BOSTADSBRIST FARLIG FLASKHALS FÖR JOBBEN

RAPPORT 2014:1 BOSTADSBRIST FARLIG FLASKHALS FÖR JOBBEN FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 1

BRISTEN PÅ BOSTÄDER GÖR DET SVÅRT ATT REKRYTERA MÅNGA TILLVÄXTFÖRETAG UPPGER ATT BOSTADSBRISTEN ÄR ETT STORT PROBLEM NÄR DE SKA REKRYTERA NY PERSONAL. SITUATIONEN PÅ STOCKHOLMS BOSTADSMARKNAD BROMSAR DERAS MÖJLIGHETER ATT VÄXA YTTERLIGARE. 2 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

Nästan en tredjedel av de snabbast växande företagen med 5 99 anställda i Stockholm har någon gång drabbats av svårigheter att rekrytera på grund av bostadsbristen. Vart femte tillväxtbolag har misslyckats med att rekrytera personal som de haft behov av. Det framkommer i vår undersökning om hur företag och universitet ser på kompetensförsörjning kopplat till den bostadsbrist som råder i länet. Vår kvantitativa studie har genomförts bland små- och medelstora företag. De bolag där de flesta nya jobben skapas. Vi har kompletterat med intervjuer med större företag och universitet. Problemen är så stora att företagen och universiteten själva måste lägga ner tid och kraft på att försöka hitta bostadslösningar åt sina medarbetare för att ens kunna rekrytera. Bostadsbristen bidrar till att göra regionen mindre attraktiv, och som den här rapporten visar slår den Nästan en tredjedel av de snabbast växande företagen i Stockholm har någon gång drabbats direkt mot nya jobb och tillväxt. Det drabbar huvudstadsregionen som är Sveriges främsta tillväxtmotor och får därmed också konsekvenser för svensk ekonomi. Läget är allvarligt. Bostadsfrågan har kommit att hamna allt mer i centrum för den politiska debatten såväl nationellt som regionalt. Ett antal politiska förslag till lösningar ligger på bordet, men mycket återstår att göra. Varje år ökar antalet invånare i Stockholms län med cirka 35 000 personer samtidigt som det färdigställs 7 000 8 000 nya bostäder. Den starka befolkningstillväxten är ett kvitto på att Stockholm erbjuder något som många efterfrågar och uppskattar. Men för att behålla attraktiviteten måste vi satsa på att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad. I den här rapporten visar vi att tillväxtföretagen bromsas av bostadsbristen. MARIA RANKKA VD, Stockholms Handelskammare FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 3

Företagen får lösa bostadsfrågan själva Tillväxtföretagen i Stockholm vill anställa men tvingas många gånger att vänta, inte anställa alls eller själva lösa bostadsfrågan för den personal de rekryterar. Vi har intervjuat ett antal tillväxtföretag och universitet som samtliga har tvingats hitta egna lösningar på bostadsfrågan för att kunna rekrytera den bästa kompetensen och utveckla verksamheten. Vi har även gjort en kvantitativ undersökning bland 500 tillväxtföretag i Stockholms län som visar att nästan en tredjedel någon gång har drabbats av bostadsbristen i samband med att de ska rekrytera personal. Detta bör tas på största allvar. FÖRLORAR ARBETSTILLFÄLLEN Bostadsbristen kan inte längre betraktas som en isolerad fråga. Den leder till att Stockholmsregionen förlorar möjliga arbetstillfällen och går miste om tillväxt som skulle kommit hela landet till del. SÅ HÄR GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN Marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo frågade på uppdrag av Stockholms Handelskammare 500 tillväxtföretag i Stockholms län om bostadsbristens påverkan på deras förmåga att rekrytera. Definitionen av tillväxtföretag baseras på OECD:s definition av snabbväxande företag. För att definieras som snabbväxare krävs att ett företag har vuxit med i genomsnitt mer än 20 procent under en treårsperiod och haft minst tio anställda i inledningen av perioden. Tillväxt mäts antingen via antal anställda eller via omsättning. I denna undersökning modifierades definitionen en aning. Som tillväxtföretag räknas i undersökningen företag med 5 99 anställda som från år 2010 till år 2012 ökat antal anställda med minst 20 procent. Urvalet av företag är hämtat från Bisnode. Data har bearbetats och analyserats av Stockholms Handelskammare. Akut bostadsunderskott Tillväxtföretagen och universiteten i vår studie har alla en sak gemensamt. Personalen är deras tillväxt och kompetensen är till stor del det kapital de besitter. Behovet av att jaga bostäder åt sina anställda på en dåligt fungerande bostadsmarknad kostar både tid, kraft och pengar. Något som påtagligt skiljer Stockholm från andra jämförbara städer är att det är näst intill omöjligt att få tag på en hyresrätt, ens för de företag som har råd att betala en relativt hög hyra. STÖRSTA UNDERSKOTTET I LÄNETS HISTORIA Stockholms län dras i dag med det största bostadsunderskottet i modern historia. Ett svagt bostadsbyggande som inte hunnit med den snabba befolkningstillväxten, samt en kraftigt reglerad bostadsmarknad återfinns Norge avreglerade sin bostadshyresmarknad successivt från början av 1980-talet fram till 2010. Det har medfört att det numera i praktiken inte är någon väntetid för att få tag på en hyresbostad i Oslo. 4 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

