Förstudie Restaurangbranschen i Örebroregionen

Förstudie Restaurangbranschen i Örebroregionen Förstudieperiod 1 maj 2011 31 augusti 2011 Projektägare Förstudien är finansierad av 1

Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 8 Sid 8 10 Sid 11 12 Sid 13 16 Sid 17 Sid 18 28 Sid 29 Sid 30 31 Sid 32 34 Sid 35 Sid 36 Sid 37 39 Sid 40 41 Sid 42 Sid 43 44 Sid 45 Sid 46 Sid 48 Sid 49 Sid 50 52 Sid 53 54 Sid 55 58 Från sid 59 Bakgrund, syfte och mål Förstudieorganisation och finansiering Presentation av resultatet Inledning Målstyrningsmodellen Nuläge/analys/sammanfattning Begreppsförklaring Branschen utveckling (Serveringstillstånd, Dagens Rätt) Ekonomisk analys, vinst i restaurangbolag Sänkt restaurangmoms Enkät Intervjuer och möten Regionala utvecklingsstrategin Örebro Kommun City Akademin Restauranggrossister Svenskt Näringsliv/SHR Nätverk Skatteverket Polisen Gymnasieskolor med restaurangprogram Örebro universitet Projekt/aktiviteter Örebrokompaniet Nerikes Allehanda Sammanfattning Inriktningsmål/Strategiska mål Handlingsplan Bilagor. Ekonomisk analys, enkät, uppsats Göteborgs universitet. 2

Branschen, syfte och mål Restaurangbranschen har historiskt för ofta stått utanför olika utvecklingsprocesser. Restaurangbranschen uppfattas inte som en egen näring med sina unika förutsättning. Förstudien kommer att belysa vilka insatser, aktiviteter och åtgärder som bör genomföras för att branschen ska utvecklas. Med restaurangbranschen menas, i denna förstudie, i första hand restauranger i Örebroregionen med någon form av serveringstillstånd. De åtgärder, insatser och aktiviteter som föreslås har det gemensamt att de ska leda till tillväxt. I branschen, lokalt och i regionen. 3

Förstudieorganisation och finansiering Projektägare Örebro Promotion har varit projektägare med ansvar för bland annat projektadministration. Förutom kostnader för ekonomisk uppföljning och administration har Örebro Promotion även tagit kostnader för genomförande av Work Shop på 1000: samt seminariekostnader ombord på Promotionbåten med 5000:. Finansiering Förstudien har finansierats av Regionförbundet Örebro med 75 000: och av Örebro Kommun med 75 000: Projektledning Projektledare för förstudien har varit en arvoderad extern konsult, Claes Nelander. Dessutom har en student varit anställd via Job Campus på Örebro universitet. Robert Stolt har lagt 119 timmar på förstudien och har i första hand arbetat med att ta fram underlag för analyser med mera. Styrgrupp En styrgrupp har varit knuten till förstudien. I styrgruppen har följande personer ingått: Eva Krause Ulrika Riseby Bengt Mattisson Stina Storm Björn Fransson Jon Forssell Regionförbundet Örebro Näringslivskontoret, Örebro Kommun Näringslivskontoret, Örebro Kommun City Örebro Örebrokompaniet Örebro Promotion Styrgruppen har träffats 3 gånger under förstudieprocessen för uppföljning och avstämning. Styrgruppen har fått ett första utkast av förstudien, med möjlighet till ändringar, tillägg och kommentarer. Tack Styrgruppen och projektledningen vill rikta ett stort tack till alla som medverkat till innehållet i förstudien. 4

Presentation av resultat Resultatet av förstudien har presenterades i följande sammanhang: Promotion Morgon den 26 augusti. Work Shop den 26 september med cirka 30 deltagare. Inbjudna på Work Shopen var alla dem som på ett eller annat sätt medverkat i förstudien. Syftet med Work Shopen var att diskutera fram en stomme till en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att presenteras på Promotionbåten 2011 på ett seminarium under det gemensamma temat: Tillväxt!Tillsammans! En avgörande framgångsfaktor för att värdet av förstudien ska höjas är att den är på restaurangernas villkor som åtgärderna, insatserna och aktiviteterna genomförs. Utvecklingen måste komma inifrån branschen. 5

Inledning Bakgrund De senaste åren har en rad olika strategiska dokument tagits fram som beskriver hur Örebroregionen och regionens näringsliv ska utvecklas för att nå tillväxt. I en del strategier är det omöjligt att förbise restaurangbranschen då den har en avgörande betydelse för att nå de strategiska målen. Några exempel: Regional utvecklingsstrategi (RUS) I den finns en uttalad målsättning att Örebroregionen ska utvecklas som en event/evenemangsregion. Omöjligt att nå om inte restaurangbranschen är initierad och engagerad. Örebro Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Ett attraktivt restaurangliv är en förutsättning för att det målet ska nås. Örebro ska fortsätta att arbeta med att bli en ännu bättre besöks och mötesstad Årets stadskärna 2013 Örebro kandiderar till den utmärkelsen. Restaurangbranschen måste vara involverad i det arbetet vilket också framgår av den folder som presenterar projektet: "De som kandiderar ska ha både representation från kommunen och privata aktörer. I Örebro ingår Örebro Kommun i satsningen. Projektägare är City Örebro. Vi fortsätter förstås att involvera alla hängivna företag i citykärnan restauranger, hotell, fastighetsägare, handel och alla andra som är intresserad av att utveckla staden Örebro!" Matlänet Hela Sverige arbetar, på uppdrag av Landsbygdminister Eskil Erlandsson, med olika projekt för att vi ur ett Europeiskt perspektiv skall uppfattas som det nya Matlandet i Europa. Örebroregionen vill ta position som det nya Matlänet. Självklart måste restaurangbranschen finnas med i denna process. 6

Målstyrningsmodellen Förstudien presenteras enligt målstyrningsmodellen. Modellen omfattar följande avsnitt/rubriker. 1. Nuläge/analys/sammanfattning 2. Inriktningsmål/Strategiska mål 3. Handlingsplan 7

