FILM I HELSINGBORG OCH NORDVÄSTSKÅNE en rapport av Lotta Andgren
Lotta Andgren 073-6855038 042-182533 Mellersta Stenbocksgatan 39 254 42 HELSINGBORG lotta_andgren@hotmail.com Denna rapport är utförd på uppdrag av Kulturnämnden i Helsingborg Birgitta Killander, 2001 2
Innehåll Uppdraget 4 Inledning 5 Film i Helsingborg 6 Film i Nordvästskåne 9 Film i Helsingör 12 Dialog med filmverksamma 13 Varför Helsingborg - varför inte? 14 Helsingborg som filmstad och Nordvästskåne som filmregion 15 Arbetssituationen som filmverksam 18 Film som uttryck 21 Hur kan man utveckla filmen i Helsingborg och Nordvästskåne? 23 Medverkande i Dialog med filmverksamma 29 Kommentarer 30 Förteckning över filmverksamma i Helsingborg, Nordvästskåne och Helsingör samt filmverksamma med anknytning till Helsingborg. 3
Uppdraget Kulturnämnden har önskat få en översiktlig färsk bild av filmverksamheten och filmverksamma i Helsingborg med omnejd. Lotta Andgren har för nämndens räkning tagit fram föreliggande rapport innehållande resultatet av efterfrågningar och dialoger med filmverksamma samt en inventering av filmverksamhet i Helsingborg med omnejd. Intresset för film är stort och filmens betydelse ökar alltmer. Kulturnämnden i Helsingborg har under 1990-talet gjort ett flertal insatser på filmområdet. Kulturnämnden har i flera år drivit skolbio för barn och ungdom. Skolbio är ett sätt att visa de unga att biografen är en plats för kulturupplevelser. Skolbion visar bra filmer som sällan går på de stora biograferna. Skolbion analyserar film och stimulerar till eget skapande med rörliga bilder. Nya bidragsregler har antagits för mer ändamålsenligt behovsanpassat stöd eftersom kulturnämnden de senaste åren fått en ökad efterfrågan på bidrag till ungas eget skapande av film. Kulturnämnden hyr ombyggda Röda Kvarn och har uppdragit åt Triangelfilm att driva biografen och göra bra film tillgänglig för stadens invånare. Filmproduktioner i Skåne har allmänt fått ökad uppmärksamhet. Helsingborgsfilmare har under året uppmärksammats och vunnit priser för sina filmer på festivaler runtom i landet. En skånsk filmfond är på väg att sjösättas och Helsingborgs stad står beredd att delta i denna utveckling. Helsingborg 010831 Birgitta Killander Kulturförvaltningen 4
Inledning Jag har fått uppdraget att ta fram en översiktlig bild av hur filmsituationen är i Helsingborg och Nordvästskåne, vilka som är verksamma med film i regionen, vad det finns för möjligheter för filmproduktion och visning av film. Arbetet har pågått, av och till, från mitten av mars till och med början av juli år 2001. Jag har utbildat mig vid Lunds Universitet och arbetat som frilansande producent och projektledare under ett antal år inom TV, teater och film, både i Skåne, Stockholm och Göteborg. Hösten år 2000 återvände jag till Skåne och bosatte mig i Helsingborg. För att komma i kontakt med de olika filmverksamma har jag bl.a. sökt i Film i Skånes Filmarbetarkatalog, som finns tillgänglig som databas på Internet, och tagit del av Film i Skånes utskicksregister. Jag har också bl.a. sökt efter arbetssökande inom filmområdet hos Arbetsförmedlingen Kultur i Helsingborg (Branka Lindqvist), letat efter namn och tips på filmskolor runtom i Sverige och vänt mig till de olika kommunernas kulturförvaltningar. För sökning i Helsingör vände jag mig till det Danska Filminstitutet och letade i deras DFI-bog på Internet. Men i detta detektivarbete gäller det framförallt att börja nysta i någon ände och få tips från olika håll och ofta har ett namn lett vidare till ett annat. Definitionen av de som håller på med film kan ibland vara svår. Har de arbetat professionellt och vad är i så fall definitionen av professionell film? Gränsen mellan att vara amatör och professionell kan vara svår att dra. Det handlar mest om deras egen uppfattning om var de befinner sig, vart de vill och var de faktiskt befinner sig utifrån genomförda projekt. De som är med i förteckningen och medverkar här i rapporten kan självklart vara på olika nivåer vad det gäller erfarenheterna inom film och i sin utveckling på filmens område, men de kan sägas ha det gemensamt att de arbetar utifrån en professionell utgångspunkt. Också definitionen av de som kan sägas tillhöra Helsingborg och Nordvästskåne kan vara flytande. De som medverkar i med anknytning till Helsingborg har tidigare varit verksamma i Helsingborg och/eller har en stark koppling hit, som t.ex. det faktum att de är uppväxta här. I min följande beskrivning av filmverksamheten vill jag dock lämna ett litet förbehåll över att något kan saknas, och om så är fallet hör gärna av er om tillägg och vidare upplysningar. Lotta Andgren producent, frilans 5
Film i Helsingborg Här nedan följer en kort inventering av vad det i dagsläget finns för olika verksamheter gällande film i Helsingborg om man bl.a. ser till vilka visningsmöjligheter, vilka produktionsmöjligheter, vilka skolor och utbildningar och vilken teknisk utrustning det finns att tillgå. Möjligheter för visning av film Biografer: Röda Kvarn. Drivs av Triangelfilm. Har utöver den vanliga repertoaren även bl.a. Skolbioverksamhet, Filmstudio, Cinematik och diverse filmdagar och filmfestivaler. Biografansvarig: Pia Zachrison. Tele: 042-14 90 51, Karlsgatan 7, 252 24 Helsingborg. Sandrews. Roskildegatan 1. Kontaktperson: Kent Nilsson. Tele: 042-21 74 84 SF (Svensk Filmindustri). Södergatan 19. Kontaktperson: Ann Rönnberg. Tele: 042-18 13 77 Övrigt: Folkets Bio i Helsingborg. Kontaktperson: Dan Svensson. Tele: 042-18 15 13 / 042-12 28 32 Piren. Hamntorget 1. Det planeras för videotek - videokanon finns. Box 1401, 251 14 Helsingborg Kontaktperson: Anders Petersson. Tele: 042-24 41 58. Det kan också nämnas att det under terminen visas film på storbildsvideo för studenterna på Campus Helsingborg. Möjligheter till produktion av film AV-centralen. Här kan man hyra eller låna viss teknik och film. Kontaktperson: Stig Magnusson Tele: 042-10 54 70. Sockerbruksgatan 3, 252 25 / Box 772, 251 07 Helsingborg. Digital Media - en kommunal verksamhet för att ge arbetslösa en möjlighet att lära sig praktisk inom media. Gick tidigare under benämningen Ungdomskanalen. Dess framtid är i dagsläget oviss. TV-Ö resund (även Helsingborg Vision). Kan göra uppdrag. DV-teknik finns. Filbornavägen 101. Kontaktperson: Peter Strömberg. Tele: 042-18 76 30 / 070-219 94 57. 6