En jämförelse mellan befolkningsökningen i Stockholm och färdigställandet av lägenheter. 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Befolkningsökning 2012 35 533 Färdigställda lägenheter 2012 7 461 5 000 0 1990 2000 2010 Källa: SCB bland orsakerna till detta. De senaste fyra åren, 2009 2012, har länets befolkning ökat med drygt 146 000 invånare. Samtidigt har det endast byggts 32 000 bostäder. Totalt saknades det år 2012 hela 122 000 bostäder i Stockholms län. Bostadsbristen har blivit ett av regionens allvarligaste tillväxthinder som i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten i hela landet. Sverige står som förlorare när tillväxtmotorn Stockholm tvingas bromsa in. TVINGAS KÖPA BOSTADSRÄTT År 2012 saknades 122000 bostäder i länet Hyresregleringen och de inlåsningseffekter som finns på hyresmarknaden bidrar i hög grad till bostadsbristen. I de flesta jämförbara städer i västvärlden så finns det någon del av hyresmarknaden som är fri. I Stockholm är 100 procent av hyresmarknaden reglerad. Den som flyttar till Stockholm tvingas ofta att köpa en bostadsrätt, eftersom det inte finns någon fungerande marknad för hyresbostäder. Regleringen av hyresmarknaden leder till att de befintliga bostäderna utnyttjas dåligt, något som förvärrar situationen på bostadsmarknaden. I våra grannländer Finland och Norge är hyressättningen fri. Den stegvisa avregleringen som efter 1992 har genomförts i Finland har lett till mycket positiva effekter. Mellan 1992 1998 ökade utbudet av hyresbostäder med 70 000 80 000, huvudsakligen i Helsingfors. Norge avreglerade sin bostadshyresmarknad successivt från början av 1980-talet fram till 2010. Det har medfört att det numera i praktiken inte är någon väntetid för att få tag på en hyresbostad i Oslo, trots att man har Europas snabbaste befolkningsökning. I Sverige infördes en lindring av hyresregleringen när det gäller andrahandsuthyrning av bostadsrätter i februari 2013. Det har lett till 50 procent fler uthyrningslägenheter i Stockholms innerstad och drygt 20 procent fler i hela länet. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 5

Svårigheter att rekrytera och växa Tillväxtföretagens långsiktiga utmaning handlar om kompetensförsörjning. Det kommer att råda stor brist på högutbildad arbetskraft under de kommande decennierna. Bara i huvudstaden förväntas bristen på högutbildade vara cirka 70 000 personer per år 2030. Redan i dag har vissa branscher stora rekryteringsproblem. I vår undersökning uppger var fjärde tillväxtföretag i Stockholms län att det har tagit längre tid att rekrytera kompetent personal på grund av bostadsbristen. Hotell- och restaurangbranschen är en av de branscher som har stora problem med rekrytering av personal. Hela 45 procent av dessa företag i Stockholms län uppger att de har svårt att rekrytera på grund av bostadsbristen. Vi har pratat med P-G Nilsson, delägare i Svenska Brasserier som driver ett flertal stora krogar i Stockholm. Han menar att det helt enkelt inte går att få tag på kockar, kallskänkor och bagare i Stockholm. Arbetskraften finns i andra delar av landet och i stora delar av Europa, men är ingen lösning på problemet. Dessa personer kan inte flytta till Stockholm när bostadsmarknaden här fungerar så dåligt som den gör. OMÖJLIGT ATT ERBJUDA EN BRA PAKETLÖSNING Både Karolinska Institutet (KI) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har ett skriande behov av hyreslägenheter för att de ska kunna rekrytera kompetent personal. Det kommer inte som någon nyhet att doktorander och professorer är hårdvaluta på dagens internationella kompetensmarknad. De lärosäten som inte kan erbjuda ett tillräcklig bra paket står som förlorare i kampen om den eftertraktade kompetensen. Dessa berättelser från verkligheten understöds också av siffror från vår undersökning som visar att hela 45 procent av de tillfrågade inom utbildningsväsendet har svårt att rekrytera kompetent personal på grund av just bostadsbristen. En tredjedel av tillväxtföretagen har drabbats Nästan en tredjedel av tillväxtföretagen i undersökningen har drabbats av svårigheter att rekrytera på grund av bostadsbristen. Kunskapsintensiva företag har störst problem med kompetensförsörjningen, men bostadsbristen drabbar även företag inom servicesektorn. Bristen på bostäder i Stockholm gör det svårare för tillväxtföretagen att expandera och finns där som ett ständigt överhängande problem vid rekryteringsprocesser med kandidater från andra delar av landet eller världen. Om detta vittnar Oskar Burman, General Manager på finska Rovio Entertainment, ett kunskapsintensivt företag som verkar inom en bransch där det råder tuff 45% av företagen i hotelloch restaurangbranschen har stora problem med rekrytering konkurrens om talangerna. Sedan skaparna av Angry Birds startade sitt Stockholmskontor i oktober 2012 har de anställt cirka 30 personer. Rovio Entertainment uppger att brist på personal med rätt kompetens utan tvekan utgör ett hot mot deras planerade tillväxt i Stockholm. Bostadsbristen är för dem en betydande faktor i sammanhanget. TAR LÄNGRE TID ATT REKRYTERA Mer än en fjärdedel av tillväxtföretagen i undersökningen uppger att det tagit längre tid än vanligt att rekrytera på grund av bristen på bostäder i huvudstaden. Den rådande situationen på bostadsmarknaden skapar därmed också en fördröjningseffekt i företagens satsningar. Uteblivna eller försenade lanseringar av produkter eller satsningar kan på sikt, om inte helt slå ut dessa företag, i alla fall göra de mindre benägna att växa sig riktigt stora och expandera sin verksamhet utanför landets gränser. För att räknas som tillväxtföretag i vår undersökning ska företaget ha 5 99 anställda som från år 2010 till 2012 haft en genomsnittlig tillväxt av antal anställda med minst 20 procent. Det innebär att bara de snabbast växande företagen finns med. De har, trots att de ser bostadsbristen som ett problem för sin tillväxt, ändå kunnat växa. Vi vet inte hur det ser ut för de företag som hamnat utanför vår undersökning och inte lyckats växa lika mycket. Är det bostadsbristen som bromsat deras förmåga att växa? 6 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

Dyra andrahandskontrakt och blockhyrning av bostäder blir ofta företagens lösningar på bostadsproblemet. Hyresrätten är viktig för att utveckla en stark och dynamisk arbetsmarknad. Personer som kommer hit tillfälligt eller utan att veta om de kommer att stanna kan inte satsa på att köpa en bostadsrätt. Dessutom gör trösklar som prisläge och lagstadgat krav på kontantinsats att många som kommer till Stockholm inte ens har möjlighet att köpa en bostadsrätt. Det måste finnas en spotmarknad för hyresrätter. Det vill säga en marknad där hyreslägenheter finns att tillgå utan väntetid och utan krav på att binda upp sig på långa kontrakt. För de vi har intervjuat är bostadsbristen, direkt kopplad till kompetensförsörjningen, det största hotet mot tillväxt. Den bistra verkligheten är att de personer som företagen vill anställa, och som också vill flytta till Stockholm, helt enkelt inte har någonstans att bo. Företagen och universiteten tvingas lösa bostadsbristen på egen hand och skaffar tak över huvudet för sina anställda i den mån det är möjligt. Många gånger sker det i form av dyra lösningar såsom andrahandskontrakt och blockhyrning av bostäder, något som driver kostnaderna för de enskilda företagen. Ett önskemål från samtliga intervjuade är ett ökat utbud av hyresrätter. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 7