1. Nuläge/analys/sammanfattning Begreppsförklaring I förstudien används följande begrepp: Nöjeskrog. Med nöjeskrog menas en restaurang som har någon form av kontinuerlig aktivitet till exempel musik, dans eller sport/musik på storbild i kombination med mat och dryck. Restaurang. Med restaurang menas en lokal som i första hand satsar på servering av mat och dryck. Restaurangägare. Den person/personer som äger en nöjeskrog/restaurang. I denna förstudie har vi koncentrerat oss på den del av restaurangbranschen (nöjeskrogar och restauranger) som har någon form serveringstillstånd (alkoholtillstånd). Branschens utveckling Antalet serveringstillstånd Idag, 2011, är det 285 nöjeskrogar/restauranger i Örebro Län som har någon form av serveringstillstånd. Varav 138 i Örebro Kommun. 2009 var den siffran 279 i regionen och 133 i Örebro Kommun. 2006, 261 i regionen och 134 i Örebro Kommun. Slutsats: Antalet nöjeskrogar/restauranger med serveringstillstånd i Örebro Kommun har varit, i princip, konstant de senaste fem åren. I länet totalt har antalet ökat med cirka 9 %. Antalet konkurser i branschen ökar vilket bland annat beror på myndigheternas åtgärder med personalliggare samt en skärpt kontroll av kassaregister. Prisutveckling En belysning av utvecklingen av Dagens Rätt i relation till andra varor har genomförts. Med Dagens rätt menas en lunch som serveras inom en begränsad tid, ofta måndag fredag och där det i de flesta fall ingår sallad, dryck, varmrätt och kaffe. Medelpriset för en Dagens Rätt i 2006 var 67. 50 i hela Sverige och i Örebro kommun ca 66.00. Medelpriset för Dagens rätt 2010 76.30 och i Örebro kommun 74.90. (källa Gastrogate) 8

Ett annat exempel är att 1991 kostade en Dagens Rätt på till exempel kvarterskrogen Ett Rum Kök 49: att jämföras med medelpriset, enligt enkäten, på Dagens Rätt idag 2011, 20 år senare, är 83.80. Slutsats: I denna jämförelse är procentsatsen uträknad från år 2006 till 2010, alltså med ett spann omfattande fem år. Siffrorna gällande dagens rätt är hämtade från Gastrogates undersökningar om Lunchprisindex. Övrig statistik är hämtat från scb.se. Vad man kan utläsa från detta diagram är först och främst att Konsumentprisindex ligger lägre i prisutveckling i förhållande till valda varugrupper, förutom kläder. KPI finns med i detta diagram för att visa hur prisutvecklingen för de samlade konsumentpriserna varit de senaste fem åren. I diagrammet ser man inga exceptionella ökningar som skiljer sig avsevärt i förhållande till de andra varugrupperna. Kött, fisk, mejerivaror och bröd & spannmålsprodukter som kan tänkas vara ett alternativ till att äta lunch ute har i stort sett förändrats i samma takt som dagens rätt där bröd & spannmålsprodukter har den största ökningen med 17,38 procent. Om man jämför prisutvecklingen mellan dagens rätt och restaurangbesök så ser man att restaurangbesöken under denna femårsperiod ökat med 15,75 procent medans dagens rätt har haft en prisutveckling med 13,04 procent. Alltså ser man att prisutvecklingen för restaurangbesök ökar i högre grad än dagens rätt. 9

Kläder är med som ett riktmärke för hur prisutvecklingen är för en grupp som skulle kunna tänkas vara ett substitut för att äta ute, alltså att lägga sina pengar på kläder istället. Konsumentpriset för kläder har ökat med 5,67 procent vilket är lägst av alla undersökta grupper. 10

Ekonomisk branschanalys (källa Justia branschfakta) En ekonomisk analys av alla aktiebolag i restaurangbranschen i Örebro Län har gjorts. Dessutom en jämförelse mellan Örebro Län och Västmanlands Län. I bilaga 1 finns hela analysen. Här redovisas en viktig parameter. Nämligen vinst i bolagen. Vinst Det är denna post i en resultaträkning som beskattas beroende på om den är positiv eller negativ. Vinsten är det som ett företag har kvar efter avskrivningar och nettokostnader före finansiering(ränteintäkter minus räntekostnader) är gjorda. Aktiebolag inom restaurangnäringen 04 anställda Genomsnittsvinsten för Örebro län är 4 250 kr och Västmanland minus 53 390 kr för verksamheter med 04 anställda. 11

Aktiebolag inom restaurangnäringen storleksordning 519 anställda. Genomsnittsvinsten för företag med 519 anställda är 137 190 kr i Örebro och 189 780 kr, d v s 52 590 kr högre i Västmanland. Vinst jämförelse 04 anställda och 519 anställda i Örebro och Västmanlands län Även vinsten är i genomsnitt betydligt mycket större för de större verksamheterna. 12

Restaurangmomsfrågan Inledning Denna fråga togs med i förstudien för att den under förstudieperioden varit den hetaste branschfrågan och gett fokus på branschen och branschens förutsättningar. Den 1 juni 2011 lämnade regeringen över förslaget om att sänka momsen på restaurang och cateringtjänster till Lagrådet. Sänkningen kommer innebära att dagens procentsats, 25 procent, sänks till 12 procent vilket är samma som för livsmedel. Förslaget omfattar inte spritdrycker, vin och starköl. Lättöl ingår redan i den procentsats som idag gäller för livsmedel(regeringen.se, 2011) Lagförslaget förväntas träda i kraft den 1 januari 2012. De generella slutsatserna från en momssänkning tenderar att visa på att priserna för restaurangbesök kommer att sänkas, folk kommer att äta ute mer och fler arbetstillfällen kommer skapas. Detta tar sin utgångspunkt i de utredningar som utförts som i sin tur utgår både från ekonomisk teori och empiriska fakta. Men vad i de utredningar, artiklar och uttalanden ligger till grund för att det i verkligheten kommer bli så? Varför är det så vedertaget att priset på restaurangbesök kommer att sänkas och varför kommer inte detta lagförslag ge företagen mer utrymme för att anställa fler eller starkare finansiell trygghet utan att priserna sänks? Varför beskattas inte alla näringar lika från början? Den förenklade huvudregeln inom de nationalekonomiska teorierna om optimal beskattning säger att ju lättare det är att undkomma och undanhålla beskattningsbart kapital desto lägre skattebas bör tillämpas. Tvärtom ifall det är svårt att undkomma beskattning(hortlund och Sandholt, 2010) Priset Handelns utredningsinstitut publicerade i juni 2010 en utredning på uppdrag av Sveriges Hotell och restaurangföretagare med syfte att undersöka hur en sänkt restaurangmoms från 25 till 12 procent skulle påverka sysselsättningen i restaurangbranschen(hortalund och Sandholt, 2010). I denna utredning ägnas ett avsnitt åt att diskutera huruvida en momssänkning kommer leda till lägre priser utifrån ett empiriskt förhållningssätt. Slutsatserna är att en momssänkning snabbt kommer få genomslag i form av lägre priser, mestadels på grund av att restaurangbranschen är en så starkt konkurrensutsatt näringsgren, förmodligen inom ett till två år.(hortlund och Sandholt, 2010) Författarna använder sig av statistik från SCB för att visa hur priserna för restaurangbesök respektive livsmedel historiskt sett har påverkats vid momsförändringar. Dessa visar ett nästan hundraprocentigt samband på kort sikt när det gäller hur priserna förändras i samband med förändringar i momssatserna (Hortlund och Sandholt, 2010) 13

