2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen att följas upp under hösten 2010. Uppföljningen, som med fördel kan ses som ett lärande och kompetensutvecklande tillfälle, sker i arrangerat diskussionsforum och efterföljs av föreläsning om engelskämnet i ett innehållsperspektiv. Tid: Fredagen den 8 oktober kl. 08.30-15.00 Plats: Anmälan: Gullbrannagården i Gullbranna På respektive skola med skolår 1utses 2 lärarrepresentanter, som anmäler sig via mail till Christina.jonne@halmstad.se. Anmälan sker senast måndagen den 4 oktober. Under dagen bjuds deltagarna på förmiddagsfika, lunch och avslutande eftermiddagsfika (ev. specialkost anges vid anmälan). Vänligen notera att anmälan är bindande för skolan, men platserna kan överlåtas. Vid ej anmäld frånvaro debiteras skolan kostnad för fika och lunch. Bakgrund Den 10 december 2007 beslutade BUN att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 i Halmstads grundskolor. Engelskämnet tillförs inga fler undervisningstimmar när språkstarten tidigareläggs, utan de 480 timmar som utgör ämnets garantitid för grundskolan sträcks i stället ut över fler årskurser. Utifrån den uppföljningsplan BUN beslutat, med syfte att erhålla en nulägesbild och beskrivning av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren, kommer engelska i skolår 1 att följas upp under hösten 2010. Tillvägagångssätt 1. Under september/oktober genomförs en webbenkät med frågeställningar, som besvaras av rektor (se webbenkätens innehåll i bilaga 1). Syftet med webbenkäten är att erhålla en bild av engelskan som en del av det språkliga lärandet i skolår 1 ur ett rektorsperspektiv. I uppföljningen kompletterar denna underlaget från det diskussionsforum som arrangeras centralt. Webbenkäten nås via följande länk: http://asp.artologik.net/halmstad/qr/surveys/uu2010eng.htm Webbenkäten är öppen att besvara under perioden 14 september 5 oktober 2010. 2. Den 8 oktober arrangeras diskussionsforum för undervisande lärare i skolorna. Deltagarantalet måste av utrymmesskäl begränsas till 2 representanter per skola, vilket utifrån ett lärandeperspektiv ses som angeläget att hålla dvs. ej vara färre än så. Lärarna bör ha undervisat i engelska i åk 1
under en sammanhängande period någon gång under åren 2008-2010. Hur dessa väljs ut på skolan avgör rektor. Vid forumet ges lärarna möjlighet att beskriva, diskutera och problematisera erfarenheter från engelskundervisningen i skolår 1 tillsammans med kollegor från andra skolor. Verksamhetsutvecklingskonsulter, verksamhetsutvecklare och specialpedagoger fungerar som samtalsledare och fångar upp essenserna i diskussionerna. Efter diskussionsforumet sker förläsning/seminarium kring språkundervisning. 3. Inför diskussionsforumet reflekterar lärare på skolan kring frågeställningarna nedan. Syftet med frågeställningarna är att få en mer beskrivande, kvalitativ bild av undervisningen och lärandet i engelska i de tidiga åren samt problematisera denna. Lärarrepresentanterna tar med sig en sammanfattning av reflektionerna till de arrangerade diskussionsforumen. Till dessa medtages även eventuella arbetsmaterial, läromedel samt resultatstandards för att möjliggöra kollegialt lärande och spridande av goda exempel mellan skolorna. 4. Underlag från webbenkäten och diskussionsforumet analyseras och sammanställs i rapport av Funktionen för utveckling/kvalitet. Rapporten redovisas för BUN i oktober. Frågeställningar att reflektera kring och diskutera vid uppföljning av engelska för flickor och pojkar i skolår 1 Tillsammans med genusperspektivet är perspektiven skol-, grupp- och individnivå betydelsefulla aspekter i diskussionen (se bilaga 2). 1. Beskriv i stora drag hur undervisningen i engelska i skolår 1 ser ut på din skola. T.ex. innehåll, arbetsformer, planering, flickornas och pojkarnas delaktighet och inflytande. 2. Har ni på skolan diskuterat på vilket sätt engelskundervisning i skolår 1 har påverkat undervisningen i engelska i skolår 4? Om ja; beskriv hur. 3. Beskriv vilka mötesplatser som har skapats på skolan för att utveckla samsyn och helhetsperspektiv samt säkerställa likvärdighet i engelskundervisningen? 4. Om ni på skolan har en resultatstandard* i engelska; beskriv A: hur den har tagits fram. B: hur den används. Medtag skolans resultatstandard till diskussionsforumet. *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i respektive skolor. 5. Vad skulle kunna förbättras på skolan för att ytterligare säkerställa progressionen i engelskämnet? 6. Vilket stöd ser ni att ni behöver på skolan för att stärka det fortsatta arbetet med att utveckla engelskundervisningen? Utgå från perspektiven förvaltningsnivå, skolområdesnivå, skolenhetsnivå. 2
