Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena Lendahls FoU Kronoberg Oktober 2012

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.2 AUDIT... 4 1.3 Syfte... 4 2 Metod och Material... 5 2.1 Metod... 5 2.2 Material... 5 2.3 Svarsfrekvens och bortfall... 5 3 Resultat... 7 3.1 Om föräldrarna och barnen... 7 3.2 Föräldrars alkoholvanor... 8 3.3 Riskbrukets omfattning i gruppen... 17 4 Slutsatser... 18 Referenser... 19

2 (19) Sammanfattning Under v.45 hösten 2011 gjordes en AUDIT-undersökning om föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län. AUDIT står för Alcohol Use Disorders Identification Test. Föräldrar som besökte barnhälsovården under aktuell vecka fick möjlighet att fylla i ett AUDIT-formulär och delta i undersökningen. Följande skrift är en sammanställning av resultaten från det insamlade materialet. Under den aktuella veckan gjordes 1156 besök på barnavårdscentralerna i länet och utifrån detta inkom 910 AUDIT-formulär. Av dessa avböjde 100 personer att delta, detta med hänvisning till att de inte ville eller kunde besvara formuläret. Återstående 810 personer ingår i sammanställningen. Av dessa 810 personer var 625 kvinnor och 178 män. I undersökningen uppgav nära 30 % av föräldrarna att de aldrig drack alkohol och 40 % att de drack en gång i månaden eller mer sällan. Ca 75 % av kvinnorna och 48 % av männen uppgav att de aldrig eller högst en gång i månaden drack alkohol. Omkring 5 % av föräldrarna uppgav att de drack mer än två gånger i veckan, i denna grupp var männen fler än kvinnorna. Undersökningen visade också att 31 personer befann sig inom ramen för ett riskbruk. Skillnaderna mellan 2009 och 2011 års mätning var mycket små. Färre föräldrar uppgav dock 2011 att de aldrig drack och fler uppger att de drack en gång i månaden eller mer sällan, både bland män och bland kvinnor. Andelen föräldrar som uppgav en extra hög konsumtion, d.v.s. sex glas eller mer vid samma tillfälle, har minskat sedan 2009.

3 (19) 1 Inledning En hög alkoholkonsumtion kan kopplas till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem. Att alkohol kan ge upphov till både sociala och medicinska skador är också allmänt känt. Målsättningen med den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsa genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar (Folkhälsoinstitutet [FHI] 2012:1). Omkring 700 000 svenskar uppskattas idag leva med ett riskabelt bruk av alkohol och uppskattningsvis riskerar 400 000 barns hälsa att påverkas negativt av detta riskbruk (FHI 2011). För både barnet och de vuxnas skull är det därför viktigt att uppmärksamma när ett riskbruk föreligger i familjen. Vad är då ett riskbruk? Det är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende ännu inte utvecklats. Statens folkhälsoinstitut beskriver riskbruk av alkohol som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser (FHI 2012:1). Även om gränsen mellan liten risk och förhöjd risk, i förhållande till alkoholkonsumtionen, är flytande har man valt att hänvisa till ett riskbruk när personen i fråga: som man dricker mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle eller mer än 14 standardglas per vecka; som kvinna dricker mer än tre standardglas vid ett och samma tillfälle eller mer än nio standardglas per vecka. (FHI 2012:2) Ett standardglas innebär ex: 33 cl starköl 50 cl folköl 1 glas vin (12-15 cl) 8 cl starkvin 4 cl starksprit Mellan 2004 och 2010 drevs det så kallade Riskbruksprojektet, vilket var ett regeringsuppdrag som syftade till att genom information och utbildning öka kunskapen inom hälso- och sjukvården om ohälsosamma alkoholvanor. Projektet bestod dels av 11 autonoma delprojekt med olika typer av stöd till verksamheter ute i landet och dels av stimulansmedel till landsting för regional utveckling av riskbruksarbetet (FHI 2012:3,4). I Kronobergs län genomfördes inom ramen för riskbruksprojektet bland annat utbildning i motiverande samtal (MI), utbildningar runt graviditet och alkohol inom mödrahälsovården, utbildning om barn och alkohol inom barnhälsovården samt arbete med levnadsvanetest och utställningar om riskbruk inom primärvården (Landstinget Kronoberg 2012). Alkoholarbetet inom barnhälsovården ledde till att handlingplan för barnhälsovårdens tobaksoch alkoholpreventiva arbete skrevs fram. Under 2011 hade 92 % av alla nyfödda ett dokumenterat alkoholsamtal i BHV-journalen (BHV årsredovisning 2011). Inom ramen för projektet hölls även årligen en uppmärksamhetsvecka runt alkohol och riskbruk. Under uppmärksamhetsveckan 2009 genomfördes en undersökning av föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län.