Produktionsbolag: Hamark produktion. Rolf Hamark. Alla typer av produktioner. Tele: 042-29 39 50. Lantmätaregatan 12, 256 56 Helsingborg. Polyvision Teknik AB - hyr ut videoteknik och hela koncept till företag - inspelning och redigeringsutrustning, 8 st medarbetare, teknisk personal, ljudstudio. Tele: 042-923 85. Kulla Gunnarstorp, 255 91 Helsingborg. MMV - musik och ljud, 2-3 studios, dubbar film. Marek Vogel. Tele: 042-22 99 60. Decauvillegatan 18, 252 30 Helsingborg. Förutom de nämnda så tillkommer några av de filmverksammas egna firmor och produktionsbolag (se Förteckning för närmare presentation). Skolor och utbildningar Gymnasieskolor: Nicolaiskolan - estetiska programmet / rörlig bild. VHS-utrustning. Bergaliden 11, 252 23 Helsingborg. Ansvarig lärare: Krister Yggstrand. Tele: 042-107252 / 140311 Olympia skolan - estetiskt program. Digital redigering och super-vhs utrustning. Mycket filmteori och många studiebesök, främst i Danmark. Södra Stenbocksg. 75, (Estetiska paviljongen, Munkavägen) 252 47 Helsingborg. Ansvariga lärare: Lars-Olof Välemark och Mats Rundberg. Tele: 042-105658 / 073-145530 Tycho Braheskolan - som ett tillvalsämne i svenskundervisningen. Digital redigering. Studievägen 4, 252 47 Helsingborg. Ansvarig lärare: Kersti Adler. Tele: 042-24 23 83. Rönnowska skolan - mediaprogrammet. Utbildningen är kursinriktad. Första året provar eleverna de olika medieämnena och väljer sedan A-kurser (6 veckor) och B-kurser (9 veckor). Det sker förändring till hösten 2001 med sex olika inriktningar från början. Utrustning: mest S-VHS, en DVkamera och två redigeringar. Tillgång till liten inspelningsstudio. Bredg. 22, Box 801, 251 08 Helsingborg. Ansvarig lärare: Magnus Söderberg. Tele: 042-10 71 00 / 042-23 83 43. Folkhögskola: Sundsgårdens Folkhögskola. Har en film- och teknikkurs, tre elever, en ettårig utbildning. DV-teknik. Ansvarig: David Thåst. Tele: 042-19 38 65. 7
Studieförbund: Vid en rundringning till de största av Helsingborgs studieförbund (Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan) visade det sig att ingen av dem hade någon typ av utbildning för film - varken teoretiskt eller praktiskt. Det närmaste man kommer är kurser i stillbildsfoto. Teknisk utrustning för film Se främst de ovan nämnda produktionsbolagen, AV-centralen, gymnasieskolorna, Digital Media, TV-Ö resund och SFV s medlemsregister. Se även i Förteckning över filmverksamma. Annan typ av verksamhet för film Film-Factory i Rydebäck. Gör överföringar av film. Köper rättigheter för spelfilm. Reklamfilm. Box 28, 257 21 Rydebäck. Kontaktperson: Lena Anderberg. Tele: 042-997 20. E-post: film-factory@telia.com Skånes Film-och Videoklubb. Förening för amatörfilmsverksamhet. Har arrangerat Svenska filmoch videofestivalen (SFV-festivalen) under ett par år. Har ca 45 st medlemmar med mycket inspelnings- och redigeringsteknik, både för video och 16mm-film. Husensjövägen 27 B, 252 52 Helsingborg. Kontaktperson: Berndt Månsson. Tele: 042-13 66 38 Ö vriga upplysningar gällande film i Helsingborg För stöd till filmproduktion (främst till unga och inga stora summor) kan man vända sig till Kulturförvaltningen i Helsingborg: Birgitta Killander. Tele: 042-10 50 83. Campus Helsingborgs avdelning College of Communication var med och arrangerade en seminariedag med namnet Unga filmare möter forskare i maj 2001 (även Hans Taranger från Stadskansliet, Helsingborgs stad, deltog). I utbildningen på College of Communication ingår också en filmkurs (med syfte att bl.a. lyfta fram film som medel och kommunikation). Gästlärare i film (sociologi): Ian C Jarvie. Kontaktperson: Peter Sylwan. Tele: 042-35 66 08. E-post: peter.sylwan@collcomm.lu.se Även Lukas Moodysson (studerade här på gymnasiet) och Hans Alfredsson (uppväxt) har anknytning till Helsingborg. 8
Film i Nordvästskåne I uppdraget ingår också, som nämnts, att översiktligt titta närmare på vad det finns för filmverksamhet i regionen Nordvästskåne. Denna del av Skåne kallas numera också ibland för Norra Ö resund, men jag håller mig till den gamla benämningen Nordvästskåne. Denna region innefattar här följande samhällen, kommuner eller områden: Höganäs, Kullabygden, Ängelholm, Båstad, Bjärehalvön, Klippan, Ljungbyhed, Åstorp, Bjuv, Landskrona och Svalöv. Möjligheter för visning av film Biografer: Röda Kvarn i Ängelholm. Drivs av Magnus Olsson och Maria Olsson. Järnvägsgatan 15-17, 262 32 Ängelholm. Tele: 0431-41 10 00 / 44 83 20 Scala i Båstad. Även den drivs av Magnus Olsson och Maria Olsson (se ovan). Kyrkogatan 21. Saga i Höganäs. Verksamhetsansvarig: Bosse Svensson, tele: 042-34 95 75 / 34 99 20 Köpmansgatan 2. Box 43, 263 38 Höganäs. Palladium i Svalöv. Verksamhetsansvarig: Bosse Svensson (se ovan). Svalegatan. Bio Maxim i Landskrona. Biografägare: Marie Ö hgren. Tele: 0418-227 00 / 040-17 65 62 Ö stergatan 13 Grand Bio i Ljungbyhed. Verksamhetsansvarig: Bengt-Arne Bodén. Tele: 0435-44 00 05 / 382 15 Storgatan 7 Övrigt: Lilla filmfestivalen i Båstad. Hålls varje år i början av augusti på Scala, i år för sjätte året i följd. Stefan Jarl, Malena Digman och Margareta Bengtsson (Båstad kommun tele: 0431-770 84) är ansvariga för festivalen. Tomarps Kungsgård utanför Kvidinge. Möjligheter för filmvisningar - video (hade visning av Shoot on tour i maj 2001, internationellt konstvideoprogram). Ulf-Melvin Fjellström. Kontaktperson: Tommy Esbjörnsson. Tele: 0435-206 44. E-post: tomarps-kungsgard@brevet.nu Erik Ruuth i Höganäs. Har också möjligheter för visning av film (se nedan). 9
