Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Relevanta dokument
Teori U14 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

H ÄLSA Av Marie Broholmer

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

WHO = World Health Organization

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Maria Svensson Kost för prestation

Teori U14 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Härryda Handbollsklubb

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Återhämtningsmål direkt efter träning

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Lilla. för årskurs 8 & 9

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Prestationstriangeln

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Årets Pt 2010 Tel

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Anatomi, hälsa och livsstil

Varför ska man ha ett balanserat?

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Inledning. Varför är det viktigt med mat

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Så minskar du risken att falla

Kemiska ämnen som vi behöver

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Kost för unga idrottare

Att förebygga motionsskador

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Goda kostvanor - Näringslära

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Säter/Skedvi Hockey Kostföreläsning:

KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

Uppvärmning. Stretching

Diabetesutbildning del 2 Maten

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Kostprogrammet Energibalansen

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Prestera Mera! Kost för optimal prestation och resultat.

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Välkomna till säsongen 2014! Policy och regler

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Allt material är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på socialstyrelsen.se/balanseramera

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Alviks IK U-17. Träningsupplägg

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Transkript:

Teori U15 Spelarens ABC Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Kost för basketspelare Vilken näring behöver kroppen? ü Vätska (vatten) ü Energigivare (fetter, protein, kolhydrater) ü Byggämnen (protein, fetter, kolhydrater) ü Hjälpämnen (vitaminer, mineraler, kostfibrer)

Kolhydrater ü Bör utgöra den största delen av en måltid ü Långsamma och snabba kolhydrater ü GI - lågt innan träning/match, högt efter match/träning ü Bröd, gröt, müsli, pasta, ris, potatis, frukt, grönsaker

Fett ü Viktig energikälla ü Enkel och fleromättade fetter viktigast: veg. oljor, fet fisk, solrosfrön ü Fettet kan även påverka prestationen negativt om det intas innan aktivitet i början

Protein ü Främsta byggmaterialet ü Ingen stor energikälla (5-7 % av totala energiförbrukn.) ü Viktigt för att minimera muskelnedbrytningen samt stimulera återuppbyggnaden av musklerna ü Behovet större hos idrottare jmf övriga ü Otillräckligt proteinintag à negativ påverkan på muskeluppbyggnaden och ökad nedbrytning. ü Kött, fisk, ägg, mjölk, bröd+linser, majs/ris+bönor, majs+ärtor

Vätska ü Vätskebalans viktigt för prestationsförmågan: balans mellan vätskeintag och vätskeförlust ü Regelbundet intag ü Hög ansträngning à ökad kroppstemperatur. Detta regleras genom svettning ü Mycket svett, lite vätska à sämre prestation ü 2-3 liter/dag ü Andning, svettning, toalettbesök. ü Törst är dålig mätare på behov

Måltider ü Idrottare har en hög energiförbrukning ü Maten måste fördelas på fler måltider (ca 6 st) ü Anpassas/planeras efter träningen - lagom mättnad - inte träna under matsmältningen - blodglukosvärdet får ej vara för lågt

Innan träning och tävling ü Ett större intag av kolhydrater 3-5 h före fysisk prestation ü Ett mindre intag av kolhydrater 30-60 min före fysisk prestation ü Se till att dricka mycket, främst vatten

Efter träning och tävling ü <30 min efter avslutad aktivitet: intag av snabba kolhydrater ü <2 h: större mål bestående av kolhydrater och protein ü Fyll på med vätska

Förebygg skador Prestera bättre ü Minska risken för skador samt öka prestationen

Skador inom basket Överbelastningsskador: Traumatiska skador: ü Knäskålsseneproblem ü Hälseneproblem ü Stressfrakturer ü Fotledsstukningar ü Stukade fingrar ü Lårkakor ü Sträckningar ü Frakturer ü Hjärnskakning ü Knäskador

Skadeförebyggande åtgärder ü Träning av balans- och koordination, styrka, spänst, kondition, rörlighet, stabilitet ü Uppvärmning ü Hamstringsträning ü Rehabilitering av småskador ü Ej spela halvskadad ü Screening (identifiera riskspelare) ü Landningsteknik

Hopp och landning ü No kissing knee ü Knä över tå ü Böjning i höft och knä ü Tvåbenslandning

Point of no return- så här kan det gå

Akut skada ü Blödning inom loppet av sekunder till minuter ü Det primära målet med akutbehandlingen är att stoppa blödningen ü Den initiala bedömningen går endast ut på att fastställa var kompressionsbandaget ska sitta

Akut skada ü Agera SNABBT ü Linda HÅRT ü Fortsätt akutbehandling 2 dygn

Fotledsstukning ü 25% av alla idrottsrelaterade skador ü Ligamenten på utsidan av foten skadas oftast ü Tidigare stukning vanligaste orsaken

Fotledsstukning ü Åtgärder: ü Sedvanligt akutomhändertagande ü Gångträning till smärtgränsen påbörjas snarast ü 1-2 dygn balans- och rörelseträning ü 4-5 dagar styrketräning ü Obs!!! på smärta och svullnad

Fotledsstukning ü Oftast återgång till idrott efter 2-3 veckor ü Viktigt med någon typ av yttre stabilisering ü Rehab med fokus på balans och styrka bör fortsätta minst 12 veckor

Hopparknä ü Smärtande knäskålssena ü Överbelastningsskada ü 16-30 år ü Oftast fästet mot knäskålen ü Ej inflammation

Hopparknä - symptom ü Smygande debut ü Smärta och ömhet vid knäskålsspetsen ü Viss värk framtill i knäleden efter aktivitet ü Ibland ont sitta med böjda ben längre stunder

Hopparknä - excentrisk träning ü 3 x 15 repetitioner ü 2 gånger/dag dagligen i 12 veckor ü Kil med 25 graders lutning ü Långsamt tempo till ca 70 graders vinkel ü Ska göra ont

Benhinneinflammation ü Överansträngningsskada på strukturerna som omger underbenet Orsaker: ü Ökad träningsdos ü Byte av underlag ü Plattfot ü Bristande löpteknik ü Kort muskulatur

Benhinneinflammation Åtgärder: ü Träningssanering ü Skoinlägg ü Balans-, koordinations- och styrketräning ü Töjning av vadmuskulatur