4 (19) Även om Riskbruksprojektet avslutades 2010 har uppmärksamhetsveckan på många håll levt vidare som en del av det preventiva arbetet. Under v.45 hösten 2011, genomfördes därför ytterligare en AUDIT-undersökning i Kronobergs län. Detsamma gjordes i 11 andra län runt om i Sverige (Gotlands, Västra Götaland/Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Dalarna, Västerbottens och Stockholms län). Föreliggande rapport är en sammanställning av det resultat som framkom under 2011 års AUDIT-undersökning i Kronobergs län och en jämförelse med 2009 års undersökning. Sammanställningen är gjord av Hanna Lunding, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten Landstinget Kronoberg under handledning av Lena Lendahls, FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg. 1.2 AUDIT AUDIT är en förkortningen för Alcohol Use Disorders Identification Test och är ett test som tagits fram av World health organisation (WHO). Testet är översatt till svenska av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet. I AUDIT-formuläret (se bilaga 1) ombeds respondenten uppge ålder, kön samt besvara 10 frågor om sin alkoholkonsumtion. Varje fråga ger mellan 0 och 4 poäng. Ju högre poäng respondenten får desto större är sannolikheten att ett riskbruk, skadligt bruk eller missbruk föreligger. Ett besvarat AUDIT-formulär kan ge mellan 0 och 40 poäng. WHO anger 8 poäng för män och 6 poäng för kvinnor som en lämplig indikator för att ett riskbruk föreligger. Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem och över 20 poäng starkt beroende (FHI 2008). 1.3 Syfte Syftet var att med hjälp av AUDIT undersöka föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län.

5 (19) 2 Metod och Material Under hösten 2011 gjordes en undersökning av alkoholvanor bland föräldrar i Kronobergs län. Nedan följer en redogörelse för den metod som tillämpats och det material som använts. 2.1 Metod Undersökningen genomfördes samtidigt på länets alla barnavårdscentraler (BVC) under vecka 45, undantaget en BVC som genomförde undersökningen vecka 48. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett AUDIT-formulär. Resultatet har därefter sammanställts och jämförts med 2009 års AUDITundersökning. Varje fråga presenteras var för sig och frekvenserna visas i diagram eller tabeller. Viktigt att notera är dock att undersökningen 2009 genomfördes under två veckor och därmed var antalet respondenter under detta år mycket högre än 2011. Svaren redovisas både i procent (%) och antal (n) i diagrammen. Ett internt bortfall finns i de flesta undersökningar, dvs. där respondenter besvarat formuläret eller enkäten men valt eller missat att besvara en viss fråga. Det är viktigt att reflektera över varför detta bortfall kan ha uppstått. Då det interna bortfallet inte inkluderades i 2009 års resultatdiagram räknades procentsatserna om i samband med jämförelserna inför denna rapport, därmed stämmer siffrorna inte överens vid en direkt jämförelse mellan de två rapporterna. Då undersökning 2011 var mer omfattande än den som gjordes 2009 begränsades också jämförelsen till formulärets tre första frågor. 2.2 Material Formuläret bestod av 10 kryssfrågor om föräldrarnas alkoholvanor (bilaga 1). Målet var att samtliga besökare skulle tillfrågas om att delta i undersökningen. Utskicken administrerades av barnhälsovårdssamordnare och övrig personal på folkhälsoenheten. Till varje BVC skickades formulären tillsammans med en postlåda i vilken respondenterna anonymt kunde lämna sina ifyllda formulär. Det praktiska arbetet med att introducera föräldrarna till undersökningen och lämna ut formuläret låg på personal vid respektive BVC. 2.3 Svarsfrekvens och bortfall För att ha något att relatera frekvenserna till ombads personalen registrera det totala antalet BVC-besök under den aktuella veckan. Under veckan gjordes sammanlagt 1156 besök på BVC runt om i länet. Slutligen fyllde 910 föräldrar i formuläret. Det fanns således ett totalt bortfall på 21 % (346 st). Orsakerna till bortfallet är svåra att fastställa men det skulle kunna bero på att vårdgivaren missat att lämna ut formuläret vid besöket och/eller att besökaren