I den utförda studien tar man ytterligare stöd i den rapport som låg till grund för att EU beslutade om att möjliggöra sänkningar på bland annat restaurangmomsen(copenhagen Economics studien, 2007) som påvisade att momssänkningar till största delen förs över på priset. I Frankrike sänktes momsen i juli 2009 (19,6 till 5.5) och i Finland i juli 2010(22 till 13). I bägge fallen har man inte kunnat påvisa några större prissänkningar, men detta förklaras i denna SOU:s rapport med för kort mätperiod mellan sänkning och en första utvärdering. I Frankrike sjönk priserna under första året med 2,5 procent medans omsättningen steg med 2,75 procent. I Finland sjönk priserna för konsumenterna med 2 procent i genomsnitt, alltså cirka en tredjedel av momssänknigen slog igenom på konsumentpriset(sou 2011:24, 2011). Nationalekonomisk teori Anta att villkor utifrån nationalekonomiska teorier om perfekt konkurrens uppfylls och att marknaden befinner sig i långsiktig jämvikt när en momssänkning inträffar. Då visar teorierna att konsumentpriserna till en början sjunker. Priserna sjunker däremot inte lika mycket som momssänkningen vilket gör att de företag som verkar på marknaden skapar större marginaler, producerar mer och erhåller större vinster. Detta kommer leda till att nya aktörer söker sig till marknaden som i sin tur kommer att sänka priserna för hela marknaden ända tills dess att hela momssänkningen kommer att ha vältrats över på priset för konsumenterna och företagens genomsnittliga kostnad för att producera sin tjänst är detsamma som priset för konsumenterna att handla tjänsten. Den nya situationen som uppstått är att den nya långsiktiga jämvikten innebär större totalt producerad kvantitet och lägre konsumentpris motsvarande momssänkningen. Ökningen i total kvantitet kommer inte uppvisas hos de enskilda aktörerna utan kommer bero på att fler aktörer verkar på marknaden. Slutsatsen är att en momssänkning får fullt genomslag i konsumentpriser på lång sikt enligt nationalekonomiska teorier(sou 2011:24, 2010). Sysselsättning Regeringens huvudsakliga mål med att sänka restaurangmomsen är att skapa högre sysselsättning. Men hur ser relationen mellan en sänkt restaurangmoms och fler arbetstillfällen ut och vilka ytterligare effekter kan det få för sysselsättningen? I studien utförd av Hortlund och Sandholt (2010), diskuteras priselasticitet. Detta är priskänsligheten för en vara eller en tjänsts efterfråga, alltså hur mycket förändras efterfrågan när priset förändras, till exempel med hur många procent ändras efterfrågan om priset ändras med en procent. I redan nämnda studie har man räknat fram och använder sig av priselasticitet 1,2 vilket högst troligen skiljer sig åt beroende på hur beräkningarna är utförda. En priselasticitet på 1,2 procent betyder i generella drag att restaurangbesökare är tämligen priskänsliga och därför kommer prisändringar, även små, att ge större utslag än prisändringen. Restaurangbesöken kommer alltså öka i högre grad än prissänkningen. 14

Detta förutsätter så klart att priserna för restaurangbesök sänks. Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, diskuterar kring huruvida en momssänkning kommer leda till högre sysselsättning eller inte. I Mörks resonemang kring prissänkning och sysselsättning skiljer sig inte mycket i förhållande till vad andra utredningar kommer fram till när hon utgår från nationalekonomisk teori. Hon tar dessutom upp problemet med snedvridna skatteeffekter när man beskattar det som är komplement till fritid(mörk, 2011). Det finns idag två snedvridna effekter med nuvarande restaurangmoms. Den ena är att livsmedel och catering/takeaway beskattas lägre och den andra är att hemarbete inte beskattas alls. Bägge två komplement till att äta ute(hortlund och Sandhult, 2010) Att momsen är olika för restaurang och catering leder till redovisningsproblem som för med sig administrativa kostnader som med en momssats avsevärt förenklas, mer och mer ju mindre företaget är. Att momssatserna skiljer sig åt kan även givetvis utnyttjas till att bokföra omsättning till de lägre momssatserna för att göra större vinster, ett fusk som inte skulle gå att genomföra i samma utsträckning med enhetlig momsats för dessa tjänster. Flertalet av de arbetstillfällen som skulle skapas kommer troligtvis förflyttas från svartjobb till vita jobb och förmodligen vara ytterligare en åtgärd för att motverka svartekonomin inom branschen. Personalliggare (2007) och kassaregister (2010) är andra åtgärder som idag redan finns. Slutsatsen från ovanstående resonemang är att en högre efterfråga på restaurangbesök kommer ge möjligheter för restaurangägare att nyanställa och för sysselsättningen att stiga. Denna i teorin högre sysselsättning kommer troligen föra med sig en hel del positiva externa effekter. Anställda inom restaurangbranschen är oftast de med svagare ställning på arbetsmarknaden till exempel ungdomar, lågutbildade och invandrare. Dessa grupper kommer att gynnas särskilt positivt och eftersom många arbetar extra eller inleder sitt arbetsliv inom restaurangbranschen kommer uppsidorna av högre sysselsättning inom denna näringsgren att vara många (Hortlund och Sandholt, 2010) Sammanfattning Teorier och empiri säger att konsumentpriserna kommer att sänkas, förmodligen inom ett till två år. En ökad efterfråga på restaurangbesök till följd av sänkta priser kommer öka arbetstillfällen och ge möjligheter till att nyanställa för företagarna. Med en momssats förenklas det administrativa arbetet avsevärt. En lägre momssats motverkar den svarta ekonomin. 15

Vår slutsats Enligt svaren i enkäten är det få som tror de tänker sänka sina priser däremot kan det innebära att man inte behöver höja sina priser. Vi tror att en sänkning av restaurangmomsen har två stora effekter: Högre marginal för branschen skapar föresättningar för tillväxt. Fler anställs i branschen. Framförallt skapar momssänkningen förutsättningar för unga att komma in på arbetsmarknaden. Bättre balans mellan utgående och ingående moms skapar ett jämnare likviditetsflöde och en tryggare ekonomi. Förstudiekommentar Argumentet att det leder till sänkta priser på nöjeskrogen/restaurangen är direkt vilseledande. Driver man det argumentet för hårt slår det tillbaka på den enskilda nöjeskrogen/restaurangen. Gästerna känner sig lurade när de upptäcker att priserna inte sänkts.. 16

