Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Enligt 66 i kommunallagen ska fullmäktige senast i samband med att budgeten godkänns fatta beslut om kommunens inkomstskattesats, fastighetsskattesatser samt grunderna för övriga skatter. Kommunen ska meddela inkomst- och fastighetsskattesatserna till skattestyrelsen senast den 17 november året före skatteåret. Beräknade skatteintäkter för 2015 Karleby stads skatteinkomster för 2014 beräknas uppgå till 175,1 miljoner euro i enlighet med budgeten. Skatteinkomsterna för 2013 uppgick till 171,7 miljoner euro, vilket innebär att de ökar med ca 4,6 miljoner euro, dvs. 2,7 procent från fjolårsnivån. I budgetförslaget för 2015 föreslås att kommunalskatten höjs med en procentenhet till 21,50 procent. Höjningen inverkar med ca 6,9 miljoner euro. Det föreslås att fastighetsskattesatserna inte höjs 2015. I ekonomiplanen föreslås att fastighetsskattesatsen höjs 2016. Skatteintäkterna (inkl. höjningen) fördelas enligt följande: Skatteintäkter 2015 2014 Ändring prognos 1 000 e 1 000 e 1 000 e Kommunalskatt 154 945 146 792 8 153 Samfundsskatt 13 090 14 361 1 271 Fastighetsskatt 14 147 13 984 163 Sammanlagt 182 182 175 137 7 045
Skattesatser 2015 Inkomstskattesatsen för 2015 föreslås bli 21,50. Enligt 11 i fastighetsskattelagen (654/1992) fastställer kommunfullmäktige årligen på förhand inom de i lagen fastställda fluktuationsmarginalerna storleken på kommunens fastighetsskattesatser och samtidigt inkomstskattesatsen för finansåret. Fastighetsskatten är en skatt som årligen betalas till kommunen på grundval av fastighetens värde. Det finns bestämmelser om skatten i fastighetsskattelagen. Fastighetsskatten berör alla fastigheter med undantag av skog och jordbruksjord. Också vissa allmänna områden såsom gator och torg är skattefria. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten är belägen. Den som äger fastigheten vid ingången av kalenderåret är skyldig att erlägga fastighetsskatten. Fastighetsskatten debiteras fastigheten utifrån bestämmelserna i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1141/2005). Skatten beräknas utifrån fastighetens beskattningsvärde enligt en procentsats som fastställts av kommunfullmäktige. Regeringen har fattat beslut om att de i lagen fastställda nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för hus för stadigvarande boende höjs 2015. Ändringen inverkar inte på fastighetsskattesatserna i Karleby. Fastighetsskattesatsernas gränser för 2015 har fastställts enligt följande: allmän fastighetsskatt 0,80 1,55 hus för stadigvarande boende 0,37 0,80 övriga bostadshus 0,60 1,35 allmännyttigt samfund 0,00 1,35 obebyggd byggplats 1,00 3,00 kraftverk 2,85 Det föreslås att Karleby stads fastighetsskattesatser fastställs enligt följande: 2015 2014 allmän fastighetsskatt 1,25 % 1,25 % hus för stadigvarande boende 0,60 % 0,60 % övriga bostadshus 1,00 % 1,00 % allmännyttigt samfund 0,00 % 0,00 %
obebyggd byggplats 2,50 % 2,50 % kraftverk 1,40 % 1,40 % Utfallet av ekonomin 2014 Enligt en prognos på basis av delårsrapporten kommer stadens resultat för 2014 att visa ett överskott, dvs. resultatet kommer att vara bättre än budgetens mål (- 0,9 miljoner euro). Verksamhetsutgifterna (inklusive affärsverken) kommer att överskridas med ca 6,0 miljoner euro och verksamhetsintäkterna med ca 9,0 miljoner euro. Överskridningen av intäkter beror på att affärsverkens resultat är bättre än väntat. Skatteinkomster beräknas inflyta enligt budgeten. Statsandelarna överskrids med ca 0,2 miljoner euro. Räntekostnaderna uppskattas bli ca 0,75 miljoner euro mindre än beräknat på grund av den låga räntenivån. Förslag till budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 Enligt stadsdirektörens förslag till budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017 kommer resultatet för 2015 att bli -10,8 miljoner euro medan resultatet för 2016 blir -4,9 miljoner euro och resultatet för 2017 blir -2,0 miljoner euro. Resultatutvecklingen är alltså stigande men resultatet för de tre följande åren kommer alla att visa underskott. Tack vare överskott från tidigare år och tillfälliga försäljningsvinster 2014 kommer stadens balansräkning fortfarande att visa ett kumulativt överskott åren 2015 2017. Även årsbidraget kommer att vara positivt om skatterna höjs. Karleby stads inkomstbas klarar inte av den rådande utgiftsutvecklingen eller de nya skyldigheterna som fastställts. De betydande nedskärningarna i statsandelarna som staten fattat beslut om har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningen av statsandelarna inverkar på Karlebys ekonomi med ca 59,5 miljoner euro under åren 2012 2017. Den fördröjda lågkonjunkturen har försämrat skatteinkomstutvecklingen. Utan en höjning av inkomstskattesatsen är stadens beräknade skatteinkomster mindre än i år. Statens beslut har också lett till att skattebasen blivit smalare bl.a. på grund av höjningen av avdrag som kan göras från inkomsterna.
