STADS BYGG NADS LÄGESRAPPORT MARS 2011 KON TORET ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN BOSTADSFÖRSÖRJNING.

LÄGESRAPPORT MARS 2011 ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN STADS BYGG NADS KON TORET BOSTADSFÖRSÖRJNING 1 Malmö stad

Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning 4 Om rapporten 4 1 Utvecklingen på bostadsmarknaden i Malmö 2010 5 1.1 Alltmer positiva signaler på den svenska byggmarknaden 5 1.2 Bostadsprisernas utveckling 5 1.3 Bostäder och befolkningsförändringar 5 1.4 Nya bostäder 2010 6 1.5 Ombildningar av hyresrätter 6 1.6 Boplats Syd 7 1.7 Sammanfattning och utmaningar 8 2 Planeringsläget och prognos för bostadsbyggande 9 2.1 Byggstarter 2011 9 2.2 Planer på gång 9 2.3 Befolkningsprognos 2010 2016 9 2.4 Sammanfattning och utmaningar 11 3 Några grupper på bostadsmarknaden i Malmö 12 3.1 Studenter 12 3.2 Unga 12 3.3 Äldre 13 3.4 Flyktingar 14 3.5 Hemlösa 14 3.6 Vi flyttar in en studie om flyttmönster till nyproducerade bostäder 15 3.7 Sammanfattning och utmaningar 16 4 Planering och bostadsfrågor i Malmö 17 4.1 Malmö i Öresundsregionen 17 4.2 Citytunneln och planer på ny kollektivtrafik 19 4.3 En ny översiktsplan tas fram 19 4.4 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö 20 4.5 Sammanfattning och utmaningar 20 5 Uppföljningar 22 Så använder Malmö stad sina verktyg för bostadsförsörjning 22 Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande 24 Bostadspolitiska mål med indikatorer och handlingsplan uppföljning för 2010 26 Referenslista 31 Lägesrapporten är framtagen av Analysgruppen: Hanna Björklund och Annika Reischmann, stadsbyggnadskontoret, Jenny Nilsson stadskontoret, samt Christian Röder och Kristoffer Arvidson, fastighetskontoret. Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Inger Nilsson, stadskontoret samt Börje Klingberg, fastighetskontoret. Styrgrupp: Kerstin Åkerwall och Susanne Käsper, stadsbyggnadskontoret, Jan Haak, stadskontoret, samt Håkan Thulin, fastighetskontoret. 2

Sammanfattning En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Efter några tuffa år med lågt bostadsbyggande och kraftig befolkningsökning har bostadsbyggandet åter kommit upp i nivåer som är i takt med befolkningsökningen. Antalet byggstarter uppgick till strax över 2 000 under 2010 jämfört med strax under 600 år 2009. Samtidigt var befolkningsökningen under 2010 drygt 5 000 personer, 2 400 färre än år 2009. Utvecklingen för både bostadsbyggande och för befolkningsökningen förväntas vara fortsatt positiv men avmattas och stabiliseras något. En stor del av befolkningsökningen beror på ett födelseöverskott, vilket innebär att många nya invånare är barn och inte i omedelbart behov av en ny bostad. Däremot krävs god framförhållning och planering för att barnfamiljer ska vilja stanna i Malmö, i form av lämpliga bostäder och förskole- och skolverksamhet som tilltalar och räcker åt alla. Fortfarande är det i Centrum, Limhamn- Bunkeflo och Hyllie som flest bostadsbyggen planeras. Förutsättningarna varierar för olika grupper på bostadsmarknaden. I Lägesrapport 2011 har vi valt att ta upp några särskilda grupper; unga, studenter, äldre, hemlösa och flyktingar. Unga, studenter och flyktingar är debutanter på bostadsmarknaden vilket gör att de ofta saknar kunskap om bostadsmarknaden och kapital att satsa i sitt boende. Äldre kommer framöver att utgöra en allt större grupp i samhället. Med stigande ålder följer särskilda behov i bostaden och miljön. Tillsammans utgör gruppen unga mellan 19 och 30 år och gruppen äldre, de över 65 år, en tredjedel av Malmös befolkning. En undersökning som gjorts i Malmö och Lund under 2010 visar att hushåll som flyttar in i nyproducerade bostäder generellt sett är välutbildade, välbeställda, relativt unga och lämnar ett boende inom kommunen. Många argumenterar idag för att det är för dyrt att bygga billigt, samtidigt som det är billiga och små bostäder som många grupper på bostadsmarknaden efterfrågar. Bostadsmarknaden är inte lokal. Kommungränsen är sällan det viktigaste för hushåll som letar bostad. Malmö stad ingår i ett antal olika nätverk och samverkansorgan; Samverkan Skåne Sydväst, SSSV, och samarbete med Köpenhamns kommun är några. Bostadspriser i regionen påverkar flyttströmmar, liksom utökade möjligheter att pendla till andra orter inom rimlig tid. Citytunnelns öppnande ger nya förutsättningar för stadsutveckling och bostadsbyggande i Malmö och nya områden blir attraktiva för arbete och boende. En starkare krona och många lediga bostäder i Köpenhamn har lett till att flyttlassen går tillbaka över Öresund, fler flyttar för första gången till Köpenhamnsregionen än till Malmö sedan Öresundsförbindelsens invigning. Detta och mycket mer måste Malmös nya översiktplan, som tas fram till 2012, förhålla sig till. En viktig utmaning framöver är att skapa en bättre sammanhållen stad med social hållbarhet i alla stadsdelar. Områdesprogrammen är en stor satsning som nyligen dragit igång för att stärka några områden i Malmö socialt och i den fysiska strukturen. 3

Inledning Kommunens arbete med bostadsförsörjningen och att planera för utvecklingen av bostadsbeståndet är en viktig strategisk fråga. I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. Formerna för hur planeringen ska bedrivas eller hur riktlinjerna ska se ut finns det däremot inga krav på. Malmö stads arbete med bostadsförsörjning I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av bostadsförsörjningsprogram efter de riktlinjer som kommunstyrelsen beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Lägesrapport för bostadsförsörjning är ett sätt att följa upp och analysera bostadsmarknadsläget och hur kommunen arbetar med att uppfylla de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Andra uppföljningar som ges ut med jämna mellanrum är Kvartalsrapport uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder. Kommunen är inne i en intensiv period med framtagande av ny Översiktplan och arbete med Områdesprogram i några utvalda stadsdelar för att stärka den sociala sammanhållningen. Nya infrastruktursatsningar har också ändrat och kommer att förändra dynamiken i staden, vilket i sin tur förändrar vilka områden i Malmö som är attraktiva för olika grupper. I kapitlet gör vi också utblickar till Malmös grannkommuner både i Skåne och i Danmark och ser på Malmös roll och hur bostadsmarknaden påverkas av omvärldsfaktorer i närområdet. I kapitel 4 görs en översyn över situationen för några grupper på bostadsmarknaden. I år har vi valt att ta upp studenter, unga, äldre, hemlösa och flyktingars situation. I rapportens sista kapitel görs uppföljningar av de bostadspolitiska målen, Handlingsprogram för väsentligt ökat bostadsbyggande samt en genomgång av de viktigaste kommunala verktygen för att arbeta med bostadsförsörjning. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor ihop av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, stadskontoret och fastighetskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsdelsförvaltningar, Boplats Syd och LiMa 1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. Om rapporten Lägesrapport för bostadsförsörjning 2011 tar i de inledande två kapitlen upp bostadsmarknadsläget och bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året och prognoser för dessa för kommande år. I kapitel 3 behandlas särskilda bostadsfrågor i Malmö. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, är fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfrågor. 4

