Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund



Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Att nätverka en del av arbetslivet

Fördjupning värderingar

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Frågor och svar om NT-rådet

Validand och valideringshandledare

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Att nätverka en del av arbetslivet

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Överenskommelsen Värmland

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

REGERINGSRÄTTENS DOM

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf 1

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Kvalitet och värdegrund i vården.

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

0 STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Döendet. Palliativa rådet

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Nationella modellen för öppna prioriteringar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

God palliativ vård state of the art

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Information vård och omsorg

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Silviahemscertifiering

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Validering i Sörmland Rev

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Personalpolitiskt program

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Strategisk färdplan Kortversion

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Personalpolicy. Laholms kommun

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Fem fokusområden fem år framåt

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Antagen av Samverkansnämnden

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Personalpolitiskt program

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Transkript:

2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker vad som är viktigt, vad som måste prioriteras bland andra konkurrerande värden. Det är patientens behov och önskemål som ska tillgodoses enligt Hälso- och sjukvårdslagens krav på kunskap och beprövad erfarenhet.. kan sammanfattas i fyra ledord: närhet, helhet, kunskap och empati. 1

Värdegrund Västfastigheters värdegrund fungerar som en stabiliserande faktor i en föränderlig värld. Den visar vad vi står för och skapar sammanhållning samt präglar våra attityder och vårt beteende. Ansvarsfullhet Vi känner att vi i samarbete med våra kunder är partners och lever upp till visat förtroende. 2012 Vi känner ett - 2014 personligt ansvar för helheten och använder synsättet Kan jag hjälpa till? Vi tar gärna råd och hjälp av varandra. Vi håller vad vi lovar. Glädje Vi värnar om trivsel på arbetsplatsen och i relationen med våra kunder. Vi kan skämta i allvaret. Öppenhet Vi uppträder uppriktigt i varje situation. Vi agerar trovärdigt och kan kritisera oss själva. Vi eftersträvar en öppen dialog i organisationen och med våra partners. Nytänkande Vi försöker tänka annorlunda och finna nya lösningar. Vi ifrågasätter, engagerar oss och kommer med idéer till lösningar och förbättringar. Vi följer upp det vi gör och lär oss av våra misstag. Västfastigheters värdegrund fungerar som en stabiliserande faktor i en föränderlig värld. Den visar vad vi står för och skapar sammanhållning samt präglar våra attityder och vårt beteende. Organisationer förändras över tid Chefer börjar och slutar, kommer och går, tillsätts och avsätts Budget (som är mer eller mindre bra planerad ekonomi) håller förhoppningsvis ett år i taget Men värdegrunden skall bestå genom alla organisationsförändringar, trots växlingar i ledarskap, under olika ekonomiska förutsättningar, som varierar över tid. 2

Närhet Döendet är en process som är lika naturlig som födelsen. I denna process vill man oftast inte vara ensam. Eftersom människan är en social varelse krävs därför närhet av olika slag och från flera håll, till exempel från närstående, vårdpersonal och andra stödpersoner. Om man inte är nära och närvarande kan man inte lyssna till önskemål och erbjuda vad han eller hon behöver. Närhet till patienten innebär också närhet till närstående som oftast också behöver stöd för att klara av en familjemedlems eller nära väns förestående död. Helhet Obotligt sjuka människor har olika behov som brukar sammanfattas i fyra kategorier som kan överlappa varandra: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Därför kan den palliativa vården ses som en plattform där olika kompetenser kommer samman för att på ett mångfacetterat sätt bidra till den sjukes bästa. Samtidigt som behovet av ett nära samarbete mellan olika stödjande yrkesgrupper runt den sjuke inte nog kan understrykas, är det lika viktigt att hela tiden se honom eller henne som en odelbar individ. Hur man handskas med kroppen påverkar själen och tvärtom. Samtidigt är det varken kroppen eller själen som lider utan personen i sin helhet. Denna person förlorar inte sitt människovärde trots minskande funktionsförmågor. Även om personen mister sitt aktörskap det vill säga möjligheten att aktivt påverka sitt liv är hon lika mycket en människa med rätt att behandlas och bemötas värdigt. 3

