GOD VÅRDMILJÖ. Välkomnande atmosfär och trygghet

GOD VÅRDMILJÖ Välkomnande atmosfär och trygghet Carina Jonsson, Locum Lene Klein, Psykiatri Nordväst Catrine Magnusson, Psykiatri Sydväst Fabio Pittuco, Psykiatri Södra Stockholm

Förord 3 Förord Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gav 2010 HSN-förvaltningen i uppdrag att stimulera och stödja fortsatt utveckling av heldygnsvården inom vuxenpsykiatrin. Utvecklingsarbetet drevs i projektform inom följande områden: Bemötande, miljö. innehåll/process och dimensionering och varje område hade en arbetsgrupp. Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att definiera begreppet God vårdmiljö och ge en beskrivning vad det innebär utifrån ett avdelningsperspektiv samt att ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Det utvecklingsarbete som initierades 2010 har sedan fortsatt med statliga stimulansmedel inom ramen för heldygnsvårdsprojektet Parasollet. Sjukvården i SLL står inför stora utmaningar och de förändringar som planeras inom ramen för Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) öppnar för möjligheter till bättre anpassade lokaler och nya vårdmiljöer i psykiatrin. Som ett led i denna förändringsprocess har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) fått ett politiskt uppdrag att kartlägga den nuvarande miljön på länets alla heldygnsvårdsavdelningar. Kartläggningen kommer att ske med hjälp av den checklista som arbetsgruppen ovan tog fram. Rapporten God Vårdmiljö välkomnande atmosfär och trygghet, introducerar kunskap och ett tankesätt kring hur man skapar en god fysisk miljö på en psykiatrisk vårdavdelning, som vi hoppas många ska tillägna sig. Engagemang kring miljön, i kombination med ett genomtänkt värdskap, tror vi både påverkar patienternas upplevelse av vården på ett positivt sätt och förbättrar arbetsmiljön. Stockholm i mars 2013 Styrgruppen för Parasollet

Innehåll Förord 3 Inledning 5 Välkomnande amtosfär 6 Färg 6 Ljus 6 Ljud 7 Konst/utsmyckning 7 Ordning/städning 9 Tryghet 10 Information 10 Patientinformation 10 Allmän skyltning 10 Integritet/avskildhet 10 Mötesplatser/möblering 11 Utsikt/natur 12 Stimulans/vila 12 Checklista 14 Referenser 15

Inledning 5 Inledning God vårdmiljö Vad är en god vårdmiljö? För att kunna svara på denna fråga har vi i arbetsgruppen först ställt oss frågan Vad vill vi att patient/personal ska känna/uppleva när han/hon kommer till/är på vår avdelning? Vi har enats om att det viktigaste att uppleva/känna när du som patient/personal kommer till en avdelning är: Välkomnande atmosfär och Trygghet. Hur kan en vårdavdelning med hjälp av den fysiska miljön skapa förutsättningar för detta? Med hjälp av referenslitteratur, intervjuer och utifrån egen erfarenhet vill vi försöka ge svar på hur den fysiska miljön kan vara till stöd i vården, och därmed också försöka svara på ursprungsfrågan - att definiera begreppet God vårdmiljö. Miljöarbetsgruppen har valt att ta avstamp i Värdskapet www.vardskapet.se. Värdskapet är en verksamhet som inte har koppling till någon viss livsåskådning, politik eller annat utan bygger på erfarenheter från verkligheten. Värdskapet arbetar för en värld där människor känner sig väntade, värdefulla och välkomna. Där vi alla ser människan i dem vi möter, bakom allt det som skiljer oss åt på ytan. Vi i arbetsgruppen menar att oavsett när en patient möter vården och oavsett var, så ska han/hon känna sig välkommen. Det gäller oberoende om patienten möter vården av fri vilja eller om det sker med tvång.