Sammanfattning av förberedande reflekterande diskussion om undervisning och lärande i engelska i skolår 1 Verksamhetens namn: Skolområde: Diskussionsdeltagare på skolan: Denna blankett medtages ifylld till diskussionsforum den 8 oktober 2010 och överlämnas i ett exemplar till samtalsledaren. Uppföljning av engelska för flickor och pojkar i skolår 1 1. Beskriv i stora drag hur undervisningen i engelska i skolår 1 ser ut på din skola. T.ex. innehåll, arbetsformer, planering, flickornas och pojkarnas delaktighet och inflytande. 3
2. Har ni på skolan diskuterat på vilket sätt engelskundervisning i skolår 1 har påverkat undervisningen i engelska i skolår 4? Om ja; beskriv hur. 3. Beskriv vilka mötesplatser som har skapats på skolan för att utveckla samsyn och helhetsperspektiv samt säkerställa likvärdighet i engelskundervisningen. 4. Om ni har en resultatstandard* i engelska; beskriv A: hur den har tagits fram. B: hur den används. Medtag skolans resultatstandard till diskussionsforumet. *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i respektive skolor. 4
5. Vad skulle kunna förbättras på skolan för att ytterligare säkerställa progressionen i engelska? 6. Vilket stöd ser ni att ni behöver på skolan för att stärka det fortsatta arbetet med att utveckla engelskundervisningen? Utgå från perspektiven förvaltningsnivå, skolområdesnivå, skolenhetsnivå.. 5
Webbenkätens innehåll Bilaga 1 6
Förtydliganden av begrepp Bilaga 2 Genusperspektiv Genusperspektivet ska finnas med som en tydlig aspekt i samtliga uppföljningar; analyser och framtida åtgärder. Frågor att reflektera kring kan t.ex. vara: - Hur ser man på skillnaderna när det gäller flickor och pojkar utifrån uppföljningsområdet? - Vad gör man för att hantera dessa skillnader? - Hur kan verksamheten/undervisningen utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen. Skol-, grupp- och individperspektiv Inför uppföljningen för 2009 gjordes följande förtydliganden beträffande de olika uppföljningsperspektiven skol-, grupp- och individnivå. I år har perspektiven bytt plats jämfört med föregående år, med organisations-/skolperspektivet som första del att fokusera. Nedan anges förslag till fokusområden inom respektive perspektiv. Perspektiv Beskrivning Ex. på fokusområden Skol- Detta perspektiv relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot flickornas och pojkarnas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Grupp- Individ- Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, måloch metodfrågor. Perspektivet relaterar till flickorna och pojkarna och deras förutsättningar och möjligheter för utveckling och lärande. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i skolan som helhet. Exempel på detta kan vara; Hur ser mötesplatserna ut? Vilket innehåll? Vilka lärmiljöer har vi? Vilken kultur råder? Hur möter vi olikheter? Vilka är de dominerande arbetssätten? Vilken genuskultur råder? Är lärandet varierat och intresseväckande? Tränas de kompetenser som kursplanerna anger? Hur är det sociala klimatet? Förslag på strategier och ledarhandlingar. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i klassen. Några frågeställningar kan vara: Hur ser en djupare analys av de nationella proven ut? Vilka kompetenser uppnås och ska bibehållas? Hur kommuniceras detta på skolan? Vad behöver omprövas? Hur kan det göras utifrån ett samarbete på skolan? Vilken frågekultur råder i gruppen? Hur är det sociala klimatet? Hur öppen är kommunikationen i gruppen? Är gruppen beroende av en lärares egen bedömning? Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet för en enskild elev. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar når målen? Lyft fram lyckade satsningar som vi kan lära av. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar inte når målen. 7