Karlebys statsandel för basservicen är år 2015 ca 0,5 miljoner euro mindre än i år. De övriga statsandelarna för undervisningsväsendet ökar och som helhet ser det ut som om Karleby får lite mera i statsandelar år 2014. Utöver den svaga inkomstskatteutvecklingen samt nedskärningarna av statsandelarna kommer Karlebys inkomstbas att ytterligare märkbart försvagas nästa år på grund av konsekvenserna av bolagiseringar. Affärsverken har de senaste åren intäktsfört staden årligen sammanlagt ca 6 8 miljoner euro. 2015 kommer dessa inkomster att sjunka till ca 3 3,5 miljoner euro, dvs. halveras. Enbart denna förlust av inkomster motsvarar inflödet av 0,5 procent i inkomstskatt. 2015 täcker inte affärsverken längre underskott som annan verksamhet har förorsakat såsom fallet hittills varit under flera års tid. Intäktsföringen från hamn- och energibolagen ökar fr.o.m. 2016 då de börjar betala staden dividend enligt resultatet samt samfundsskatt. Detta förverkligas inte ännu nästa år. Utgiftsutvecklingen kan dämpas med stadens anpassningsprogram och fortsatta åtgärder. Allt större servicebehov och nya verksamhetsenheter ökar dock stadens verksamhetskostnader. 2015 öppnas två nya daghem och en serviceboendeenhet för handikappade. Dessa enheter behöver 50 nya anställda, vilket på årlig nivå innebär sammanlagt ca 2 miljoner euro i driftskostnader. Avtalshöjningen av lönerna ökar utgifterna med ca 1,3 miljoner euro år 2015. Stadens nya skyldigheter bl.a. vad gäller arbetsmarknadsstödet ökar driftsutgifterna med 0,5 1,0 miljoner euro. Lokalitetskostnaderna ökar med ca en miljon euro på grund av nya verksamhetslokaler samt på grund av tilläggskostnader för ersättande lokaler (bl.a. skolor, stadshuset). 2015 är det omöjligt att anpassa verksamheten efter ovan angivna mycket omfattande inkomstförluster samt å andra sidan den oundvikliga ökningen av verksamhetskostnaderna. Även om driftseko-nomins verksamhetsintäkter ökar över rammålen så kan man med dem täcka enbart en del av de ökade kostnaderna. Inkomstbasen måste stärkas med skattehöjningar. Detta är nödvändigt också därför att nödvändiga investeringar kan skötas så att lånebeståndet hålls på en rimlig nivå. Stadsdirektörens budgetförslag för 2015 innebär med beaktande av årets budgetöverskridningar på ca 6 miljoner euro att i budgeten för nästa år ingår bara så mycket utrymme för tillväxt i förhållande till årets bokslutsprognos som de avtalsenliga lönehöjningarna
förutsätter. Stadens verksamhetsutgifter ökar nästa år enbart på grund av lönehöjningar, nya verksamhetsenheter, ändringar i lagen om arbetsmarknadsstöd, ökade fastighetsutgifter ja ändrat servicebehov (.t.ex. 25 nya platser inom boendetjänster för äldre, förordningen om jourarrangemang inom munhälsovården) med ca 7 miljoner euro i förhållande till 2014. Vad utgifterna beträffar bör det beaktas att det i budgetförslaget ingår ett oinriktat besparingsmål på 1,3 miljoner euro. Driftsekonomins verksamhetsintäkter ökar med 2,3 miljoner euro. Skattinkomsterna utan förhöjningar minskar fr.o.m. detta år med 0,5 miljoner euro och statsandelarna ökar som helhet med ca 2 miljoner euro. Genom bolagiseringen av affärsverken minskar intäktsföringen till staden med ca 4,5 miljoner euro år 2015. Inkomständringen 2015 sammanlagt (utan skatteförhöjningar) Driftsekonomin Skatteinkomster Statsandelar Bolagiseringens inverkan Sammanlagt netto + 2,3 miljoner euro - 0,5 miljoner euro + 2,1 miljoner euro - 4,5 miljoner euro - 0,6 miljoner euro Ökningen av driftsutgifter 2015 (bara ovan angivna s.k. nödvändig ökning, inkl. upplösningen av lönereserven) +11 miljoner euro Kommunekonomins minimimål är att man med årsbidraget kan täcka avskrivningar enligt plan. Årsbidraget i nästa års budgetförslag (staden och affärsverken) är 3,3 miljoner euro då avskrivningarna uppgår till över 14 miljoner euro. Även i detta fall räcker årsbidraget till för att täcka bara drygt en fjärdedel av avskrivningarna. Om inkomstskatterna inte höjs blir årsbidraget 3,6 miljoner euro negativt och verksamhetsresultatet visar ett underskott på ca18 miljoner euro. Detta innebär att redan fem av sex kriterier för en kriskommun uppfylls i Karleby år 2015. Investeringsnivån ligger på nivån för ekonomiplanen 2014 2015. I investeringsplanen ingår endast de projekt som man beslutat om eller som är nödvändiga. Investeringarna måste under de närmaste åren fortsättningsvis