6 Välkomnande atmosfär Välkomnande atmosfär Vad menar vi kännetecknar en välkomnande atmosfär? Det är en vårdmiljö som uttrycker omtanke och omsorg, där du som patient och personal känner dig sedd och väl mottagen. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: färg, ljus, ljud, konst/utsmyckning och ordning/ städning. Färg I rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, en sammanställning baserad på litteratursökningar i nationella och internationella databaser, belyses frågan om färgernas betydelse. Johansson tar upp att medveten färgsättning i vårdmiljöer bidrar till positiva känslor, men konstaterar att det finns få entydiga slutsatser hur specifika rumsfärger påverkar våra känslor och beteenden (Johansson, 2007). Vidare säger Johansson i rapporten att, förutom rent perceptuella fenomen och färgpreferenser så finns det inga vetenskapliga belägg för att en viss färg påverkar människan på ett generellt sätt. I rapporten konstateras att perceptionsstudier visar att rum inredda i ljusa, kalla kulörer upplevs som större jämfört med rum som har mörkare varmare kulörer. Färgsättning tycks, menar Johansson, inte bara vara en fråga om tycke och smak utan bygger sannolikt på några generella regler. Färgsättning av rum och husfasader bör inte avvika för mycket från dess omgivning, färgen måste passa in i den miljö den finns. Naturliga ursprungliga färger tycks uppskattas mer än nya konstgjorda kulörer. Om man tvingas vistas i en miljö som är färgsatt på ett sätt som man ogillar kan det enligt rapporten leda till en viss stress på grund av minskad kontroll (Johansson, 2007). I samband med skapandet av ett Retreat room på en psykiatrisk avdelning i USA efterfrågade skaparen patienternas åsikter gällande vilka färger som skulle användas. Patienterna föredrog svala och lugnande färger såsom blått och grönt. De uppmärksammade att varma färger såsom rött och gult kunde framkalla ångest och att den mysighet som eftersöktes kunde för en del patienter upplevas klaustrofobiskt (Annual Nursing Report, 2008). Det går alltså inte att säga att en viss färg är bättre än en annan. Färgsättning handlar till största delen om vilka färger jag som individ föredrar, men generellt sett kan man säga att ljusa kalla kulörer bidrar till att skapa rymd jämfört med mörkare varma kulörer. Att tänka igenom färgsättningen på en vårdavdelning på ett sådant sätt att färgen passar den miljö den finns i är att visa omtanke och bidrar till att skapa en välkomnande atmosfär. Färg kan även användas som utsmyckning till exempel i vårdmiljöer där det av olika skäl inte går att använda annan konst. Ett exempel på detta är heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. Ljus Enligt rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder så har tillgången på dagsljus och belysning stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande (Johansson, 2007).