6 (19) valt att inte lämna in det eller att föräldrar gjort två besök under samma. Av 910 personer som lämnade in formuläret avstod 100 personer från att fylla i formuläret med hänvisning till att de inte kunde (75) eller inte ville (25) delta i undersökningen. Dessa inkluderas inte i den kommande resultatredovisningen. Till detta tillkommer ett skiftande internt bortfall på respektive fråga, vilket redovisas löpande.

7 (19) 3 Resultat I Kronobergs län finns 32 BVC. Antalet inskrivna barn varierar stort vid de olika centralerna men 2011 var totalt 12 835 barn inskrivna i barnhälsovården i länet (Landstinget Kronoberg 2011). 3.1 Om föräldrarna och barnen Av de sammanställda 810 formulären besvarades 178 st av män och 625 st av kvinnor (sju personer uppgav inte könstillhörighet). Föräldrarnas ålder låg mellan 18 år (född 1993) och 59 år (född 1952). Tabell 1. Antal barn per familj Antal barn Antal respondenter 0 1 1 308 2 301 3 113 4 27 5 6 6 2 7 1 Internt bortfall 51 Total 810 Föräldrarna hade mellan inga och sju barn. Personen som uppgav att hon inte hade barn noterade också att hon var gravid. Vanligast förekommande var att respondenten hade ett till två barn. Det var 51 personer som inte besvarade eller missade att fylla i hur många barn de hade. Respondenterna ombads också uppge åldern på sitt yngsta barn och fördelningen i gruppen visas i diagrammet nedan. 10 6 4 Yngsta barnets ålder (n=810) n=768* 0-5 mån n=363 6-11 mån n= 212 12 mån eller äldre n= 193 Diagram 1. Yngsta barnets ålder. Antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 5 %.

8 (19) 3.2 Föräldrars alkoholvanor Nära 30 % av föräldrarna i gruppen uppgav att de aldrig dricker alkohol, 40 % att de dricker alkohol en gång i månaden eller mer sällan. Omkring 5 % uppgav att de drack mer än två gånger i veckan. Det interna bortfallen på frågan var mycket litet. Hur ofta dricker du alkohol? (n=810) 10 9 7 6 5 4 3 1 n=231 1 gång i månaden eller mer sällan n=317 2-4 gånger i månaden n=214 2-3 gånger i veckan n=37 n=803* 4 gånger i veckan eller mer n=4 Diagram 2. Fråga 1. Hur ofta dricker Du alkohol? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var 1 %. I jämförelse med 2009 års undersökning har andelen kvinnor som aldrig dricker alkohol minskat och de som dricker en gång i månaden eller mer sällan har ökat, övriga siffror är relativt oförändrade. 10 9 7 6 5 4 3 1 n= 434/203 Hur ofta dricker du alkohol? (n=1087/625) 1 gång i månaden eller mer sällan n= 383/254 2-4 gånger i månaden n=245/139 2-3 gånger i veckan n=25/21 n=1087/619* 4 gånger i veckan eller mer n=0/2 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 3. Fråga 1. Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor 2011. Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 0 % 2009 och 1 % 2011.

9 (19) 10 9 7 6 5 4 3 1 n=50/23 Hur ofta dricker du alkohol? (n=329/178) 1 gång i månaden eller mer sällan n=94/63 2-4 gånger i månaden n=150/74 2-3 gånger i veckan n=32/16 n=329/178* 4 gånger i veckan eller mer n=3/2 Män 2009 Män 2011 Diagram 4. Fråga 1. Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse mellan män 2009 och män 2011. Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 0 % 2009 och 0 % 2011. Omkring 58 % av föräldrarna uppgav att de drack ett till två standardglas en typisk dag då de dricker alkohol. Det interna bortfallet på frågan var 20 %. I denna grupp borde de personer som på förra frågan uppgav att aldrig dricker finnas. Den gruppen låg dock på 30 % (se diagram 2). Detta innebär att resterande finns representerade inom någon av de fyra kategorierna i diagram 5 nedan. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=810) 1-2 glas n=474 3-4 glas n=137 5-6 glas n=34 n=648* 7-9 glas n=4 Diagram 5. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var 20 %.

