunden i socialdemokraternas politik. Samtidigt har vi utmaningar i praktisk politik. I dag är det ofta billigare bo i bostadsrätt än i nyproducerad hyresrätt. Tidningen Välfärd redovisar hushållen med de lägsta inkomsterna bor i de dyraste bostäderna, som råkar vara nyproducerade hyresrätter (trots goda försök bygga kostnadseffektivt, till exempel genom SABO:s mallade hustyper). Det kan inte vara rätt. Det visar resurssvaga behöver stöttas. Det kan man göra på två sätt: via bostadsbidrag i det hyrda beståndet och genom stöd bygga upp eget kapital i det ägda. Idén om hyresrätten som enda lösning för bostad till de resurssvaga behöver kompletteras. Vi behöver fler vägar lösa bostadskrisen. En rapport från bostadsföretaget Veidekkerapport, Fra leie till eie (2015) 1, som utarbetats av en socialdemokratisk debör, menar Sverige borde ta efter den norska modellen. Den bygger i huvudsak på ett subventionerat bosparande för unga i kombination med statliga topplån som hjälp när eget startkapital saknas. Det finns mycket som talar för det här är ett förslag som skulle kunna bäras av en socialdemokratisk regering. Andelen ägda bostäder (bostadsrätter, ägarlägenheter och enfamiljshus) är i Norge 85 procent, enligt Husbanken. I Sverige cirka 68 procent (enligt Boverket och SCB beroende på redovisningsår och uppskning av ägande utan lån). I den norska modellen ger bosparandet till barn skesubvention åt föräldrarna, därefter till spararen i åldrarna 18-34. De statliga lånen är amorteringsfria och räntesubventionerade i åldrarna 18-34 år och vid studier. Statliga topplån ges upp till 25 procent av köpeskillingen, i undantagsfall mer i kombination med bostadsbidrag. Kalkyler i rapporten visar tydligt på i princip samtliga bostadsmarknader - förutom möjligen i Stockholms innerstad - blir den månatliga boendeutgiften vid förvärv med statliga topplån högst konkurrenskraftig jämfört med boendeutgiften för motsvarande hyresrätt. Bolånen når även till normalt sett resurssvaga grupper och Husbanken har till och med ökat andelen lån till dem. Systemet har ett uttalat fördelningspolitiskt syfte, dessutom med lyckat resultat. Det är alltså inte förbehållet de kapitalstarka. Frihet för individen är ett av socialdemokratins yttersta mål. För vissa är frihet slippa äga. För andra är ägande av sin egen bostad en väg till denna frihet. För Socialdemokraterna, med stolta rötter i kooperationen och historiskt som fadder till egnahemsrörelsen, borde det vara naturligt stötta resurssvaga komma i det ägda boendet, där man bor till självkostnad. Det vore olyckligt överlämna initiativet kring ägda boenden till andra partier. Det riskerar marginalisera oss. 1 http://veidekke.se/incoming/article16623.ece/binary/fra_leie_til_eie_web.pdf
17 (91) Legendariske finansministern Gunnar Sträng återkom ofta till "villaägarna är vårt folk". Det borde gälla även framåt, fast i modifierad form, bostadsägarna är också vårt folk. Därför finns goda skäl utreda en social bostadspolitik där det ägda boendet spelar en roll tillsammans med en politik som gör hyresrätten tillgänglig för fler. Därför yrkar vi: kongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag verka för en utredning av en ny bostadssocial politik för Sverige, inspirerat av den norska modellen med subventionerat bosparande för unga och statliga topplån. Socialdemokraterna i Värmdö, gm Mikael Lindström Värmdö arbetarekommun har vid medlemsmötet 2015-12-07 antagit motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion E9 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Motionären lyfter den av Veidekke och Evidens framtagna rapporten Fra leie till eie som underlag för framtagandet av en ny social bostadspolitik. I rapporten lyfts fram det skulle vara billigare bo i en nyproducerad bostadsrätt jämfört med en nyproducerad hyresrätt och utifrån den slutsatsen borde en ny social bostadspolitik utgå från inga subventioner borde riktas till nyproducerade hyreslägenheter. Svaret på bostadspolitiken borde istället vara införa den norska modellen med stöd till bostadsrätter. Först vill styrelsen ifrågasätta den av Evidens framtagna uträkningen på skillnaden mellan kostnad för bostadsrätter och för hyresrätter. I kalkylen räknar man med den låga ränta som idag gäller samt priset på bostadsrätten är kraftigt underskad, inte ens Veidekke själva bygger för den prisnivån. Det är också viktigt se över likvärdigheten mellan de olika upplåtelseformerna för en neutralitet ska råda. Styrelsen vill inte i det här läget låsa sig i någon särskild modell för lösningen av bostadsbristen. Lösningen är inte heller något som kan lösas kortsiktigt och bostadspolitiken berör flera andra politikområden. Bostadspolitiken måste vara stabil och långsiktig, därför har regeringen bjudit in oppositionen för få till en långsiktig lösning som håller över mandatperioder. I de samtalen behövs diskuteras allt ifrån hur PBL (plan-och bygglagen) fungerar, hur investeringsviljan höjs, hur sker och bidrag får bostadsmarknaden fungera bättre, hur vi får mer infrastruktur, hur vi löser kompetensförsörjningen, hur effektiviseras byggproduktionen m.m. I dessa samtal kommer med all sannolikhet rapporten Fra leie til eie och den norska modellen diskuteras, men med sagt vore det olämpligt låsa sig särskilt vid en modell, här är det av yttersta vikt lyfta på alla stenar och också få fram långsiktiga lösningar som håller över mandatperioder.