1 Utvecklingen på bostadsmarknaden i Malmö 2010 1.1 Alltmer positiva signaler på den svenska byggmarknaden Svensk ekonomi växer snabbt. Den inhemska efterfrågan utvecklas snabbare än väntat och leder till ökad sysselsättning och produktion under 2011. BNP förväntas öka starkt, mellan fyra och drygt sex procent, de kommande åren. En stark BNP-tillväxt och hushållens positiva förväntningar om framtiden bidrar till ökade investeringsvolymer på bostadsmarknaden. Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras faller arbetslösheten långsamt och kommer därför inte att överhetta arbetsmarknaden. Störst blir uppgången inom bygg- och tjänstebranscherna. Signaler om arbetskraftsbrist har kommit under hösten och kan utgöra hinder för ett ökat byggande i Sverige totalt och regionalt i synnerhet. För industrin och offentlig sektor förväntas ingen nämnvärd förändring att ske. Fram till 2012 förväntas 2,5 procent fler vara i sysselsättning i Sverige, vilket motsvarar 110 000 personer. Under det kommande året förväntas hushållens disponibla inkomster stiga som ett resultat av bland annat ökade löneinkomster. Räntorna kommer successivt att stiga under 2011 i takt med återhämtningen av samhällsekonomin. En gradvis stigande reporänta kommer att bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt under 2011 och 2012. Den snabba utvecklingen av huspriser och hushållens skuldsättning kan på sikt leda till att svenska hushåll bygger upp finansiella obalanser som får konsekvenser när räntorna stiger till normala nivåer igen. 1.2 Bostadsprisernas utveckling Under perioden 2000 till 2010 ökade priset på en svensk villa i riket med 72 procent. En bostadsrätt ökade under samma period i pris med 153 procent. Prisutvecklingen för villor och bostadsrätter var bland de tre storstäderna störst i Göteborg och Malmö. I Malmö ökade priserna för villor med 126 procent och för bostadsrätter med 218 procent under samma period. Trenden har hela tiden varit ökade priser med undantag för hösten 2008 då finanskrisen påverkade bostadsmarknaden negativt. Bostadspriserna har ökat i högre takt än konsumentprisindex (KPI) under första decenniet på 2000-talet. 2 Även under 2010 fortsatte bostadspriserna att öka. En låg reporänta bidrog till en stabil bostadsmarknad och ökande priser i riket som helhet och i storstadsområdena. Priserna på bostadsrätter i riket ökade med sju procent under 2010. För villor var ökningen tre procent under samma period. I centrala Malmö ökade priserna för bostadsrätter med fem procent. Vad gäller prisutvecklingen under 2011 räknar Svensk Fastighetsförmedling med att prisökningen kommer att bli något mindre än tidigare år. 3 1.3 Bostäder och befolkningsförändringar Folkmängden i Malmö ökade under 2010 med drygt 5 000 personer, vilket är nästan 2 400 färre än förra årets rekordökning. Men det innebär ändå att Malmös invånarantal fortsätter att öka för 26:e året i rad. Nästan hälften av denna ökning kan förklaras av ett ovanligt stort födelseöverskott. 2009 års födelserekord på 4 680 barn har slagits rejält under 2010 med drygt 5 050 födda barn. Detta innebär att det föddes 370 fler barn under 2010 än under 2009. Sedan år 2005 har antalet födda barn i Malmö ökat med nästan 1 500 per år. Samtliga stadsdelar i Malmö ökade sin folkmängd under 2010. Limhamn-Bunkeflo var den stadsdel som både antals- och andelsmässigt ökade sin folkmängd mest. På andra respektive tredje plats när det gäller den antalsmässiga ökningen kom Fosie respektive Centrum. Stadsdel Centrum är den befolkningsmässigt största stadsdelen i Malmö med drygt 44 600 invånare. Fosie kommer på andra plats med drygt 42 900 invånare. Anledningen till att Limhamn-Bunkeflo ökade mest var att det byggts mycket i denna stadsdel. Nästan en tredjedel av all byggnation under 2010 skedde i denna stadsdel. Mest anmärkningsvärt är emellertid de stora befolkningsökningarna i främst stadsdelarna Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård där det nästan inte byggts några nya bostäder alls under 2010. Förklaringen till befolkningsökningen i Fosie och Södra Innerstaden är generationsväxling där antalet barnfamiljer och ungdomar ökat. I Fosies fall beror befolkningsökningen på invandring där drygt hälften av inflyttarna kom från utlandet. I Södra Innerstaden är förklaringen den motsatta. Här kom nästan tre fjärdedelar av inflyttarna från övriga Sverige. Befolk- 2 www.maklarstatistik.se 2011-02-14 3 Ibid. 5