Enkät I juni och juli 2011 genomfördes enkät riktad till restaurangbranschen. Den skickades per post till alla restauranger/nöjeskrogar med serveringstillstånd i Örebro län. Totalt 285 stycken. I vecka 26 skickades en påminnelse. Enkäten tar upp frågor kring de sju delmålen som förstudien syftar att undersöka vilka är kompetens, branschstatus, nätverk, aktiviteter, integration, lokala producenter och kommunal och regional service. Dessutom en extra fråga om inställningen till en sänkning av restaurangmomsen. Totalt inkom 70 svar vilket få anses helt okey då branschen inte har några starka traditioner gällande enkäter och undersökningar. Många av de som svarat har visat stort intresse för olika frågor. Resultatet av enkäten presenteras i bilaga 2. 17

Intervjuer och möten Löpande har ett antal möten och intervjuer genomförts med en rad olika personer/ funktioner kopplat till branschen. Restauranger Vi har intervjuat 8 restauranger/nöjeskrogar. Här följer ett utdrag från respektive intervju. Lilla Örebro, Restaurangägare Robert Sandqvist Han anser att brist på tid är det stora hotet mot att utveckla sin kompetens. Robert skulle vilja bli skickligare inom följande områden: Managementfrågor Krishantering Servicefrågor Han anser också att det finns förutsättningar för ett branschnätverk om rätt restauranger/nöjeskrogar är med. Nätverkets största uppgifter är att driva frågor om olika tillstånd, öppettider samt samordna aktiviteter. Han vill gärna utveckla fler långsiktiga aktiviteter tillsammans med andra restauranger/nöjeskrogar. Lilla Örebro satsar på lokal producerat i mån av tillgång. Robert anser att det bör finnas en kommunal lots som hjälper restaurangägare att etablera sig och följer upp olika frågor. Svensken & Dansken, Måltidens Hus i Grythyttan, Restaurangägare Henrik Olsson Samarbete Restauranghögskolan i Grythyttan och restaurangbranschen i regionen Ett samarbete med Grythyttan tycker Henrik (själv tidigare elev i Grythyttan) är viktigt. Däremot är han inte lika säker på om de jobbar så mycket mot små restauranger utan mer mot stora företag. Han beskriver hur uppfattningen hos nya elever kan vara att de tänker i banor kring: Åh nej, tre år här för att på sista dagen tänka: Åh skönt att få åka hem. Henrik beskriver hur Grythyttan är den enda skolan som faktiskt har ett ämne och forskning inom hotell och restaurang något som gör att utbildningen får tyngd utomlands. Han tycker att man inte får vara insnöad på att allt ska hända ute i Grythyttan. Att fixa olika event och dylikt är ibland lättare att genomföra i Örebro och tror att mer kanske borde förläggas dit. 18

För att behålla fler av de talanger som finns i Grythyttan så tycker Henrik att mycket handlar om status. Där tror han inte att alla vill åka ut i världen längre. Skulle det till exempel finnas ett färdigt paket för hemmaplan med eventuell praktik och så vidare skulle nog fler kunna stanna. Ett förslag är att restauranger från regionen i någon form visar upp sig för eleverna på Grythyttan. Hasselfors Wärdshus, Restaurangägare Fredrik Lundqvist Nätverk Fredrik är positiv till nätverk och känner att han skulle kunna vara med i ett sådant för att dela med sig av den kunskap han erhållit under sin karriär. Frågor för ett sådant nätverk skulle kunna vara smårestauranger mot leverantörer, utbyte av kunskap, en databas med personal (pool) för att enklare kunna hitta personal med rätt kompetens för olika tillfällen. Hellefors Herrgård, Restaurangägare Mats Runqvist Samarbete Restauranghögskolan i Grythyttan och restaurangbranschen i regionen Här tycker Mats att en ordentlig kontakt inte finns och att det är problemet. Man få ibland enstaka kontakter med någon elev och från de tillfällena har han bra erfarenheter. Bägge världarna måste mötas på mitten Nätverk Mats tycker att branschen måste träffas för att diskutera kring de problem och möjligheter som branschen har. Ett nätverk är ett bra forum för att diskutera hur folk löser problem på olika håll och på sätt lära sig av varandra. Hellefors Herrgård är redan med i ett nätverk, Wermlands Herrgårdar, där han har massa goda erfarenheter av utbyten av olika slag. De åker runt till varandras herrgårdar där de övernattar, äter och dricker gott samt diskuterar samarbeten och framtidsfrågor. 19

I och med detta nätverk har de tagit sig in på många ställen till exempel mässor och tillställningar vilka man på egen hand aldrig skulle haft en möjlighet till. Karlskoga Wärdshus, Restaurangägare Anneli Rådesjö Samarbete Restauranghögskolan i Grythyttan och restaurangbranschen i regionen Anneli beskriver hur hon har en uppfattning om Grythyttan riktar sig mer mot livsmedelsindustrin än mot restauranger. Många utvecklingsfrågor styrs och drivs från Örebro, vilket inte är bra, anser hon. Anneli skulle vilja se kortare utbildningar som är mer anpassade efter de behov som finns. De är medlemmar i måltidsriket och gick med efter en förfrågan med intentioner om att utveckla kompetens och kontaktnät. Gymnasieskolan Anneli tror tyvärr att många som inte kommer in någon annanstans väljer att gå hotell och restauranglinjen. Egen kompetens Hon skulle själv vilja utveckla de ekonomiska delarna av att driva företag, efterkalkyler osv. Personal Vill utveckla personalen förmåga att göra extraförsäljning. Till exempel få extrapersonal under kvällsserveringen att förstå att de inte bara bär tallrikar utan även är säljare som ska presentera och ha kunnande. Nätverk Är en nödvändighet för att förbättra utbyten, rykten och prisfrågor. Man är starkare tillsammans. I Karlskoga finns ett nätverk med ett fåtal restauranger som har en hemsida (XXXX) och som träffas ibland. Tyvärr oftast för att ta upp missnöjen. Anneli tror att ett nätverk med restauranger från länets olika delar skulle ge ett större utbyte. 20