Ljud 7 Ljussättningen spelar en kritisk roll i upplevelsen av sjukhusmiljöer och det estetiska och psykologiska värdet av en god belysning är betydligt större än andra dyrare arkitektoniska förbättringar. Belysning i vårdmiljöer kan förbättras genom att använda ljuskällor med god spektral sammansättning, undvika bländande ljus, skapa mjukare belysning som påminner om ljussättningen i hemmiljöer och sist men inte minst öka tillgången på dagsljus. Flera studier stödjer starkt att ljus, både naturliga och artificiella, kan påverka hälsan positivt vid till exempel depression, oro, sömnstörning. Minst elva starka undersökningar tyder på att ljus effektivt minskar depression bland patienter med bipolär sjukdom eller SAD. Ytterligare sju studier visar att exponering för morgonljuset är effektivare än exponering för kvällsljus vid depression. Det har också visat att patienter i starkt upplysta rum har en kortare vårdtid jämfört med patienter i dunkla rum. Insynsskydd ska undvikas med tanke på ljusets betydelse (Ulrich, m.fl. 2004). Patienter som vårdats för depression och som har en bipolär diagnos har i studier visat sig behöva en kortare vårdtid vid exponering av naturligt solljus på morgonen (Benedetti, Colombo, Barbini & Campori, 2001). Dagsljus och belysning har, kan vi konstatera, stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Ljussättning och tillgång på dagsljus är ett område, som en vårdavdelning har mycket att vinna på att arbeta aktivt och genomtänkt med. Att till exempel tänka på hur rummen är placerade i förhållande till solen är ett sätt. Rum där patienten sover, bör vara placerade åt öster, medan dagrum där patienten är vaken och aktiv, bör vara placerade åt sydväst detta för att ta vara på det naturliga ljuset maximalt. Ljusinsläppet måste dock alltid kunna regleras. Nattetid ska det finnas möjlighet att mörklägga för att skapa möjlighet för god sömn. Belysning bör kunna regleras via dimmer, punktbelysning bör finnas för att skapa en mjukare och mer harmonisk ljusbild. Gardiner kan användas för att hjälpa ljuset in i rummet, gardinkappor stoppar oftast ljusflödet medan raka ljusa gardiner längs med fönstret hjälper ljuset in i rummet. I en samtalssituation är det viktigt att ingen av samtalsparterna sitter i motljus. Motljuset försvårar möjligheten att läsa av ansiktsuttryck. Valet av ljuskälla är en annan faktor av stor betydelse när det gäller ljus, till exempel ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning är olika beroende på typ av ljuskälla och ljuskällans ålder. Vid ljusplanering är det därför viktigt att man kontrollerar och visuellt bedömer hur tilltänkta ljuskällor påverkar omgivningens belysta ytor och föremål. Vidare är ett planerat, löpande underhåll en förutsättning för god belysning. Moderna ljuskällor tappar ofta både egenskaper och prestanda när de passerat sin optimala livslängd och måste därför ersättas innan de slocknar helt (Annell, 2007).

8 Ljud Ljud Störande ljud på en avdelning kan exempelvis vara ljud från larm, telefoner, personal som pratar och från medpatient vid delat rum. Dessa ljud visar sig vara största orsaken till uppvaknande och sömnlöshet och det har visat sig inverka positivt på sömnen att sätta ljudreducerande material i taken (Ulrich, m.fl. 2004). Rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, tar upp problemet med bullriga miljöer. Det resulterar i att människor blir mindre engagerade i andra, visar lägre grad av omsorg och har svårare att koncentrera sig (Johansson, 2007). Det har även visat sig att bullriga vårdmiljöer leder till längre sjukhusvistelser. Forskare, framhåller att det finns ett stort behov av att undersöka och åtgärda ljud i vårdmiljöer för patienter med akuta psykiatriska symtom (Cropp, 2004, Holmberg & Coon, 1999, Topf, 2000). Studier har visat att trevlig musik, speciellt om den kan kontrolleras av patienterna själva, ofta kan reducera ångest och stress samt hjälper vissa patienter att hantera smärta (Ulrich, 2000). Musikens roll för att minska oro och ängslan har studerats på flera håll. Detta tas också upp i Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder och även att det finns forskning som visar på positiva hälsoeffekter (Johansson, 2007). Rapporten refererar bland annat till Hsu & Lai, som studerat patienter med depressiva sjukdomar, (2004). Dessa uppvisade färre symtom efter att under två veckor lyssnat på musik som de själva valt jämfört med kontrollgrupp. Att använda sig av textilier kan vara ett sätt att dämpa ljud. Ett exempel är heldygnsvården inom BUP i Stockholm där man använder sig av draperier på en av väggarna i bältesrummet. Konst/utsmyckning Stockholms läns landsting vill att närmiljön ska bidra till människors välbefinnande. På landstingets arbetsplatser runtom i länet vill man skapa miljöer som förmedlar en känsla av omtanke och som är stimulerande att vistas i för både patienter, personal och besökare. Omkring 70 000 konstverk finns i landstingets vårdmiljöer. Att smycka offentliga byggnader med konst har en lång tradition i Sverige. Redan 1937 beslutade Sveriges riksdag att 1 procent av kostnaderna för statlig byggnation skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. När storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att även landstinget skulle tillämpa procentregeln. Att landstinget tillämpar denna regel och att det inom landstinget finns så mycket konst, ger en unik möjlighet till utsmyckning av våra vårdavdelningar och möjlighet att därmed också skapa en välkomnande atmosfär (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Kulturförvaltningen menar att vårdmiljöer ställer speciella krav och därför är utgångspunkten i arbetet med konsten alltid verksamhetens behov, begränsningar och möjligheter. Hänsyn måste tas till

