FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12

Helsingborgs stad Socialnämnden Helsingborgs lasarett Sektion för Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12 Samverkansprojekt 6-12årshälsa Stöd i föräldraskapet är en viktig förebyggande insats för att främja barns och ungdomars psykosociala hälsa. Slutrapport Monika Paulin, projektledare mars 2010

SAMMANFATTNING Föräldrar med barn i åldern 6-12 år i Helsingborg har under projekttiden fått möjlighet att enkelt ta kontakt med mottagningen Föräldrastödet 6 till 12 och få hjälp med frågor som berör eller oroar dem. Under 2008-2009 har nära 300 föräldrar/föräldrapar kontaktat mottagningen och fått tid för samtal med psykolog eller socionom. Med få samtal har föräldrarna ofta upplevt en markant lättnad i sin vardag. Förutom de verksamheter som socialtjänsten i Helsingborg har haft att erbjuda föräldrar i problemsituationer, har tidigare främst skolan fått vara den instans dit föräldrar vänt sig med små och stora vardagsbekymmer av ickemedicinsk karaktär. Projektet har erbjudit ytterligare en möjlighet att söka stöd, utanför skola, socialtjänst och övrig hälso- och sjukvård. Verksamheten har rimmat väl med Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (1), som utkom under projekttiden. I denna framhålls vikten av ett varierat utbud av stödformer för föräldrar. Föräldragruppsverksamheterna i Helsingborg har under projekttiden varit inne i ett intensivt utvecklingsskede. Vi har provat en kompletterande modell att ge blivande skolföräldrar möjlighet att tillsammans med andra bli stärkta i föräldrarollen. Föräldrastödet 6 till 12 har inledningsvis ingått i PArT (Preventivt Arbete Tillsammans samverkan mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett i det förebyggande arbetet för barn och ungdomar). På PArT s hemsida (2) finns webbaserad information, bl.a. Infoskafferiet. Föräldrastödet 6 till 12 har fungerat som ett kompletterande kunskapscentrum i kraft av kompetensen hos medarbetarna med en samlad tvärvetenskaplig kunskap om barn i de aktuella åldrarna och deras föräldrar i dagens samhälle. Region Skåne, som sedan tidigare tillhandahåller Barnhälsovård för barn och föräldrar 0-6 år och Ungdomshälsovård för ungdomar och föräldrar 13-20 år genom Ungdomsmottagningen och Blå Kamelen (mottagning för ungdomar och föräldrar i samverkan med Helsingborgs stad) i Helsingborg, har nu genom projektet också kunnat erbjuda hälsofrämjande verksamhet för målgruppen 6-12 år. En ny verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 behöver tid för att etablera sig och bli ett begrepp för föräldrar. Vi ser nu fram emot att de goda erfarenheterna av projektet får utvecklas och mogna till en välkänd och uppskattad resurs för föräldrar i hela Nordvästskåne. 2

FÖRORD Att duga som förälder. Att vilja så väl och hela tiden ha en känsla av otillräcklighet. Att bombarderas med information och råd om hur man ska vara som förälder. Att vara utsatt för kommersiella krafter, mediala idealbilder, egna ambitioner och omgivningens förväntningar - krav från arbetsgivare och skola. Föräldrar är viktiga för barnens psykosociala hälsa. Den psykosociala hälsan i barndomen har långtgående återverkningar i ungdom och vuxenliv och en satsning på stöd till föräldrarna är därför angelägen, inte bara för barnens situation idag, utan även i ett folkhälsoperspektiv. Av flera skäl har det varit en härlig tid med projektet. Det är ett privilegium att få ägna sin arbetstid åt något man tror så stenhårt på, nämligen att tidig kort insats har effekter långt senare (prevention) och att konsultation som metod är en kraft som bär (förändringspotential). Att få glädjas med föräldrar som ser en ljusning på de problem de brottats med och kunna ärligt säga att det faktiskt är de själva som åstadkommit förändringarna det är en god känsla. Och att veta att det i bakgrunden finns ett barn som har en gladare förälder, ett barn som känner sig bättre förstått, ett barn som vågar mer, ett barn som får hjälp att hejda sig det värmer. Under projekttiden har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med fyra engagerade kollegor och de är i högsta grad en del av projektet och dess utveckling. Förutom det direkta arbetet med föräldrarna har de bidragit med otaliga goda idéer, professionella synpunkter, balanserande invändningar och gott humör. Jag har även lärt känna många kunniga medarbetare inom skilda verksamhetsfält, vilket varit berikande. En projektledare behöver sin styrgrupp som ett barn behöver sina föräldrar. Tålmodigt har de ägnat tid och visat intresse, lyssnat, uppmuntrat och bekräftat, tagit ansvar och satt ramarna. För detta är jag mycket tacksam. Till alla övriga som visat intresse för projektet, gett oss värdefulla synpunkter och hjälpt oss att sprida information om verksamheten det gäller såväl föräldrar som medarbetare och professionella i andra verksamheter vill jag rikta ett stort tack. I den underfundiga lilla boken Problemlösning enligt Puh finns följande visdomsord För det är ju så att alla människor stöter på problem, förr eller senare. Framgång och/eller lycka (begreppen definieras efter smak) beror i stor utsträckning på hur väl vi lyckas lösa de problem som vi tar på oss och som livet ställer oss inför. Problemet är att många får problem med sina problem. Ibland löser de dem inte på bästa sätt och råkar ut för fler eller allvarligare problem. Ofta är de inte säkra på hur problemet ska lösas, var de ska börja eller ens vad de ska göra. Då händer det ofta att de inte gör någonting alls och drabbas av följderna av att inte ha löst problemet eller får i alla fall se sina möjligheter begränsade alldeles i onödan. (3) Helsingborg i mars 2010 Monika Paulin Projektledare 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 6 1.3 Projektmål 7 1.4 Effektmål 7 1.5 Avgränsningar 8 2 Projektorganisation 9 3 Projektupplägg 10 3.1 Resurser 10 3.2 Personal 10 3.3 Lokal 10 3.4 Värdegrund och teoretisk bas 11 3.5 Metoder 11 3.6 Kunskapsinhämtande 11 3.7 Informationsspridning 12 3.8 Vår vision 12 3.9 Vår verksamhetsidé 12 3.10 Mottagningen 14 4 Resultat 15 4.1 Mottagningen 15 4.2 Gruppverksamhet 17 4.3 Måluppfyllelse 17 5 Utvärdering 19 6 Ekonomisk redogörelse 21 7 Framtid 22 8 Diskussion 23 REFERENSER 25 BILAGOR 1. Ur FN:s Barnkonvention 2. Informationskort 3. Affisch 4. Skattningsskala problemtyngd 5. Bostadsområden i Helsingborg 6. Kategorier problemområden 7. Inbjudan till 6-års-föreläsning 8. Inbjudan till 6-års-föräldragrupp 9. Effektmål - beräkning 4