Naturens Hus, restaurangägare Ylva Andersson, Kommunen Ylva beskriver hur hon angående kommunens roll tycker att fokus bör riktas åt att se huruvida rätt saker serveras på restaurangerna. Alltså att de ingredienser och råvaror man skriver in i menyer och så vidare verkligen är det som man sedan serverar. När alla inte följer reglerna, till exempel betala skatt så uppstår en snedvriden konkurrens som inte gynnar de som arbetar hårt och är ärliga. Angående den kommunala servicen så känner hon att saker och ting är på väg åt rätt håll gällande serveringstillstånd, uteserveringar osv. Universitetet/Grythyttan Ylva har varit i Grythyttan på studiebesök och på utbildning. Hon har en positiv bild av de tillfällena. Om man skulle lyckas få behålla de studenter som tar examen från Grythyttan skulle det givetvis leda till en utveckling av regionen. Att till exempel ta emot praktikanter som behöver arbetslivserfarenhet skulle Ylva absolut kunna göra. Kompetens För egen del skulle Ylva vilja förbättra förmågan att göra affärer och förhandla med leverantörer. Hennes naturliga roll är i köket. Personalens kompetens ser hon generellt inga brister som hon vill förbättra. Kanske service. Dagens rätt Branschstatus Tar idag 99 kr och berättar att det är lunchen som drar företaget. Via en kurs fick hon den backup och självförtroende som krävdes för att höja priset från tidigare nivå. Ylva tror själv att folk har en uppfattning om att det svartas och att folk inom branschen dricker alkohol på nätterna, en bild som hon själv inte har. Hon fortsätter med att berätta om att hon samtidigt tror att det finns en dubbelsyn. Branschen måste visa att vi är seriösa. Aktiviteter Tänker lätt i banor kring: Hur mycket pengar kommer vi förlora nu? 21

Ylva känner själv att hon har mycket idéer men saknar tid. Dessutom saknas kunskap, samordning och det är svårt att hitta energi till att förverkliga sina idéer. Nätverk Har en positiv syn på nätverk och tycker att samverkan är bra. Frågor för diskussion är fair konkurrens och kompetensutveckling i stort. Lokala producenter Naturens Hus handlar en del men logistikdelen försvårar. Svårt och tidskrävande att ringa runt och jaga leverantörer och det finns inga som ringer upp och vill sälja. Skulle vilja handla mer. Lokala producenter tenderar att förenkla för sig själva ibland och lämpar över en del problem på restaurangerna. Integration/mångfald Ylva tror att branschen är ganska ödmjuk mot olika kulturer. Det är kompetensen som är det viktiga. Att ta tillvara på att det finns olika kulturer kan vara av stor nytta, ett exempel på detta är att med en mångfald på restaurangen så vågar fler folk ta sig dit och ger en sorts mångfald även hos kunderna/gästerna. Soleo, Restaurangägare Daniel Bugday Nätverk Daniel berättar att de på restaurangen är väldigt öppna för tanken om nätverkande och så men att de har väldigt dåligt med tid över. Problemet med att man är dålig på att delta i olika nätverksträffar med leverantörer med flera. Tiden räcker inte till. Om någon skulle vara drivande och om utbytet skulle vara tillräckligt stort så vill man absolut vara med i ett nätverk. En uppgift för ett sådant nätverk, tycker Daniel, borde vara att ändra bilden om att vi konkurrerar på ett sätt som är ganska förlegat idag. 22

Integration Många, menar han, är väldigt öppna för samarbeten och har inte alls en inställning om att man ska armbåga sig fram för att bli framgångsrik. Han är syrian och sin egen drivkraft kommer till stor del från föräldrarna som från början var bönder och hårt arbetande folk. Drivkraften, så klart, är att tjäna pengar och överleva berättar han. Om själva uttrycket integration tycker han det är förlegat. Lokala producenter Daniel är väldigt tydlig med att inriktningen på inköp är lokalproducerat och rättvisemärkt. Mamman i familjen är den som gör inköpen och vill, med sin egen bakgrund, främja bönderna. De köper därför mycket närproducerat. Kaffe köper de rättvisemärkt och väljer att göra det på grund av de egna värderingar de har, att arbetare får sina löner, främja ekologiska och miljövänliga varor. Daniel beskriver att de inte ser några problem med att kaffet är dyrare då deras verksamhet inte är beroende av kaffeförsäljning. Därför väljer de att sälja kaffet till låga priser. När det gäller lokalproducerade varor är inköpen säsongsvarierade och de åker oftast själva och hämtar varorna. De plockar även en hel del själva och Daniel berättar hur de till exempel serverar egenplockade kantareller till pasta eller egenplockade blåbär i smoothies. Daniel berättar att det egentligen inte handlar om image utan att dessa råvaror tveklöst är godast. Åkerby Herrgård, Restaurangägare AnnaLena Persson Samarbete Restauranghögskolan i Grythyttan och restaurangbranschen i regionen Utbildningarna har blivit alldeles för teoretiska och eleverna kan inte längre tillaga Wallenbergare eller Pepparrotskött enligt AnnaLena. 23

Det som branschen behöver är kockar som kan sättas i arbete direkt. Som det är just nu har AnnaLena en uppfattning om att många antingen hamnar på administrativa avdelningar eller är arbetslösa eftersom branschen inte kan anställde dem. Det börjar dyka upp KYutbildningar för kockar med en starkare praktisk inriktning vilket kommer ge skolor som Grythyttan konkurrens. AnnaLena tycker att det faktum att man i Grythyttan bedriver forskning är bra men mindre bra är att man får en uppfattning om att man bara bedriver forskningen för forskningens skull när den istället borde vara mer behovsstyrd. Hotell och Restauranggymnasium Problemet med den utbildningen är att alldeles för många som söker dit gör det för att de inte kommer in på någon annan utbildning. De som är omotiverade förstör ofta lärandemiljön för de motiverade då de tar upp lärartid eller förstör under lektioner. De som går dessa utbildningar förstår inte slitet och de krav man behöver för att lyckas. Man ska både vara entreprenör och duktig yrkesman. Egen kompetens För egen del vill AnnaLena bli bättre på marknadsföring. Hon tror att en stor möjlighet finns i att kunna utnyttja alla de olika marknadsföringskanaler som finns idag. Nätverk AnnaLena tycker att ett nätverk är ett måste för restaurangbranschen och är förvånad att Örebroregionen står sig dåligt i jämförelse med vissa andra regioner i det avseendet. Uppgifter för ett sådant nätverka ska vara att lyfta branschens status, diskutera prissättningar(utan kartellbildning), problemen kring branschens lönsamhet, gemensamma inköp, marknadsföring och personal. Ett nätverk måste tillgodose att medlemmarna har egennytta. Ett hot för ett sådant nätverk att deltagare kanske inte vill hjälpa varandra eftersom det är konkurrenterna som sitter omkring och även jantelag. Vad som är viktigt är att ett sådant nätverk har en kärna som i vått och torrt arbetar strategiskt för att nå nätverkets mål. 24