Antal 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Befolkningsökning och färdigställda bostäder i Malmös stadsdelar 2010 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Befolkningsökning Färdigställda bostäder ningsökningen i stadsdel Rosengård beror på ombyggnation av kontorslokaler till studentlägenheter i delområdet Kryddgården. Befolkningsökningen i detta delområde blev drygt 500 personer. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 297 947 Färdigställda bostäder i nyproduktion i Malmö 356 1 263 då det totala antalet byggstartade bostäder endast blev knappt 600. Av de 2005 lägenheter som byggstartades under året, var ungefär hälften hyresrätter. 278 515 125 409 2007 2008 2009 2010 Småhus Flerbostadshus 1.4 Nya bostäder 2010 Under 2010 vände bostadsbyggandet åter upp efter 2009 års drastiska nedgång. En stark BNP-tillväxt och en större optimism bland hushållen lade delvis grunden för uppgången i bostadsbyggandet. Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Byggstarter och befolkningsökning i Malmö 2000-2010 Folkökning Byggstarter I Malmö kan den kraftiga ökningen av bostadsbyggandet delvis även förklaras med att kommunen under 2010 har haft medvetet ökat fokus på bostadsfrågor. Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande togs fram av stadsbyggnadsnämnden hösten 2009, på uppdrag av kommunstyrelsen, och inom ramen för den har en rad satsningar genomförts som bidragit till det ökade bostadsbyggandet under 2010. Se kapitel fem för innehåll och uppföljning av handlingsplanen. Antalet färdigställda bostäder under 2010 blev totalt 534 varav 409 lägenheter och 125 småhus. Det låga antalet färdigställda bostäder är en direkt följd av de få byggstarterna åren innan, och förväntas därmed bli högre under 2011 och 2012. Av de 409 lägenheter som färdigställdes under året, var 165 hyresrätter. Korrelationen mellan befolkningsökningen och bostadsbyggandet ser för första gången sedan 2007 betydligt ljusare ut. Under 2010 har bostadsbyggandet ökat väsentligt, samtidigt har befolkningen ökat i en långsammare takt än tidigare år. Under 2010 byggstartades 2 005 bostäder i Malmö stad, 1 789 lägenheter och 216 småhus, jämfört med 2009 6 3 000 2 000 1 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Även antalet bostäder i antagna detaljplaner ökade kraftigt under 2010. Stadsbyggnadskontoret tog fram 1 500 fler bostäder i detaljplaner än det uppsatta målet i verksamhetsplanen som var 2 000. Intresset av att bygga bostäder i Malmö är fortfarande stort, och med bakgrund av det stora antalet byggstarter 2010 samt ett stort antal planerade bostäder i detaljplaner så är det möjligt för det ökade bostadsbyggande att hålla i sig åtminstone även under 2011 och 2012. 1.5 Ombildningar av hyresrätter Allt sedan 1999 ökade antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts denna trend och antalet ombildningar minskade med ungefär en tredjedel jämfört med 2008. Med stor sannolikhet berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. Totalt ombildades 270 hyreshus omfattande 7 756 lägenheter under perioden 1999-2009. I diagrammet på nästa sida visas utvecklingen för ombildningar i Malmö för åren 1999-2009.

Lagen om förvärv av hyresfastighet (1975:1132) upphävdes 1 mars 2010 och Förköpslagen (1967:868) upphävdes 1 maj 2010. Det innebär att kommunen inte längre gör någon prövning av de fastigheter som överlåts i Malmö, vilket medför att kommunens möjlighet att få fram en bra statistik över ombildningar av hyreslägenheter till bostadsrätter har försvunnit. I en artikel i Sydsvenskan anges att det enligt Hittabrf.se ombildades 809 hyresrätter i Malmö år 2010. 4 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Antal nyregistrerade bostadsrättsföreningar 1999-2010 samt antal ombildade hyreslägenheter 1999-2009 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal nyregistrerade bostadsrättsföreningar (omvandlade från hyresfastigheter) Antal hyreslägenheter som ombildats till bostadsrättslägenheter En analys av försäljningsstatistiken för hyresfastigheter visar att 26 fastigheter såldes till bostadsrättsföreningar 2010. Motsvarande siffror för 2008 och 2009 är 26 respektive 29 fastigheter. De fastigheter som avses i statistiken är bara de försäljningar som gått direkt till en bostadsrättsförening. En försäljning kan ske även på annat sätt men de nämnda siffrorna ger dock en bild av antalet ombildningar. Ur statistiken är det inte möjligt att utläsa hur många bostäder som finns i dessa fastigheter vilket gör det svårt att jämföra med den statistik fastighetskontoret tidigare fört. Det finns en stor spännvidd i hur många lägenheter en fastighet innehåller. För att utröna hur många lägenheter försäljningsstatistiken motsvarar krävs ytterligare analys av materialet och jämförelser med lägenhetsregistret, som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Det innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om area, antal rum och kökstyp. Vad gäller nyregistrerade bostadsrättföreningar finns det statistik att hämta från Bolagsverket. Dessa siffror går dock inte att direkt jämföra med statistik på ombildning- 4 Artikel i Sydsvenskan 2011-02-20, www.sydsvenskan.se/malmo/ article1389977/over-800-hyresratter-ombildades-i-fjor.html ar och försäljningar eftersom man kan bilda en bostadsrättsförening utan att ett köp sker. Ett eventuellt köp kan även ske flera år längre fram i tiden. Diagrammet till vänster visar hur nyregistreringarna av bostadsrättsföreningar har förändrats under åren 1999-2010. Minskningen av antalet nyregistrerade bostadsrättsföreningar kan härledas till finanskrisen och den osäkerhet den orsakade på bostadsmarknaden. 1.6 Boplats Syd Boplats Syd erbjuder en marknadsplats för lediga bostadslägenheter (hyresrätter) där kommunens kommunala och privata bostadsbolag medverkar 5 och där lägenheterna förmedlas strikt efter kötid samt efter fastighetsägarnas krav. Lägenheterna publiceras på webben där sökning sker men Boplats Syd tillhandahåller också personlig service på kontoret i Lejonetpassagen vid Stortorget samt på stadens samtliga medborgarkontor. Boplats Syd förmedlar även kommunala tomter och i lägenhetsbeståndet ingår såväl seniorbostäder som studentbostäder. Boplats Syd är även ett informationscenter för bostadsmarknaden i regionen där byggherrarna har möjlighet att marknadsföra sina aktuella objekt samt där kommunens planerade områden för den kommunala tomtkön presenteras. Stommen i det förmedlade beståndet, i vilket även seniorboende och studentlägenheter ingår, utgörs av Malmö kommunala bostadsbolag, MKB, som har cirka 22 500 lägenheter. Sedan starten har även ett 15-tal privata fastighetsägare anslutit sig. Vidare har diskussioner påbörjats med Lomma kommun om övertagande av den befintliga bostadskön i kommunen. Detta som ett led i målsättningen om den regionala bostadsförmedlingen. Antalet registrerade sökande 2011-03-02 var 45 871 stycken (varav ca 75 procent har betalt registreringsavgiften) varav 974 i tomtkön. Under 2010 förmedlades totalt 2 481 lägenheter (alla kategorier) via Boplats Syd. På studentbostadssidan kan Malmö erbjuda cirka 2 200 lägenheter fördelade på ett flertal fastighetsägare. Avtal 5 Anslutna fastighetsägare är MKB, Stena, Malmö studenthus, Newsec, Gerda, Jyma och St Petri fastigheter, Riksbyggen, Peab, Atrium Ljungberg, Södertorpsgården, Neptuna, Kosmo, Hemsö, Stadsfastigheter. HSB Sundsfastigheter, Bygg-Vesta samt Stadsbostäder. Diskussioner förs om fler möjliga anslutningar. 7

