1(6) TRAFIKVERKET TRV 2015/6825 investeringsprojekt@trafikverket.se SYNPUNKTER BETRÄFFANDE INFART VÄSTRA TROSA/TROSA FÖRBIFART Jag har tagit del av de samrådsdokument, som presenterades på samrådsmötet 2016 08 23 och som fanns tillgängliga fr o m 2016 08 25 på Trafikverkets hemsida. Samrådshandlingarna redovisar fullgoda grunder för att avbryta projektet. Av handlingarna framgår också att projektet har för många stora obesvarade frågor, vilket gör alla andra ställningstaganden, än att avbryta projektet, omöjliga. Nedan utvecklas dessa två påståenden; GRUNDER FÖR ATT AVBRYTA PROJEKTET Angivna syften kommer inte att uppnås med en förbifart/infart. Som syften anges Förbättra framkomligheten i Trosa: Gatorna blir inte bredare eller broarna flera bara för att en förbifart byggs. Dessutom visar trafikflödesberäkningarna på att Trosa innerstadstrafik kommer att öka kraftigt. Minska restiden mellan östra och västra delarna av Trosa: I dokumentationen redovisas inte några tidsvinster och på de korta sträckor som anges kan tidsvinst inte ens handla om minuter. Förbättra trafiksäkerheten med avseende på att minska antalet döda och svårt skadade i centrala Trosa: Någon döds och skadestatistik presenteras inte i samrådshandlingar. På 2000 talet finns inga allmänt kända dödsfall eller svårt skadade i området kring Smäckbrogatan. Hur kan man minska något som redan är noll? Trosa tätort ska kunna expandera och utveckla sig så att de nya områdena väster om staden når både väg 218, 782 och 785 utan negativ påverkan på befintlig trafikmiljö i centrala Trosa: Trosa innerstadstrafik kommer enligt redovisade trafikflöden att ÖKA med 25 93%. Det är en NEGATIV påverkan på befintlig trafikmiljö.
2(6) Angivna projektmål kommer inte att uppnås med en förbifart/infart. Som projektmål anges Framkomlighet i centrala Trosa, anslutningarna ska utformas så att trafiken som inte har målpunkt i centrala Trosa ska använda den nya vägen: Det framgår inte av samrådsmaterialet, som presenterades vid samrådsmötet 2016 08 23 hur stor del av dagens trafik som inte har målpunkt i centrala Trosa som åker genom Trosa. Tureholmshalvöns trafik går redan till stor del över Västerljung Hunga Vagnhärad när Trosa inte är målpunkt, främst på grund av att framkomligheten på Västerljungsvägen och Hungavägen är bättre och att vägvalet inte innebär någon tidsförlust. Trafik som kommer norrifrån lär knappast först åka till Trosa för att sedan ta förbifarten/infarten förbi Trosa för att komma söderut. Det naturliga vägvalet går över Vagnhärad. Återigen för att framkomligheten är bra och tidsåtgången snarare är mindre än att åka in i Trosa för att bara passera igenom staden. Västerljung och Vagnhärad har utöver det också bättre tillgång till vägar som leder till mål utanför kommunen. Den trafik som idag kommer från östra sidan gör det till stor del för att hämta/lämna barn vid dagis/förskola/skola vid Björkbacken/Vitalis. De lär knappast ta omvägen som en framtida förbifart/infart skulle innebära. Busstrafik som använder Smäckbron kan ju knappast använda förbifart/infart som alternativ då hållplatserna faktiskt ligger längs Smäckbrogatan/Västerljungsvägen. Den trafiken bygger på att passera genom centrala Trosa just i syfte att på ett mer miljösmart sätt transportera personer till och från Trosa tätort än genom personbilstransporter. Vilken trafik som skulle kunna ledas om är därför högst oklart vilket även omfattningen på den trafiken är. Trafikflödena som redovisas i samrådshandlingarna visar dessutom på att innerstadens trafik kommer att öka med 25%. Ökningen på östra sidan uppgår utöver det till 93%. Restid/framkomlighet, vägen ska vara en god förbindelse för fordonstrafik år 2040 mellan östra och västra delarna av Trosa: Om vi i Sverige gemensamt ska klara klimatmålen, som vi i Paris 2015 förbundit oss till att uppnå kommer dagens miljönegativa sätt att transportera sig i personbilar antagligen knappt vara tillåtet. Att bygga nya vägar är inte rätt lösning på Trosas trafiksituation. Trafikflödesberäkningarna visar att årsdygnstrafiken beräknas till endast 1400 fordon (3% tung trafik). I jämförelse med dagens värden för Västerljung 1460 (6% tung trafik) visar sig förbifarten/infartens avlastningsförmåga vara tämligen marginell. Trosas trafiksituation kan förbättras med betydligt mer moderna småskaliga och klimatsmarta lösningar än en förbifart/infart. Flera av Sveriges kommuner har kommit betydligt längre än Trosa i sitt omställningsarbete för fordonstrafiken. Trosa borde i första hand studera sådana kommuners