Kunskap Ingen person ska någonsin anses som färdigbehandlad. När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns det mycket kvar att göra för att säkra och till och med förbättra individens livskvalitet. För att kunna hjälpa en person att uppnå bästa möjliga livskvalitet och att erbjuda optimal vård krävs dock gedigna kunskaper. Därför är det viktigt att personal som arbetar inom den palliativa vården får bästa möjliga utbildning och fortbildning och även får tillgång till forskningsmedel för att själva bidra till ämnets utveckling. Inom ramen för högsta möjliga etiska krav bör även kliniska försök inom verksamheten uppmuntras. Empati Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort personligt engagemang av personalen. Den ständiga kontakten med döende människor gör att arbetet kan vara mycket krävande men samtidigt också givande. Den tacksamhet, öppenhet inför livets stora frågor och även glädje som många visar är i högsta grad berikande. Förutsättningen för detta ömsesidiga givande och tagande, som är till allas fördel, är förmågan från personalens sida att visa empati, det vill säga förmåga att känna in personens situation och att visa omtanke i kombination med ett professionellt förhållningssätt. Denna empati är den palliativa vårdens kärna. 4

Den etiska plattformen Principen om människovärde Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Principen om behov och solidaritet Resurserna bör satsas på de områden där behoven är störst Principen om kostnadseffektivitet Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas En gemensam värdegrund för prioriteringar Den inom etiska hälso- och plattformen sjukvården 1. Människovärdesprincipen: Värdet för en patient/patientgrupp av vården och behandlingen oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället - frontpersonal ute i verksamheten med vård- och behandlingsansvar 2. Behovs-solidaritetsprincipen: Värdet för en patient/patientgrupp av vården och behandlingen i relation till och i solidaritet med andra patienters/patientgruppers behov - inom samma verksamhet vertikal prioritering - mellan olika verksamheter horisontell prioritering - politiker inne i beslutsfattandet med övergripande befolkningsansvar 3. Kostnadseffektivitetsprincipen: Värdet för en patient/patientgrupp av vården och behandlingen med hänsyn tagen till att det bör finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet - verksamhetschefer med medicinskt behandlingsansvar och ekonomiskt resultatansvar 5

Tre etiska nivåer På makronivån, den övergripande politiska arenan, fattas beslut om att avsätta resurser till vårdens olika områden i förhållande till befolkningens behov. Det har konstaterats att den palliativa vården är ojämlikt fördelad, att tillgången till sådan vård är beroende av diagnos, ålder och bostadsort. De etiska problem som är en angelägenhet för politiker på riksdagsnivå har således att göra med jämlikhet och rättvisa. På makronivån formuleras också samhällets intentioner med vården i lagstiftning, övergripande prioriteringar och myndighetsföreskrifter. Lagar och föreskrifter anger vad man ska göra och sätter gränserna för vad man får göra inom hälso- och sjukvården. Som tidigare angetts ligger etiska normer till grund för utformningen av de bindande reglerna. På landstings- och kommunnivå (mesonivån) ska de övergripande intentionerna översättas till regionala eller lokala vårdstrategier. Här beslutas även om principiella frågor som rör samordning och samspel mellan olika vårdaktörer. Den tredje nivån mikronivån är den mellanmänskliga arenan. Det är här patient och vårdpersonal möts, interagerar och påverkar varandra. De etiska frågor som väcks på denna nivå handlar om förhållningssätt och bemötande. Socialstyrelsen Frågor för bordssamtal Samverkan och framgångsfaktorer för en god palliativ vård Vad skall jag göra på hemmaplan inom en vecka? två månader? ett år? 6