med fastighetsägare som innehar tillsammans cirka 2 000 lägenheter har tecknats under året det vill säga 87 procent av stadens studentlägenheter förmedlas via bostadsförmedlingen. I december månad annonserades MKB:s nybyggnadsprojekt på Jungmannen, Draken och Gyllins med tillsammans 255 lägenheter ut till lägenhetskön. 19 kommunala tomter i V Klagstorp samt 43 tomter i Bunkeflostrand har under året förmedlats till Boplats Syds tomtkö. Ett nytt databaserat system för prioriteringar av tomtval har tagits fram vilket har inneburit en smidig hantering vid fördelningstillfället av de sökta tomterna. Verksamheten finansieras av den årliga avgiften (300 kr) som betalas av de bostadssökande samt medel från Malmö stad. På sikt förväntas verksamheten bli helt självfinansierad. Det kunde vid bokslutet för 2010 konstateras att Boplats Syd uppvisat ett överskott gentemot budget med cirka 3,3 mkr. 1.7 Sammanfattning och utmaningar År 2010 var ett tillväxtår i Malmö. Ekonomin gick bra och antalet byggstarter av bostäder gick i stort sett i takt med befolkningsökningen. Befolkningstillväxten på drygt 5 000 personer, något mindre än föregående år, berodde till stor del på ökat barnafödande. Detta gör att en stor del av befolkningsökningen i många fall inte omedelbart leder till behov av nya bostäder men på sikt är det viktigt för Malmö stad att arbeta för att barnfamiljer trivs och får sina behov av bostäder och barnomsorg tillgodosedda i staden. alla grupper, ett balanserat bostadsbestånd är viktigt för att det ska finnas bostäder för alla skeden i livet. Bostadsbristen kan i förlängningen hämma tillväxten om det gör att det är för svårt att hitta en lämplig bostad för arbetskraften. Ett viktigt instrument för att se om vi är på rätt spår när det gäller balansen mellan upplåtelseformerna är att ta fram statistik för ombildningar av lägenheter från hyres- till bostadsrätt, vilket i dagsläget har blivit komplicerat, på grund av upphävande av lagen om förvärv av hyresfastighet och förköpslagen. I Malmö har bostadsbyggandet har främst skett i Limhamn-Bunkeflo där också folkmängden ökade mest. Bostadsbyggande för att komplettera ensidiga bostadsbestånd har en viktig roll i arbetet med att minska segregationen i Malmö varför bostadsbyggande måste ske balanserat i hela staden. Det finns många omvandlingsområden och nya intressanta lägen i och med ny infrastruktur och kollektivtrafik som har tillkommit eller är i planeringsfasen. Genom att samla information om lediga hyresbostäder har Boplats Syd förbättrat möjligheter för bostadssökande att överblicka hyresbostadsmarknaden vilket är mycket positivt. Utmaningen ligger i att öka antalet fastighetsägare som deltar i satsningen. Utmaningar under kommande år består i att fortsätta hålla bostadsbyggandet på höga nivåer. Detta har varit och kommer att fortsätta vara ett prioriterat område för Malmö stad. Bland annat har Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande satt ljuset på bostadsbyggandet och bostadsbyggandet har också ökat mest i landet i Malmö stad. Samtidigt måste arbetet med ett ökat bostadsbyggande fortgå då det under många år inte har hängt med befolkningsökningen. Att hålla bostadsbyggandet på höga nivåer är en viktig fråga men även att arbeta för att det finns en balans mellan upplåtelseformerna. Bostadsbyggandet måste ske för 8

2 Planeringsläget och prognos för bostadsbyggande 2.1 Byggstarter 2011 I Lägesrapporten från april 2010 gjordes en bedömning av hur många bostäder som skulle byggstartas under året. Läget var då begynnande optimistiskt efter den kraftiga nedgången av bostadsbyggandet 2009, och bedömningen var att drygt 1 500 nya bostäder skulle byggstartas. Det blev 2 005 bostäder som byggstartades 2010. Med drygt 3 500 planerade bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft under 2010, samt pågående detaljplaner med drygt 6 500 planerade bostäder ser det ut som att bostadsbyggandet kan komma att öka något under 2011. Prognosen för 2011 är att ungefär 2 200 bostäder kommer byggstartas. I riket påbörjades 75 procent fler bostäder under det första halvåret 2010 än motsvarande period 2009. Byggstarterna ökade i synnerhet i Stormalmö. I sin prognos gör Boverket inga prognoser för byggandet i Malmö stad, utan en övergripande prognos för den region man benämner Stormalmö, vilken innefattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Boverkets bedömning i oktober för hela 2010 var att totalt 3 000 nya bostäder skulle påbörjas i Stormalmö. Det är en dryg fördubbling jämfört med 2009 (då 1 100 bostäder påbörjades) men är ändå långt under vad som behöver byggas enligt deras analys. För 2011 är Boverkets prognos att 3 400 nya bostäder påbörjas i Stormalmö. Nya bostäder som tillkommer genom ombyggnad räknar Boverket med att de uppgår till 100 bostäder för båda åren. 6 2.2 Planer på gång Som tidigare nämnts var det inte bara byggstartade bostäder som ökade kraftigt under 2010, utan även antalet planerade bostäder i detaljplaner, vilket nästan fördubblades under 2010 jämfört med 2009. I januari 2011 fanns det nya färdiga detaljplaner för mer än 3500 bostäder. Det fanns vid samma tid pågående detaljplaner där det planeras för drygt 6500 nya bostäder. Se kartor sidan 10. Centrum, Hyllie och Limhamn-Bunkeflo är fortfarande de stadsdelar som det framöver planeras för flest bostadsbyggen i, och det är till överlägset största delen lägenheter i flerbostadshus som planeras. 6 Boverkets indikatorer. Oktober 2010 Under 2011 fortsätter utbyggnaden av Västra Hamnen och därtill påbörjas utbyggnaden av bostäder i Hyllie. I Limhamn-Bunkeflo planeras och byggs de flesta bostäderna framöver i Glasbruksområdet samt i området kring Elinelunds gård vid Kalkbrottet i Limhamn. Kommande planarbeten och bostadsprojekt är bland annat Norra Sorgenfri, förtätning i Rosengård med till exempel Törnrosen Tower, Hästhagens IP i Västra Innerstaden, kvarteret Vårsången i Fosie, Östra sjukhuset och Sege park i Kirseberg. I Kvartalsrapport uppföljning av bostadsbyggande och planering finns kvartalsvis redovisning av aktuellt bostadsbyggande, och i Planlägesrapport uppföljning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvis uppföljning av detaljplaner. Av de 3 500 bostäderna i klara detaljplaner under 2010 är 2 400 på kommunal mark och 1 100 på privat mark. På kommunal mark har under året nya detaljplaner med 2 000 bostäder påbörjats, och motsvarande siffra på privat mark är 1 400 bostäder. 2.3 Befolkningsprognos 2010 2016 Vid årsskiftet 2010/2011 beräknas Malmö ha en folkmängd på 299 300 personer, vilket är en ökning med 5 400 personer. 7 År 2015 visar prognosresultatet för Malmö på en beräknad totalfolkmängd på 328 200 personer, det vill säga en ökning med nästan tolv procent eller med 34 300 personer. Malmös fruktsamhet beräknas ligga två procent över bedömningarna vad gäller födslar för Sverige som helhet. Under 2010 föddes drygt 5 050 barn, vilket är 350 fler än 2009. Nivån vad gäller dödlighet för 2010 kommer troligen att vara oförändrad och födelsenettot beräknas öka med 300 personer till 2 300 personer. Under 2010 beräknas Malmö ha en fortsatt stor inflyttning motsvarande 2009 års inflyttning på runt 21 100 personer. Samtidigt ser prognosen en ökad utflyttning för 2010 och åren framöver. Anledningen till detta är den ökande utflyttningen som skett under kvartal ett 2010. 7 Befolkningssiffrorna är preliminära. De slutgiltiga siffrorna presenteras i Malmö stads befolkningsprognos i mars 2011. 9