Ordning/Städning 9 att det oftast handlar om intensiva miljöer och att det är människor som behöver stöd och omtanke som vistas där (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Risker med att visa känslomässigt utmanande konst i vårdmiljöer framgår av en studie med psykiatriska patienter. Enheten var inredd med en brokig samling tavlor. Intervjuer med patienter indikerade starkt negativa reaktioner på konstverk som var svårförståeliga, surrealistiskta eller som kunde tolkas på flera sätt (Ulrich, m.fl. 2004). Samma patienter uppgav att de hade positiva känslor och associationer när det gällde målningar och tryck med naturmotiv. I denna studie menar man att det finns evidens för att olämplig konst kan öka stress och därmed försämra behandlingsresultatet. På avdelningar där man inte kan ha tavlor eller andra lösa konstföremål kan man t.ex. använda väggmålningar och varierande textur. Ett exempel på detta är, som tidigare nämnts, heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. BUP har även använt sig av textilier som spänts upp på en tunn skiva och fästs på väggen med kardborreband. Ordning/Städning Inom sjukvården utgör städningen en viktig del för att skapa god inomhusmiljö för alla som vistas där. Rena golv och dammfria ytor skapar inte bara god hygien utan även trivsel. Att ha rena golv, dammfria ytor och god sjukhushygien är viktigt. Vi vill i det här sammanhanget betona en annan dimension av städning för att skapa trivsel och god vårdmiljö, en dimension vi kallar formstädning. Formstädning handlar om att skapa harmoni och att hålla ordning, att se till att föremål och möbler har sin bestämda plats. Att till exempel kuddar skakas och placeras snyggt i en soffa, blommor vattnas och hålls fräscha, böcker ställs upp i hyllor, gardiner hänger snyggt på sina krokar, trasiga tidningar kastas, anslagstavlor hålls rena från inaktuell information, trasiga möbler lagas och att skador på väggar och golv åtgärdas omedelbart. Formstädning bör pågå kontinuerligt över dygnet och är en viktig del i omvårdnad och omsorg, varför uppgiften inte kan läggas på städpersonal. Uppgiften att formstäda åvilar avdelningen och är ytterst en ledningsfråga. Lean-modellen talar om fem S Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera och Skapa vana. Sortera: vad behövs och vad behövs inte? Släng det som är onödigt. Systematisera: se till att det finns en plats för allt och att allt är på sin plats. Om något saknas ska det framgå tydligt. Städa: sätt av tid till att hålla rent och göra snyggt innan nästa team tar över. Standardisera: utveckla system och rutiner till exempel checklistor för att upprätthålla ordning. Dela ut ansvarsområden och ge spelregler. Skapa vana: upprätthåll rutiner, följ upp och förbättra.