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Hälsoproblemen bland barn och ungdomar i Sverige har ändrat karaktär de senaste decennierna. Psykisk ohälsa är idag det största enskilda hälsoproblemet under uppväxtåren. Man vet idag ganska mycket om barn och ungdomars hälsa, vilka faktorer som påverkar hälsan i olika riktningar och vad som verkar i positiv riktning när ohälsa uppstått. Föräldrarna har den mest avgörande rollen och är absolut viktigast för barns och ungdomars utveckling av den psykosociala hälsan. Med föräldrarna som viktigaste miljöfaktor blir insatser som riktar sig till stöd i föräldrarollen viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Det är därför av stor vikt att föräldrar får stöd i sitt föräldraskap. Stödinsatsen bör sättas in tidigt, vara lättillgänglig, präglas av barnkompetens och insikt i primärpreventivt arbete, och i många fall ske i samverkan med andra aktörer för att nå full effekt. Föräldrautbildning och föräldrastöd är viktiga förebyggande åtgärder, vilket minskar behovet av senare kostsamma insatser (4). Med lättillgängliga och vardagsnära insatser ska föräldrar stärkas i sin föräldraroll för barnens bästa. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetade 2003 fram ett gemensamt Hälso- och sjukvårdsprogram Barns och ungdomars psykosociala hälsa. Här finns en rekommendation, som rör barn- och ungdomshälsovård 6 20 år, för att säkerställa en god hälso- och sjukvård genom hela kedjan som börjar i mödrahälsovården. Man säger Region Skåne bör i samverkan med kommuner utveckla möjligheter till hälsovård för åldersgruppen 6-20 år i kommuner och för ändamålet använda befintliga och samlade resurser i första hand (5). Sveriges kommuner och landsting (SKL) uttrycker En förutsättning för god tillgänglighet till specialiserade insatser är att det finns vårdnivåer som kan hantera lindrigare psykisk ohälsa. En väl utbyggd första linje för insatser till barn och ungdomar med psykisk ohälsa är viktig för att kunna erbjuda insatser i barns och ungdomars närmiljö, och för att komma in i ett tidigt skede och inte i onödan sjukdomsförklara problem. (6). Förutom föräldragrupper och andra insatser i socialtjänstens regi har föräldrastödsarbete i de aktuella åldrarna provats lokalt i Helsingborg genom ett projekt om föräldraroll i blivande skol- och tonårsperiod (7). Ett politiskt initiativ ledde till att dåvarande Distriktsnämnden i Region Skåne NV och Socialnämnden i Helsingborg stad enades om att samfinansiera ett föräldrastödsprojekt. Projektet 6-12årshälsa fick som uppgift att finna vägar att möta föräldrars behov av stöd i Helsingborg. I Helsingborgs lasaretts satsning på Hälsofrämjande sjukhus med inriktning på de tre områdena patienter, anställda och medborgare, är 6-12årshälsa det projekt som vänder sig till medborgarna. 5

1.2 Syfte Projektet syftar till att utöka stödet till föräldrar till barn i skolålder och stöd till föräldrar inför tonårsperioden. Vi önskar etablera en barn- och ungdomshälsovård 6-12 år som ska innefatta: Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrautbildning och föräldragrupper Hälsostatistik Kunskapscentrum Rådgivning/konsultation till föräldrar I nära samverkan med Barnhälsovård (0-6 år) och Ungdomshälsan (13-20 år) samt med skolhälsovården/elevhälsan och socialtjänsten främja barns (6-12 år) psykosociala hälsa genom att erbjuda föräldrarna, gemensamt eller individuellt, ett professionellt samtalsstöd. Föräldrarna kan konsultera i frågor som rör familjeliv, föräldraroll och uppfostran barnens välbefinnande och psykiska hälsa oro och framtidsfunderingar Insatsen ses som hälsofrämjande och primärpreventiv. Hänvisning till andra instanser (t.ex. Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Socialtjänst) görs i förekommande fall. Föräldrautbildning och föräldragrupper För att förbättra det generella stödet till föräldrar, vars barn kommit i skolålder resp. är på väg in i tonåren, erbjuds deltagande i föräldragrupper när barnen är runt 6 år resp. 11-12 år. Grupper med särskilt fokus på papparollen kompletterar den generella gruppverksamheten. I detta arbete är samverkan med socialförvaltningens projekttjänst som koordinator för föräldragrupper given. Hälsostatistik Verksamheten ska kunna samla in olika epidemiologiskt material som berör hälsofrågor i denna åldersgrupp. Detta ska ske i nära samverkan med andra arenor inom kommunal och regional verksamhet. Kunskapscentrum Insatsen ska även kunna vara en spjutspets och bl. a kunna erbjuda kompetenshöjande insatser. Även detta erbjudande med kompetensstöd ska ske i samverkan med andra. Exempel på områden för sådan samverkan kan vara samtalsmetodik, social problematik ( barn och ungdomar som far illa, våld, kriminalitet, drogmissbruk), barn och ungdomar med skolsvårigheter och funktionshinder, metoder för hälsoupplysning och rådgivning (rökning, narkotika, alkohol, kost, fysisk aktivitet, sömn, sex- och samlevnad, livskunskap ) samt miljöfrågor. Verksamheten skall också på ett lättillgängligt sätt erbjuda kunskap om föräldragruppsverksamhet och andra verksamheter som är tillgängliga för stöd i föräldrarollen samt aktuella länkar och kunskapsbaser såväl för professionella som för föräldrar. 6

