Östersjölaxälvar i Samverkan

Relevanta dokument
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Har meddelandeflagga. Hej

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Markus Lundgren. med underlag från

Havs- och vattenmyndigheten. Box Göteborg

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Gotlands fiske.

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

15 regler matchar din sökning

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014

Mvh. Catarina Pernheim

Tillsyns och informationsprojektet Skallön till norra länsgränsen 2016

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Vänerlaxens fria gång:

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Sportfiskarna region Värmland

Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Förvaltning av lax och öring

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Jord- och skogsbruksministeriet i Finland

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Sportfiskarna region Värmland

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam

Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Havsöring - en utmaning för förvaltningen

SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Norrbottens Kustfiskareförbund

Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Beslut om föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken m.m. utmed Mörrumsån i Karlshamns och Olofströms kommuner, Blekinge län

Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkter:

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Yttrande

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013

Verksamhetsberättelse för 2016

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:36

Fiskguiden Frågor & svar

Arbetssätt, utförda projekt och lärdomar från arbetet inom ramen för SLU s sekretariat för selektivt fiske

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Skriv ditt namn här

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Transkript:

Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Med ett stort stöd från de svenska Östersjöälvarnas förvaltningsorganisationer för Havs- och Vattenmyndighetens fortsatt målmedvetna och ambitiösa arbete för att rädda och bygga upp landets populationer av vildlax så vill vi komma med några synpunkter som vi betecknar som viktiga för att uppnå målen om livskraftiga bestånd i våra befintliga likväl som våra potentiella laxälvar. Sammanfattning Av föreslagen fördelning av lax till ICES delområde 31 om 18 000 laxar bör andelen vild lax inte överstiga 9 000 laxar. Dispenser för laxfiske innan den 17 juni i Västerbotten och Västernorrlands län ska under inga villkor ges. Fördelning av laxkvot till delområde 22 29 bör helt tas bort för att inte riskaera att påverka de svaga bestånden i Mörrumsån och Emån. All vild lax ska återutsättas i delområde 30. All vild öring ska återutsättas i delområde 30 och 31. Allt fiske med fast redskap avsett för lax efter att kvoten av lax är uppfiskad och fisket efter lax har stoppats ska förbjudas. En utredning av omfattning och gränsdragning av terminalområden bör utföras med syfte att minska bifångst och hantering av vild lax. Motivering Fördelning av andelen vild respektive odlad lax inom delområde 31. HaVs målsättning är att öka andelen odlad lax i fångsterna. Därför bör andelen odlad lax inom delområde 31 uppgå till minst 50 % av den totala andelen lax i området så som fördelningen var föreslagen i detta område till föregående år. Möjlighet till dispens till fiske efter lax innan den 17 juni i Västerbotten och Västernorrlands län. HaVs målsättning är att öka skyddet för de svaga bestånden av lax. Att möjliggöra dispensgivning för fiske med fast redskap före det generella stardatumet för laxfisket äventyrar svaga bestånd som finns i Östersjön och som ska vandra till eller förbi dessa Östersjölaxälvar i Samverkan C/O Thomas Johansson Nedre Kläppen 21 934 93 KUSMARK Tel.0910-885 86, 070-581 70 29 Org. Nr. 802474-6185

områden. Möjligheten för Västerbotten och Västernorrlands län att ge dispens för 2 redskap från den 12 juni ska ovillkorligen tas bort. Laxkvoten i delområde 22 29. HaVs målsättning är att öka skyddet för de svaga bestånden av lax. Med den utveckling som Mörrumsån och Emån har haft går det inte motivera något uttag i detta område då man riskerar att beskatta dessa svaga bestånd. Vild lax i delområde 30. HaV menar att det i älvarna inom detta område sker relativt stora utsättningar av odlad lax medan produktionen av vild lax är begränsad. Vild fisk från en rad olika stammar passerar detta område och riskerar här att beskattas samtidigt som det finns älvar med svaga bestånd under uppbyggnad i detta område som inte tål någon beskattning. Östersjölaxälvar i Samverkan anser att all vild lax ska återutsättas från delområde 30. Öring i delområde 30 31. Den oreglerade beskattningen på våra redan svaga öringbestånd är stor med dessa laxfällor. I SLU Aqua:s Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014 angående öring, står att för Bottenvikens havsöring är läget bekymmersamt. De flesta havsöringstammar i ICES-område 30 och 31 är mycket svaga (ICES 2012a) och det finns starka skäl att överväga vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan vidtas för att minska exploateringen. ICES (2011) föreslår att minimimåttet höjs till 65 cm samt att det införs hårdare restriktioner för nätfiske, bl.a. förbud att fiska med maska mindre än 50 mm. Östersjölaxälvar i Samverkan anser att all vild, icke fenklippt, öring ska återutsättas från fiske i delområde 31 och 30. Fiske med fast redskap avsett för lax efter kvoten är uppfiskad. Östersjölaxälvar i Samverkan vill än en gång påpeka att fortsatt fiske med fast redskap avsett för lax efter andra arter efter att kvoten för lax är fylld och fisket efter lax har stoppats ska förbjudas. Dessa redskap som är avsedda för lax och är placerade längs kusten i syfte att fånga ljust lax innebär en onödig hantering av lax som utgör den huvudsakliga fångsten i många fall. Laxen, som här är oönskad bifångst skadas eller dör dessutom bevisligen i stor utsträckning. Den direkta dödligheten på återutsatt lax som fångats i push-up fällor anses vara 10 %. Även om den direkta dödligheten inte verkar vara så stor kan inte uteslutas att laxens vandringsbenägenhet och reproduktiva förmåga på längre sikt påverkas negativt (Fjälling 2013). Östersjölaxälvar i Samverkans egen bedömning efter lång erfarenhet är att dödlighet på lax från push-up fällor sannolikt är avsevärt högre än de 10 % som anges här. Detta gäller framförallt när mycket och framförallt stor fisk fångas i dessa redskap. Östersjölaxälvar i Samverkan ser fram emot resultatet av de resurser som läggas ner på att ta fram nya selektiva och skonsamma redskap. Då det ofta under sensommar och höst i våra mindre skogsälvar är lågt och varmt vatten så går ofta laxen i kustområdet närmast respektive älvsmynning och väntar på bättre Östersjölaxälvar i Samverkan C/O Thomas Johansson Nedre Kläppen 21 934 93 KUSMARK Tel.0910-885 86, 070-581 70 29 Org. Nr. 802474-6185