FÖRETAGEN JAGAR BOSTÄDER MED LJUS OCH LYKTA. DEN SOM KAN ERBJUDA TAK ÖVER HUVUDET HAR FÖRSTA TJING PÅ DEN ATTRAK- TIVA ARBETSKRAFTEN SOM INTE VILL NÅGOT HELLRE ÄN ATT JOBBA HÄR OM DE BARA HADE NÅGONSTANS ATT BO. VI HAR INTERVJUAT FÖRETAGARE SOM KÄMPAR OM DE BÄSTA TALANGERNA MED EN BOSTAD SOM VAPEN. HYRES- KONTRAKT BÄSTA VAPNET I FÖRETAGENS TALANGJAKT 8 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

PG NILSSON, SVENSKA BRASSERIER Om jag skulle få hyreskontrakt på 20 ettor i morgon så skulle jag skriva på utan att ens fundera SVENSKA BRASSERIER VAD Ett samlingsnamn för tidigare Sturehofsgruppen. Under namnet Svenska Brasserier samlas restaurangerna Riche, Sturehof, Teatergrillen och Taverna Brillo. HUVUDKONTOR Stockholm. ANTAL ANSTÄLLDA 300 årsarbetstider. VAR I handels- och restaurangkvarteret runt Stureplan. ANVÄNDARE Hungriga stockholmare och turister. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN KURIOSA Är i startgroparna med en ny kockutbildning i Rinkeby tillsammans med Melker Andersson. 9 Foto: Björn Leijon

Det finns hur mycket italienska, spanska och franska kockar som helst som vi skulle rekrytera om det bara fanns bostäder, säger PG Nilsson, delägare i Svenska Brasserier med krogarna Riche, Sturehof, Taverna Brillo och Teatergrillen. Jag pratar med alla fastighetsägare jag träffar och varje gång jag träffar dem så frågar jag dem igen, även om jag redan frågat tio gånger, om de inte har några lägenheter att hyra ut. Om jag skulle få hyreskontrakt på 20 ettor eller tvåor i morgon så skulle jag skriva på utan att ens fundera på om vi hade folk att stoppa i dem, för jag vet att det underliggande trycket finns, bara på vår befintliga personal. Hur många anställda har ni? Jag tror att det är lite över 300 årsarbetskrafter. Antal individer på ett år är många fler eftersom det är många som jobbar deltid eller som jobbar kanske fyra gånger på ett år. Till exempel dj:ar. Vi skickar ut tusentals inkomstuppgifter. Hur akut är bostadsproblemet för er? Som det är just nu så har ju vi och hela branschen en massa problem, som alla branscher och den största är rekrytering av personal. All producerande personal, kockar, kallskänkor och bagare till exempel finns helt enkelt inte att få tag i här, men de finns ute i landet och i hela Europa. Vi skulle kunna rekrytera dem om det fanns bostäder. När jag var nere i Italien häromdagen var det någon som sa att här finns det hur mycket arbetslösa kockar som helst, och sannolikt är de väldigt duktiga. Jag vet kompisar som är arkitekter som rekryterat folk från Spanien. I och med att arbetslösheten är så stor så finns det mycket kvalificerad personal. Och i Stockholm finns det ju jobb i ganska många branscher. Men det här att det inte finns några bostäder gör att det inte är aktuellt. Hjälper ni till med bostäder när ni rekryterar? Ja, det är nödvändigt. Och vi är beredda att blockhyra, vi hyr till och med på tre månaders kontrakt, för då kan vi åtminstone rekrytera någon som kan komma tre månader och jobba och som kanske under de tre månaderna hittar någonstans på egen hand. På 1990-talet fick vi förstahandskontrakt men nu hyr vi ofta rivningskontrakt och är förhoppningsvis en tillgång för fastighetsägare där vi kan ge dem en intäkt på en lägenhet som annars skulle stått tom, då vi är beredda att avstå besittningsskydd. Vi är attraktiva då vi hyr och sen hyr ut och är därmed säkra betalare. Hur långt ut tittar ni? Tittar ni i förorterna? O, ja, men det går knappt där heller. Men det är stor skillnad mot hur det var i slutet av 1990-talet då flera fastighetsägare i till exempel Bagarmossen och Rinkeby jagade oss för att få oss att blockhyra lägenheter där ute, vi fick till och med bra erbjudanden om förstahandskontrakt. Så jag trodde i min enfald när jag hörde av mig till några fastighetsägare i Rinkeby helt nyligen att de skulle tycka att det var toppen om vi vill hyra där. Men nu år det plötsligt fem års kö. Det finns inte en lägenhet ens i miljonprogrammen. Ni har expanderat, Taverna Brillo är relativt ny. Är Stockholm en bra stad att driva företag i? Ja, det är en väldigt bra stad på många sätt och vis. Jag har drivit företag i 30 år och det känns som att det just nu finns en energi i stan som det är längesen man kände så här tydligt och starkt. Det är tre faktorer som driver den här enorma tillväxten som är i restaurangbranschen nu, den ökande turismen, inflyttningen och folks levnadsvanor. Att någonstans 35 000 45 000 flyttar hit per år påverkar självklart. Men det allra viktigaste tror jag är, utan att kunna bevisa det, det faktum att folks levnadsvanor har förändrats i så rask takt, och i och med det också matvanorna. Skillnaden i pris mellan oförädlad och förädlad mat har blivit mycket mindre. Om man ser tillbaka på 1980-talet så var det kanske fem gånger så mycket dyrare att äta spaghetti och köttfärssås på restaurang än om du gick till affären och handlade och lagade maten själv. I dag skulle jag vilja påstå att det inte ens är det dubbla, och i vissa fall är det billigare att äta på restaurang än att handla maten själv. Det beror på konkurrensen och utbudet men också på att dagligvaruhandlarna själva förädlar i allt större utsträckning och säljer mycket färdiglagad mat. Det är 10 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