1.3 Projektmål Ett övergripande mål är etablerande av ett funktionellt och operativt samarbete mellan Helsingborgs stad och regionala verksamheter i Helsingborg för projektets tre specificerade mål vid projekttidens slut. Delprojektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar En mottagningsverksamhet för föräldrar med barn 6-12 år öppnas under första kvartalet 2008 och är etablerad och i funktion vid projekttidens slut. Delprojektmål 2 Föräldragruppsverksamhet Riktad föräldragruppsverksamhet till blivande skolbarn och tonårsföräldrar finns etablerad i Helsingborg vid projekttidens slut. Detta skall ha skett i samverkan med övrig utveckling av föräldrautbildningsverksamhet (FU) i Helsingborgs stad och med tillvaratagande av erfarenheter från tidigare projekt. Delprojektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum En för brukare och professionella lättillgänglig information om hälsostatistik och verksamheter som vänder sig till målgruppen skall finnas vid projekttidens slut. Kompetensstöd/kompetenshöjande insatser skall i samverkan mellan olika instanser kunna erbjudas professionella inom basverksamheter vad gäller metoder för hälsofrämjande insatser som vänder sig till målgruppen. En samordning av sådan befintlig kompetens och metoder för att kommunicera denna/göra den tillgänglig för professionella skall föreligga vid projekttidens slut. 1.4 Effektmål Ett funktionellt och operativt samarbete mellan Helsingborgs stad och regionala verksamheter i Helsingborg för projektets tre specificerade mål är etablerat vid projekttidens slut. Effektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrar med barn 6-12 år vänder sig till mottagningen för konsultation/rådgivning. En successivt ökande efterfrågan förväntas i takt med att verksamheten blir känd och mäts årligen som andel av antal barn 6-12 år i Helsingborg som genom sina föräldrar utnyttjar resursen. Tillgången till sådant preventivt stöd för föräldrar har hälsofrämjande effekter för barnen, minskar risken för en negativ problemutveckling och avlastar direkt ex skolhälsovård och på sikt verksamheter med ett annat uppdrag som t.ex. barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Effektmål 2 Föräldrautbildning och föräldragrupper Tillgång till och kunskap om föräldragrupp för blivande skolbarn och tonårsföräldrar innebär att de föräldrar som önskar ett sådant stöd kan erhålla detta inom en preventiv ram och frikopplat från barnens arbetsmiljö. Tillgång till stöd i föräldrarollen och föräldranätverk antas gynnsamt påverka barns uppväxtvillkor och därmed påverka deras hälsa. 7

Effektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Lättåtkomlig känd kunskap och kompetens ger verktyg till såväl föräldrar, enskilda professionella som verksamheter vilka härigenom slipper leta efter verktygslådan på egen hand. Fler insatser kan därmed förväntas baseras på erfarenhetsbaserade kunskaper. 1.5 Avgränsningar Rådgivning/konsultation till föräldrar I de fall, där mer omfattande insatser än rådgivning/konsultation erfordras, hänvisas till socialtjänsten och/eller BUP. Fokus är stöd till föräldrarollen och omfattar inte enskild vuxenproblematik och inte heller behandlingsinsatser/bedömning som omfattar barnet direkt. När barnet behöver involveras i bedömning/behandling hänvisas till övriga verksamheter med sådant uppdrag, t.ex. elevhälsan, socialtjänst och/eller BUP. Verksamheten vänder sig i första hand till Helsingborgs stads invånare, men föräldrar från övriga kommuner kan vända sig till mottagningen. Föräldrautbildning och föräldragrupper Vänder sig till blivande skolbarns- och tonårsföräldrar i Helsingborgs stad. Hälsostatistik och Kunskapscentrum Webbaserade data är tillgängliga för alla. Kompetensstöd genom personalinsats från befintliga verksamheter är tillgängligt för föräldrar/verksamheter i Helsingborgs stad. 8

2. PROJEKTORGANISATION Styrgrupp: Margaretha Månsson, sektionschef, Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård, Helsingborg Nils Lundin, ungdomshälsovårdsöverläkare, Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård, Helsingborg Anne Eskilsson, verksamhetschef, Förebyggande enheten, Socialförvaltningen, Helsingborg Bo Lindblad, verksamhetschef, Barn och familj, Socialförvaltningen, Helsingborg Mårten Gerle, medicinsk rådgivare, koncernstaben Region Skåne Sep 08 ersatt av Johan Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg, koncernstaben, Region Skåne Ann-Christin Cederquist, verksamhetschef, Elevhälsan, Helsingborg, adjungerad Styrgruppen har haft 4 möten under 2007, 6 möten under 2008 och 6 möten under 2009. Projektledare: Monika Paulin, psykolog 80% tj Projektgrupp: Eva Nilsson, psykolog Mödra-barnhälsovården 40% tj Ruth Winding, psykolog Elevhälsan 40% tj Katarina Sjödin, socionom, fam.beh. Socialförv. 20% tj (jan 08-jun 09) Bitte Linderström, fam.beh. Socialförv. 20% tj (jan 08-jun 09) Referensgrupp: Kerstin Bergmark, Barnhälsovården Ywonne Karlsson, Ungdomshälsan/Blå Kamelen Anders Karlsson, Ungdomshälsan/Ungdomsmottagningen Monika Strandberg, Barn- och ungdomspsykiatri Jan Neiderud, Barn- och ungdomsmedicin Marita Penno, Bergalidens vc, Barnavårdscentral Cecilia Almgren, Skolhälsovården Iv Pierre, Elevhälsan Dinah Åbinger, Socialförvaltningen, Barn och familj Magdalena Falk, Dynamis Socialförv. Karin Söderlind, Dynamis Socialförv. Jörgen Andersson (ersättare fr jun 08 Katarina Hellman), Dynamis Socialförv. Pål Limås (ersättare fr mar 08 Ronny Carlsson), Dynamis Socialförv. 9

3. PROJEKTUPPLÄGG Samverkansprojektet, med namnet 6-12årshälsa, initierades, utformades och finansierades av Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett gemensamt under PArT. Målgruppen var föräldrar med barn 6-12 år i Helsingborg. Organisatoriskt placerades projektet under Socialförvaltningen (Hbg kommun) och Mödra- barn- och ungdomshälsan (Region Skåne, Hbg lasarett, Barn- familj- och kvinnosjukvård). Verksamhetsnamnet blev Föräldrastödet 6 till 12 och projektet startade i sep 2007 och har varit operativt från jan 2008. 3.1 Resurser Projektet tilldelades 2 milj. kr per år i tre år (2007-2009), hälften från vardera Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett. Projektmedlen innefattade huvudsakligen personal- och lokalkostnader. 3.2 Personal Projektledaren rekryterades av styrgruppen och började arbeta i projektet 070901 (anställning på Hbg lasarett). En medveten tanke var att de som arbetade i projektet skulle komma från angränsande verksamheter för att stärka samverkan och att man därigenom skulle undvika etablerande av en ny isolerad struktur. Projektgruppen bildades efter att ingående personer visat intresse för tjänsterna och utvalts i sina respektive hemmaorganisationer. Gruppen formerades under perioden 0711-0801 och deltagarna har under projekttiden lånats ut av resp. arbetsgivare mot ersättning ur beviljade projektmedel. Till professionen har projektgruppen bestått av psykologer (tillsammans 1,6 tjänst), socionom (0,2 tjänst) samt familjebehandlare (0,2 tjänst). Medarbetarna har haft lång erfarenhet av arbete med barn och familjer. För projektet har det också varit värdefullt och positivt att medarbetarna rekryterats från både staden och regionen. Med specifika kunskaper och kännedom om sina respektive områden och kontaktytor där, har det förenklat arbetet att nå ut med information till personal och föräldrar. Det sista halvåret minskades personalstyrkan något och kom att utgöras av tre psykologer på deltid (tillsammans 1,6 tjänst). 3.3 Lokal Verksamheten har haft lokaler i centralt läge på Södergatan 41 i Helsingborg och disponerat två samtalsrum, projektledarens arbetsrum (tillika samtalsrum), ett kontor samt del i gemensamma utrymmen. Läget har varit utmärkt med närhet till allmänna kommunikationer. I lokalen har också funnits andra kommunala verksamheter som stödgrupper för barn och ungdomar samt föräldragrupper. 10