Möjligheter till produktion av film Landskrona Vision - lokal-tv station i Landskrona. Teknisk utrustning finns och ibland produceras de kortare filmer. Kontaktperson: Peter Roslund. Säbyg. 17, 261 33 Landskrona. Tele: 0418-253 70 TV 9 NordWest AB - lokaltvstation i Ängelholm. Verksamheten nedlagd i augusti 2001. Erik Ruuth i Höganäs. Ett ungdomskulturcentrum med stor plats för film. Produktion och visning av film. Teknik finns. Kontaktperson: Peter Nilsson. Tele: 042-33 73 44. E-post: e.ruuth@home.se Produktionsbolag: New Horizons Film & Television i Glumslöv. Drivs av Othman Karim och Malin Holmberg-Karim och de har också företaget One Tired Brother Productions AB. Tele: 0418-700 22. E-post: newhorizons@swipnet.se GridArt Studio i Ängelholm. Arbetar mest med 3D och reklam. Tele: 0431-191 72. V. Kyrkogatan 8D, 262 32 Ängelholm. Arkad Studio i Ängelholm. 3D (animerat) och musikvideos. Tele: 0736-57 58 69. Laxgatan 1B, 262 32 Ängelholm. Master Film Sweden på F5 i Ljungbyhed. Hellösningar för att producera all sorts film. Tillgång till studios, teknik, inspelningsplatser, statister, skådespelare, filmarbetare, målare, snickare mm. Förrådsvägen 15, 260 70 Ljungbyhed. Dick Fridén, tele: 0739-32 98 17 och Peter Lindgren, tele: 0709-20 88 34. E-post: masterfilm@telia.com Hemsida: www.masterfilm.just.nu Förutom dessa så tillkommer de filmverksammas egna firmor och produktionsbolag (se Förteckning för närmare presentation). Skolor och utbildningar Folkhögskolor: Fridhems folkhögskola i Svalöv. Videolinje. Teknikinlärning, dramaturgi mm. Gästlärare, som arbetar professionellt med film- och TV-produktion. Ansvarig lärare: Bengt Andersson. Tele: 0418-44 60 33 / 0418-44 60 90. Munka Ljungby Folkhögskola. Bildlinje. Animation och 3D. Digitalt. Ansvarig lärare: Astrid Göransson. Tele: 0435-200 57. 10
Annan typ av verksamhet för film Ekonomi för filmarbetare: Carlston & Janols AB. 260 93 Arild. Pia Janols. Arbetar med etablerade filmarbetare i Sverige och Danmark (bl.a. Stefan Jarl och Zentropa i Köpenhamn). 042-34 67 17. Ö vriga upplysningar gällande film i Nordvästskåne Kommunala kontaktpersoner för film: (ett visst stöd kan ges i några kommuner - dock mycket små belopp) Landskrona: Emeli Zeilon. Tele: 0418-47 31 21. E-post: emeli.zeilon@kn.landskrona.se Båstad: Margareta Bengtsson. Tele: 0431-770 84. E-post: margareta.bengtsson@bastad.se Höganäs: Ingrid Travnicek. Tele: 042-33 73 59. E-post: ingrid.travnicek@hoganas.se Ängelholm: Susann Toft. Tele: 0431-872 64. E-post: susann.toft@kommun.engelholm.se Klippan: Margareta Werke. Tele: 0435-281 75. E-post: margareta.werke@klippan.se Åstorp: Christina Gedeborg. Tele: 042-642 15. E-post: christina.gedeborg@astorp.se Bjuv: Leif Nyberg. Tele: 042-850 90. E-post: info@bjuv.se Svalöv: Gösta Eklund. Tele: 0418-47 51 34. E-post: gosta.eklund@svalov.se Produktionsbolag som har koppling till regionen: Röde Orm Filmproduktion AB. Drivs av Thomas Allercrantz och Adel Kjellström (se Förteckning). Klockarevägen 21, 178 53 Ekerö. Tel/fax: 08-560 211 20. E-post: glimt@brevet.nu MovieMakers - producenten Bert Sundberg - hade tidigare kontor i Teckomatorp, men det är oklart om de i dagsläget finns kvar (de var nyligen aktuella med Fru Marianne på SVT). Yrkesverksamma inom svensk film som har en koppling till regionen: Ingela Romare, Ulf Berggren, Jonas Åkerlund, Peter Schildt, Christina Herrström, Lars Bill Lundholm, Lars Jönsson (producent åt bl.a. Lukas Moodysson) med flera. Man bör också känna till att det finns stolta filmtraditioner i regionen då exempelvis både Ingmar Bergman, Jan Troell och Bo Widerberg varit verksamma här. 11
Film i Helsingö r I denna region behöver man knappast påpeka att Danmark - och Helsingör - ligger nära. Det har också länge funnits ett naturligt samarbete med Helsingör, både som vänstad och med kulturella aktiviteter och evenemang. När det gäller samarbete med Danmark på filmområdet så faller det sig också naturligt. Min efterforskning har jag inte gett så mycket resultat då det faktiskt inte verkar vara så stor aktivitet på filmområdet i Helsingör. En filmare från Helsingör säger: Der er ikke andre filmfolk i Helsingör området. Men lite kort fakta kan redovisas. Möjligheter för visning av film: Helsingör Cinema Center. Direktör och ägare: Torben Villesen (han har producerat och lanserat dansk spelfilm och har även varit direktör för SF i Danmark). Rönnebaer Allé 110, Helsingör. Tele: 00 45 49 26 67 25. E-post: tovi@cinemaxx.dk Filmverksamma i Helsingör: Jörn Faurschou, Peter Dinesen och Mark Staermose (för närmare presentation se Förteckning). Alla dessa tre har stor erfarenhet av ett flertal film- och TV-produktioner i Danmark. De säger att de gärna ser ett samarbete med svenskar och med sin grannstad Helsingborg (det finns även en duktig filmkompositör Jacob Groth - väletablerad i Danmark - som bor i Hornbäck, en bit från Helsingör). 12
Dialog med filmverksamma Från en beskrivning av de faktiska möjligheterna för att arbeta med film i Helsingborg och regionen skall jag nu gå över till de filmverksamma. Här följer en redovisning av den dialog, som jag per telefon, e-post och brev - under en mycket begränsad tid och omfattning - fört med de olika filmverksamma. Det är 55 personer (varav 7 är kvinnor) som medverkar i Dialog med filmverksamma och de har fått svara på en del frågor kring film och filmproduktion i Helsingborg och Nordvästskåne. Det bör då noteras att det är 87 personer (varav 14 är kvinnor) som finns medtagna i Förteckning sist i rapporten. Att inte alla har fått följdfrågor beror till största del på den korta tid som stått till förfogande för uppdraget och det blev viktigast att få tag i personer och grundläggande fakta om dem. Men det har ändå varit ett så pass omfattande material att ta del av och det har känts tillräckligt för att ge en bra bild av olika synpunkter. I Dialog med filmverksamma är det av intresse att försöka se vilka de gemensamma erfarenheterna av att arbeta med film är och hur de tillfrågade tycker att det tidigare har varit i Helsingborg och regionen gällande filmproduktion och framförallt vilka förslag de har på hur det skall kunna bli bättre. De medverkande har bl.a. fått svara på frågorna: Varför vill du/har du valt/att bo kvar i Helsingborg? Vad skulle kunna få dig/fått dig/ att stanna kvar i Helsingborg? Helsingborg och Nordvästskåne som filmstad resp. filmregion? Vad skulle du vilja hände med produktionen av film inom Helsingborg och Nordvästskåne? På vilket sätt arbetar du? Ingår du i något nätverk? Samarbete med andra? Hur upplever du din filmarbetssituation? Varför arbetar du just med film och inte något annat konstnärligt område? Vad tycker du är så speciellt med film som uttrycksmedel? Vad har saknats tidigare? Vad tycker du behövs? Några förslag? De med anknytning till Helsingborg har också, i en del fall, fått frågorna: Vad var det som gjorde att du lämnade Helsingborg? Något som saknades? Planerar du att återvända? Jag har gjort ett urval av vad de filmverksamma framfört och jag har delat in svaren på frågorna i rubrikerna: Varför Helsingborg - varför inte? Helsingborg som filmstad och Nordvästskåne som filmregion Arbetssituationen som filmverksam Film som uttryck Hur kan man utveckla filmen i Helsingborg och Nordvästskåne? Till sist redovisar jag en lista över de filmverksamma som deltagit med sina åsikter. För utförligare beskrivning och personliga erfarenheter för respektive person se Förteckning sist i rapporten. 13