10 (19) Vid kontroll av svaren visade det sig att kodningen stämde, många av respondenterna (69) svarade att de aldrig dricker samtidigt som de uppgav sig dricka ett till två standardglas vid en typisk dag då de drack alkohol. Några har även uppgett att de en typisk dag dricker mellan tre till fyra eller fem till sex glas trots att det på första frågan svarat att de aldrig dricker. Några respondenter har genom kommentarer uppget att de exempelvis aldrig dricker vid graviditet eller ammning men annars brukar alkohol. Respondenterna verkar således tolkat frågorna på olika sätt. I det interna bortfallet finns därför troligen både de som är nykterister, men även de som inte dricker under småbarnsåren och de som valt att inte besvara frågan. Av de kvinnor som besvarade frågan om hur många glas de drack var skillnaderna mellan åren mycket små. Som diagram 6 nedan visar uppgav två kvinnor 2009 att de drack sju till nio glas och en person gjorde detsamma 2011. En person drack tio standardglas eller fler 2009, medan ingen uppgav detta 2011. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur många "standardglas" dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=1087/625) 1-2 glas n=626/384 3-4 glas n=133/87 5-6 glas n=25/16 n=787/488* 7-9 glas n=2/1 10 glas eller fler n=1/0 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 6. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor 2011 Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 27 % och 2011, 22 %. Skillnaderna mellan de män som besvarade frågan 2009 och 2011 var mer synliga, men fortfarande ganska små. Andelen män som drack ett till två glas har minskat och de som drack tre till fyra glas har ökat. En man uppgav 2009 att han drack tio glas eller fler, ingen gjorde detsamma 2011.

11 (19) 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur många "standardglas" dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=329/178) 1-2 glas n=169/87 3-4 glas n=83/50 5-6 glas n=28/18 7-9 glas n=7/3 n=288/158* 10 glas eller fler n=1/0 Män 2009 Män 2011 Diagram 7. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Jämförelse mellan män 2009 och män 2011. Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 12 % och 2011, 11 %. Gränsen för riskbruk går vid fler än tre glas per tillfälle för kvinnor respektive fler än fyra glas för män. För att studera högkonsumtion inom gruppen tillfrågades föräldrarna om hur ofta de drack sex standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle. Ca 65 % av föräldrarna svarade att de aldrig drack sex standardglas eller fler. Runt 28 % av föräldrarna uppgav att detta sker mer sällan än en gång i månaden. För 20 föräldrar sker det en gång i månaden och för tre föräldrar varje vecka. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=810) n=530 Mer sällan än en gång i månaden n=230 n=20 n=782* n=3 Diagram 8. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

12 (19) Andelen föräldrar som aldrig dricker sex glas eller mer vid ett och samma tillfälle har ökat sedan 2009, både bland kvinnor och bland män. Det interna bortfallet på denna fråga har minskat samtidigt var dock det totala antalet deltagande 2009 nästan dubbelt så många, så det är svårt att dra några slutsatser utifrån detta. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=1087/625) Mer sällan n=719/457 än en gång i månaden n=238/137 Varje månad n=12/7 n=1/1 n=970/618* Dagligen eller nästan varje dag n=0/0 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 9. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor 2011. Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 10 % och 2011, 3 %. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=329/178) n=98/66 Mer sällan än en gång i månaden n=190/92 Varje månad n=21/13 n=314/178* n=5/2 Dagligen eller nästan varje dag n=0/0 Män 2009 Män 2011 Diagram 10. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Jämförelse mellan män 2009 och män 2011. Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 4 % och 2011, 3 %.

13 (19) De följande fem frågorna mäter hur många föräldrar som exempelvis har haft svårigheter att sluta dricka, haft behov av återställare eller haft minnesförlust i samband med att de druckit alkohol. Vilket alla kan vara tecken på ett riskabelt alkoholbruk. Dessa frågor fanns inte med i undersökningen 2009 och det finns därför inget att jämföra resultaten med. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur ofta under det senaste året har Du inte kunnat sluta dricka sedan Du börjat? (n=810) n=750 Mer sällan än en gång i månaden n=25 n=4 n=778* n=0 Diagram 11. Fråga 4. Hur ofta under det senaste året har Du inte kunna sluta dricka sedan Du börjat? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 4 %. 10 9 7 6 5 4 3 1 Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? (n=810) n=741 Mer sällan än en gång i månaden n=40 n=2 n=783* n=1 Diagram 12. Fråga 5. Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