ju inte bara i frysdisken man hittar färdig mat längre utan det finns i salladsbarer och nästintill restaurangprodukter i butikerna. Har Stockholm ett bra krogliv internationellt sett? Mycket, mycket bra, vi har hög internationell nivå. Dessutom har Stockholm något som knappt ens London har, och definitivt inte Rom kan mäta sig med, vi har ett blomstrande restaurangliv sju dagar i veckan, det är rätt sällsynt. London har det i vissa delar, till exempel i Soho eftersom det är många turister där, men de har inte många gäster en måndag kväll. Det är stor skillnad mot hur det var i slutet av 1990-talet då flera fastighetsägare jagade oss för att få oss att blockhyra lägenheter Det är viktigt med ett bra krogliv i en storstad, därför att, som med all annan kultur, ger det människorna anledning att leva. Om vi inte har teatrar att gå på, böcker att läsa och restauranger eller parker att besöka, vad finns det då kvar? Sen skapar det indirekt jobb hos leverantörerna i branschen. Det blir attraktivare att hyra kontor när det finns bra restauranger i närheten. Det blir också mycket roligare att besöka en stad som turist eller lägga en kongress eller vad det nu är, när det finns ett rikt utbud av kultur. Är det positivt att Stockholm växer? Mycket. Jag gillar städer och har alltid gjort det. Jag tycker att det är roligt att det faktiskt känns allt mer som en storstad också. Under rätt många år så gick man runt och skämdes lite för att vi stockholmare försökte få det att framstå som en storstad, men det inte riktigt var det. Men nu tycker jag att vi definitivt har passerat skamgränsen. Skulle brist på personal med rätt kompetens kunna hota tillväxten för ert företag? Ja, det gör det ju i alla branscher. Vi är totalt beroende av att man kan hitta personal. Jag gissar att det är en viss konkurrens när det gäller att få tag i personal? Ja det är det, men vi jobbar väldigt kollegialt. Jag vet inte om det är unikt svensk eller unikt för Stockholm. Men vi försöker hjälpas åt. Vi har kockskola i Rinkeby ihop med Melker Andersson och vi diskuterar de här frågorna mycket i branschen, om hur vi kan hjälpa varandra. Jag skulle aldrig ge bort en bostad till någon av mina konkurrenter, men när de cirka tio största företagen i branschen i Stockholm har kommit till insikt om att om vi håller på och köper personal av varandra, genom att bjuda över, så sätter vi igång en farlig utveckling. Man får hitta andra sätt att se till att folk vill jobba hos just oss. Med utbildning, välorganiserad och bra administration så att allt omkring funkar och med god stämning på jobbet. Det skulle vara väldigt bra om vi inte behövde ta hänsyn till att det inte finns bostäder för alla som vill komma hit. Hur mycket tid skulle du säga att ni lägger på att hjälpa till med bostäder? En dag i veckan blir det om man summerar alla insatser vi gör. När jag har fixat lägenheter tar ekonomiavdelningen vid och upprättar kontrakt och ser till så att alla har förstått att man måste flytta ut ett visst datum. Det finns flera som sökt jobb och som vi har sagt att vi vill ha och som kommer och provjobbar. Vi säger att vi kan erbjuda jobb men ingen bostad och då tackar de nej. Jag vet inte om de är kvar i arbetslöshet ute i landet eller är på ett jobb de inte trivs på. Jag har massor av exempel på det. Vad skulle du vilja att politikerna gör? Jag är lite för dålig på det här med bostadsfrågor. Jag vill ju att det ska byggas mer. Jag vill att de ska ta de beslut som måste tas. Jag tror att det framförallt handlar om markanvisningar för jag tror att det finns en vilja att bygga. Jag tror också på ett visst mått av markandsanpassningar av hyror och även att de som bygger måste få tjäna pengar utan att fuska med byggena och utan att sno folk på rabatter. Däremot så tror jag inte på att släppa det helt fritt. Jag tror att det finns en viss poäng med att hyrorna följer en viss utveckling, en jämnare utveckling än vad som kanske skulle bli fallet om man släppte det totalt fritt. Ingen mår bra av att alla ska flytta samtidigt. Det andra är väl planprocesserna och när det över klagas allt för ofta. Det är klart att det ska finnas en möjlighet att överklaga dumma beslut, men kanske inte i all oändlighet. Och inte för att man tycker att det är fult, eller förstör min utsikt. Någonstans måste det kanske finnas en politisk makt över det där. Men det är svåra frågor. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 11

CARL TAMLETH, DICE Vi vinner racet om talangerna om vi hjälper till med hyran DICE VAD Dataspelsutvecklare. Grundades av fyra svenska killar i Växjö 1992. Köptes upp av Electronic Arts 2006. Släppte i oktober 2013 det senaste spelet i Battlefield-serien. HUVUDKONTOR Stockholm. ANTAL ANSTÄLLDA Drygt 500. VAR Vid Slussen i Stockholm och snart även i Los Angeles. ANVÄNDARE Många! Spelen i Battlefield-serien har sålts i cirka 50 miljoner exemplar världen över. 12 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN KURIOSA Till releasen av Battlefield 4 togs en begränsad upplaga av 500 stycken individuellt numrerade klockor fram. Foto: Björn Leijon