18 (91) Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå motionen. Motion E10 Stöd östlig förbindelse nu! Värmdö AK Stockholmregionen är landets tillväxtmotor. Här finns arbetstillfällen, stor tjänstesektor och en imponerande exportindustri inom allt från life science till den alltjämt snabbväxande dataspelsindustrin. En förutsättning för regionens tillväxt är möjligheten för medborgarna kunna bo i en kommun och jobba i en annan. Det finns många lokala och subregionala satsningar som förbättrar infrastrukturen i vår region. Den absolut största och viktigaste infrastrukturinvesteringen för hela vår region, är Storstockholmsområdet får en komplett ringled och fler övergångar över Saltsjö-Mälarsnittet. Snittet Saltsjön och Mälaren delar vår region och skapar utmaningar för effektiva transporter. Planerna på en ny östlig förbindelse har pågått länge. Förslaget som Trafikverket har utrett och förordar handlar om en tunnel under Saltsjön mellan Nacka och Stockholm med anslutning till Norra länken-systemet. En östlig förbindelse förbättrar framkomligheten direkt för elva av kommunerna i Stockholmsregionen. Norrtälje, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Täby, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Tyresö och Värmdö pekas alla ut som kommuner som får kraftigt förbättrade trafikflöden och resnytta, enligt Trafikverket. En östlig förbindelse berör 1,4 miljoner av invånarna i Storstockholmsområdet. Den bidrar dessutom till ökad bostadsbyggande. Bara i Nacka och Värmdö kan ca 12 000 bostäder komma byggas som en direkt följd av en östlig förbindelse. En annan effekt är fler stora företagsetableringar i högre grad kan dras till de södra och östliga delarna av länet. En östlig förbindelse gör anställda, leverantörer och kunder får möjlighet transportera sig och den innebär en välfungerande länk till Arlanda, vilket är viktigt för många stora företag. I dag ser vi hur människor från norra kommunerna tackar nej till jobb i syd- och sydostregionen och tvärtom på grund av för långa och svåra pendlingsförutsättningar. En östlig förbindelse skulle innebära en rejäl förbättring av arbetspendlingen. Enligt Trafikverket löser en östlig förbindelse upp belastningen på Stockholms innerstad och Södra länken och kraftigt minskar köerna på Essingeleden under rusningstrafik. En östlig förbindelse leder till trafiken och utsläppen i innerstaden minskas med tio procent. Det är också enda realistiska sättet uppnå den vision om bilfri Gamla stan som våra vänner i Stockholms stad har beslutat om. Regionen har idag en östlig förbindelse. Den går via Skeppsbron i Gamla stan. Det är en synnerligen dålig placering. Sammanlagt gör dessa faktorer gör östlig förbindelse till den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen i vår region. Bristen på tillfredsställande resmöjligheter i vår region skadar redan nu tillväxten.