6 lägenheter 410 lägenheter 320 lägenheter bilen husaren hallenborgsgatan varvsparken mm 5 vidar 7 100 lägenheter 200 lägenheter ankarparken kaninen 100 lägenheter 28 160 lägenheter CENTRUM KIRSEBERG grytan 40 lägenheter VÄSTRA INNERSTADEN SÖDRA INNERSTADEN ROSENGÅRD HUSIE HYLLIE FOSIE limhamn dimman 155:499 11 50 lägenheter 106 lägenheter LIMHAMNBUNKEFLO OXIE stensåkersgård 100 lägenheter, 54 småhus öst-västliga gatan 1700 lägenheter Anmälda detaljplaner 2010 ängsövägen bohus 12 småhus 180 lägenheter Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010 (stadsdelar). bilen 7 (masthusen) lägenheter Galeasen stapelbädden 15 lägenheter 90 lägenheter innerstaden 150 lägenheter 31:12 örnen 4 lägenheter torsken 100 lägenheter Gäddan spårvägen 194 lägenheter 650 lägenheter hästhagens ip CENTRUM 450 lägenheter KIRSEBERG milano 7 Grytan 1 40 lägenheter 2 lägenheter nyborg 22 23 lägenheter VÄSTRA INNERSTADEN SÖDRA INNERSTADEN dragörkajen ringberga ROSENGÅRD 12 lägenheter 100 lägenheter 5 teknikern 2 50 lägenheter HYLLIE 40 lägenheter Gjuteriet bohus HUSIE Gråsejen FOSIE 21 60 lägenheter 100 lägenheter elinegård 600 lägenheter, 400 småhus käglinge 11 småhus LIMHAMNBUNKEFLO Vintrie 1 småhus OXIE 24:84 Vattenparken n om 400 lägenheter Antal bostäder i anmälda detaljplaner 2010 (stadsdelar). 10 5:214

Flyttnettot kommer emellertid att ligga på över 3 000 personer under 2010. Limhamn-Bunkeflo och Centrum är de två stadsdelar som växer mest befolkningsmässigt under kommande år till följd av högt bostadsbyggande. Detta gäller både för prognosen 2010 men även för hela prognosperioden fram till och med 2015. 2.4 Sammanfattning och utmaningar Det ser fortsatt ljust ut vad gäller antalet planerade byggstarter för bostäder under 2011 och 2012, även antalet detaljplaner för bostadsändamål är högt. Utmaningen för Malmö stad ligger i att hålla den höga byggtakten uppe, både i hög- och lågkonjunktur, samt att bostadsbyggandet ska spridas till fler delar av staden och med varierade upplåtelseformer och prisklasser. Ett sätt att arbeta för ökat bostadsbyggande har varit Handlingsprogram för ett väsentligt ökat bostadsbyggande som togs fram av stadsbyggnadskontoret under 2009. Flera av de åtgärder som föreslogs har nu blivit en del av linjearbetet i Malmö stad. Uppföljning av handlingsprogrammet finns att läsa i kapitel fem i föreliggande rapport. Malmö stad arbetar också på flera olika sätt för social hållbarhet och allsidig sammansättning av bostadsbeståndet, bland annat genom Områdesprogrammen och översiktsplaneringen (vilka beskrivs i kapitel fyra). 11