3.4 Värdegrund och teoretisk bas FN:s Barnkonvention (bil.1) är den värdegrund verksamheten vilar på. Barn har rätt att få goda förutsättningar för att utvecklas och må väl. Alla vuxna runt ett barn har ett ansvar att se till att detta uppfylls men självklart har föräldrarna huvudansvaret. Kloka föräldrar söker stöd i sin omgivning när ansvaret känns tungt. Samhället måste kunna erbjuda föräldrar detta stöd för barnens skull. ICDP International Child Development Programmes (8,9) ger en vetenskapligt förankrad plattform för synen på barns grundläggande behov och vuxnas möjligheter att möta dessa behov. Kort sagt betonas samspel och förhållningssätt som ger barnen lust och glädje, chans till lärande och växande samt gemenskap och struktur i tillvaron (10,11). Därtill har naturligtvis modern utvecklingspsykologi (anknytnings- och samspelsteori, affektteori) och systemisk familjeteori spelat en viktig roll i vårt arbete. 3.5 Metoder I mötet med de föräldrar som vänt sig till oss har vår grundmetod varit konsultation enligt G. Caplan (12). Konsultandcentrerad fallkonsultation har med sin tydliga fokusering på det problem föräldrarna själva presenterar haft klara fördelar. Vi har koncentrerat oss på föräldrarollen och därmed kunnat undgå att sätta föräldern som person under luppen vilket skulle ha kunnat vara till nackdel för vår målsättning att vara stödjande för föräldern. Konsultation i denna modell har två mål: dels att hjälpa konsultanden (föräldern) att komma tillrätta med det som oroar, dels att öka konsultandens beredskap att hantera liknande situationer framöver. Alltså har vi här både en problemlösande och en stärkande insats, vilket är klart hälsofrämjande för såväl förälder som barn. Det är otroligt viktigt att föräldrarnas egen förmåga utvecklas så att inte enkel rådgivning motverkar syftet att hjälpa dem i sitt föräldraskap. Vi har även i våra enskilda ärenden använt oss av principer ur modern evidensbaserad föräldrautbildning, typ Komet KommunikationsMetod (13). Detta har kompletterats med erfarenheter från bl.a. kognitiv psykologi (KBT) och lösningsfokuserat arbete. 3.6 Kunskapsinhämtande Projektgruppens medarbetare har en gedigen bakgrund som konsulter/rådgivare/behandlare i frågor som rör barn/föräldraskap/familjeliv. För att förstärka den gemensamma basen för arbetet gick vi alla grundkurs i ICDP. I augusti 2008 deltog vi i en konferens i Stockholm med temat Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsan. En eller ett par ur gruppen har tagit del av olika mer lokala fortbildningsinsatser i ämnen som: Barns och ungas uppväxtvillkor, Familjeliv i postmoderniteten, Vad innebär heder och skam för kvinnor som härstammar från Mellanöstern, Barn som väcker oro och barn som borde göra det, Låt oss lära av varandra med fokus på barn till föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom, Hela havet stormar hur undviker vi att barn och unga ramlar mellan stolarna? 11

3.7 Informationsspridning För att nå målgruppen föräldrar med barn i åldern 6 till 12 år var det viktigt att nå ut med information till andra verksamheter som möter dessa föräldrar. Vi producerade informationsmaterial (kort, bil.2 och affisch, bil.3) som distribuerades till skolan, socialtjänsten och olika delar av hälso- och sjukvården. Flera verksamheter har bjudits in till mottagningen för etablerande av kontakt och utbyte av information och vi har varit ute i olika verksamheter och informerat. En mängd andra instanser som bibliotek, kyrkans öppna förskolor och polisen har fått information. Alldeles särskilt har vi satsat på skolsköterskor och pedagoger (skolår 0-6), eftersom vi tror att det är dit föräldrar i första hand vänder sig med frågor och bekymmer rörande barnen. Allmänheten har vi försökt nå med insatser i media. 3.8 Vår vision Barn och unga utvecklas i goda relationer med närstående vuxna En god känslomässig miljö främjar psykosocial hälsa. Barns viktigaste miljöfaktor är föräldrarna. 3.9 Vår verksamhetsidé Vår vision, tillsammans med föräldrars frågor och bekymmer, gav oss grunden till verksamheten utformning. Från föräldrar hade vi t ex hört: Vart vänder man sig som förälder till en sexåring, som hemma strular med det mesta och skapar ideliga konflikter? Till personalen på förskoleklassen? Ja, men i skolan är det inga stora problem. Våra bekymmer påverkar kanske skolan men egentligen vill jag inte att hennes skolsituation ska belastas av hur vi har det hemma just nu! Till BUP? Men det är väl ändå att ta i! Och är det inte långa köer? Till BVC? Faller nog för åldersstrecket. Gå i föräldragrupp? Säkert bra, men jag måste få hjälp nu! Till skolsköterskan? Hon verkar jättebra, men har hon tid med sånt? Vännerna? Har jag redan försökt. Hjälp, jag orkar inte längre! Barnen, elva och tolv, bråkar hela tiden och jag blir galen. Kan någon få dem att förstå att de inte kan hålla på så här? Jag klarar det inte! Min flicka på nio trivs inte i skolan. Hon har svårt att få kamrater och sitter mest ensam på sitt rum. Ibland säger hon att hon har ont i magen och jag vet inte om det är för att slippa gå till skolan. Vi har pratat med både skolsköterskan och klassläraren. De var förstående men det har inte blivit bättre. Hon vill inte prata om detta med någon. Kan jag göra något mer för henne? 12