19 (91) Nya vägar leder till trafikökning, så kallad inducerad trafik. Det är ett vetenskapligt faktum. Därför vill vi prioritera kollektivtrafik, med bussar och BRT (Bus Rapid Transit) även i en östlig förbindelse och samtidigt delfinansiera med brukaravgifter/trängselsk för bil- och nyttotrafik, vilket både ger bättre finansieringsmöjligheter och agerar som en motor för ökad och bättre kollektivtrafik. Utan en östlig förbindelse riskerar vår region halka efter i förmåga vara en tillväxtmotor, ostsektorn hamna i geografisk isolation, busstrafiken mellan norr och söder få sämre förutsättningar och den stora motorvägen fortsätta löpa rakt igenom Gamla stan, med ständigt växande luftmiljöproblem i Stockholm till följd. Klimatsmarta transporter, minskad biltrafik i innerstan och snabb kollektivtrafik lägger grunden för en god och hållbar framtid. Med anledning av ovanstående yrkar vi: kongressen ger distriktsstyrelsens i uppdrag verka för östlig förbindelse byggs snarast, kongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag skapa förutsättningar för östlig förbindelse byggs snarast, kongressen ger landstingsgruppen i uppdrag verka för en östlig förbindelse etableras som en kollektivtrafiklänk, kongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag föra dialog med Stockholms arbetarekommun om behovet av skapa regionala förutsättningar för en östlig förbindelse. Mikael Lindström, Socialdemokraterna i Värmdö Khashayar Farmanbar, Socialdemokraterna i Nacka Värmdö arbetarekommun har vid medlemsmötet 2015-12-07 antagit motionen som sin egen. Motion E11 Stöd Östlig förbindelse nu! Nacka AK Stockholmregionen är landets tillväxtmotor. Här finns arbetstillfällen, stor tjänstesektor och en imponerande exportindustri inom allt från life science till den alltjämt snabbväxande dataspelsindustrin. En förutsättning för regionens tillväxt är möjligheten för medborgarna kunna bo i en kommun och jobba i en annan. Det finns många lokala och subregionala satsningar som förbättrar infrastrukturen i vår region. Den absolut största och viktigaste infrastrukturinvesteringen för hela vår region, är Storstockholmsområdet får en komplett
20 (91) ringled och fler övergångar över Saltsjö-Mälarsnittet. Snittet Saltsjön och Mälaren delar vår region och skapar utmaningar för effektiva transporter. Planerna på en ny östlig förbindelse har pågått länge. Förslaget som Trafikverket har utrett och förordar handlar om en tunnel under Saltsjön mellan Nacka och Stockholm med anslutning till Norra länken-systemet. En östlig förbindelse förbättrar framkomligheten direkt för elva av kommunerna i Stockholmsregionen. Norrtälje, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Täby, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Tyresö och Värmdö pekas alla ut som kommuner som får kraftigt förbättrade trafikflöden och resnytta, enligt Trafikverket. En östlig förbindelse berör 1,4 miljoner av invånarna i Storstockholmsområdet. Den bidrar dessutom till ökat bostadsbyggande. Bara i Nacka och Värmdö kan ca 12 000 bostäder komma byggas som en direkt följd av en östlig förbindelse. En annan effekt är fler stora företagsetableringar i högre grad kan dras till de södra och östliga delarna av länet. En östlig förbindelse gör anställda, leverantörer och kunder får möjlighet transportera sig och den innebär en välfungerande länk till Arlanda, vilket är viktigt för många stora företag. I dag ser vi hur människor från norra kommunerna tackar nej till jobb i syd- och sydostregionen och tvärtom på grund av för långa och svåra pendlingsförutsättningar. En östlig förbindelse skulle innebära en rejäl förbättring av arbetspendlingen. Enligt Trafikverket löser en östlig förbindelse upp belastningen på Stockholms innerstad och Södra länken och minskar kraftigt köerna på Essingeleden under rusningstrafik. En östlig förbindelse leder till trafiken och utsläppen i innerstaden minskas med tio procent. Det är också det enda realistiska sättet uppnå den vision om en bilfri Gamla stan som våra vänner i Stockholm stad har beslutat om. Regionen har idag en östlig förbindelse. Den går via Skeppsbron i Gamla stan. Det är en synnerligen dålig placering. Sammanlagt gör dessa faktorer östlig förbindelse till den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen i vår region. Bristen på tillfredsställande resmöjligheter i vår region skadar redan nu tillväxten. Ibland argumenteras en ny väg leder till trafikökning, så kallad inducerad trafik. Det är ett vetenskapligt faktum. Därför vill vi prioritera kollektivtrafik, med bussar och BRT (Bus Rapid Transit) även i en östlig förbindelse och samtidigt delfinansiera med brukaravgifter/trängselsk för bil- och nyttotrafik, vilket både ger bättre finansieringsmöjligheter och agerar som en motor för ökad och bättre kollektivtrafik. Utan en östlig förbindelse riskerar vår region halka efter i förmåga vara en tillväxtmotor, ostsektorn hamna i geografisk isolation, busstrafiken mellan norr och söder få sämre förutsättningar och den stora motorvägen fortsätta löpa rakt igenom gamla stan med alltjämt växande luftmiljöproblem i Stockholm. Klimatsmarta transporter, minskad biltrafik i innerstan och snabb kollektivtrafik lägger grunden för en god och hållbar framtid.