3 Några grupper på bostadsmarknaden i Malmö Vi har alla olika förutsättningar att hitta en bostad som passar vår livsstil och våra behov. Vissa grupper har svårare villkor på bostadsmarknaden och står inför större utmaningar än andra. En grundförutsättning för valfrihet på bostadsmarknaden är en stabil inkomst. Under senare år har bankernas benägenhet att ge lån till bostadsdebutanter minskat vilket har gjort det svårare för dessa att ta sig in på en bostadsmarknad med brist på bostäder. I årets Lägesrapport beskrivs situationen för studenter, unga, flyktingar, äldre och hemlösa personer. Unga, studenter och flyktingar är debutanter på bostadsmarknaden vilket gör att de ofta saknar kunskap om bostadsmarknaden och kapital att satsa i sitt boende. Äldre kommer framöver att utgöra en allt större grupp i samhället. Med stigande ålder följer särskilda behov i bostaden och miljön. Tillsammans utgör gruppen unga mellan 19 och 30 år och gruppen äldre, de över 65 år, en tredjedel av Malmös befolkning. Det finns många skäl till att människor hamnar i hemlöshet. Ett kan vara en tuffare bostadsmarknad med hårdare konkurrens om bostäderna. 3.1 Studenter Malmö är en ung högskolestad med ett relativt litet antal studentbostäder (ca 2 200). Till viss del beror detta på att högskolans från början främst antog studenter från regionen och därmed räknade med att denna grupp hade en bättre förankring i det ordinarie bostadssystemet än de studerande i mer traditionella studieorter. Idag lockar Malmö högskola dock studenter både nationellt och internationellt, vilket lett till ett ökat behov av studentbostäder. Under 2011 planerar Malmö högskola för 12 500 helårsstudenter, vilket motsvarar ungefär 25 000 personer. Efter 2011 beräknas antalet heltidsstuderande till cirka 12 600 helårsstudenter under 2012 och 12 700 under 2013. Den 1 januari 2011 trädde ett regeringsbeslut i kraft som innebär att Malmö högskola tillsammans med ytterligare ett antal lärosäten kan blockförhyra bostäder för alla delar av studentpopulationen (innan dess var det endast lagligt att blockförhyra för utbytesstudenter). Idag har Malmö högskola ett avtal med MKB som innefattar 108 lägenheter, vilket högskolan planerar att utvidga. De senaste åren har antalet internationella studenter 12 utanför utbytesavtal på Malmö högskola ökat (672 under höstterminen 2010 jämfört med 343 höstterminen 2009). Från och med hösten 2011 kommer högre utbildning i Sverige att vara avgiftsbelagd för studenter utanför ESSområdet, vilket kommer att leda till en kraftig minskning av denna studentgrupp. Hösten 2011 beräknar Malmö högskola att anta cirka 450 internationella studenter, varav 30 beräknas vara betalande. Malmö högskola har, januari 2011, fattat ett beslut om bostadsgaranti, denna gäller dock bara de avgiftsbelagda studenterna. Många studenter, framförallt de internationella, har svårt att slå sig fram på bostadsmarknaden i Malmö. Detta beror dels på att de ofta har bristfällig kunskap om hur bostadsmarknaden fungerar dels saknar den inkomst som ofta krävs för ett hyreskontrakt/insats. Konsekvensen av detta är att många av högskolans studenter bor kvar hos föräldrar, hyr i andrahand, bor kollektivt eller blir inneboende. Ur ett långsiktigt perspektiv påverkar detta högskolans attraktivitet, vilket är negativt för Malmös utveckling. 3.2 Unga Många studenter är delar av den större gruppen unga, men alla studenter är inte unga och framförallt är inte alla unga studenter. Definitionen av vem som är ung varierar, men en definition som används i fastighetskontorets nyligen framtagna Strategi för ungas boende i Malmö är 19-30 år. 8 Malmö är en ung stad och i denna åldersgrupp finns 60 000 personer en femtedel av Malmös befolkning. Nästan halva Malmös befolkning är under 35 år. Den generella bostadsbristen i Malmö innebär att det råder brist även för unga Malmöbor, men exakt hur stor brist det handlar om är inte helt klart, då de flesta aktar sig för att uppskatta ett antal. Hyresgästföreningen är ett undantag och enligt dem saknar 16 000 20-27-åringar i Malmö eget boende. 9 10 8 Den nedre gränsen i denna definition baseras på när de allra flesta unga i Sverige går ut gymnasiet och på allvar börjar tåga ut i vuxenvärlden, medan den övre gränsen är något mer flytande. Exempel på andra definitioner som används för att benämna ungdomar, unga eller unga vuxna: 13-25, 16-24, 18-24, 18-29, 20-27, 20-29, upp till 35, och så vidare. 9 En tredjedel av dessa önskar inte eget boende, vilket enligt undersökningen ger att knappt 10 000 20-27-åringar i Malmö saknar och vill ha eget boende. 10 Hyresgästföreningen (2009) Unga vuxnas boende i Malmö och

Mycket pekar på att de hinder som unga möter på bostadsmarknaden är kopplade till deras sysselsättning och ekonomiska status snarare än ålder, och med tanke på antalet unga i Malmö så finns alla tänkbara ekonomiska undergrupper representerade. Vardagen för många unga präglas dock idag av otrygga anställningsformer och varierande inkomster, vilket gör det svårt att efterfråga bostäder på samma villkor som äldre sökande. 11 När det gäller hyresrätter hänvisas allt fler därför till en osäker andrahandsmarknad, där missförhållanden av olika slag inte är ovanliga. Samma problematik drabbar även de unga som vill köpa sitt boende, de allra flesta blir helt beroende av någon form av stöd från omgivningen. Bolånetaket som infördes under hösten 2010 beräknades också slå särskilt hårt mot förstagångsköpare. 12 Strategi för ungas boende i Malmö Fastighetskontoret har nyligen färdigställt Strategi för ungas boende i Malmö och denna ger en rad förslag och tips på hur berörda förvaltningar inom Malmö stad kan ta sig an den komplexa frågan om ungas bostadssituation i Malmö. Bland förslagen nämns exempelvis att med markanvisningsavtal och sänkta tomträttsavgälder, stimulera byggande av bostäder för unga, genomföra en genomgripande vakanskedjestudie, införa hyresrabatter och hyresgarantier, samt ge unga ökat inflytande över stadsutvecklingsprocesser. UngBo Malmö 2012 Kommunstyrelsen har tagit initiativ till att anordna en bomässa för unga, och denna börjar nu konkretiseras av stadsbyggnadskontoret i UngBo Malmö 2012. Planerna är att arrangera en internetbaserad idétävling för unga om ungas boende och de vinnande förslagen visas som fullskalemodeller eller som permanenta byggnader. Under 2013 är det sedan tänkt att några av förslagen ska kunna förverkligas i staden. Lund 2003 och 2009: Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo 11 Malmö stad (2009) Välfärd för alla - det dubbla åtagandet: Slutrapport 2009; Ungdomsstyrelsen (2010) Ung idag 2010: En beskrivning av ungdomars villkor 12 Boverket (2008) Första bostaden: Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena; Finansinspektionen (2010) Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad, beslutspromemoria 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 12 808 14 033 Befolkningsutvecknling Malmö stad åldersgruppen 65 och äldre 9 957 12 883 8 186 10 016 7 309 6 675 5 110 4 103 2 211 2 062 594 654 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-w År 2010 År 2020 3.3 Äldre Ungefär femton procent av Malmös befolkning, eller ca 46 000 personer, är idag över 65 år gamla. År 2016 beräknas antalet äldre vara nästan 3000 fler, men fortfarande ca femton procent av befolkningen. Inom denna grupp sker dock en väsentlig förändring, antalet som är över 80 år minskar från dagens 15 400 personer till 14 200 personer år 2016. De flesta äldre bor i det ordinära bostadsbeståndet, men en del behöver särskilda boendeformer. Gruppen som är över 80 år efterfrågar i betydligt högre grad särskilda boende än gruppen 65-79 år. Detta innebär en minskad efterfrågan om man utgår ifrån befolkningsprognosen. Malmö stad förfogar över drygt 2 300 platser i särskilda boenden för äldre (enligt Socialtjänstlagen), varav 75 procent drivs i kommunens regi, och övriga är upphandlade med ramavtal eller köp av plats hos entreprenader utanför kommunen. Ungefär 2 170 personer som är över 65 år och cirka 100 personer som är yngre än 65 år bor i dessa bostäder. Det finns två former av särskilt boende i Malmö stad; vårdboende och gruppboende för dementa. Totalt sett är behovet av särskilda boenden täckt men i dagsläget skulle ett antal vårdboendeplatser behöva omvandlas till gruppboenden eftersom behovet av dessa efterhand har ökat något. Totalt sett har behovet av särskilda boenden minskat under det senaste decenniet som en följd av att man har satsat på kvalificerade insatser i hemmet med bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vidare har åtgärder genomförts i det ordinarie bostadsbeståndet och fler alternativa boendeformer som Trygghetsboenden och Seniorbostäder har inrättats. Under närmaste två 13