Mina barn på sju och tio bor varannan vecka hos sin mamma. Jag tycker inte att de verkar ha det bra där. De är alldeles upp och ner när de kommer till mig. Vi separerade för två år sedan och i början gick det bra, men nu har mamman en ny man. Jag behöver prata med någon om hur jag kan hjälpa barnen. Vår son, åtta år, har plötsligt blivit så ängslig. Tidigare kunde han gå över till grannen själv för att leka med sin kompis. Nu vågar han inte det och vi måste följa honom. När han ska sova blir han alldeles förtvivlad om vi inte sitter hos honom och det tar jättelång tid innan han somnar. Han kan inte förklara vad han är så rädd för. Vi har försökt med allt. I morse ville han inte gå till skolan. Vad ska vi göra? Min man och jag tänker separera. Vi har inte berättat det för barnen ännu. Vi vill ordna det så bra som möjligt för dem. Det vore bra att diskutera med någon utomstående. Jag har en flicka som precis fyllt sex. Hon är yngst av fyra syskon. Hon har så livlig fantasi och kan hitta på de mest underliga historier. Det är svårt att veta om hon talar sanning eller ljuger. Hon är också väldigt envis. Hur ska man tackla detta? Med utgångspunkt i föräldrars behov utkristalliserades följande VERKSAMHETSIDÉ: att erbjuda föräldrar till barn i åldern 6-12 år ett LÄTTILLGÄNGLIGT PROFESSIONELLT STÖD VID BEHOV i form av KONSULTATION med syfte att STÄRKA FÖRÄLDRARNAS FÖRMÅGA att hantera de situationer som de upplever som oroande eller problematiska för att FRÄMJA BARNS OCH UNGAS PSYKOSOCIALA HÄLSA och FÖREBYGGA OHÄLSA Lättillgängligt betyder information om verksamhetens finns och når många lätt att komma fram på telefon vi har alltid röstbrevlåda i funktion och återringer snabbt (samma eller nästa arbetsdag) korta väntetider möjlighet att få komma på samtal inom en vecka möjlighet att få en tid utan att lämna så mycket uppgifter på telefon centralt belägen, handikappvänlig lokal med närhet till goda kommunikationer Professionellt stöd betyder verksamheten är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet medarbetarna har lämplig utbildning leg. psykolog, socionom, familjebehandlare 13

medarbetarna har gedigen erfarenhet av arbete med både föräldrar och barn i aktuella åldrar medarbetarna har vana att arbeta självständigt Vid behov betyder att kunna få hjälp och stöd när man själv upplever det som angeläget Konsultation betyder mentalhälsokonsultation enligt Caplan (konsultandcentrerad fallkonsultation) att arbeta problemlösande och preventivt på samma gång att förälderns bekymmer är i fokus inte föräldern själv att låta föräldrar växa i sin roll Stärka föräldrarnas förmåga betyder att ge stöd i den aktuella situationen att också ge föräldrarna beredskap att klara liknande situationer i framtiden att arbeta på ett sätt som ökar förälderns självkänsla att föräldrarna får prova sig fram vilka lösningar som passar i just deras fall 3.10 Mottagningen Tyngdpunkten i vårt arbete har legat på mottagningen för föräldrar. Vi startade mottagningen i januari 2008 och satsade på att sprida informationen om verksamheten till alla de i Helsingborg som i sitt arbete möter föräldrar till barn i de aktuella åldrarna förskolan, skolan, olika vårdenheter, socialförvaltningens olika enheter och andra samhälleliga instanser. Framför allt har skolsköterskorna, BUP s mottagning och barnhälsovårdens centrala enhet varit viktiga kanaler för information. Föräldrar har kontaktat oss per telefon och fått en tid för samtal med någon av medarbetarna i projektgruppen. Vår policy har varit att erbjuda besökstid inom en vecka, vilket vi också lyckats med. Under första samtalet har den förälder som bokade tiden ombetts skatta problemtyngden på en skala 1 till 5 (bil.4). Nästa samtal bokades vanligen in efter ca fyra veckor. Föräldrarna har varje gång fått avgöra om de önskar ytterligare samtal. Dokumentation har utgjorts av ett handskrivet journalblad som förvarats i dokumentskåp. Föräldrarna har garanterats sekretess enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vid ärendets avslut har föräldern gjort en ny aktuell skattning av problemtyngden. Differensen mellan de två skattningsvärdena har gett oss ett mått på effekten av samtalen. 14

4 RESULTAT 4.1 Mottagningen Mottagningen för föräldrar har varit vår huvudsakliga verksamhet under projekttiden. Föräldrar har ringt och bokat tid för samtal och vi har i de flesta fall kunnat erbjuda en tid inom en vecka. Vi har tagit emot 297 ärenden under 2008-2009. Mottagningen riktade sig till föräldrar bosatta i Helsingborg, men föräldrar i angränsande kommuner har också ringt och önskat komma på samtal. Detta har vi kunnat tillmötesgå eftersom vi varken haft kö eller väntetider till vår mottagning, och således har inga helsingborgare fått sämre service. Även om vi inte aktivt spridit informationen om Föräldrastödet 6 till 12 utanför Helsingborg, så kunde man naturligtvis ha fått tips någonstans. Nästan en fjärdedel av de föräldrar som kontaktat oss och kommit på samtal har varit bosatta på annan ort, mestadels i Nordvästskåne. Var bodde de som kontaktade oss? Helsingborg 77 % (fördelning på bostadsområden i bil.5) Övriga NVS 22 % Övriga Skåne 1 % En stor andel av föräldrarna har fått informationen om Föräldrastödet 6 till 12 någonstans i hälso- och sjukvården. Det kan antingen vara att man hittat våra informationskort där, sett en uppsatt affisch eller fått tipset direkt av någon person. Många har ringt till oss efter kontakt med barnhälsovården. Samtliga som uppger BUP som informationskälla (drygt 14 % av vårt totalmaterial) har fått personlig information vid en telefonkontakt med BUP. Skolan var också viktig som informationsspridare och tips gavs av såväl lärare som skolsköterskor och skolpsykologer. Några har sett annons, notis eller reportage i dagspress. Ju mer etablerad verksamheten blivit, desto vanligare har det varit att föräldrarna fått tips från vänner och bekanta. En mindre andel har fått informationen någonstans inom socialtjänsten. Varifrån fick man tips om oss? Vården 43 % (varav BUP stod för en tredjedel) Skolan 31 % Socialtjänst 3 % Annat 23 % (ex. tidigare kontakt, vän, media, jobb, föredrag) I genomsnitt har vi haft två samtal med föräldrarna i varje ärende. Det har varit ungefär lika vanligt att mor och far kommit tillsammans som att mor kommit ensam. Mindre ofta har far kommit ensam. Inte sällan har separerade föräldrar kommit tillsammans med en önskan att gemensamt komma tillrätta med något problem. Ibland har mor eller far kommit tillsammans med ny partner, alltså barnets styvförälder. Vilka kom på samtal? Mor ensam 45 % Mor + far 40 % Far ensam 8 % Förälder + styvförälder 6 % Familjehemsförälder 1 % Totalt har 390 föräldrar varit hos oss på samtal. 15