AnnaLena tycker att den/de som ska styra och leda ett sådant nätverk måste vara någon som är från branschen och helst har erfarenhet från offentlig verksamhet med tillstånd osv. Lokala producenter AnnaLena beskriver hur lokalproducenter ofta tar för mycket betalt utan att man får kvalité på varor, bra service eller bra bemötande för dessa pengar. Det är alldeles för mycket krångel att ha och göra med lokalproducenter ibland. Man får nästan en känsla av att kunden ibland måste be om ursäkt för att de ringer. 25

ALMI Företagspartner Mälardalen AB, Företagsrådgivare Björn Lundberg ALMIs utbud omfattar såväl rådgivning som finansiering. Vissa drivs som projekt medan andra tillhör det så kallade grundutbudet. Nämner här nedan de viktigaste produkterna och aktiviteterna som kan vara relevanta för en restaurang. Företagslån ALMI kan ta större risker än banker. De hanterar ofta låneärenden gemensamt med bank. ALMI tar ut högre ränta för att inte konkurrera ut banker och andra låneinstitut. Stor tonvikt i kreditbedömningen läggs på personerna bakom. Innovationslån En låneprodukt där ALMI kan tillåta ännu högre risk men är knutet till en produkt /tjänsteinnovation. Förmånliga villkor där lånet kan skrivas av och där amortering och ränta också är mer förmånligt än andra låneprodukter. Förstudiemedel Ett bidrag för att undersöka möjligheterna för en produkt/tjänsteinnovation som uppgår till max 30 000: för företag. PUmedel En årlig tilldelning av produkt/tjänsteutvecklingsmedel från Tillväxtverket som ges som bidrag med krav på 50 % egen motfinansiering upp till max bidrag om 500 kkr. En osäkerhet med dessa medel är att vi inte vet om det kommer nya pengar nästa år eller hur mycket det blir att besluta om. I år har vi fått 3,3 Mkr och eventuellt 1,2 Mkr ytterligare. Enterprise Europe Network Ett projekt som hjälper företag att hitta samarbetspartners (främst) i Europa (kostnadsfritt). Mentorsprogrammet Ett projekt där mentorer i forma av erfarna företagsledare kopplas ihop med adepter som är i behov av rådgivning, kanske för ett visst skede i företagandet (kostnadsfritt). FÖM Ett coachningsprojekt där företagaren får hjälp av en erfaren företagscoach i arbetet att utveckla verksamheten och växa. Kostar 2500 kr för 6 möten. Har drivits tidigare under 3 år och varit mycket framgångsrikt och populärt. 26

IFS (Internationella företagarföreningen i Sverige) Kostnadsfri rådgivning för företagare med invandrarbakgrund. ALMI Invest Ett relativt nytt dotterbolag inom ALMIkoncernen som jobbar med risk/ägarkapital. ALMI Invest satsar i företag som kommit liten bit på väg och som står inför en expansion av något slag. Förutom detta kan ALMI kostnadsfritt ge kvalificerad affärsrådgivning inom de flesta områden. Specialkompetens inom restaurang kanske inte ALMI kan säga att de har men de har stor bredd och ett mycket bra nätverk. Förstudiekommentar Enligt ALMI är det inte vanligt att företrädare för restaurangbranschen har kontakt med ALMI. Oftare i IFS programmet än andra. ALMI ser gärna att branschen oftare tar kontakt med dem i olika frågor. 27

Länsstyrelsen, Åsa Lindin och AnnSofie Hedberg, Lantbruksenheten, EUstöd och företagsstöd Vad kan en restaurang söka för bidrag från Länsstyrelsen? Generellt, om man ska söka bidrag ska tre kriterier uppfyllas. Sysselsättning, bärkraft och konkurrens. Det mesta faller direkt på konkurrens. De får inte ge stöd som slår ut andra konkurrerande aktörer. Alltså är det i stort sett omöjligt för alla som verkar i Örebro tätort. Konsultcheckar finns, har dock stort fokus på konkurrenskriteriet. Företagsutvecklingsbidrag är ett bidrag för lägesnackdel. Svårt för restauranger att få, precis som det är för till exempel frisörsalonger. För att få bidrag från länsstyrelsen ska man göra något unikt, som ingen annan gör, och helst ha en verksamhet på en ort där ingen konkurrens finns. I stort sett. Landsbygdsprogrammet finns men bidrag går oftast till investeringar i teknikföretag. Spiragården En verksamhet som fått ekonomiskt stöd av Länsstyrelsen är Spiragården utanför Glanshammar. Länsstyrelsen i samarbete med en lokal bank (Handelsbanken) har hjälpt till med finansiering av utvecklingen av en ny mötesplats för lokal producenter, restauranger, företag och skolor. Inriktningen är att utveckla smaker och produkter kopplat till lokalproducerade livsmedel. Syftet är att skapa en utbildningsplats där restaurangbranschen lär sig mer om att ta tillvara på livsmedel som är närproducerat. Verksamheten drivs som en ekonomisk förening med fyra intressenter. 28

Regionförbundet, generellt I den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) är det i synnerhet ett utvecklingsområde som kan ha en direkt påverkan på branschens tillväxt. Så här står det i strategin: Stora Evenemang Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och Större evenemang till vår region. Inriktningsmål Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang. Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten. Förstudiekommentar Vikten av att regionen arbetar med att få till stånd stora möten och evenemang kan inte underskattas. Ett mycket tydligt exempel är Bridgefestivalen som årligen arrangeras i Örebro i slutet på juli. Många restauranger/nöjeskrogar omsatte väldigt mycket pengar på dessa gäster. 29

Örebro Kommun Näringslivs och arbetsmarknadspolitiskt program för Örebro Kommun Örebro 20092011 I det näringslivs och arbetsmarknadspolitiska program som gäller för Örebro Kommun under perioden 20092011 står nämnt att man ska utveckla områden där det redan idag finns goda förutsättningar. Ett sådant område är måltid och livsmedel. Vidare i programmet nämns inte hur detta ska utvecklas. Det finns ingen strategi unikt för restaurangbranschen. Mycket fokus i programmet ligger på handel. Enligt Näringslivskontoret på Örebro Kommun så är programmet under omarbetning. Örebro kommun mäter hur företagen uppfattar kommunens myndighetsutövning vart annat år. Sedan förra mätningen 2009 har mycket gjorts inom de egna förvaltningarna för att förbättra och förenkla för företagen och då specifikt för restaurangbranschen. Årets mätning som presenterades den 7 september, visar att arbetet gett resultat. En speciell restauranggrupp, bestående av handläggare från miljöförvaltningen, tekniska förvaltningen, stadsbyggnad, serveringstillstånd, brandkåren, sotaren och polisen träffas regelbundet och diskuterar samordning. Gruppen leds av näringslivskontoret. Resultatet av gruppens arbete är: En större kommunal samsyn i myndighetsutövandet gentemot restaurangbranschen. en restaurangingång för tillståndsärenden på Örebro kommuns hemsida. gemensamma genomgångar av enskilda ärenden mellan miljöförvaltningen, serveringstillstånd och sotaren. Även vissa gemensamma tillsyner görs. ett restaurangforum där samtliga restaurang och caféägare bjuds in 2 gånger/år för att få kommunal information vid ett och samma tillfälle. Restauranggruppen har också tyckt att det vore önskvärt med en motpart i samtal om utvecklingsfrågor. Det är ett av syftena till att Örebro kommun nu delfinansierat denna förstudie. Örebro kommun leder nu arbetet med att föra in frågan om regional samordning och förståelse för restaurangerna verksamhet Tillståndsenheten (serveringstillstånd), Leif Andersson och Raine Flodman Enligt tillståndsenheten är det absolut viktigaste för framtiden att det finns en organisation med företrädare som kan föra dialog med enheten i olika frågor. Ofta hamnar man i diskussioner, ibland i media, om olika unika och generella frågor som skulle kunna redas ut smidigare. Man eftersöker också att restaurangägarna använder enheten som bollplank i olika frågor. 30