Varför Helsingborg - varför inte? Till att börja med kan man naturligt konstatera att det är självklart för många att bo kvar då man har familj, barn, släkt och vänner här. Det är också många som nämner att de ser Helsingborg som en trivsam liten stad att de trivs över att bo här helt enkelt. Också det faktum att de är födda och uppväxta i Helsingborg och att det är här deras rötter finns spelar en stor roll. De som funderar på om de skall bo kvar i regionen eller ej nämner som svar att det beror på om något stort dyker upp på annan ort, att det är bättre filmklimat i t.ex. Malmö och att filmklimat och jobb är avgörande för om det så blir. Bland de som lämnat Helsingborg verkar den främsta orsaken vara att det inte fanns tillräckliga möjligheter till arbete inom filmområdet - att de måste vara där branschen finns. Och som en annan förklaring ges: när man är ung och ganska oerfaren så underlättar det att bo i Stockholm (eller varför inte Göteborg) där man kan träffa andra filmare, folk inom branschen, gå på filmskolor, göra sig ett namn och överhuvudtaget vara där det händer saker och där fler brinner för film. Det sägs också att det funnits en brist på stöd och stimulans bl.a. från kommunens sida. Visst kunde de tänkt sig att pendla till t.ex. Malmö, Stockholm eller Trollhättan för jag har ansett att det skall kvitta var man bor om man kan sitt jobb, men som någon annan tillägger man måste tänka på familjen också. Det finns också flera som nämner att de kan tänka sig att återvända om förhållandena ändras till det bättre ( jag trivs bäst hemmavid ) och som en filmverksam säger: jag är ganska säker på att jag kommer tillbaka till Helsingborg i framtiden...hem är ju alltid hem Så på frågan om varför Helsingborg? kan följande citat vara talande: Vi bor i Helsingborgstrakten för att vi kommer härifrån. Vi har varit runt i världen och det är skönt att känna sig rotad. Industrin finns i Stockholm, men kontakt med den kan man ha ändå. Drömmen är ju att industrin drar sig ut över hela landet och att saker och ting är mer lättillgängliga lite överallt och det kanske blir mer så i framtiden. Det är också väldigt uppfriskande, tycker jag, att få se lite andra vyer av landet på TV än Stockholm 14
Helsingborg som filmstad och Nordvästskåne som filmregion Hur ser då de tillfrågade på Helsingborg och Nordvästskåne som en stad respektive en region för film? Först kan man konstatera att det finns en mycket positiv grundbild av Helsingborg som en stad för film, Helsingborg som filmstad - absolut! och att det är en intressant stad ur filmsynpunkt. Många är av den åsikten att det självklart borde göras mer film i Helsingborg: Det skall gå att göra film i stan. Vi är trötta på att alltid behöva resa iväg för att arbeta med det man älskar att göra Det betonas också att produktionen borde vara en basenhet i trakten. En del är förhoppningsfulla och har en känsla av att det börjar hända något och att de verkligen vill sätta igång filmprojekt här. Att det är kul att det börjar hända en del i Helsingborg nu med bröderna Karim och sådär och att en kul utveckling håller på att sättas igång. Det nämns också att det borde hända mer här. Men många säger sig aldrig riktigt ha känt att Helsingborg kunnat svara på deras behov inom filmens område, dock tilläggs det att det på senare år har börjat bli bättre med nya festivaler etc. Det finns också ett flertal som undrar: Finns den överhuvudtaget som filmstad? och korta utrop av typen de e inge bra! förekommer. Och som någon konstaterar filmklimatet i Helsingborg ligger väl antagligen på noll, precis som i alla andra mellanstora städer i Sverige. Det nämns att det är många som talar mycket om att göra film här, men att det är många som inte är så handlingskraftiga - att det händer sällan något. Dock betonas det att det bland många helt klart finns ett stort intresse av att göra film. Kommunen och politikernas relation till film nämns ofta. Mestadels i ordalag av att man tänker inte film här, politikerna här verkar inte fatta film och att kommunen har inte fattat det här med film. Att de tycker att responsen från kommunen och politikerna är negativ när det gäller film och att kommunen måste inse vad filmen behöver. En som lämnat Helsingborg skriver: Vad jag tyckte saknades var ett verkligt engagemang från stadens sida i den s.k. fria kulturen Någon säger att de tycker att det är mycket svåretablerat här och att liksom i hela Skåne satsar man hellre på de stora institutionerna. Vidare lyder en kommentar: Alternativ film är jätteviktigt, precis som alternativ teater, musik, dans och konst de etablerade institutionerna måste ha en motpol. Annars urholkas konsten till allmänhetens nackdel. Men det finns också de som nämner att de vet att det finns ett visst stöd från kommunen genom Rolf Tufvesson. Många säger att de hoppas att det satsas lite framöver på filmproduktion i regionen mycket för att det då skulle generera en stor mängd pengar inom andra områden. Om man lockar hit filminspelningar så skulle det dra in pengar och man kan sälja kommunen. Det konstateras att 15