Antal besök Ibland hände det att föräldrar ringde och av olika skäl bokade av det inbokade förstabesöket. Man hade valt någon annan instans, problemet hade löst sig eller man hade helt enkelt ångrat sig. I några fall uteblev föräldrarna till besöket. Alla dessa är nedan noterade som 0 besök, eftersom vi redan registrerat ärendet. De ärenden som inte var avslutade vid årsskiftet 2009/10 är inte medräknade i denna uppställning (40 st). Medelvärdet blir då 2,2 besök per ärende (med minst ett besök). 0 besök 23 1 besök 79 2 besök 80 3 besök 48 4 el fler besök 27 Vid jämförelser bör beaktas att det under ett besök kan delta 1-4 personer. Traditionell pinnstatistik, där varje förälders besök räknas varje gång, ger 808 samtalsbesök. Barnens ålder Föräldrar har i högre grad sökt stöd hos oss när det gäller yngre barn, dvs. 6-7åringar. Proportionen pojkar: flickor har varit 3:2. Tabell 1 visar ålders- och könsfördelning på de barn föräldrarna konsulterat oss för (för ett barn är kön och ålder okänt) 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Totalt Pojkar 53 34 26 25 19 11 10 178 Flickor 29 18 22 16 16 10 7 118 Totalt 82 52 48 41 35 21 17 296 Samtalsfokus Vi har grupperat problemen i tre kategorier (gränserna är ibland flytande; exempel på problembeskrivningar finns i bil.6). 1. Familjeliv/separerade föräldrar med fokus att ordna det bra för barnet (28 %) 2. Oro för barnet med fokus att förstå barnet och dess behov (48 %) 3. Hur ska jag göra? med fokus att föräldrar hittar sina egna lösningar och växer i rollen som förälder (24 %) Skalfråga Vid första samtalets slut fick den förälder som tog kontakt med oss skatta på en femgradig skala hur svårt/jobbigt han/hon ansåg att problemet var när samtalet bokades (bil.4). Samma fråga ställdes sedan när sista samtalet avslutats, alltså hur svårt/jobbigt problemet uppfattades efter samtalen. Föräldrarnas skattningar av upplevd problemtyngd är ett mått på effekter av konsultationen (samtalen). En klar minskning av upplevda problem kunde noteras (se nedan 5 Utvärdering). Telefonkontakter I vissa fall har föräldern endast konsulterat oss per telefon och dessa konsultationer räknas inte som ärenden i statistiken. Mer än 20 minuters telefonsamtal har det blivit i 33 fall. Ibland 16

har samtalet resulterat i att vi rekommenderat någon annan kontakt. Vi har alltid erbjudit föräldern att återkomma vid behov och kanske få en tid för samtal på mottagningen. Ibland har sista samtal/uppföljningssamtal skett på telefon i samband med att ett bokat samtal avbokats. Även om vi gärna hade sett att uppföljning gjorts på vanligt mottagningssamtal, så har föräldern inte alltid känt behov av det. Statistiken avser endast besökssamtal. Avbrott och uteblivanden Vid uteblivande till bokat besök har vi skickat ett brev och uppmanat föräldern att kontakta oss om ny tid önskas. Om föräldern varit känd för oss har vi ibland istället ringt för att erbjuda en ny tid. 4.2 Gruppverksamhet I september 2008 gick vi ut med ett erbjudande till föräldrar med barn i förskoleklasserna på fyra av stadens skolor. Programmet innehöll en föreläsning om sexåringar med ett erbjudande om deltagande i tre gruppträffar därefter. En föreläsning på Råå Södra (+Högasten) och en på Gläntan (+Svensgård) hölls (bil.7,8). Uppslutningen till föreläsningarna var måttlig och intresset för gruppträffar så svagt att ingen grupp kunde startas. Inför höstterminen 2009 gav vi då två skolor (Maria Park och Raus Plantering) möjlighet att anlita oss som föreläsare/diskussionspartner på föräldramöten, främst skolår 0-3. Det resulterade i medverkan vid ett tillfälle på Maria Park. Ättekullaskolan visade spontant intresse och där medverkade vi vid tre tillfällen på föräldramöten. Sammanlagt har vi under 2008-2009 deltagit i grupper med främst arabisktalande föräldrar i skolorna (Familjemobilisering) vid 10 tillfällen. Från början var tanken mest att presentera vår verksamhet. Det fanns emellertid stort intresse i grupperna att ta upp frågor om bekymmer med barnen och vi satsade på att utveckla vårt deltagande till mer av en föreläsning med följande diskussion. I styrgruppen togs beslut att projektet skulle koncentrera sig på mottagningsverksamheten eftersom förutsättningarna ändrats sedan projektet planerades. I Helsingborgs stad har man satsat stort på att utveckla föräldragruppsverksamheter och föräldrautbildningar. Det bedömdes då onödigt att också detta projekt gjorde sådana satsningar. 4.3 Måluppfyllelse Delprojektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Målet uppnått Delprojektmål 2 Föräldragruppsverksamhet Målet ej uppnått. Styrgruppen fattade beslut att detta mål skulle utgå. Delprojektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Målet delvis uppnått genom andra insatser. PArT har en viktig samordningsfunktion i det förebyggande arbetet för/med barn och ungdomar i Helsingborg. PArT s Infoskafferi fyllde funktionen som kunskapscentrum och den kompetens som finns i Föräldrastödet 6 till 12 kan nyttjas av andra. 17

Effektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrastödet 6 till 12 börjar nu bli ett begrepp i Helsingborg, mycket tack vare hjälp med marknadsföringen från skolorna och delar av hälso- och sjukvården. Efterfrågan har sakta men säkert ökat. År 2009 registrerades 28 % fler ärenden jämfört med 2008 (bil.9a). År 2009 var Helsingborgarnas utnyttjandegrad 26 % högre jämfört med 2008 (mätt som andel av antal barn 6-12 år i Helsingborg som genom sina föräldrar utnyttjar resursen) (bil.9b). Kortsiktiga effekter är dokumenterade med självskattningsskala, se nedan 4.4 Utvärdering. Effekter på längre sikt kan vi inte uttala oss om. Effektmål 2 Föräldrautbildning och föräldragrupper Utbudet i Helsingborg av föräldragrupper är växande. Staden organiserar egna och samarbetar med studieförbunden. Den preventiva effekten av föräldragrupper finns dokumenterad och olika program utvärderas för närvarande. Effektmål 2 utgår, se ovan Delprojektmål. Effektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Detta projekt kan inte ta åt sig äran av att Helsingborgare kan finna kunskap och verktyg på stadens hemsida. 18