Avtal City Örebro och Örebro Kommun Det finns ett avtal mellan Örebro Kommun och City Örebro. Avtalet omfattar 2010 2013. För 2010 får City Örebro 1 000 000: som ersättning för att genomföra vissa aktiviteter och tjänster. Generellt handlar det om att utveckla Örebro Centrum och främja Örebros utveckling. I avtalstexten kan man läsa: Övergripande målsättning är att verka för trivsel, trygghet och tillgänglighet. City Örebros skall för kommunens räkning genomföra aktivteter och utföra tjänster i de sammanhangen med målet att utveckla Örebro Centrum och främja Örebros utveckling. Dessa tjänster och aktiviteter skall ligga utanför City Örebros ordinarie verksamhet. Politiker, näringslivspolitiskt ansvarig Örebro Kommun, Lennart Bondeson (KD) I möte med Lennart Bondeson visades ett stort intresse för förstudien. Resultatet av förstudien presenteras på KS senare i höst 2011. 31

City Akademin, Erik Jansson City Akademin har fått beviljat pengar från ESFrådet för ett samverkansprojekt kopplat till besöksnäringen, där restaurangbranschen ingår. Under hösten 2011 riggas projektet. Projektet genomförs från och med 1 januari 2012 till och med 31 augusti 2013. Här är utdrag ur ansökan. Av 106 anmälda företag är endast 10 företag relaterade till vår målgrupp i den här förstudien. Behov och problem I Örebro län finns många kvinnodominerande små och medelstora företag som på olika sätt verkar för att ta hand om regionens besökare på bästa sätt och erbjuda dem olika upplevelser för att tillgodose besökarens behov och önskemål. Många av företagen inom besöksnäringen kommer från olika branscher där ett problem är att det inte finns något naturligt övergripande samspel mellan dessa olika aktörer i länet. För att Örebro län ska kunna utgöra en konkurrenskraftig och attraktiv region med en växande besöksnäring, vill vi skapa ett kraftfullt nätverk för ökad samverkan mellan länets olika aktörer inom besöksnäringen. Vi vill även tydliggöra vikten av att dessa verksamheter vill säkerställa de anställdas kompetens för att kunna möta morgondagens besökare, med ett professionellt värdskap. För att vår region ska kunna skapa en gemensam vision kring besöksnäringen och därmed också effektivt kunna agera för ett gott värdskap och bemötande, krävs ett branschövergripande samarbete över kommungränserna i länet. Genom projektet skulle besöksnäringen få möjlighet att kunna utveckla ett samarbete/samverkan över branscherna och även öppna upp för ett samarbete över kommungränserna, för att tillsammans höja besöksfrekvensen i regionen. På så sätt kan en ökad tillväxt skapas och möjliggöra för ett ökat entreprenörskap hos enskilda individer i länet. Transnationell samverkan planeras under mobiliseringsfasen, se text under Transnationalitet i Programkriterier. Besöksnäring och värdskap Med besöksnäring menar vi en yrkesmässig verksamhet som är knuten till turism och alla besökare som vistas utanför deras vanliga omgivning. Med värdskap menar vi en dokumenterad kunskap som varje individ inom besöksnäringen bör känna till om sin omgivning/region för att kunna erbjuda upplevelser anpassade efter varje individs önskemål och behov. Två nivåer Ett existerande problem är att många av företagen inom besöksnäringen är små med blygsamma resurser. De har dels svårt att själva utföra satsningar på kompetensutveckling i den utsträckning som behövs, och dels ingår de oftast enbart i branschspecifika nätverk och saknar därmed en bredare samverkan för att kunna erbjuda ett länsövergripande värdskap. 32

Projektet ligger på två nivåer: Att stödja de involverade företagen/organisationerna att se sin egen verksamhet i ett större länsperspektiv och utveckla ett gemensamt värdskap i regionen samt stärka möjligheterna till samverkan över kommungränserna för att få besökarna att stanna längre i länet. Målet är att få besökaren att vilja stanna ett dygn till i länet. Att projektet ska skapa förutsättningar och möjligheter till kompetensutveckling för individerna hos medverkande företag/organisationer för att kunna genomföra olika utbildningsinsatser som stärker den lokala utvecklingen, värdskapet i regionen och på sikt även en ökad besöksnäring i regionen. Besöksnäringen = framtiden! Deltagande branscher inom handel, hotell, restaurang, events och upplevelseindustrin, transport och turism ses av många anställda som genomgångsyrken. Traditionellt sett har det inte satsats mycket på kompetensutveckling inom dessa områden. För att lättare kunna attrahera och rekrytera ny kompetent personal, behöver statusen på dessa serviceyrken höjas och utvecklingsmöjligheterna lyftas fram. En attraktionskraft kan vara att visa på de utvecklingsmöjligheter och möjliga karriärvägar som finns där kompetensutveckling är en naturlig och viktig del i denna utveckling. Värdskapet är en annan viktig del för att bredda målgruppen. Ökad samverkan i länet Idag finns behov av ökad samverkan mellan branscher och kommuner i länet för att skapa en bättre helhetsbild kring värdskapet och en samsyn kring länets besöksnäring. Projektet ska bidra till att formella och informella nätverk etableras i regionen över kommungränserna där medverkande aktörer får möjlighet till ökad delaktighet och påverkan kring gemensamma övergripande regionala frågor inom besöksnäringen. Genom projektet erbjuds en unik möjlighet att kunna lyfta blicken från den egna verksamheten/branschen och bygga nätverk och samarbeten med andra branscher, både i den egna kommunen som i länet. En viktig insats för att skapa en större attraktionskraft för besöken och turismen till vårt län är att utveckla värdskapet och höja omvärldskunskapen i den egna regionen. Alla blir vinnare om besökarna väljer att stanna ett dygn till i länet. 33

