FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken
Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga regeringen genomförde snabbt ett systemskifte. Investeringsstöd och räntebidrag avvecklades. Det ansvariga statsrådet Mats Odell försvarade den nya inriktningen i tidskriften Vår Bostad: Vi kan inte subventionera nybyggande av bostäder, det har inte folkhushållet råd med. Däremot gick det att avskaffa fastighetsskatten från år 2008 och ersätta den med en avgift. Förändringen gjorde det billigare att bo i dyra villor, särskilt i storstadsområdena. Sedan maktskiftet har bostadsbyggandet minskat kraftigt. År 2006 påbörjades mer än 45 000 lägenheter (inklusive småhus) enligt Statistiska Centralbyrån. År 2009 var siffran nere i ungefär 16 000 lägenheter. Även om man tittar på färdiga bostäder är skillnaden stor. Knappt 15 000 lägenheter i flerbostadshus blev klara år 2009, jämfört med närmare 19 000 år 2006. År 2009 blev enbart 7 000 hyresrätter klara, jämfört med närmare 11 000 år 2006. Raset i byggandet är en direkt följd av politiska beslut. Boverket konstaterar: Halveringen av byggandet efter år 2006 beror enligt vår bedömning främst på ökade produktionspriser och borttagna statliga stöd. Finanskrisen förvärrade situationen. Det blev svårare att finansiera byggande, och tilltänkta köpare av nya småhus och bostadsrätter tvekade. Bostadspolitiken har förändrats även på andra sätt. Regeringen Reinfeldt avskaffade stopp lagen för ombildningar av hyresrätter. Det ledde till en snabb utförsäljning i Stockholms stad och andra borgerligt styrda kommuner, ofta till priser långt under marknadsvärdet. Skatterna sänktes, men det blev få nya bostäder. Utförsäljningen förstärker den etniska och klassmässiga bostadssegregationen. Den som har låg inkomst eller saknar jobb har sällan möjlighet att köpa bostadsrätt i de ombildade fastigheterna. Områden som Stockholms innerstad blir alltmer ett reservat för en vit övre medelklass medan trångboddheten ökar i nedslitna förortsområden där många LO-medlemmar bor. De borgerliga partierna gav bostadspolitiken ett nytt, mer marknadsinriktat mål. Regeringen har försökt införa ägarlägenheter i nyproduktion och lånegarantier till ungdomar som vill köpa bostad. Båda reformerna får betecknas som misslyckade. Det har byggts ytterst få nya ägarlägenheter, och nästan inga ungdomar har haft nytta av lånegarantin. Var ska ungdomarna bo? Den borgerliga politiken har förvärrat bostadskrisen. Byggandet har under en längre tid varit lägre än behoven. Under förra mandatperioden skedde en ökning, men när nu byggandet åter sjunker förvärras bristsituationen i tillväxtregionerna. Boverket bedömer att det behövs 38 000 nya bostäder per år dubbelt så mycket som den nuvarande nivån. Bristen på hyresrätter är ett särskilt problem. Det är ont om hyresrätter i hela 75 procent av kommunerna. Många väntar redan på en lägenhet, inte minst ungdomar som vill flytta hemifrån. Hyresgästföreningen menar att det rör sig om 216 000 unga som saknar bostad. De måste bo kvar hemma och pendla långa sträckor till arbete eller studier. Samtidigt ökar behovet av nya bostäder. Den stora uppgången i invandringen efter 2005 och ungdomspuckeln gör att trycket ökar allt mer på bostadsmarknader bland tillväxtorterna, skriver Boverket. Myndigheten presenterade i juli 2010 en särskild lägesrapport om ungdomars boende. Den visar att det är brist på bostäder för unga i ungefär hälften av landets kommuner. Även när det gäller studentlägenheter är köerna ofta långa. Bostadsbristen är dyr för samhället. Trångboddhet, segregation och hemlöshet har stora sociala kostnader. Dessutom blir det svårare för ekonomin att växa när arbetskraften möter hinder att flytta till de platser där jobben finns, till exempel i storstadsregionerna. 2
Jobb, regionala variationer och strid om allmännyttan Nedrustningen av bostadspolitiken påverkar också arbetsmarknaden. Byggsektorn är viktig för sysselsättningen. Ungefär 270 000 personer arbetar inom byggindustrin, enligt. Investeringarna är stora cirka 240 miljarder kronor per år. Samtidigt är byggjobben känsliga för nedgångar i konjunkturen. Krisen under 1990-talet slog hårt mot byggsektorn. I dagens läge med hög svensk arbetslöshet behövs investeringar för att bryta massarbetslösheten. anser att ett omfattande ombyggnadsprogram för miljonprogramsområdena kan skapa 34 000 jobb per år. Nyproduktion av 15 000 hyresrätter skapar 25 600 jobb, enligt de allmännyttiga bostadsbolagen. Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Bostadsbristen i storstäderna och på större högskoleorter står i kontrast till läget i många mindre kommuner. I de delar av Sverige där befolkningen minskar finns kommuner med överskott på bostäder, där allmännyttan har problem med outhyrda lägenheter. På sådana platser är det svårt att få fram nya bostäder, även om de befintliga lägenheterna kan behöva kompletteras med nyproduktion som bättre fyller till exempel äldre människors behov. Under mandatperioden har det varit intensiv debatt om framtiden för de allmän nyttiga bostadsföretagen sedan ägarna anmält det svenska systemet till EUkommissionen. Efter många turer kom Hyresgästföreningen och bostadsbolagen överens om en lösning, som låg till grund för en proposition från regeringen om ändrade regler. Allmännyttan ska finnas kvar men med ett tydligt krav på affärsmässighet. Hyrorna ska även i fortsättningen grundas på kollektiva förhandlingar, men allmännyttan förlorar sin hyresnormerande roll. Det kommer att ställas högre krav för att få ombilda en fastighet med en rödgrön regering. Politiska skillnader inför valet Bostadspolitiken är ett område där skillnaderna är tydliga inför valet. De rödgröna partierna har presenterat en uppgörelse om förändringar som de vill genomföra efter ett maktskifte. Bland förslagen finns ett nytt bostadspolitiskt mål med en tydligare social inriktning. Ett statligt investeringsstöd ska införas för miljövänliga hyresrätter till överkomliga och förhandlade hyror. De rödgröna vill skärpa kraven på kommunerna att ha bostadsförmedlingar och att underlätta byggandet. Kommunerna ska vara skyldiga att upprätta bostadsförsörjningsplaner med åtgärder för nya bostäder. Tillsynen över hur de sköter sina åtaganden ska skärpas. Målet är att byggandet år 2016 ska ligga på nivån 40 000 bostäder om året, varav en majoritet ska vara hyresrätter. Det finns stora skillnader mellan blocken också när det gäller upprustningen av befintliga bostäder. De rödgröna partierna vill införa ett brett ROT-program genom att satsa både på totalrenovering av flerfamiljshus och genom att vidga det nuvarande ROT-avdraget för småhus och bostadsrätter. Dessutom vill oppositionen ha en klimatbonus för den som sparar energi. Särskilda pengar ska satsas på att rusta upp bostäder i miljonprogramsområdena. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter får kritik. Det kommer att ställas högre krav för att få ombilda en fastighet med en rödgrön regering. Oppositionen vill motverka bostadssegregationen, bland annat genom fler hyresrätter i villaområden och genom fler boendeformer i områden där hyresrätter idag dominerar. 3
De rödgröna säger nej till marknadshyror och vill ha kvar ett bruksvärdessystem med kollektivt förhandlade hyror. avgiften ska höjas för de villor som har allra högst taxeringsvärde, medan beskattningen sänks för flerfamiljshus. De borgerliga partierna har till skillnad från de rödgröna inget omfattande reformprogram för bostadspolitiken. De har genomfört sina stora förändringar under nuvarande mandatperiod. Ett av de få nya förslagen är att införa ägarlägenheter även i befintliga bostäder. Alliansen tror att marknaden kommer att ordna ett ökat bostadsbyggande. Ändå visar prognoserna i regeringens budgetproposition enbart en svag ökning av byggandet under kommande år, långt under de behov som Boverket redovisat. Boverket tror att 26 000 bostäder kommer att påbörjas under år 2011 med en ytterligare ökning till år 2012. Det räcker inte. Ännu år 2012 kommer byggandet totalt sett att vara mycket mindre än vad som behövs för att möta den snabbt växande befolkningen i tillväxtregioner, konstaterar Boverket. Det som ökar efter raset under finanskrisen är framför allt småhus och bostadsrätter. Otillräcklig lönsamhet gör att byggandet av hyresrätter sannolikt blir litet utanför de större orterna och de mest attraktiva lägena, skriver myndigheten. Det motsäger Mats Odells budskap att de nya reglerna om hyressättning ska få fart på byggandet. De nya reglerna får troligen en begränsad effekt på bostadsbyggandet, anser Boverket. Bostadspolitiken spelar en undanskymd roll i direktiven till de arbetsgrupper som ska utforma alliansens politik till år 2014, om regeringen sitter kvar. Utan ett maktskifte blir det ingen lösning på dagens bostadskris. 4
FLER FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 Fakta Och argument inför valet 2010 Ordning Och reda Om en hotad arbetsmarknadsmodell ORDNING OCH REDA Om en hotad arbetsmarknadsmodell Starka fack och fungerande trygghets system utgör den svenska modellen. Men under den senaste mandatperioden har grundstenarna urholkats på punkt efter punkt. Fakta och argument inför valet 2010 ANDRA CHANSEN Livslångt lärande eller sortering för livet? En samlad bild av vad som står på spel inom utbildningspolitiken. andra chansen livslångt lärande eller sortering för livet? FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 SAMHÄLLETS BLODOMLOPP Om vikten av att satsa på infrastrukturen Det gemensamt ägda är en styrka i en globaliserad värld. SAMHÄLLETS BLODOMLOPP Om vikten av att satsa på infrastrukturen 5