åren planeras det för cirka 200 seniorbostäder i Malmö, varav samtliga byggs av privata entreprenörer som bygger bostadsrätter. Antalet planerade trygghetsbostäder 13 är knappt 50, samtliga hyresrätter. Behovet av sådana bostäder är dock större och det finns ett ökat intresse från byggherrar att bygga den typen av bostäder. 3.4 Flyktingar Antalet mottagna flyktingar under 2010 blev färre än beräknat bland annat beroende på att fler asylsökande irakier får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige och att anhöriginvandringen har minskat. Somaliska flyktingar med uppehållstillstånd har stora svårigheter att återförenas med sina anhöriga då det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda giltiga hemlandspass. Prognosen för 2011 är att antalet flyktingar inte kommer öka, utan snarare minska något. Även anhöriginvandringen kommer att minska, beroende på det minskade antal flyktingar som får uppehållstillstånd. Antalet mottagna flyktingar hos Invandrarservice i Malmö minskade från 797 år 2009 till 559 år 2010. De nyanlända flyktingarna kommer främst från Irak, Somalia, och Afghanistan. Antalet invandrare/anhöriga som registrerats som informationssökande på Invandrarservice minskade från 1 204 år 2009 till 784 år 2010. Fler asylsökande väljer att bo på förläggningar istället för eget boende. Antalet asylsökande i eget boende och inskrivna vid Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö minskade från 1 185 i december 2009 till 1 088 i december 2010. Under 2010 sökte 31 819 personer asyl i Sverige, vilket var 7 625 fler än 2009. Det är en ökning med 32 procent. De största grupperna kom från Serbien, Somalia, Afghanistan, Irak och Kosovo. Under 2010 fick 12 130 personer uppehållstillstånd i Sverige efter att ha sökt asyl eller kommit som kvotflyktingar. Det motsvarar 13 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd under förra året. Av de mottagna flyktingarna i Malmö (559 personer) kom 13 Bostäder för personer som har fyllt 70 år. För att det ska räknas som trygghetsbostäder ska det finnas gemensamma utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation, samt personal som dagligen stödjer de boenden. Boendet kräver inget biståndsbeslut 14 314 från Irak, 192 från Somalia, 66 från Afghanistan och 66 personer var statslösa (palestinier). Liksom tidigare år var inflyttningen störst till stadsdelarna Fosie, Rosengård, Södra Innerstaden och Hyllie. Möjligheten att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar i kommunens flyktingmottagande anses mycket svårt på både ett och tre års sikt. Bristen på hyreslägenheter, stora lägenheter, små lägenheter och lägenheter med rimlig hyresnivå innebär betydande problem. I Malmö förutsätts de flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd och ingår i kommunens introduktionsprogram att lösa sina bostadsbehov själva. 3.5 Hemlösa Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av antalet hemlösa. 14 Antalet har legat kring cirka 860 vuxna personer sedan 2006 för att år 2010 öka till 900. Att de hemlösa inte ökat mer är förvånande ställt i relation till att Malmös befolkning ökat med 27 017 personer och att det byggts 5 630 bostäder under samma tid. Det som byggts har antingen varit bostadsrätter eller hyresrätter som inte är överkomliga för hemlösa. Eftersom det fortfarande råder bostadsbrist har nybyggnationen inte heller genererat några flyttkedjor som frigjort hyresrätter med en rimlig hyresnivå. 66 procent av de hemlösa har ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Socialtjänstens handläggare gör i samband med kartläggningen en bedömning av vilket behov av boende varje enskild hemlös har. De allra flesta, 64 procent (575 personer), har behov av en egen bostad medan 15 procent (138 personer) bedöms ha behov av någon form av stödinsats, utöver den tillsyn som alltid sker vid kommunens andrahandsförhyrning, 14 Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/ hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/ hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer.