det finns väldigt mycket pengar att tjäna på filmproduktion. En filmverksam säger: om det fanns en helvetes massa pengar, som i Film i Väst, så skulle det absolut finnas jordmån för något. En ung man nämner också bristen på pengar till filmproduktion när han tänker på Helsingborg som en filmstad: Jag har varit verksam inom film väldigt lite i Helsingborg efter gymnasiet, just för att det inte finns någon plattform för finansiering Också det faktum att man borde satsa mera på filmproduktionen i hela Skåne tas upp av många: hoppas verkligen att man kan börja prata om ett skånskt filmklimat med värme - för nu är det jäkligt kallt. Det dras ett flertal paralleller med Film i Väst i Trollhättan: Jag önskar att det kunde satsas lite mer. Bara kolla på Film i Väst. Hur många produktioner som helst igång. Både svenska och internationella. Skåne ligger både bättre till och har ofantligt fantastiska miljöer som man skulle kunna ta nytta av. Otroligt synd att det inte är så. Skulle man starta upp något liknande i Skåne så skulle ju även danskarna komma över. Men någon tror också att det skulle vara svårt att göra något typ som i Trollywood för Sverige är nog för litet för flera stora filmcentrum. En annan tycker att det är bra om man kan sprida filmverksamheten över hela Skåne så att den inte bara är knuten till Malmö. En filmverksam tillägger: Jag tror att vi skåningar har något speciellt att förmedla till Sverige och resten av världen. Nu till vad de flesta av de tillfrågade nämner som det mest positiva med Helsingborg och Nordvästskåne som filmstad respektive filmregion. Nämligen dess mycket goda tillgång på otroliga inspelningsplatser och fantastiska filminspelningsmiljöer. Eller som en annan filmverksam beskriver det: Nordvästskåne för mig är det ideala filmlandskapet. Det finns stad, åkrar, sjöar, hav, kullar, klippor osv. Andra beskriver det på följande sätt: att alla typer av inspelningsmiljöer finns inom tre mils radie kring Helsingborg, att ljuset är speciellt här och passar utmärkt för film och att alla möjliga typer av inspelningsplatser finns inom ett litet område ( både soluppgång och solnedgång ). Någon beskriver Helsingborg som en mycket vacker stad som passar utmärkt på film. Ordet vacker är ofta förekommande när Helsingborg beskrivs som filmstad - att det finns vackra byggnader och vackra miljöer ( t.ex. Sofiero ). Det nämns också att det finns en närhet till en fantastisk natur och flera storstäder och att staden ur filmsynpunkt är lagom stor och det finns både fattiga och rika. Och som en annan säger: Helsingborg är en vacker stad, ej för stor, det går snabbt att ta sig överallt, alla inspelningsmiljöer finns 16
Det mycket gynnsamma geografiska läget betonas av många. De tycker bl.a. att Helsingborg ligger bra till - Danmark ligger nära och att närheten till Köpenhamn är en frisk fläkt som det skulle kunna blåsas bättre liv i. Det konstateras också att vi har ett stort filmlabb som ligger nära (i Köpenhamn). En filmverksam säger att han skulle kunna tänka sig att återvända till Helsingborg om det blev en stark länk till Zentropa och andra danska filmbolag. När det gäller det geografiska läget så är det också någon som tycker att vi ligger mitt emellan Stockholm, och övriga Sverige, och Danmark. Alla ger dock inte det geografiska läget någon större betydelse: I princip spelar det väl ingen roll vilken stad man jobbar utifrån; var man har sin bas. Det gäller ju bara att trivas För övrigt när de tillfrågade beskriver Helsingborg som filmstad så nämner några ombyggnaden av biografen Röda Kvarn som en utmärkt startsignal för en ny inställning till film inom regionen - ett beslut i rätt riktning. Och en person benämner Röda Kvarn som en guldgruva. En filmverksam talar om att det finns tillgång till bra skådespelare på Helsingborgs Stadsteater som positivt för filmproduktionen. Vidare tycker någon att det är svårt att hitta filmproducenter här: förutom några producenter på reklambolagen tycks detta vara en försvinnande liten grupp. Det nämns också att det saknas tillgång på bra filmutrustning - finns faan inga grejer här - vilket det finns ett stort behov av och även någon säger att de saknat ett ställe som man kunnat hyra in sig på. Också att det saknas filmstudios för professionell filmverksamhet i regionen ges som exempel. Slutligen ytterligare ett uttalande om Helsingborg som filmstad: Det finns redan många duktiga lokala förmågor inom film. Problemet är att de flyttar härifrån för att förkovra sig. Kan man hitta ett sätt att göra Helsingborg attraktivt på området så stannar nog fler och det kanske till och med lockar till sig folk från andra delar av landet. 17
Arbetssituationen som filmverksam Det kan också vara av intresse att lite kort ta del av på vilket sätt arbetet med film kan gå till och hur de filmverksamma ser på sin arbetssituation. En del beskriver arbetet med film som väldigt varierande - de arbetar gärna med flera i grupp, men de är även verksamma på egen hand. En filmverksam säger: Blir inte särskilt mycket soloproduktioner längre. Man var mer optimistisk när man var yngre och gjorde mindre produktioner. Man måste gå ihop för att hinna med en realistisk planering och den ständiga jakten på finansieringen gör att man ständigt letar efter samarbetspartners Vidare beskrivs arbetet som självständigt och att det är en blandning av olika typer av produktioner och att omväxlingen i arbetet är stimulerande. Många jobbar som frilansare och tar de jobb som kommer vartannat år och en del har eget företag. Också det faktum att de flesta arbetar i korta, intensiva, tidsperioder framkommer tydligt. De flesta av de tillfrågade beskriver dock arbetet med film som ett självklart och frekvent samarbete med andra: Jag gillar att samarbeta med kreativa människor, och filmproduktion är en verkligt kollektiv arbetsform. Ett annat uttalande: Det har alltid varit lite magiskt över att jobba i en filmproduktion. Att vara del i en process med ett och samma mål. Man blir lätt beroende av det samarbete man måste kunna klara av för att få ut sitt budskap, sin historia Ibland kan det vara en brist på pengar för produktionen att man inte kan dra in fler personer och någon gång kan det vara på grund av tidsbrist. Men som en person beskriver det: Jo, självklart samarbetar jag med andra, men det är tyvärr oftast olika personer hela tiden och detta gör att du inte finner den tryggheten du så väl behöver när du skall skapa något konstnärligt. Har du personer du kan lita på och helt kan ge förtroende för blir också resultatet mycket bättre. Och film är ett teamwork och faller en länk faller oftast också hela produktionen, så det som gäller är att ha en bra planering. Någon annan uttalar sig om att: jag skulle gärna vilja se en utveckling för skånsk film - ett större samarbete inom filmproduktionen i Skåne - och rent av skapa något som t.ex. danskarna gjorde med Dogma. Men då krävs det många eldsjälar och många finansiärer. Att det finns vissa mindre nätverk redan nu framstår som klart det är ju vissa man arbetar väldigt mycket med. Men det är också flera som nämner att de vill försöka skapa ett nätverk i Skåne och Danmark och verkligen knyta upp ett mer kontinuerligt nätverk som verkligen producerar film här nere. Och som någon 18