3(6) arbete innan man ger sig på dyra storskaliga lösningar, som ändå inte kommer att uppnå angivna syften. Barriäreffekt, ska minimeras genom säkra passager: Samrådshandlingarna saknar utredningar om bullereffekt och rörelseeffekt. Djur blir ytterst lättstressade av både okända rörelser och ljud. Säkra passager är inte tillräckligt för att trygga och behålla djurens livsrum i området. En förbifart/infart skulle alstra buller, rörelse och onaturligt ljus dygnet runt. Projektet kommer inte kunna säkerställa att djuren avskärmas från denna ständigt pågående störning. Förbifarten/infarten kommer att påverka ett område på minst 60 hektar och alltså förstöra stora delar av djurens nu befintliga livsrum. Påverkan på natur och kulturmiljöer; natur och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras: Med en förbifart/infart kan inte natur och kulturmiljöer bibehållas. Ett område på minst 60 ha kommer att bullerstöras och utsläppsstöras dygnet runt. Utformning ska anpassas så att trafikanterna ska uppleva byggnationen som konsekvent och harmonisk med intilliggande miljö: Asfalt, buller och utsläpp kan aldrig vara konsekvent och harmonisk i förhållande till ett ursprungligt naturlandskap. Handlingarna anger heller inte hur djur och växtliv förväntas uppleva den nya miljön. Landskapsbild; utformning av väg ska respektera landskapets förutsättningar så att intrång i värdefulla landskap minimeras: Skrivningen visar att det finns värdefulla landskap att ta hänsyn till. Det i sig borde enskilt vara en anledning att inte genomföra byggnationen. Intrånget i landskapet kommer att vara betydande och för alltid. Kostnader för alternativen, bergsskärning 130 150 mkr, tunnel 140 170 mkr, kostnader kommer att redovisas mer noggrant i beslutsunderlaget som kommer vara tillgängligt ca i mitten av september: Vid samrådsmötet 2016 08 23 uppmanades besökarna att lämna in synpunkter, främst beträffande vilket alternativ till vägdragning som de ansåg mest lämpligt. Utan fullständig kostnadsredovisning är det omöjligt att ta ställning till en sådan fråga.
4(6) Någon finansieringsplan har heller inte presenterats vid något samråd. Utan en sådan går det inte heller att ta ställning till själva projektet. Projektet bör därför avbrytas på grund av bristfälliga beslutsunderlag för samrådskretsen, nämligen invånarna, som i allra högsta grad berörs av projektet. Arkeologisk utgrävning I redogörelsen framkommer goda grunder för att avbryta projekt förbifart/infart västa. Man anger att området omfattar ca 60 ha och ligger i anslutning till två områden av riksintresse för kulturmiljövården. Tureholms herrgårdsmiljö i väster och det mycket fornlämningstäta odlingslandskapet längs Trosaåns dalgång i öster. Det i sig borde utgöra fullgott underlag för att fortsätta låta Hungaskogen och Trosaåns dalgång vara intakt. Området binder samman de båda riksintressanta områdena och det är viktigt för att bibehålla Trosas ställning som kulturhistorisk bygd. I utredningen anges för ett av områdena att inga lämningar syns på platsen, som är ganska låglänt och inte förefaller ha varit lämplig för bebyggelse. Om den inte var lämplig för bebyggelse förr är den antagligen inte det nu heller. Ytterligare en grund för att lämna området orört. Två betydande fynd redovisas i utredningen. En färdväg och en boplats. Båda fynden ligger i området där vägdragning är tänkt att ske. Det skulle innebära ett förstörande alternativt störande av dessa registrerade fynd. I utredningen anges också om resten efter den äldre vägen kunde styrkas inom området skulle den klassas som fornlämning. Man har alltså redan tidigare försökt, men misslyckats att upprätthålla en väg i det område man nu tänkt att vägbebygga. Detta borde tyda på att förhållanden för vägbygge inte är lämpliga. Även i nutid har projektutredningar konstaterat dåliga markförhållanden som fördyrar projektet. Dessa förhållanden signalerar tydligt att projektet bör avbrytas. Markförhållandena kommer inte bara fördyra byggkostnaderna utan även framtida underhållskostnader. Groddjursinventering I redogörelsen anges goda grunder för att avbryta projektet förbifart/infart. Utredningen anger att biotopvärden som lång trädkontinuitet och gamla träd är så gott som irreparabla och mycket svåra att kompensera inom rimlig tidsrymd. Det anges också att de negativa konsekvenserna som intrånget för med sig bör kompenseras så långt som det är möjligt. I detta syfte bör en kompensationsplan utarbetas. Någon kompensationsredovisning har inte presenterats för invånarna/samrådskretsen. Att avgöra frågan om alternativ till vägdragning är därför omöjligt.