10 Trygghet Trygghet En vårdmiljö som erbjuder patienten möjlighet att skydda sin integritet, har plats för patienten att gå undan när så behövs. Det möjliggör också för patienten att ha kvar sitt privata liv. En sådan vårdmiljö skapar förutsättningar för patienten att känna trygghet. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: information, integritet/avskildhet, mötesplatser/möblering, utsikt/natur, stimulans/vila och arbetsro. Information Det är viktigt att benämna platser och funktioner på ett enhetligt sätt. Och att ha tydlig skyltning. Texterna ska vara så korta att de är möjliga att känna igen på sin form även av dem som har minskad läsförmåga. Patientinformation Att patienter och närstående får tillgång till adekvat information under ett vårdtillfälle inom heldygnsvården har stor betydelse för upplevelsen av god vårdmiljö. Olika typer av information kan behövas under ett vårdtillfälle. Information till den enskilda patienten och dennes närstående om bedömning av patientens tillstånd, vilka behandlingar som kan erbjudas och om risken för biverkningar vid viss medicinering. Det finns rutiner för vårdplanering men det är viktigt att skapa delaktighet i hela vårdprocessen. Information om avdelningens rutiner är viktig, till exempel vilka i personalgruppen som är direkt involverade i patientens behandling. Vi är skyldiga att ge information om Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och möjligheter att överklaga eller ifrågasätta olika beslut. Information om patient- och närståendeorganisationer och om eventuell brukarinflytandesamordning (BISAM) är också viktig. Informationen ska vara skriftlig och lätt att förstå. Goda resultat har man uppnått på avdelningar som har haft dagliga möten med patienterna för att informera om vad händer under dagen. Dessutom kan man använda dessa möten för att lyssna på patienternas synpunkter på vården. Kontakt med livet utanför vårdinrättningen är viktigt att garantera för patienten. Möjligheten att kommunicera med omvärlden även via e-post och Internet blir allt viktigare. Rutiner för hur detta ska ske måste finnas så att det både garanterar patientens integritet och en säker vård. Ett sätt att lösa det är att se till att det finns en patientdator med separat internetuppkoppling där känsliga adresser är spärrade. Datorn bör vara placerad på en avskild plats där patienten får vara i fred. Allmän skyltning I Locums riktlinjer för skyltning är det i första hand personer med nedsatt orienteringsförmåga, synskadade och kognitivt funktionshindrade som står i fokus. De behov som dessa grupper

Integritet/avskildhet 11 behöver få uppfyllda, är tydligast kopplade till skyltinformationens utformning. Bland annat är egenskaper som tydlighet och konsekvens viktiga. Om dessa gruppers behov tillfredställs underlättar det samtidigt för övriga målgrupper. Skyltfärgens viktigaste egenskap är att skapa goda kontraster mellan text och bakgrund samt mellan skylt och dess omgivning. Textinformation ska vara enkel, gärna kort men undvika förkortningar samt bestå av raka bokstavsstilar (LOCUMs riktlinjer för skyltning). Den höjd som skyltar placeras på styrs bland annat av vilken typ av information som presenteras och vilken målgrupp den främst riktar sig till. Väggmonterade skyltar bör placeras 1,4 1,6 meter över golvet. För att göra den tillgänglig för rullstolsburna bör monteringshöjden vara 0,8 0,9 meter. Ska skylten vara möjlig att läsa på avstånd ska den placeras så att den inte skyms, minst 2,1 meter över golvet. Integritet/avskildhet Vårdmiljön ska så lång som möjligt bejaka patientens naturliga behov av att kunna påverka sin närmiljö. Om inte det tillfredställs kan det leda till stress och osäkerhetskänslor. Ett exempel är att rum och skåp ska kunna låsas, solavskärmning och belysning ska kunna varieras (From & Lundin, 2009). I rapporten The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Oncein-a- Lifetime Opportunity, identifierades mer än 600 studier från vetenskapliga tidskrifter som fastslog hur sjukhusets design kan påverka de kliniska resultaten (Ulrich, m.fl. 2004). Flerbäddsrum minskar enligt rapporten kraftigt privatlivet för patienten och möjlighet att ha kontakt med sin familj, jämfört med enkelrum, och är likställt med att ha begränsade besökstider. En klar fördel med enkelrum är det faktum att de ger mer utrymme och möjlighet att möblera på ett sätt som främjar sociala kontakter. En undersökning av personal på fyra sjukhus där det fanns en blandning av enkel- och dubbelrum fann att sjuksköterskor gav högt betyg för enkelrum vad gällde att ta emot anhöriga och gav dubbelrum låga betyg. Vidare visade enkätuppgifter från drygt 2 miljoner patienter som fick vård under 2003, att patienttillfredsställelsen var betydligt högre för patienter i enkelrum, jämfört med de i dubbelrum, vad gällde boende och komfort för familjer och besökare. Kan patienter som delar rum få stressreducering genom socialt stöd? Vissa patienter kan uppleva att rumskamrater ger tröst och socialt stöd. Dock visar resultaten från flera studier enligt rapporten att förekomsten av en rumskompis vanligtvis är en källa till stress snarare än socialt stöd. I de flesta fall är rumskamrater kopplade till faktorer som förlust av privatlivet, en medpatient kan uppfattas som ovänlig, ha för många besökare eller vara allvarligt sjuk. Mötesplatser/Möblering De flesta studier vad gäller möblering har fokuserat på psykiatriska enheter och vårdhem. Det finns starka bevis för att rum, dagrum och väntrum med bekväma flyttbara möbler ordnade i små flexibla grupperingar ger ett positivt socialt stöd och gör att den sociala interaktionen kan öka. Ett par väl utformade studier på psykiatriska kliniker och