annan beskriver det: Nätverket här i Skåne är lite begränsat, men med tiden kan man nog bygga upp mer - för intresset bland dom unga finns Som svar på frågan hur de filmverksamma upplever sin arbetssituation svarar en filmverksam att det oftast är väldigt ensamt. En man konstaterar att förhoppningsvis går den en ljusare framtid till mötes igen och en annan säger kort: Min arbetssituation som filmare är väl som vilken ung filmares som helst; usel En filmare beskriver sitt konstnärliga arbete som mycket disciplinerat och drivet och i beskrivningen av att arbeta med film kan följande citat vara talande: Självklart är konkurrensen i denna bransch mycket stor och märkbar, framförallt i Stockholm och i större städer, det gäller att skaffa sig kontakter och visa att man är ambitiös och har en stark tro och tålamod med det man jobbar med. Branschen är självklart inte något man bör satsa på om man vill ha en fast och trygg tillvaro - det är ofta projektanställning som gäller eller om man jobbar med egna filmprojekt går nästan alla pengar till produktionen. Men jag älskar det jag håller på med och kommer att fortsätta kämpa mig fram tills jag kommer dit jag vill. Även när det gäller filmarbetet är det några som beskriver den geografiska utgångspunkten: Jag tycker generellt att det fungerar väldigt bra att jobba intensivt uppe i Stockholm och sedan fly ner hit och koncentrera sig på egna projekt Har försökt få det att fungera med ett produktionsbolag i Stockholm, men sitter man inte där och fikar så får man inga jobb Det finns ju många att jobba med som bor i Malmö - lite synd att de inte bor här Några säger också att de helst arbetar dokumentärt: det är en större utmaning än spelfilm, man vet aldrig vad som kommer att hända Och här är några andra spridda röster kring arbetet med film: Ju fler som jobbar med film här - desto bättre. Det behövs fler människor med engagemang Jobbar gärna mer med de unga - så kan vi lära av varandra På ena sidan finns det en skara kulturarbetare och på den andra reklamarbetare - det är som två världar - jag hamnar mittemellan Världens mest spännande jobb 19
Här följer några beskrivningar av hur arbetsprocessen för film kan gå till: Som manusförfattare har man varit fäst vid projektet under lång tid, och skrivit och bearbetat för att sedan testa det på producenter (...) sen bearbeta det mer tills det slutligen är dags att filma. Då har man gått igenom manuset med alla kreativa personer i teamet som alla har tillfört något till manuset. När man sedan spelar in filmen blir arbetet än mer kollektivt, och även om varje inspelning innebär sju sorger och åtta katastrofer och det aldrig någonsin blir som man vill så har man oftast fått ut något som påminner om manuset. Under produktionens gång har tillfälligheter, olyckor och ändrade planer lett till en massa nya spännande möjligheter som man förhoppningsvis lyckats få med på filmen. Och när allting är färdigklippt och ljudlagt och mixat och gud-vet-vad så har man gjort en film tillsammans. Förhoppningsvis har den blivit bra och förhoppningsvis så står man fortfarande på god fot med alla personer man arbetat med och medan filmen visas, och förhoppningsvis blir såld, börjar man på nästa roliga idé, och kanske samarbetar med samma människor igen, eller hittar ett nytt gäng med personer som kan tillföra något till den nya idén, och så löper det på. Jag har arbetat väldigt olika på olika inspelningar. Oftast i mina dokumentärer är jag närvarande i bakgrunden som regissör. Mycket för att ge filmen en mer personlig och intim känsla, men också för att jag inte hymlar med hur mycket man som regissör kan fuska och ljuga när man spelar in. För hur dokumentär är egentligen dokumentären? (...) Ö verhuvudtaget tror jag väldigt starkt på att vem som helst kan göra film. Det gäller bara att vara driven och ha en bra idé. Då kan det inte gå fel och för varje inspelning lär man sig mer än på vilken filmskola som helst. Har jobbat med egna projekt för det har känts rätt och viktigt. Att vara ett stort kugghjul i en liten produktion istället för att vara ett litet kugghjul i en stor produktion har varit centralt sedan jag började filma. Jag har på detta sätt fått kunskap om allt som behövs för att göra en film. Regissera, fota, ta ljud, klippa osv. För att kunna ha koll på alla nivåer gillar jag att jobba i små team med lätt utrustning. Allt för att få rörlighet och på så vis närhet till det som skildras. Avslutningsvis kan man väl nämna följande konstaterande: Det ligger ju definitivt både i tiden och framtiden att arbeta med film i alla former 20
Film som uttryck Att det är en lång process att göra film framkommer av avsnittet ovan. Men hur skiljer det sig från andra konstformer och hur skall man beskriva filmen? Här följer några åsikter av vad film kan vara och vilka tankar det finns kring detta medium. På frågan om varför de arbetar med just film och inte något annat konstnärligt område svarar många med positiva utrop i stil med: Film är jätteroligt, Jag brinner verkligen för film, Film innefattar allt - en totalupplevelse, Film är ett spännande uttrycksmedel, Jag har alltid älskat film och Det är ett underbart medium. Just det känslomässiga och att film tilltalar och skapar känslor är det många som nämner. Det säger också att de tycker att film är alltför roligt ( jävligt roligt ) för att låta bli att göras och som någon uttrycker det: Dagen det slutar vara roligt och passionen slocknar då slutar jag Vad man kan göra med film är det några av de tillfrågade filmverksamma som beskriver. De tycker bl.a. att film är ett annorlunda medel - att man kan skapa mer - och att man kan fuska mera. Andra jämför film med teater: Med film lever slutresultatet, jämfört med teatern, kvar och kan visas i en rad olika miljöer Några väljer att tala om film som ett uttrycksmedel där man får tänka i bilder - komponera - att man kan berätta och förmedla något med bilder. Att de alltid varit förtjusta i bildspråk och att de alltid varit intresserade, blivit inspirerade, av film och bilder sedan tidig ålder. Så på frågan varför de arbetar med film kommer svaret