finansieras helt eller nästan helt med nya lån. För finansieringen av investeringarna behövs nästa år 72,5 miljoner euro i långfristigt lån. Av detta belopp används 37 miljoner euro för amorteringar. Om skatterna inte höjs ökar behovet av lån ytterligare med 7 miljoner euro. I ekonomiplanen ingår utöver betydande anpassningsåtgärder också höjningen av fastighetsskatter år 2016. Det föreslås att fastighetsskatterna höjs så att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,35 procent, fastighetsskatten för hus för stadigvarande boende till 0,75 procent och fastighetsskatten för övriga bostadshus till 1,20 procent. Inkomstskatte- och statsandelsutvecklingen ser ut att bli något bättre för 2016 och 2017 jämfört med 2015. Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige 1 att inkomstskattesatsen för 2015 är 21,50 procent 2 att fastighetsskattesatsen för 2015 är följande: 2.1 för hus för stadigvarande boende 0,60 procent 2.2 för övriga bostadshus än de som används för stadigvarande boende 1,00 procent 2.3 allmän fastighetsskatt 1,25 procent 2.4 för allmännyttiga samfund 0,00 procent 2.5 för kraftverk 1,40 procent 2.6 för obebyggd byggplats 2,50 procent. Behandling Omröstning Under ärendets behandling föreslog ledamot Salo att inkomstskattesatsen för 2015 blir 21,00 procent. Salos förslag understöddes av ledamöterna Herlevi, Kouvo, Urpilainen, Haimakainen, Jokela och Laitila. Ledamot Kemppainen föreslog att inkomstskattesatsen höjs till 21,25 procent och att fastighetsskatterna inte höjs under planeringsåren 2016-2017. Förslaget understöddes inte och förföll. Eftersom det hade lagts fram ett ändringsförslag som avvek från beslutsförslaget och som fick understöd bestämde ordföranden röstning genom handräckning. Salos förslag understöddes av ledamöterna Haimakainen, Herlevi, Jokela, Kemppainen, Kouvo, Laitila, Orjala, Urpilainen och Salo. Stadsdirektörens förslag
understöddes av ledamot Tastula. Ordföranden konstaterade att ledamot Salos förslag blir styrelsens beslut med rösterna 9-1, 1 borta. Beslut Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige Stadsfullmäktige 17.11.2014 89 1 att inkomstskattesatsen för 2015 är 21,00 procent 2 att fastighetsskattesatsen för 2015 är följande: 2.1 för hus för stadigvarande boende 0,60 procent 2.2 för övriga bostadshus än de som används för stadigvarande boende 1,00 procent 2.3 allmän fastighetsskatt 1,25 procent 2.4 för allmännyttiga samfund 0,00 procent 2.5 för kraftverk 1,40 procent 2.6 för obebyggd byggplats 2,50 procent. Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar 1 att inkomstskattesatsen för 2015 är 21,00 procent 2 att fastighetsskattesatsen för 2015 är följande: 2.1 för hus för stadigvarande boende 0,60 procent 2.2 för övriga bostadshus än de som används för stadigvarande boende 1,00 procent 2.3 allmän fastighetsskatt 1,25 procent 2.4 för allmännyttiga samfund 0,00 procent 2.5 för kraftverk 1,40 procent 2.6 för obebyggd byggplats 2,50 procent. Behandling Ledamot Jukkola föreslog att inkomstskattesatsen fortsättningsvis är 20,50 procent. Ledamöterna Puolimatka, Nurmi, Leppälä och Snellman understödde förslaget.
Ledamot Tastula föreslog att inkomstskattesatsen höjs till 21,50 procent. Ledamot Aarnos understödde förslaget. Eftersom det hade lagts fram två förslag som avvek från beslutsförslaget och som fick understöd föreslog ordföranden att man röstar om förslagen. Ledamot Jukkolas förslag ställdes först mot ledamot Tastulas förslag. Omröstning I den förrättade omröstningen fick ledamot Jukkolas förslag 28 röster och ledamot Tastulas förslag 23 röster. Bilaga A Röstlängd I den andra omröstningen ställdes ledamot Jukkolas förslag mot stadsstyrelsens beslutsförslag. I den förrättade omröstningen fick ledamot Jukkolas förslag 11 röster och stadsstyrelsens beslutsförslag 40 röster. Bilaga B Röstlängd Beslut Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens beslutsförslag.