5 UTVÄRDERING Kvalitativt: Till alla föräldrar/föräldrapar som kommit på samtal har vi ställt skattningsfrågan (bil. 4) om upplevd problemtyngd före och efter samtalet/samtalsserien. På den femgradiga skalan har föräldrarna i genomsnitt en upplevd lättnad på två steg. Tabell 2. Föräldrarnas egna skattningar av problemtyngd före och efter samtal 1 betyder OK/hanterbart 5 betyder mycket jobbigt/svårt Före Efter Spontana kommentarer från föräldrar: väl att ni finns, lätt att få kontakt, fantastiskt att få tid så snabbt, detta hade vi behövt för flera år sen. Några har även kommenterat positivt att staden och regionen har tagit ett gemensamt grepp i frågan om föräldrastöd. En enkel enkät tillställdes skolsköterskorna i mars 2009 med följande frågor 1. Vet du tillräckligt om Föräldrastödet 6 till 12? 2. Har du tipsat föräldrar om vår verksamhet? 3. Har du någon feedback från föräldrar vad de tyckte om Föräldrastödet 6 till 12? 4. Annan information till oss? Resultat: Majoriteten ansåg att de hade god information och angav att de hade tipsat föräldrar. Någon gav information till samtliga sexåringsföräldrar. En del hade fått positiv feedback från föräldrar, en del hade ingen feedback att rapportera och ingen hade någon negativ feedback. BUP har uttryckt sig positivt den bästa instans vi har att hänvisa till, helt i linje med aktuella tankar att vidareutveckla/stärka 1a linjen (apr 2009). Elevhälsans psykologer (mar 2009): Jättebra att verksamheten finns, den behövs. Mycket positivt med den korta väntetiden. Bra att ha ett ställe att föreslå föräldrar att söka hjälp hos, ett ställe som inte är BUP eller Soc. Mycket bra med kortet med information, lätt att dela ut. Lätt för föräldrar att söka Föräldrastödet, lätt för oss att föreslå det. 19

Barnhälsovårdens sekreterare (nov 2008): Bra att kunna hänvisa föräldrar med barn äldre än 5-6 år. Kvantitativt: Mottagningsverksamheten 2008-2009: Vi har registrerat och bokat in samtalsbesök i 297 ärenden. Ett eller flera faktiska besök genomfördes i 266 ärenden. I genomsnitt gjordes 2,2 besök/ärende. Totalt genomfördes 519 samtalsbesök. Sammantaget noterades 808 besök av föräldrar. 20

6 EKONOMISK REDOGÖRELSE Helsingborgs stad och Region Skåne beviljade medel till projektet, vardera 1 milj. kr/år, under tre år (070101-091231) - totalt alltså 6 milj. kr. Projektet kom inte igång 070101 utan kunde starta först 070901. Det kom att innebära olika syn på projektets verkliga slutpunkt från lasaretts- resp. kommunsidan. Med olika regler för hantering av överskott, och under resans gång ändrade regler, blev det svårt att överblicka projektets ekonomiska ställning. Verksamhetslokalen utrustades under 2007 och kompletteringar måste göras under 2008. Projektmedarbetarna kom att engageras successivt och lönekostnaderna var mindre i början och har ännu inte uppnått den slutliga nivån. Detta har varit bra för projektet eftersom verksamheten måste få växa efterhand. Tabell 3 visar projektkostnaderna 2007-09 år personalkostnad lokalkostnad totalt 2007 463 783 118 548 636 000 2008 1 190 028 285 087 1 545 000 2009 1 044 554 219 486 1 325 660 totalt 2 698 365 623 121 3 506 660 Tilldelade medel för 2007 kunde inte användas fullt ut eftersom projektstarten blev senarelagd. Inte heller 2008 års medel förbrukades. Förhoppningen var att kunna driva projektet i tre år som planerat, dvs. till 2010-08-31. Nu kom i stället verksamheten med rådgivning/konsultation till föräldrar glädjande nog att permanentas från 2010-01-01 och rikta sig till föräldrar i samtliga kommuner i nordvästra Skåne. 21

7 FRAMTID Mottagningen för föräldrar med barn 6-12 år blir från 2010-01-01 en ordinarie verksamhet med geografisk utvidgning till hela NVS (nordvästra skåneregionen). Organisatoriskt placeras Föräldrastödet 6 till 12 inom Helsingborgs lasarett. Samverkan mellan regionen och Helsingborgs stad fortsätter genom personalsamverkan med Elevhälsan. Tre psykologer kommer att arbeta i verksamheten; undertecknad samt en MBHV-psykolog och en psykolog från Elevhälsan. Detta för att säkerställa kompetens och fortsatt god samverkan. Den totala personalresursen blir 1,2 1,6 tjänster, reglerat utifrån efterfrågan. 22