snabbt: För att jag alltid varit intresserad av bilder och film. Bilder attraherar, påverkar, skapar känslostämningar och kontakt människor emellan En annan ofta förekommande förklaring till varför de säger sig syssla med film är att de alltid varit intresserad av berättande. Det viktiga i att berätta en historia och att förmedla en berättelse: Det är helt klart historieberättandet som är det viktiga för mig. Film för mig är ett verktyg för att utforska verkligheten. Eller som en annan uttrycker det: Jag håller på med film för att jag brinner för att berätta - svårare än så är det inte Några andra filmverksamma talar om film som en tung industri som kostar pengar. Men någon annan tycker också att film ger inkomster i motsats till de flesta andra konstnärliga yrken. Att man effektivt kan påverka sin omgivning och nå ut med ett budskap genom film tas också upp. Exempelvis sägs det att: Det finns ingen begränsning för vilken publik man kan nå med film - det är något som tilltalar mig mycket. Alla tittar på film. Jag tror att det är en av de effektivaste sätten om man vill påverka sin omgivning och komma ut med sitt budskap 21
Ett annat uttalande gäller att de tycker att det är bra att folk i allmänhet har fått bättre förståelse för användningen av film: vad film verkligen kan användas till (...) och det börjar också olika företag förstå när det gäller deras marknadsföring. En filmverksam nämner att film kan användas i flera syften - t.ex. att lära ut etik. Att film innefattar flera olika uttryckssätt - en stor helhet - är det många som uttalar sig om: Film innefattar allt - en totalupplevelse. Att man ser film som det optimala och ultimata uttrycksättet: Du har bild, montage, ljud, musik, ljus, text - allt-i-ett liksom. Någon nämner det positiva i att ha möjligheten att använda flera olika uttryckssätt och det speciella i sammansättningen av dem i ett och samma projekt. Andra talar om att film kräver en laginsats där alla hjälps åt: Det är ganska tilltalande att arbeta med ett projekt där alla lägger till något av sin personlighet och sin estetik, så att slutprodukten blir en kombination av många olika viljor En tillfrågad ser film som ett direkt medium till publiken. Och en tycker att det är viktigt att få dem att förstå att detta är kvalitetskultur som tar upp livsviktiga och utvecklande frågor och inte bara Hollywood-action och ungdomskultur. Någon annan konstaterar bara att film som uttrycksmedel och konstform passar mig bra. En filmverksam svarar lika kort på frågan om vad han tycker är så speciellt med film som uttrycksmedel: Skaparprocessen Till sist ett talande svar från en ung filmare: Jag vill jobba med film för att det är det enklaste och bästa uttrycksmedel som finns. Du kan leka och experimentera fram historier med hjälp av bilder, ljud och text och få fram känslor och historier som bara fungerar i detta mediet. Därför kommer jag jobba med film nu och i all framtid 22
Hur kan man utveckla filmen i Helsingborg och Nordvästskåne? Att det finns många åsikter och önskemål bland de tillfrågade filmverksamma är tydligt. Beskrivningarna på vad de har saknat och förslagen på vad de tycker behövs är många - ibland kan det bli till en hel önskelista för regionen, som en filmverksam uttrycker det. Behov av uppmärksamhet och en satsning Ett flertal av de filmverksamma säger att de tycker att det är mycket viktigt att filmen kommer fram. Att det är viktigt att det märks att det finns folk som jobbar med film i Helsingborg och i Nordvästskåne. Någon säger också att det finns behov av mer genomtänkta kampanjer med rörliga bilder i fokus och en annan tycker att det behövs någon form av shout-out för filmproduktion i Nordvästskåne, folk vet inte ens om att det existerar filmskapare här. Det frågas också efter en samlad visning av alster från filmskapare från regionen. En del uttrycker sin glädje över att det skrivs en rapport om film: Kul att någon tar tag i det nu och Ett jättekul initiativ Kommunens roll Något som många uttalar sig kring är att de tycker att intresset från kommunen för film behövs och måste öka: det har börjat hända något, men det räcker inte. Att det behövs uppbackning av kommunen och att politikerna behöver skakas upp, som någon uttrycker det. För som en annan filmare säger: Om man jämför med andra filmregioner där det går bra så är det viktigt att kommunen är involverad. Det talas också om att för att Helsingborg skall bli attraktivt som en stad där det skapas film behövs det satsas lite på film. Och som en annan filmverksam säger: om Kulturförvaltningen i Helsingborg kan ordna den typen av resurser så är det klart att jag kan tänka mig att vara här istället Det frågas efter en mer aktiv kontakt mellan filmare och myndigheter. Någon tycker att det viktiga är att: folk gör film helt enkelt. Inte förrän det händer kan man övertala kommun och näringsliv att satsa på allvar på branschen inom regionen. Dock är det ju viktigt att man inom kommunen är vakna att satsa när det väl händer och någon har ett bra projekt. Flera säger att man borde locka hit fler och större filmprojekt. En ser också fördelar för kommunen av att satsa på filmproduktion: Det handlar om att sälja kommunen och förlägga inspelningar här - att dra in pengar 23
Pengar En stor del av önskemålen kring film i regionen går att relatera till pengar. Exempelvis sägs det att mer lokala pengar behövs, så man inte bara måste vända sig till Filminstitutet och så för pengar Flera talar om behovet av större resurser och att lokala pengar behövs. Att det borde finnas ett större lokalt stöd och att pengar fattas för att kunna producera film. En filmare uttalar sig på följande sätt: Jag tycker att det skulle ges ut mer bidrag till alla typer av filmproduktioner som görs av unga filmare på gång inom Skåne. Hjälp till att utveckla unga filmare inom alla områden. Hjälp till att kunna leva på det man har så stor passion för Någon eftersöker stöd för att göra oberoende film som handlar om Helsingborg på ett underhållande sätt och en annan menar på att det finns ett behov av stöd för att kunna distribuera och nå ut med sin film. En person säger att han tycker att det finns pengar till dokumentation av olika byggen, men att man borde ordna med en budget för dramafilm som man kan söka bidrag ur, men han tillägger