Kampen om talangerna är stenhård. Personalen är vår tillväxt och kapitalet är deras kunskap och passion. Då får inte bristen på bostäder komma i vägen, säger Carl Tamleth, rekryteringschef på DICE. Ett spel på DICE byggs under två år och under den tiden måste vi ha medarbetare som satsar allt. Vi hjälper var femte anställd med bostad. Det handlar om andrahandskontrakt och det är dyrt. Men vi bedömer att det är värt det. Ni är ett fåtal jämnstarka företag som slåss om talangerna i er bransch, som spelutvecklare och programmerare. Hur långt är ni beredda att gå för att vinna det racet? Vill vi ha en person så ser vi till att vinna konkurrensen i Stockholm. För att göra ett bra spel krävs inte bara kvalitet och innovation utan framför allt passion. Det måste finnas en stark vilja att komma just till oss, vi övertalar inte någon som är lite tveksam och står och väger mellan två olika möjligheter. Då kastar vi inte pengar på det problemet. Men om det är en person som står och väger mellan att börja jobba hos oss eller en konkurrent och vi känner att det är en person vi verkligen vill ha så ser vi till att vi gör det som behövs för att få den personen. Vad händer om ni på grund av bostadssituationen i Stockholm inte har möjlighet rekrytera personal med rätt kompetens? Då hotas vår verksamhet, hela tillväxten, personalen är ju vår tillgång. Vi kan inte växa på annat sätt än att få in riktigt duktiga talanger. Spel säljer med kvalitet och innovation och vi måste ha rätt folk som kan göra det. Hur många av era nyanställda har ni hjälpt med bostad? Vi hjälper ungefär en femtedel av alla som vi anställer med bostad. Här ingår de 15 procenten av våra medarbetare som kommer från andra länder. Vi garanterar dem ett andrahandskontrakt under tolv månader. Vi står på kontraktet för vi jobbar med företagsuthyraragenter, men det är de anställda som betalar. Men vi har också personer som har bott i nästan tre år i sina lägenheter och där vi fortfarande står på kontraktet. Det är en dyr lösning då priserna på denna typ av boende är dyrare. Det som blir utmaningar här är att det händer att det flyttar hit personer från USA eller Kanada med väldigt små barn och där partnern har tänkt att vara hemma ett tag. Men vi löser det även om det kostar väldigt mycket pengar. Vi har den typen av löner som klarar hyror på marknaden här. Som svensk arbetsgivare har man ganska mycket kostnader, men på de kostnaderna så har vi även den här typen av kostnader som skulle kunna ifrågasättas. Nu slipper vi det i och med att Battlefieldfranschiset är så framgångsrikt men på sikt skulle det kunna komma frågor från våra ägare om dessa utgiftsposter och varför vi måste ha dem. Kommer det ut tillräckligt bra saker härifrån så kommer det inte att vara ett problem eller ens en utmaning. Men om vi hamnar i ett läge, som alla företag kan göra, att någonting inte blir en riktigt lika stor succé som man hade trott, då får vi förklara oss. Hur många har ni anställt under de senaste åren? Ungefär 100 personer per år de senaste tre åren. Vi jobbar bara med tillsvidareanställningar eftersom ett spelprojekt löper under två till två och ett halvt år och man behöver vara med i två sådana här projekt för att bli riktigt bra på det vi gör. Det hjälper inte att man är van vid spel från en annan spelstudio. Man måste bli riktigt duktig på det sätt vi jobbar och på vad Battlefieldfranschiset är eller vad Mirrors Edge kommer att bli eller Star Wars kommer att bli, det är våra tre spel. Vi har inte krav på utbildning, vi tittar bara på arbetsprover. Vår tillväxt är personalen och det kapital som de besitter. Hur många av dem har ni hittat i andra länder? Det är cirka 50 personer. England, USA och Kanada är de vanligaste länderna. Det är där det finns den typen av spelstudios som vi vill rekrytera från. Hur många räknar ni med att anställa det kommande året? Kanske 50 60 personer, vi kommer absolut att växa. Vad måste politikerna göra för att lösa bostadsbristen? Bygga fler hyresrätter. Vårt drömscenario vore att kunna säga till våra anställda att det finns riktiga hyreskontrakt som de kan känna sig trygga med under lång tid. Sen tror jag inte att vi som företag har någon åsikt om i vilka lägen det ska byggas. Det lämnar vi åt stadsarkitekten. Det är ett väldigt fokus på byggandet av treor och fyror med öppna planlösningar, typ Hammarby Sjöstad. Man borde vara lite mer kreativ och bygga Karlsson på taket hus på taken och varför inte bo i ett halvt plan under mark med fönster uppe vid taket. Det handlar om att våga sänka standarden. Men det är mer en personlig åsikt och absolut inte företagets åsikt. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 13

MAMA MIA VAD Mödravård i hemtrevlig och harmonisk miljö. Grundades av barnmorskan Christina Wahlström 1988. HUVUDKONTOR Stockholm. ANTAL ANSTÄLLDA Cirka 100. VAR Fyra mottagningar i Stockholm, en i Malmö och en i Göteborg. ANVÄNDARE 6 000 gravida om året. Tillhandahåller dessutom preventivmedelsrådgivning, gynekologi och barnsjukvård. KURIOSA Var först i världen med tjänsten Mobile Baby ultraljudsbilder direkt i mobilen. Foto: Björn Leijon CHRISTINA WAHLSTRÖM, MAMA MIA Många flyttar hit, tar med sina ägg och spermier och så blir det nya medborgare. Förstår inte politikerna att det behövs bostäder då? Människor söker sig till storstäderna där arbetena finns, då måste det också finnas bostäder. Vi anställer färdigutbildade från övriga landet och de måste bo någonstans, men vi har egentligen inga resurser att hjälpa till, politikerna måste göra något, säger Christina Wahlström, grundare av Mama Mia, Skandinaviens största privata kvinno- och barnhälsomot- tagning. Vi har haft nyanställda som fått sova över här på mottagningen en tid även om det inte är optimalt. Vid några tillfällen har jag faktiskt haft personal boendes hemma hos mig för att det ska fungera för oss på jobbet. Jag tror att företagshotell och enklare bostäder både till studenter och arbetssökanden är lösningen. Hur många anställda har ni? Vi har drygt 100 anställda. Det senaste året har vi anställt ett tiotal och vi fortsätter växa. Det är hård konkurrens när det gäller att rekrytera talangerna inom er bransch. Vad är ni beredda att göra för att vinna det racet? Vi kan inte göra så mycket, tyvärr. Vi försöker hitta möjligheter för de vi rekryterar att hitta bostäder i Stockholm, men det är ju inte så lätt med de dyra hyrorna. En del bor hos sina släktingar till en början. Vi kan inte köpa bostadsrätter till exempel, alternativet vore att arrangera så att tre i personalen delar på lägenheten och köper den tillsammans. Men Mama Mia har inte möjlighet att stå för detta med den ersättning vi får från landstinget, det finns ingen möjlighet. Just nu har vi en barnmorska 14 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