Kompetensutveckling Kompetensutveckling i syfte att verka för att öka regionens attraktivitet som en intressant destination, består till stor del av förmågan att upprätthålla en hög servicenivå. För att uppnå detta krävs både kunskap och förmåga att utveckla konsten både i att lyssna och kommunicera med nya besökare. I ett värdskap krävs att man har god kännedom om länets olika attraktioner, stora som små, för att kunna matcha och erbjuda upplevelser som är anpassade efter varje individs behov och önskemål. För mindre företag, som detta projekt avser i första hand, finns generellt inte stora resurser att höja kompetensen med egna ekonomiska medel, utan man är oftast hänvisad till det allmänna utbud av kurser som finns, alternativt att på egen hand försöka samordna utbildningsinsatser som kan vara både tidskrävande och svårt. I projektet avses att skapa utvecklingsmöjligheter genom kompetenshöjning, som i sig ökar statusen och synen på branscherna inför framtida rekryteringar, samt att ge redan verksamma anställda ökad möjlighet att verka i en snabbt föränderlig arbetsmarknad genom ökad kunskap som medverkar till bättre självförtroende och motivation, samt en stärkt ställning. De övergripande kompetensutvecklingsbehov som har framkommit i dialogen med medverkande företag, är dels ökad kunskap kring besöks/turistmålgruppskunskap, bemötande, den egna produkten/tjänsten, utvecklingsbehov av mer bransch/företagsövergripande karaktär såsom ledarskap och organisation, sälj, service och värdskap, marknadsföring och kommunikation, datorutbildningar, språk och interkulturell kunskap, ekonomi, lönsamhetsmaximering och affärsutveckling, samt hållbar utveckling inkluderande ekologi, allergi och ergonomi. Förstudiekommentar Det är viktigt att; när projektet riggas, ta hänsyn till resultatet i förstudien. Det vill säga att det är inom området marknadsföring/försäljning som branschen primärt vill öka sin kompetens. 34

Restauranggrossister Det finns tre stora restauranggrossister etablerade i Örebroregionen. Martin Olsson, Servera och Svensk Cater. Dessutom några lokala grossister som vänder sig till branschen, till exempel Trädgårdshallen (frukt och grönt). Segment inom branschen, till exempel asiatiska restauranger, har egna grossister med unika produkter. En del restauranger väljer också att handla kontant på till exempel Axfood Snabbgross. Grossisterna försöker arbeta med lokal producerade livsmedel/produkter men har haft svårt att få genomslag. På dryckessidan finns två stora leverantörer, Carlsberg och Spendrups. Grossister/leverantörer har historiskt ofta varit med och stöttat restaurangerna med olika typer av finansieringslösningar, marknadsbidrag, förskottsbonus och rena lån. Det finns idag inga etablerade samarbeten mellan de olika grossisterna. De ses ofta som konkurrenter. 35

Svenskt Näringsliv/SHR, Regionchef Annelie Sirsjö Inom Svenskt Näringslivs finns arbetsgivarorganisation SHR (Sveriges Hotell & Restaurang företagarna). SHR två huvudsakliga verksamhetsområden, branschfrågor och branschpolitik samt arbetsgivarfrågor och förhandlingar med våra fackliga motparter. Inom ramen för branschfrågorna bevakar vi lagstiftning och regleringar inom vårt område. Vi informerar våra medlemmar och vår omvärld, svarar på remisser och är branschens samlade röst i många olika sammanhang. I Örebroregionen har SHR ca 110 medlemmar varav ca 80 i förstudiens målgrupp. Medlemsavgiften är baserat på lönesumma. Exempel 2 000 000 i lönesumma innebär en årsavgift på ca 15 000: Svenskt Näringsliv regionalt har visat stort intresse för förstudien och för resultatet. Svenskt Näringsliv har planer på att använda resultatet i olika sammanhang. Den 26 september genomfördes en politikerturné i länet. 5 riksdagspolitiker besökte 4 restauranger i regionen. På besöken diskuterades unika branschfrågor kopplat till utveckling och tillväxt. Politikerna anslöt senare under dagen till den Work Shop som genomfördes i Örebro samma dag. Branschorganisationen SHR (Sveriges Hotell och restaurangföretagare) beslöt också att under sommaren att rekrytera en kommunikatör i Örebro. 36

Nätverk City Örebro Ett lokalt nätverk i Örebro med 253 medlemmar varav 6 restauranger. Medlemsavgiften är 5 500: /år för restauranger med serveringstillstånd. City Örebros vision/målsättningar Utveckla city till en unik kvalitetsprodukt, en ren, snygg och trygg stadskärna. Vi vill stärka stadens kvaliteter genom kvalitetsprogram som tas fram tillsammans med kommunen och berörda parter. Genom unika och originella nyetableringar, skapa en intressantare stadskärna för ex viss shopping. Gå från parkeringselände till positiv kundnytta. Stötta införande av en citypendel som knyter ihop stadskärnan med resecentrum, norr med söder samt att pendel till och från Universitetet utvecklas. Ett city med välmående butiker, såväl unika koncept som de traditionella kedjeföretagen. Spännande mat och fikakoncept fortsätter att utvecklas och tillföra nya värden och upplevelser i city. Ett city med en levande torghandel med fokus på lokalproducerat och närodlat. Utveckla den attraktiva Norrprofilen, som integreras i den totala cityhandeln. Samverka med kultur och musikliv för en levande stadskärna. Göra City Örebro uppmärksammat och attraktivt även utanför 50skyltarna. Kommentar Stina Storm, VD City Örebro Under senare år har City Örebro lagt extra fokus på att bjuda in caféer, restauranger och hotell i våra event, allt fler visar intresse för medlemskap, men denna grupp är mer svårbearbetad än butikssegmentet, vilket gör att detta som så mycket annat handlar om resurser. I denna målgrupp är det extra viktigt att det lönar sig att vara medlem. Vid en jämförelse med städer av liknande storlek kan man konstatera att Örebro inte sticker ut åt något håll gällande andel medlemmar som tillhör café/restaurangsektorn. De frågor som vi arbetar med som bör attrahera denna målgrupp är: medlemsmöten där senaste nytt presenteras och där viktiga händelser som påverkar stadskärnan behandlas, event som till exempel Sommarscen, Marknadsafton, samarbetet med Live at Heart, samarbetet kring Örebrofesten, julaktiviteter, gemensam marknadsföring, olika tävlingar i stadskärnan, Citys 37