också att det krävs kvalité på filmarna och producenterna. En filmverksam konstaterar att: sen behövs det ju också kunder och finansiärer om man skall kunna producera reklam, film och TV Behov av ett nätverk och en förteckning Det verkar finnas ett stort behov av ett nätverk bland de filmverksamma. Att de saknat ett fungerande nätverk mellan olika filmare i regionen - för det kan vara svårt att hitta likasinnade och det är bra om filmarbetare kan jobba i nätverk. Det nämns att de bästa möjligheterna för att skapa ett nätverk kan man ha på filmfestivaler och filmdagar. Och någon tycker att det borde finnas ett fullständigt filmnät av aktiva unga filmare i Skåne där man kan komma i kontakt med varandra och ens produktioner. En filmverksam tillägger: Nätverk försvinner om man inte underhåller dem Vikten av att kartlägga befintlig verksamhet betonas också av en del - för som en filmare uttrycker det: det bästa som skulle kunna hända i Helsingborg just nu är nog en inventering Att det finns önskemål om en kontinuerligt uppdaterad förteckning, som kan fungera som en kontaktlista för alla filmarbetare, är tydligt. Någon betonar att de också vill ha en lista på både skådespelare och statister. Och även en lista över teknisk personal och tillgänglig teknisk utrustning i regionen. En annan person säger sig vilja se ett register med seriösa filmare för exempelvis kommun och företag att vända sig till - för att höra vad en film kan göra för dom som vill förmedla ett budskap. 24
Behovet av en samlingsplats och en mötespunkt Regionen är full av otroligt talangfulla kreativa människor som mest sitter hemma och känner sig lite handlingsförlamade. Jag tror att alla kreativa människor främst behöver någon form av support grupp för att våga hitta sitt eget skapandes röst och samtidigt hitta folk man kan samarbeta med, vilket också är svårt när man inte har kontakter och ens vänner är mindre intresserade. Därför är mitt förslag att man ordnar månatliga nätverksträffar, väldigt avslappnade och otvungna tillställningar där man kanske samlas kring något tema, eller föreläsare, som ett speakers corner. Min tanke är att på så sätt möter man likasinnade och fantastiska resultat kan ske. Citatet ovan är ett exempel på vad många av de filmverksamma starkt betonar - nämligen behovet av att träffa andra som sysslar med samma sak. Många vill ha en samlingspunkt, en mötesplats eller ett forum där idéer/åsikter kan ventileras. Ett flertal tycker att man borde anordna regelbundna träffar eller möten för det är bra att samla ihop filmfolk. Det sägs också att: det borde finnas en samlingsplats där man träffar andra filmare och där man vet vad det finns för teknisk utrustning Som en möjlig samlingsplats att träffa andra filmverksamma på nämns biografen Röda Kvarn i Helsingborg för: Både Röda Kvarn och Spegeln i Malmö har ju då och då små festivalpaket då filmare kan mötas och se varandras filmer och förhoppningsvis börja samarbeta Det frågas också efter fler festivaler och andra tillfällen för lokala filmare att mötas. En filmverksam tycker att man borde ha festivaler och evenemang med internationell medverkan. Någon säger att man borde eventuellt starta en lokal filmarbetarorganisation dit alla intresserade kan komma och utbyta tankar och idéer Vad är det då de filmverksamma vill ska ske på dessa gemensamma träffar? Många vill se kurser av olika slag: Små korta kurser i aktuella ämnen, t.ex. film vs DV, manusteknik, ljussättning, klippteknik/mjukvaror, hur mycket man kan blanda fx i film, hur man söker bidrag och var... anordna kurser t.ex. inom ny teknik, bidragsansökningar mm.... Manuskurser är viktigt och behövs. Man kan bjuda in någon etablerad manusskrivare (för som en annan person säger: Det finns ett stort behov av att man satsar på bra skrivna manus. Satsa på manus helt enkelt - det är grunden ). 25
Det är ett flertal som vill att man bjuder in de som jobbar med film (eller som en ung filmare säger: någon från dagens FilmSverige eller varför inte Norden ) så att de kan berätta om sina erfarenheter och ge tips. En del tycker också att andra intressanta kulturarbetare borde bjudas in och att det borde organiseras seminarier kring film. Andra vill ha intressanta föreläsningar av fackfolk (...) om ljud, ljus, exponering, dramaturgi, manus, klippteknik, scenografi, dataanimering etc.. Behovet av att satsa på de unga nämns också: Olika workshops som inte kostar obegripliga summor och mer möjligheter för unga filmare som vill prova på hur det är att vara en del av en filmproduktion. Ett annat förslag lyder: Skulle vara jättekul och se någon slags förmedling, som kunde skicka ut unga filmare i verkliga livet Det viktiga i att ha och skaffa sig kunskap är det några som betonar: Kunskap kan man få genom olika seminarier, föreläsningar, möten, filmföreningar etc. Erfarenheter skaffar man sig mer eller mindre effektivt och de flesta människor behöver handledning Någon nämner också att visst löser pengar många problem men viktigare är kunskap och erfarenheter. Eller som en annan filmverksam säger: Det är inte bara teknik som gäller - kunskap behövs också Ett filmcentra - en filmpool En del av de filmverksamma uttrycker missnöje över Film i Skåne. Några nämner att de tycker att Film i Skåne borde bli som Filmverkstan i Stockholm - där flera kan få hjälp med att göra film och där det finns gott om bra utrustning. Men någon säger också: Vad som behövs för att överhuvudtaget skapa ett filmklimat är en filmpool i stil med Film i Skåne, men den finns ju redan och är belägen i Malmö Ett flertal tycker att idealet vore om vi kunde få till stånd en motsvarighet till Film i Väst i Skåne. De vill se ett filmcentra à la Film i Väst eller nån typ av filmkommission. En annan av de tillfrågade säger: Titta på Film i Väst och lär. Titta på Trollhättan och lär En filmverksam uttrycker sig så här om sin syn på ett filmcentra i Skåne: (...) vilja ha större samarbete inom filmproduktionen i Skåne, och fler personer som vill satsa både pengar och arbete på detta. Det som behövs är någon som kan styra upp det hela, samla ihop alla eldsjälar och skapa kontakter med Danmark och andra länder för att göra något helt nytt och spännande så att även olika finansiärer känner att det kan vara av intresse att satsa pengar och tid på detta 26