från Göteborg anställd som sover över här på mottagningen och jobbar bara tre dagar i veckan tills vidare. Det är en nödlösning, men det fungerar. Vi har pratat med värden om att få tillgång till någon form av bostad i huset här, det behövs ju inget märkvärdigt. Det behövs i stort sett små rum och toalett och dusch. Kök har vi ju själva. Men än så länge har det inte löst sig. Varför kan man inte ta efter patienthotellen och skapa företagshotell som är billiga, har enkla rum och kanske gemensamma kök och andra utrymmen? Jag tror att många företag skulle utnyttja dem. Var kommer era nyanställda ifrån? Främst från Stockholm och kranskommunerna. Sen är det då de som kommer utifrån, främst från Gävle, Sandviken och Göteborg. Är det många som tvingas pendla? Ja, och det är inte alls bra. De anställda vi har som pendlar betalar vi resorna för. I Gävle till exempel finns det inte så många tjänster. När det fattas människor i Stockholm så skulle man kunna plocka från delar av landet där de går högre grad arbetslösa än här. Men då måste man ordna med bostäder. Man måste se på vården som på andra företag. Där det är brist där måste man hitta lösningar. Vad skiljer er privata verksamhet från landstingets? Vi driver en mer individan passad vård och omsorg. Dels har vi en mycket högre tillgänglighet genom att vi har öppet sent på kvällarna. Vi har till exempel mottagningen öppen till 23.00 när det gäller ultraljud för att alla ska kunna få en tid som passar dem och för att vi vill utnyttja våra lokaler maximalt. Det som är utmärkande för oss är att vi från start för 25 år sedan ville jobba med alla specialister under ett och samma tak, barnläkare, barnmorskor, gynekologer, barnsjuksköterskor och psykologer för att slippa skicka remisser härsan och tvärsan, vilket ger en billigare vård för samhället. Hur ser du på vinster i vården? Man startar inte en mödravårdscentral för att man vill tjäna pengar, det säger sig självt nästan. Det går inte att få de ersättningar som krävs för att göra sig en förmögenhet. Men däremot vill ju jag precis som alla andra känna att det jag gör är bra. Då tycker jag att vinsten ska gå till oss inom företaget, till höjda löner och till ägaren. Det tycker jag är en självklarhet. År 2012 stod födelseöverskottet för drygt en tredjedel av folkökningen i Stockholms län. Under 2012 föddes 28 932 barn. Är det bra att Stockholm växer? Ja, jag tycker Stockholm kan bli större. Det är ändå en relativt liten stad om man tittar på London och Köpenhamn. Många flyttar hit, tar med sina ägg och spermier och så blir det nya medborgare! Det har gått fort med ökningen och det finns ingen beredskap och det är något som förvånar mig. Vi vet ju att det kommer barn till världen och att de når upp till skolåldern allihop och vi vet att de behöver dagis. Varför sätter sig inte några kloka människor och planerar några år i förväg och ser till så att det finns ett överskott på dagisplatser och bostäder? Det går ju att ordna. Jag förstår inte att det ska vara så svårt. Jag vet inte om vi haft politiker som stoppat huvudet i sanden som strutsar och hoppas att det ska lösa sig per automatik. Vad är dina önskemål till politikerna? De måste inse allvaret med bostadsbristen. Vi företagare måste kunna rekrytera färdigutbildade människor ifrån övriga landet. Om vi löser bostadsbristen i Stockholm så skulle arbetslösheten minska. Arbetena finns det ju här. Jag skulle önska att våra, många gånger kloka politiker, skulle ha förståelse för att det går att kompromissa sig fram. Jag tror att man över blockgränserna måste bli mer förnuftiga när det gäller de viktiga frågorna som sjukvård, skola och bostäder. Det är de mest elementära. Vill jag bli frisk så måste jag få en bra sjukvård, vill jag lära mig något så måste det vara en bra skola och vill jag överleva så måste jag ha en bostad. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 15

Vi jagar inte paradvåningar för amerikanska professorer, om någon nu trodde det. Vi behöver enkla hyresrätter med rimliga hyror. Den bistra verkligheten för KTH är att vi som svenskt universitet har väldigt lite att erbjuda. Att dessutom göra bostadsmarknaden till en hög tröskel att ta sig över är att skjuta oss själva i foten, säger Lotta Rosenfeldt på KTH Relocation, en nystartad verksamhet som hjälper till att leta bostäder. Kan brist på personal med rätt kompetens hota KTH:s utveckling? Definitivt. Spetsrekryteringar är helt avgörande för KTH. Vilka resurser har ni när ni letar bostad? Vi hjälper främst doktorander och postdoc då det är den kategori KTH rekryterar störst volymer av. Enligt regleringsbrevet får inte ett univer sitet hyra ut bostäder åt sina anställda så vi gör i stället så att vi blockförhyr lägenheter och hyr ut dem med kostnadstäckning. Det är privata fastighetsvärdar som jag letar reda på och vi försöker vara systematiska och ta en hel trappuppgång. Har du något exempel? Ja, just nu har jag ett samarbete på gång med företaget Einar Matsson på Hjulsta torg där jag hoppas att vi ska få en hel fastighet. Om det går i lås kan det bli en win-win för både dem och oss. De får en stadig hyresgäst och vi får prisvärda lägenheter och kan förhoppningsvis bidra till stabilitet i det området. Men det räcker inte på långa vägar, det är för få bostäder helt enkelt. Vi skulle verkligen behöva ett basutbud av bostäder eftersom vi rekryterar så mycket folk hela tiden. Dessutom kan vi bara hjälpa till i max ett år, det är otillfredsställande. På vår webbsida försöker vi vara jättetydliga med att man ska komma med rätt förväntningar. Många universitet i världen erbjuder ju bo ende på campus. Om man går långt i rekryteringsprocessen och tror att man ska få en lägenhet på campus och sedan får en lägenhet på Hjulsta torg, så är det klart att man blir besviken. Det finns lite studentbostäder på campus men det ska byggas, tvärs över gatan, ett 25-tal bostäder och jag har en förhoppning om att de ska bli mina. De blir lite för dyra för studenter, men vi skulle kunna ta hem pengarna genom att hyra ut till forskarstuderande och andra anställda för de kan betala. Hur många har ni hjälpt med bostad? Under perioden januari oktober förra året bistod vi drygt 300 personer med bostad under kortare eller längre tid. Men det är fler som hjälper till. En del har också lyckats få hjälp av den skola (f.d. institution) där de anställts. Innan KTH Relocation startade så sköttes den här typen av Det finns gott om universitet runt om i världen som är mer tilltalande att välja och där det finns bostäder till en rimlig kostnad stöd ute i verksamheten och mycket sköts fortfarande där, även om vi strävar efter en centralisering. Hur ser du på framtiden? Jag är orolig för framtiden. Varför ska utländska gästforskare komma hit överhuvudtaget? Vi har taskigt klimat, ett hårt skattetryck som många upplever som avskräckande och vi är inte världsledande. Vi kan erbjuda väldigt schyssta forskningsmiljöer, men det är ungefär det. Många lär sig att uppskatta skattesystemet, jämlikhet och transparens men att då göra bostadsmarknaden till en sådan tröskel är att skjuta oss själva i foten. När vi gick till att avgiftsbelägga alla masterstudenter från utlandet så sjönk ansökningarna som en grå sten. Varför ska man välja att betala 150 000 kronor om året i ett land som ingen människa hört talas om och som har ett obegripligt språk, när jag kan betala samma peng, i England, Tyskland eller Frankrike som har ett språk som jag kan moti vera mig att lära mig. Det finns gott om andra universitet runt om i världen som är mer tilltalande att välja och där det finns bostäder till en rimlig kostnad. Vad ska politikerna göra? Det måste byggas ett hyresbestånd som är förankrat i verkligheten. Hittills har jag inte stött på någon som är beredd att betala mer än 12 000 13 000 kronor i hyra. En anställd doktorand hos oss har 26 000 kronor i månaden i lön. Volymen av välbetalda amerikanska professorer är tungt överskattad. Det har funnits en övertro till att vetenskaplig personal är medelålders välbetalda män. Det är det inte. Det är killar och tjejer från Indien, Pakistan, Brasilien och Kina som har mindre än 30 000 i månaden i lön. Så tanken på att ha glammiga paradvåningar att erbjuda är bara dum. Jag kan inte fatta hur man resonerar när det är så svårt med bostäder. Uppfattningen om vad som behövs bör ju vara tydlig. Det känns som det är prestige i de kriterier som en bostad ska uppfylla. Gör nedre botten handikappanpassad så får de andra lägenheterna vara vanliga. De som söker bostad är villiga att avstå allt. Det enda som är viktigt är en internetuppkoppling. Badrum kommer som god tvåa. Om man skulle få välja mellan ett fönster och en internetuppkoppling så väljer alla internet alla gånger. 16 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