för att klara ett boende. Övriga har behov av speciallösningar som kollektiv eller boenden utan krav på drogfrihet. I sex av Malmös stadsdelar ökade antalet hemlösa och i två av dessa, Husie och Västra Innerstaden, har det skett en markant ökning under de senaste åren. I Södra Innerstaden, som har mest omfattande hemlöshetsproblematik, minskade däremot antalet för fjärde året i följd. Det är kvinnorna i åldersgruppen 25-39 år som i princip står för hela ökningen. 2009 utgjorde de 30 procent av ålderskategorin medan de år 2010 ökade till 36 procent. Ökningen av kvinnor bidrar också till att antalet barn i hemlösa hushåll ökar från 147 år 2009 till 196 år 2010. 41 procent av de hemlösa, 366 vuxna personer, är hemlösa enbart på grund av att de inte får tillgång till bostäder i rimlig storlek och till rimlig kostnad. Här finns merparten av barnfamiljerna och många av dem har invandrarbakgrund. 59 procent av de hemlösa har någon form av social problematik som gör att de kan ha behov av stöd för att klara av sitt boende. Endast 24 hemlösa är uteliggare men en betydligt större grupp, 229 personer, är ambulerande, vilket betyder att de flyttar runt mellan olika kortvariga alternativ. Den gruppen inrymmer i sig i princip två undergrupper, de som bor inneboende hos släkt och vänner och huvudsakligen inte har någon annan problematik än att de saknar egen bostad och har svag ekonomi och de som bor på dygnsboenden och liknande och periodvis kan vara uteliggare där i stort sett alla har någon form av social problematik. Kommunen hade i oktober 2010 totalt 1137 lägenheter för andrahandsuthyrning. För merparten av dem är avsikten att de ska övergå i förstahandskontrakt för hyresgästen efter 1-2 års klanderfritt boende. Så sker i 80-100 fall per år. Övriga lägenheter är avsedda som genomgångs- eller referensboende och avsikten är att boendet ska underlätta för hyresgästen att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Vräkningarna i Sverige har under 2010 ökat något med 9866 inkomna ansökningar om avhysning och 3116 verkställda. Detta kan jämföras med 2009 års siffror med 9714 ansökta och 3040 verkställda. Enligt Kronofogdemyndigheten visar statistiken för Malmö år 2010 på ett mycket lågt antal, 88 verkställda avhysningar. Det kan vara värt att notera att även om vräkningarna ökar något på riksnivå, sjunker antalet i Malmö under året. Under 2008 verkställdes 138 avhysningar och under 2009 verkställdes 109. Boendet är en central fråga för de allra flesta och ett tryggt boende är ofta en förutsättning för att fungera i såväl arbetslivet som socialt. Boendetrygghet är viktigt och att inte ha en fast punkt i tillvaron kan sätta även andra delar av livet i gungning. Hyresrådgivningen på miljöförvaltningen har rådgivning direkt till malmöbor samt anordnar föreläsningar och boskola för en stor grupp intressenter. De arbetar både med akuta insatser och med förhandling för att förebygga eller avvärja vräkningshot och kan hjälpa till med myndighetskontakter och att ge en klar analys av ett uppstått problem. Hyresrådgivningen kommer även att ge information till yrkesverksamma som socialarbetare, kuratorer och kontaktpersoner samt till deltagare i olika projekt, utbildningar och organisationer. 3.6 Vi flyttar in en studie om flyttmönster till nyproducerade bostäder Under hösten 2010 genomförde stadskontoret en enkätundersökning för att ta reda på vilka hushåll som flyttade till samtliga nyproducerade bostäder under 2009. 15 Resultatet sammanställdes i rapporten Vi flyttar in. 16 Resultatet visar att nyproducerade bostäder främst intresserar barnfamiljer och blivande barnfamiljer. Åtta av tio hushåll i Malmö består av två vuxna utan barn både före och efter flyttning. Undersökningen visar att andelen en- och flerbarnsfamiljer är något större efter flytt. Den största åldersgruppen i hushållen är mellan 26-39 år, över hälften har en eftergymnasial utbildning och arbetar heltid. Inflyttade hushåll till Malmö kommer från en köpstark grupp och har en medianinkomst på 600 000 kronor per år före skatt, vilket är högre än i övriga Malmö. Efter flytt ökade den genomsnittliga boendekostnaden med 13 procent, till 8 800 kronor per månad. 15 Observera att undersökningen utfördes 2009 och att det i Malmö inte byggdes radhus eller studentbostäder under det året. I Malmö blev under året 260 villor, 224 hyresrätter och 269 bostadsrätter inflyttningsklara. 16 Malmö stad: Vi flyttar in Hushåll i nyproducerade bostäder 2009 i Malmö och Lund. 15

En stor del av hushållen valde att flytta inom det egna närområdet, närmare 80 procent kommer från den egna kommunen. I samtliga stadsdelar där bostäder färdigställts valde majoriteten av hushållen att flytta inom sitt närområde. Före flytten bodde 40 procent av hushållen i hyreslägenhet och efter flytten valde hushållen bostadsrätt som främsta boendeform, tillsammans med villa. Bostadens standard, bostadsområdets attraktivitet samt tillgång till önskad typ av bostad har enligt hushållen varit de främsta orsakerna till att flytta. Samtidigt lyfts behovet av större bostad och tryggare bostadsområde som viktiga orsaker till flyttning. För att hitta den nya bostaden har främst mäklare och den kommunala bostadskön använts som kontaktkanaler. Hushållen har sökt bostad i mindre än ett år och tror sig bo kvar i bostaden längre än tre år. De största flyttströmmarna går från de centrala och västra delarna av Malmö där flest bostäder har färdigställts under året. Detta resulterar i att flest bostäder har frigjorts i stadsdelarna Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden. Sammantaget visar rapporten att de flesta som flyttar till nyproducerade bostäder väljer att flytta inom närområdet och att det är en köpstark grupp som väljer att flytta till nyproduktion. 3.7 Sammanfattning och utmaningar Bostäder är viktiga ur både tillväxt- och välfärdsperspektiv. Malmö har haft en kraftig befolkningstillväxt och en stor del av denna beror på ökat barnafödande, men också på att staden är attraktiv för unga inflyttare. Olika typer av bostäder behövs i olika skeden i livet eller för olika livsstilar och förutsättningarna för att ta sig in på bostadsmarknaden skiljer sig åt för olika grupper. En stabil inkomst är en förutsättning för att ha valfrihet på bostadsmarknaden. Vissa står inför större utmaningar än andra, t ex äldre, unga, studenter, flyktingar och hemlösa. En gemensam problematik är att många i dessa grupper har små ekonomiska medel. Några av dessa är också debutanter på bostadsmarknaden vilket gör att man i många fall har begränsade ekonomiska resurser och kunskaper om hur bostadsmarknaden fungerar. Studien om flyttmönster till nyproducerade bostäder visade bland annat att nyproducerade lägenheter i Malmö attraherar en köpstark grupp och att flera av dem är bosatta i Malmö och flyttar till och med inom sitt närområde. Det betyder att nyproducerade bostäder inte främst kommer nyinflyttade eller debuterande hushåll på bostadsmarknaden tillgodo. En stor utmaning är hur Malmö stad kan agera för att det ska finnas bostäder för alla grupper. Malmö har en ung befolkning och på grund av de stora barnakullarna under tidigt 1990-tal kommer andelen unga att öka i hela Sverige fram till 2012. Bostadsmarknadens struktur och utbudet av små och billiga bostäder gör att denna grupp i många fall har svårt att finna en lämplig första bostad. Flytten från föräldrahemmet sker i allt högre åldrar. UngBo 2012 och Strategi för ungas boende i Malmö är två satsningar som Malmö stad gör för att på sikt bättre kunna hantera ungas bostadssituation. Gruppen äldre över 65 år ökar också alltjämt. I stort sett är behovet av särskilda boenden tillgodosett i kommunen men bostadsformerna för äldre behöver kontinuerligt ses över och anpassas till förändrade behov. Malmö högskola har befäst sin plats som ett av Sveriges största lärosäten för högre utbildning, men trots ett ökat antal studentbostäder under 2010 så upplever många studenter, framförallt internationella, svårigheter med att få tag på boende i Malmö. Antalet hemlösa har legat kring cirka 860 vuxna personer sedan 2006 för att år 2010 öka till 900. Att de hemlösa inte ökat mer är förvånande ställt i relation till att Malmös befolkning ökat med drygt 27 000 personer under samma tid. Tak över huvudet är en mänsklig rättighet och bostadsbristen slår hårdast mot grupper som har små ekonomiska och resurser. Malmö stad arbetar på flera sätt för att förbättra möjligheterna att få ett gott hem för svaga grupper, både genom förebyggande arbete och akuta boendelösningar. 16