12 Utsikt/natur vårdhem har funnit att lämpliga arrangemang av flyttbara sittplatser i måltidsmiljön ökar social interaktion och förbättrar både ätbeteenden och leder till en ökad konsumtion av mat hos geriatriska patienter. Mycket forskning om dagrum och väntrum har visat att den utbredda praxisen att ordna sittplatser sida vid sida längs väggar hämmar social interaktion (Ulrich, m.fl. 2004). Viss möblering kan underlätta social kontakt. Sittplatser kan vara riktade från varandra eller mot varandra. Bord och stolar som är placerade bredvid varandra längs en vägg minskar interaktionen jämfört med om bord och stolar är placerade i grupper. Det uppmuntrar till konversation. Det är också en fördel om det finns möjlighet till närhet utan krav på ögonkontakt. Ur ett evolutionistiskt perspektiv föredrar människan platser där vi har utsikt (prospect) över ytan framför oss samtidigt som vi har skydd i ryggen (refuge) (From & Lundin 2009). Utsikt/natur Patientvård i största möjliga närhet till marknivå där patientrummen har utsikt mot exempelvis naturen är en positiv tankeavledare. Det är även en miljöfaktor som ökar andelen positiva känslor, som fångar uppmärksamhet och intresse, och som kan hejda och mildra oroliga tankar. Träd, blommor och vatten är sådana element som varit viktiga för människan i alla tider. Naturens positiva påverkan på sinnesstämningen har studerats hos smärtpatienter, som visat sig genom mindre behov av smärtlindrande läkemedel. Detta anses även kunna uppnås hos patienter med själslig smärta (From & Lundin 2009). Lugna rummet På vissa psykiatriska vårdavdelningar prövar man att installera särskilda sinnesstimulerande avslappningsrum för patienterna. Rummen använder i hög grad människans positiva associationer till naturen för att minska stress och ångest. Bland annat används en fototapet med skogsmotiv, naturljud såsom fågelkvitter och vågor samt olika örtbaserade doftoljor. Aktiviteter När det gäller aktiviteter präglas varje vårdavdelning av sina specifika förutsättningar dels på grund av avdelningens fysiska förutsättningar men även av vilka patientgrupper som vårdas. Vilka aktiviteter som kan erbjudas styrs även av patientens tillstånd. Vår erfarenhet säger att olika planerade aktiviteter (även i grupp) under vårdperioden kan vara till hjälp i den läkande processen. Några exempel på aktiviteter/terapeutiska insatser i grupp som har gett tillfredsställande resultat: gymnastik (även i grupp) gärna efter konsultation med sjukgymnast, morgonsamling och patientforum, promenader i grupp, högläsning av böcker, målargrupp med eller utan kvalificerade bildterapeuter, trädgårdsarbete och så vidare. Dessa aktiviteter kan vara av mer direkt terapeutisk karaktär eller kan gå under ett allmänt friskvårds begrepp. Vår erfarenhet säger att aktiviteter av detta slag också kan vara betydelsefullt för att skapa goda relationer/tillit till behandlarna vilket också har betydelse för en god vårdmiljö.