LOTTA ROSENFELDT, KTH Vi behöver enkla hyresrätter med rimliga hyror FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN KTH RELOCATION VAD Hjälper utländska gästforskare med allt från bostäder till immigrationsfrågor under deras första år på KTH. HUVUDKONTOR Stockholm. ANTAL ANSTÄLLDA Tre. VAR På KTH:s Stockholmscampus. ANVÄNDARE I dagsläget 25 procent av de internationella professorerna, doktoranderna och andra forskare. KURIOSA KTH Relocation blir uppringda av fastighetsägare som vill hyra ut glammiga paradvåningar på dyra adresser. Men det är inte där behovet finns, vetenskaplig personal är sällan välbetald. 17 Foto: Björn Leijon

MARTIN LORENTZON, SPOTIFY Vi har fixat fram bostäder åt fler än 100 nyanställda hittills SPOTIFY VAD Tillhandahåller en tjänst som ger tillgång till obegränsat med musik. Lanserades 2008 av grundarna Martin Lorentzon och Daniel Ek. HUVUDKONTOR Stockholm. ANTAL ANSTÄLLDA Drygt 500. VAR I Stockholm, Göteborg och London. ANVÄNDARE Musiktjänsten finns i 55 länder och har 24 miljoner användare. KURIOSA Här finns Barack Obamas spellistor för bland annat sin återvalskampanj och installationen som president. 18 FÖRETAGEN OCH BOSTADSBRISTEN 2013:7 Foto: Kristofer Hedlund

Det är dags för politikerna att leverera nu, vi behöver fler små lägenheter, det är helt nödvändigt för oss om vi ska kunna fortsätta rekrytera, säger Martin Lorentzon, Spotifys grundare. I dag har vi en situation där vi får hjälpa våra nyanställda med lägenhet. Vi har fixat fram bostäder åt fler än 100 personer hittills. Vad har ni för resurser? Vi hjälper till med kontakter, förmedlingstjänster och i vissa fall med garantier. Vi hjälper anställda med bostäder hela tiden. Vad innebär det för Spotify om ni inte kan rekrytera personal med rätt kompetens på grund av att det är så ont om bostäder? Vi påverkas direkt negativt genom att de personer som börjar arbeta hos oss och som inte kommer från Stockholm, har mycket svårt att hitta en hyresrätt. Rätt personer med rätt kompetens är helt avgörande för vår framtid. Om exempelvis en person från Spanien, vi rekryterar just nu många därifrån, flyttar till Stockholm, så varken vill eller kan han eller hon börja med att investera i en bostadsrätt. Dessutom påverkas vi indirekt av att det är svårt för studenter att hitta bostäder i Stockholm. Det är ju studenterna som vi vill rekrytera när de är klara. Hur många har ni anställt under det senaste året? I Stockholm och Göteborg cirka 200 personer under 2013. Upp till hälften kommer från andra länder. Hur många räknar ni med att anställa det kommande året? I Sverige cirka 200 personer. Men det kan bli betydligt flera. Hittar vi bra personer anställer vi alltid alla. Vad tror du om framtiden, kommer ni att tvingas att fortsätta hjälpa till med bostäder? Ja, det tror jag, eftersom bostadssituationen ser dyster ut i Stockholm. Även för studenter som letar lägenhet. Vad vill du att politikerna gör? Vi behöver fler hyresrätter, fler mindre lägenheter, fler lägenheter för studenter. Det flyttar in så otroligt mycket folk till Stockholm varje år och det byggs max för 20 000 personer. Politikerna måste börja leverera. Från planeringsstart tills att spaden är i backen tar det i genomsnitt tio år, det är ju alldeles för långsamt. Besluten måste tas över blockgränserna så att de lever kvar även efter valen. Från ett redan stort underskott av lägenheter ökas det bara på varje år. Stockholm har enorm växtvärk och det händer mycket lite. Skulle det vara lättare att driva Spotify någon annanstans med tanke på bostadssituationen? Nej, absolut inte. Sverige har de bästa utvecklarna i världen, tillsammans med USA, Ryssland och Kina och vi måste vara nära KTH i Av alla ställen i Europa kan vi i princip bara ha huvudkontoret i Stockholm Stockholm och Chalmers i Göteborg. Dessa utvecklare lockar i sin tur till sig utvecklare från hela världen. Av alla ställen i Europa kan vi i princip bara ha huvudkontoret i Stockholm. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 19

ANDERS FLODIN, KI HOUSING Inför en prövotid på fem år då alla regelverk tas bort, så att vi kan bygga helt fritt KI HOUSING VAD Hjälper utländska gästforskare och studenter på Karolinska Institutet med möblerade lägenheter och rum i Stockholm och Solna. HUVUDKONTOR Solna. ANTAL ANSTÄLLDA Åtta. VAR På KI:s campus i Solna. ANVÄNDARE Forskare och studenter på KI som är i behov av bostad. KURIOSA KI Housing arbetar inte bara med att förmedla bostäder, de sysslar också med avancerad lobbying gentemot politikerna för att det ska byggas mer bostäder. 20 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN Foto: Björn Leijon