5(6) Naturvärdesinventering Även naturvärdesinventeringen anger en mängd orsaker till att projekt förbifart/infart bör avbrytas. Inventeringen genomfördes 29 september 2015. Redovisningen anger att en viss osäkerhetsfaktor föreligger i inventeringen eftersom tidpunkten för inventeringen inte är anpassad för att kunna identifiera alla förekommande arter. Det måste anses vara anmärkningsvärt att man inte vill tillåta en naturvärdesinventering vid en mer lämplig tidpunkt då projektets inverkan på befintlig natur kommer att vara högst påtaglig. Då osäkerhet råder kring inventeringen går det inte att ta ställning till själva projektets lämplighet annat än att det bör avbrytas. Områdesinventeringen anger att 60% av området utgörs av skogsmark och runt 40% av jordbruksmark. Som ekokommun har Trosa kommun ett ansvar att inte bebygga åkermark. Inventeringen beskriver över hela området en konstant skyddsvärd natur, som uppvisar en tydlig mångfald och kontinuitet, som borde utgöra en fullgod grund för att inte bryta landskapet med en väg som inte behövs, men som kommer lämna djupa irreparabla spår i ett stort område. Inventeringen konstaterar också att byggnationen kommer att öka fragmenteringen av landskapet. Trosa har redan fragmenterat mycket stora delar av den tätortsnära naturen, som tidigare var ett av de högsta attraktivitetsvärdena för bygden. Att fragmentera och utsläppsstöra ytterligare delar av närnaturen vore förödande för bygdens attraktivitet. Folk flyttar till Trosa för att kunna uppleva naturen på nära håll. Folk turistar i Trosa för att uppleva samma nära natur. Klimatmässigt är det inte försvarbart att fortsätta avskogningen av Trosas natur. Träd utför många ekotjänster åt oss människor. Träd skyddar från starka vindar, ger mildare vinterklimat, skuggar vid kraftig solvärme, renar luften från utsläpp, dämpar trafikbuller, absorberar värme under heta sommardagar, varje träd producerar syre för en människa, 25 träd tar hand om en bils utsläpp, träd hindrar näringsläckage till havet från åar och sjöar. Om vi tar bort skog för att öka trafiken i Trosa innebär det en enorm negativ närklimatpåverkan, som kommer att försämra vår kollektiva hälsa för alltid. VÄSENTLIGA FRÅGOR SOM KOMMUNEN/TRAFIKVERKET ÄNNU INTE GIVIT SVAR PÅ I samrådshandlingarna framgår att trafikökning kommer att ske med 129% på Utterviksvägen. Jag har till både kommunen och Trafikverket efterfrågat vad som föranleder en sådan kraftig beräknad trafikökning till och från Tureholmshalvön, men inte erhållit något svar. Möjligen hänger beräkningarna ihop med att man under Bebyggelse och målpunkter anger att vägen ska ge möjlighet till utbyggnad vid Lagnöviken/Tureholmsviken. Översiktsplanen, antagen 2015, varken anger eller medger sådana kraftiga utbyggnadsplaner.
6(6) Trafikflödesberäkningarna tyder dock på att sådana storslagna planer finns, som verkar uppgå till mer än en Tureholmshalvö till. I samrådshandlingarna framgår det dock inte vilka som skulle vinna på en sådan kraftig exploatering av halvön. De teoretiskt storslagna planerna skulle dock kunna utgöra förklaring till hur kommunen tänkt sig att finansiera vägbygget och varför vägen enligt politikerna behövs. Varför Västerljungsvägens beräknade trafikflöde endast beräknas öka med 23% när man i samrådshandlingarna anger att förbifarten/infarten ska möjliggöra expansion väster om Trosa framgår inte. Ökningen indikerar ingen större framtida expansion västerut utan verkar motsvara den idag inritade planerade bebyggelsen. Samrådshandlingarna ger inte svar på de viktigaste frågorna. Så länge kommunen inte tillämpar öppen information för projektet bör det avbrytas. Frågor som bör besvaras av kommunen/trafikverket för att ge invånarna en rimlig chans att bedöma om projektet är värt att genomföra eller inte: 1. Hur kan kommunen gentemot de klimatåtaganden vi har sedan Parisavtalet 2015 försvara att kommunen bygger nya vägar, som dessutom inte kommer att uppfylla angivna syften? 2. Vad kommer vägen medföra utöver de 60 ha naturlandskap man kommer förbruka? Eftersom kommunen meddelat att exploateringsavgifter skall finansiera vägen innebär det att ännu större ytor av obrutna landskapsrum kommer att konsumeras upp för all framtid. 3. På vilket sätt kan man uppriktigt hävda att trafiken i tätort kommer att avlastas när trafikflödesberäkningarna påvisar ökningar på mellan 25 93% i tätort? 4. Varför löser och avlastar man inte Ådavägens redan högbelastade trafik i första hand? Enligt trafikflödesredovisningen är den vägen i särklass den mest trafikerade i kommunen. Den borde vara föremål för åtgärd i första hand. 5. Var tänker man placera den exploatering, som ska finansiera vägen. I det högsta kostnadsalternativet handlar det om över 1 000 bostäder? Sammanfattning Avbryt projekt förbifart/infart. Projektet kommer varken gynna invånarna, naturen eller klimatet. Våra attraktionsvärden i form av allemansrättsliga strövområden kommer att gå förlorade både i det område förbifarten/infarten är tänkt att förbruka och i de områden påföljande expansion kommer att ske. Invånare och besökare har ingenting att vinna på projektet. Trosa den 6 september 2016 Anna Bohlin, Trosa anna@fargaregarden.se