8 DISKUSSION Det har varit mycket positivt att möta föräldrar i en verksamhet som denna. Önskan om hjälp är stark, motivation att göra förändringar finns. Vår hållning har hela tiden varit att föräldern själv är den som utför jobbet (och får belöningen/äran). Nyttan av samtalen är ofta omedelbar, föräldrarna är många gånger glada och tacksamma (och inte sällan förundrade att det blivit så mycket bättre). Det kan tyckas att en verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 är en lättviktare, bara tar emot enkla fall, plockar russinen ur kakan etc. Då måste man betänka att nästan alla problem och bekymmer börjar i liten skala och växer till större och allvarligare svårigheter om inte utvecklingen bryts och en positiv vändning kommer till stånd. Åtskilliga studier har visat hur kostsamt det kan bli (4,14,15). Alltså är det angeläget att nå föräldrar på ett tidigt stadium i denna riskutveckling. Det preventiva arbetet avseende barns och ungdomars psykosociala hälsa måste utformas enligt mångfaldsprinciper. Ett brett utbud av gruppverksamheter måste kompletteras med möjlighet till individuellt stöd. Föräldrar bör uppmuntras att ta egna initiativ och göra egna val utifrån de behov de själva upplever sig ha. I sammanhanget kan man fundera på om inte telefonrådgivning är ett alternativ, när det nu var så enkelt. Det är emellertid vår fasta övertygelse, utifrån profession och erfarenhet, att det finns ett mycket stort värde i att sitta ner i ett personligt möte. Det har inte sällan vidgat frågeställningen. Vi har tillsammans med - ofta båda - föräldrarna hittat det fokus man behöver för att börja se handlingsalternativ och lösningar. Hur gör man det per telefon? En ny verksamhets etablering och framgång beror i hög grad på några avgörande faktorer. Det måste naturligtvis finnas behov av det som verksamheten erbjuder och behoven måste manifesteras i en konkret efterfrågan. Verksamheten måste finnas när behov har uppstått. Dessutom måste verksamheten vara till nytta för brukaren. Analysen visar att behov och efterfrågan finns. Likaså finns (existerar) verksamheten (hjälpen) och är uppenbarligen till nytta, men den stora frågan är: hur finner (hittar) man den? Vår satsning på information till andra instanser (skolan, vårdgivare m fl.) var riktig och viktig, men vi tror i efterhand att vi kunde gjort mer för att nå föräldrarna direkt via internet. Att vara synlig i de media som föräldrar av idag använder sig av är av stor betydelse för att nå ut. Vi kommer nu att ta krafttag för att bli mer synliga. Enklare sökvägar på webben är ett måste för att bli ett begrepp för föräldrar med behov av våra tjänster. Att stadens invånare på kommunens hemsida på ett enkelt sätt kan få information om olika typer av aktiviteter och stöd till föräldrar kan tyckas vara en självklarhet, men så har det tyvärr inte varit från början. Kanske skulle vi byggt upp en egen hemsida. Vi har också funderat på om lanseringen av Föräldrastödet 6 till 12 kunde ha gjorts mer kraftfullt. Det är en avvägning i starten hur hårt men ska gå ut och med facit i hand tror vi att vi kunde varit tuffare. Namnvalet Föräldrastödet 6 till 12 var kanske inte så fyndigt eller kul, men vi har konstaterat att det har fungerat bra. Vi heter vad vi är, punkt slut. Personalgruppens sammansättning var föremål för livliga diskussioner både i den egna gruppen och i styrgruppen. Principen var från början att olika befintliga verksamheter, kommunala och regionala, skulle låna ut personal och bidra med olika professioner i en god mix och samverkan. Gott tänkt och bra på många sätt. Men det innebar att medarbetarna hade få timmar på Föräldrastödet och det var ibland svårt att hitta gemensam tid för frågor som gällde planering och utveckling av projektet förutom att vi hade behövt mer tid tillsammans för att bli en stabil grupp med en stark vi-känsla. Skillnaden i arbetsbelastning under uppbyggnadsskedet mellan ordinarie tjänstgöringsställe och projektdeltagande upplevdes 23

pressande. Lojalitetskonflikter kan uppstå för den enskilda medarbetaren. Att skapa en gemensam bas och motverka obalansen, som uppstår när någon arbetar 80 %, några 30-40 % och ytterligare några 20 %, är av yttersta vikt. Mer av uppstartsaktiviteter rekommenderas därför. Likaså måste man fundera om vinsten av tvärkompetens överbryggar svårigheterna med så liten tjänstgöringsgrad. En annan fråga som man kan ställa sig är var BUP fanns i planeringen av projektet. Med tanke på vikten av en fungerande 1:a linje borde en verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 ha varit av starkt intresse för BUP, som vi sedermera kom att ha en god samverkan med. Det visade sig att dubbelt huvudmannaskap i ett projekt inte är komplikationsfritt hur gärna parterna än vill samverka. Hantering av ekonomi med olika regler och rutiner kan försvåras. Rekryteringsdokument inom Regionen tillåter inte dubbla loggor (kunde enbart använda Regionlogga trots att det var båda parter som sökte projektledare). Kommunens och lasarettets datanät kan inte samsas. Mobil internetuppkoppling till lasarettets server har varit nyckfull. Lasarettets växel kan inte lämna upplysningar om telefonnummer på kommunens växel. Den goda idén, att samla kompetens kring barn och föräldrar i lokalen på Södergatan, förlorade en viktig komponent när tjänsten som föräldragruppskoordinator förändrades och fick delvis andra arbetsuppgifter. En mindre ombyggnad av lokalen blev nödvändig när verksamheter kom att krocka. Att de goda erfarenheterna av projektet nu resulterat i en fortsättning och geografisk utvidgning av verksamheten är fantastiskt roligt. Med entusiasm och tillförsikt går vi in i ett nytt skede. Målet är att Föräldrastödet 6 till 12 ska leva upp till sitt namn och bli en välkänd, lättillgänglig och väl utnyttjad resurs för föräldrar med barn i skolåldern i hela nordvästra Skåne. 24

REFERENSER 1. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla (SOU 2008:131) Regeringskansliet, 2009. 2. www.helsingborg.se/part 3. Allen, R. E. & Allen S. D. Problemlösning enligt Puh. Wahlström & Widstrand, 1995, 11-12. 4. Tänk långsiktigt! Skolverket, Socialstyrelsen & Statens Folkhälsoinstitut, 2004. 5. Barns och ungdomars psykosociala hälsa. Hälso- och sjukvårdprogram, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, juni 2003. http://www.skane.se/default.aspx?id=24122 6. Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting, 2009. 7. Karlsson, A. & Lundin, N. Slutrapport av Föreningen Mjölkdroppens projekt Föräldrarollen i blivande skol- och tonårsperioden med delprojektet Papparollen i mödra- barn- och ungdomshälsovården. Helsingborgs lasarett, 2007. 8. www.icdp.se 9. Edenhammar, K. FN:s konvention om mänskliga rättigheter och ICDP/Vägledande samspel, 2004. 10. Hundeide, K. Vägledande samspel. Rädda Barnen och ICDP Sweden, 2001. 11. Rye, H. When you and I are together The ICDP programme for parental guidance. Oslo: Pedagogisk Forum, 1997. 12. Caplan, G. The Theory and Practice of Mental Health Consultation. New York: Basic Books, 1970. 13. www.kometprogrammet.se 14. Nilsson, I. & Wadeskog, A./SEE. Barn och unga i Helsingborg, ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering, 2008. 15. Lundborg, Bitte. NU inte senare! Om att hjälpa barn i tid och om klok samhällsekonomi. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2009:3. 25

Bilaga 1 Ur FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionens grundprinciper Följande fyra artiklar är de fyra grundprinciperna i Barnkonventionen: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Barnets rätt till familj och trygghet Allmänna aspekter Artikel 5 Konventionsstaterna ska respektera och stödja föräldrar och andra som har ansvaret för barnet och dess uppfostran. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i första rummet. 26

Bilaga 2 Informationskort, fram- och baksida, 108 x 85 mm. FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12 Vi erbjuder samtalsstöd till föräldrar kriv ett citat från dokumentet eller en sammanfattande text. Du kan placera textrutan var som helst i dokumentet. Använd fliken Verktyg Föräldrastödet för textruta vänder om du vill sig ändra till dig formateringen som har för textrutan med citatet.] barn i åldern 6 12 år. Det kan gälla uppfostringsfrågor eller oro för hur ditt barn har det. Vi finns på Södergatan 41, i Helsingborg. Ring och boka tid för samtal, tel. 042-10 67 13 Besöken är kostnadsfria. www.helsingborg.se 27