Regelverket när det gäller bostadsbyggande är en jättestor bit att förändra och förenkla. Vi skulle vilja ha en prövotid på fem år då alla regelverk tas bort, så vi kan bygga helt fritt. Ett allmännyttigt bolag eller stiftelse skulle aldrig bygga skräpbostäder, det skulle kosta oss för mycket pengar, säger Ander Flodin. Varför skapades KI Housing? Våra internationella forskare behöver ha någonstans att bo. Det handlar om tillfälliga bostäder, de är oftast här från ett par månader upp till två år. Om vi ska konkurrera och attrahera internationella och svenska studenter måste vi ha föreläsare och gästforskare som drar kunskap till universitetet. Eftersom det inte finns bostäder att hitta så måste vi högskolor ta sitt ansvar. Hur gör ni konkret för att hjälpa till med bostäder? Vi har en del bostäder och har just inlett ett samarbete med Bostad Direkt och Företagsbostäder. Det kommer att gå till så att vi står som juridisk part men Bostad Direkt sköter kontakten mellan den boende och hyresvärden. Vi har också varit inne på att bygga nya bostäder i ett samarbete med en fastighetsägare på campus men inte kommit så långt med det. Tror du att brist på personal med rätt kompetens skulle kunna hota tillväxten? Ja, absolut, jag har flera exempel på det. När vi forskar om cancer till exempel, behöver vi få hit internationella forskare snabbt. Vi vet via mätningar att forskare väljer bort besök i Stockholm, just på grund av bostadsbristen. I Manchester, som exempel, tar det tre dygn att få en bostad på campus. Här i Sverige är den kortaste kön ett och ett halvt år, och då handlar det om ett rum i en korridor. Det här är ett problem och vi har dåligt rykte internationellt. Och det klart, KI kan ju inte gå in och hyra. I Linköping finns till exempel en gästforskare som man måste betala ut en månadslön på över 200 000 kronor till. Det blir så eftersom man utefter gällande regelverk inte får tillhandahålla bostad, då måste man jacka upp lönen så att det täcker i stället. Det är en rundgång i skattesystemet som blir helt orimlig, bara för att vi ska lösa ett problem för att öka Sveriges konkurrenskraft. Hur långt är ni beredda att gå för att hjälpa till med bostad? Vi är framsynta och beredda att ta vårt ansvar. Men det är klart att vi kommer till en punkt där det handlar om hur mycket pengar vi är beredda att avvara. Man måste se vad vi får för värde tillbaka av att ha goda ambassadörer som kommer hit och tillför bra forskning. Man har från KI:s sida insett att det är en strategisk fråga som måste lösas, men alla skjuter ifrån sig ansvaret. Det borde finnas en palett med boendealternativ, både privata och offentliga. Möjligheterna skulle kunna vara oänd liga om det fanns en fungerande marknad. Vad ska politikerna göra för att det ska byggas fler bostäder? De måste förändra och förenkla regelverken. Vi vill ha en prövotid på fem år då alla regelverk tas bort, så vi kan bygga helt fritt. Ett allmännyttigt bolag eller stiftelse som vi är skulle aldrig bygga skräpbostäder, det skulle kosta oss för mycket pengar. Låt arkitektstudenter komma med nya idéer. Vi har sagt till bostadsministern Stefan Attefall att vi skulle vilja testa det på experimentell basis. Men det är väl omöjligt En stor del av problematiken ligger i handikappkravet om 100 procent tillgänglighet. Det minsta vi kan bygga i Sverige är 20,5 kvadrat i varenda bostad för att vi måste ha ett fyra kvadratmeter stort badrum att kunna köra in en rullstol i. Skulle vi gå ner till 17 kvadratmeter och slippa handikappanpassningen på en del av bostäderna så blir det en konkurrensutsättning, eftersom det då är samma regler som gäller i stora delar av övriga Europa. Men det handlar inte bara om tillgänglighetsregler, det finns så många andra hinder att ta hänsyn till när man bygger. KI lade ner nästan sex miljoner kronor i planeringen av ett byggprojekt i Solna som vi till slut var tvungna att lägga ner på grund av bullerkraven. Om vårt projekt hade fått fortsätta och färdigställas hade vi haft 400 lägenheter där. Så illa kan dessa regler slå. Skulle ni acceptera enklare bostäder? Självklart. Vi behöver bostäder nu! Det finns ett sätt att komma undan tillgänglighetskravet som jag föreslog Stefan Attefall. Det handlar om att bygga bostäder för lärosätena med hotellstandard för ett tillfälligt boende på ett år högst. Det skulle kunna vara enkelrum med gemensamt kök och rum för umgänge. Dessa informella mötesplatser är också en viktig del av erfarenhetsutbytet i universitetsmiljön. Med hotellstandard är det inga tillgänglighetskrav. Den här typen av boendeform vore värdefull för oss att skapa om det gick. FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 21

En friare marknad för ökat utbud av hyresrätter Samtliga företag som vi intervjuat i vår undersökning räknar med att fortsätta växa och anställa fler personer under år 2014. Samtidigt säger de sig sakna framtidstro när det gäller bostadsfrågan. De befarar snarare att läget försämras ytterligare och att de fortsättningsvis kommer att få lösa problemet själva. Att Stockholm är en av få huvudstäder i Europa där företagen inte kan anställa på grund av att det inte finns en fungerande bostadsmarknad är allvarligt. Denna rapport visar att de skadliga effekterna av bostadsbristen hindrar framgångsrika företag att växa som de vill och skulle kunna, något som i slutändan kommer att kosta samhället arbetstillfällen och välfärd. Ett ökat utbud av hyresrätter är det som samtliga företag i vår undersökning ser som en lösning på den akuta bostadsproblematiken. En omreglering av hyresmarknaden De skadlig effekterna av bostadsbristen hindrar framgångsrika företag att växa och en lösning av inlåsningseffekterna är därmed viktiga för att stimulera hyresmarknaden i Stockholm. 22 FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN

FÖRETAGEN, UNIVERSITETEN OCH BOSTADSBRISTEN 23

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ISSN: 1654-1758 ANSVARIG ANALYS: Lotta Andersson lotta.andersson@chamber.se ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se