Stimulans/vila 13 Vid nedstämdhet eller andra tillstånd där sömnen är rubbad är det viktigt med energiskapande aktiviteter. Att aktivera sig fysiskt är en av de mest effektiva energiskapande aktiviteterna. Det behöver inte vara hård fysisk träning men en möjlighet att röra kroppen. Det kan även vara energiskapande att få utföra en aktivitet som tilltalar individen vilket ställer krav på att det finns flera aktiviteter anpassade till enhetens patientgrupp (Jernelöv, 2007). Exempel på detta finns inom heldygnsvården på BUP och en vårdavdelning inom Norra Stockholms Psykiatri som har införskaffat WiiI spel, detta ger fysisk rörelse samtidigt som det tilltalar patientgruppen. Det är också viktigt för patienten att ha möjlighet att ta del av livet utanför vårdinrättningen och kunna ombesörja praktiska saker såsom att betala räkningar och underhålla sociala kontakter. Ett sätt att tillfredsställa detta är att patienten har tillgång till dator och Internet (se avsnittet Information). Flertalet av frågorna berör sådant man på en avdelning med enkla medel kan åstadkomma inom ramen för egen budget (markerade med fet stil i checklistan) medan andra frågor rör sådant som kräver en mer långsiktig planering och är viktiga att beakta vid om- och nybyggnation. Men det kan också handla om insatser som kräver beslut av andra aktörer till exempel fastighetsägaren. Varje avdelning måste använda checklistan utifrån de förutsättningar som råder på den egna avdelningen, särskilt gäller detta säkerhetsaspekter. Viktigt att beakta är även lokalernas tillgänglighet för dem som har någon form av funktionsnedsättning. Mer om detta finns att läsa på www.handisam.se under Tillgängliga lokaler. Checklista Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att, förutom definiera begreppet God vårdmiljö, också ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Checklistan omfattar totalt cirka 60 frågor (bilaga), som rör den fysiska vårdmiljön. Checklistan och rapporten är tänkta att användas återkommande och systematiskt ungefär på samma sätt som man arbetar med en skyddsrond. Det vill säga att man minst en gång per år går igenom checklistan, ser vad som saknas och prioriterar vad som ska åtgärdas, av vem och hur.

14 Referenser Referenser Benedetti, F. Colombo, C. Barbini, B. Campori, E. (2001) Morning sunlight reduce length of hospitalization in bipolar depression. Journal of Affective Disorders 62, 221 223. From, L., Lundin, S. (r) (2009) Arkitektur som medicin. ARQ. Ulrich, R. http://www.designandhealth.com/uploaded/documents/publications/papers/roger-ulrich- WCDH2000.pdf Ulrich, R., Quan, X., Zimring, C. & Joseph, A. (2004) The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity http://www.healthdesign.org/research/reports/pdfs/role_physical_env.pdf Bluebire, G. Comfort rooms: Reducing the need for seclusion and restraint. Rubinow, D. MD and Staff. (2009) Creating Calm. The wake county physician magazine. Volume 14, No1. Innovative new seclusion rooms offer psychiatric patients a calming environment. UNC Hospital USA, Division of nursing, Annual Nursing Report, 2008. Johansson, M. (2007) Delrapport 10: Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder. Boendeprojektet. Växjö universitet. Jernelöv, S. (2007). Sov gott! Råd och tekniker från KBT. Wahlström & Widstrand. Värdskapet AB (2007) Om värdskap konsten att få människor att känna sig välkomna. Konst i landstinget 2010-11-30, Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting http://www.webbhotell.sll.se/kultur1/konst-i-landstinget/ Våra vanligaste ljuskällor Kompendium 2007, Anell Ljus+Form AB www.annell.se