14 (19) 10 Hur ofta under det senaste året har Du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? (n=810) n=780* 6 4 n=778 Mer sällan än en gång i månaden n=2 n=1 n=0 Diagram 13. Fråga 6. Hur ofta under det senaste året har Du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 4 %. 10 Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grunda av Ditt drickande? (n=810) n=783* 6 4 n=741 Mer sällan än en gång i månaden n=40 n=2 n=1 Diagram 14. Fråga 7. Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av Ditt drickande? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

15 (19) 10 Hur ofta under det senaste året har Du druckit så att du dagen efter inte kommer ihåg vad Du sagt eller gjort? (n=810) n=780* 6 4 n=745 Mer sällan än en gång i månaden n=34 n=2 n=0 Diagram 15. Fråga 8. Hur ofta under det senaste året har Du druckit så att du dagen efter inte kommer ihåg vad Du sagt eller gjort? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 4 %. Föräldrarna tillfrågades också om de eller någon annan blivit skadad på grund av deras drickande. Majoriteten svarade Nej på frågan. 10 9 7 6 5 4 3 1 Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? (n=810) Nej n=762 Ja, men inte under det senaste året n=22 n=785* Ja, under det senaste året n=1 Diagram 16. Fråga 9. Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 3 %. Undersökningens sista fråga rörde hurivida någon i förälderns omgivning uppvisat oro för dennes alkoholkonsumtion. Majoriteten uppger även här att så inte varit fallet.

16 (19) 10 Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården oroat sig över Ditt drickande eller antytt att Du borde minska på det? (n=810) n=781* 6 4 Nej n=762 Ja men inte under det senaste året n=16 Ja under det senaste året n=4 Diagram 17. Fråga 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över Ditt drickande eller antytt att Du borde minska på det? Rredovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ 2011. *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

17 (19) 3.3 Riskbrukets omfattning i gruppen Av de 810 personer som besvarade formuläret under den aktuella veckan låg 31 personer inom ramen för ett riskbruk. Antalet kvinnor som uppvisade ett riskbruk, d.v.s. som fått 6 AUDIT-poäng eller mer, var 16. Antalet män som uppvisar ett riskbruk, dvs. som fått 8 AUDIT-poäng eller mer, var 15. Två personer fick över 16 poäng och hade således allvarliga alkoholproblem och en av dessa två befann sig över gränsen för starkt beroende, över 20 poäng. Tabell 2. Antal auditpoäng totalt och per kön Auditpoäng Kvinnor Män Totalt antal föräldrar 0 193 22 218 1 154 23 177 2 140 23 164 3 78 31 110 4 28 31 59 5 18 10 28 6 6 13 19 7 4 10 14 8 2 8 10 9 2 3 5 10 1 0 1 11 1 0 1 13 0 1 1 14 0 1 1 16 0 1 1 22 0 1 1 I jämförelse med övriga län eller regioner som gjorde samma undersökning 2011 landar Kronobergs län resultatmässigt ungerfär i mitten. Förutom gällande riskbruk och missbruk bland män där siffran är relativt hög och endast tre län hade en högre andel. Tabell 3. Jämförelse mellan samtliga deltagande län förutom Stockholm. Gjord av M.Bergström Stockholm. Län Kön n Ej riskbruk Riskbruk Missbruk Västerbotten Kvinna 333 98,50 % 1,50 % 0,00 % Man 114 92,98 % 7,02 % 0,00 % Kronoberg Kvinna 623 97,43 % 2,57 % 0,00 % Man 176 91,48 % 7,39 % 1,14 % Gotland Kvinna 128 99,22 % 0,78 % 0,00 % Man 46 93,48 % 6,52 % 0,00 % VG/Skaraborg Kvinna 536 95,52 % 4,29 % 0,19 % Man 158 91,77 % 6,96 % 1,27 % Värmland Kvinna 437 96,80 % 3,20 % 0,00 % Man 120 91,67 % 6,67 % 1,67 % Örebro Kvinna 552 99,09 % 0,91 % 0,00 % Man 166 93,37 % 6,02 % 0,60 % Västmanland Kvinna 494 97,77 % 1,82 % 0,40 % Man 165 90,30 % 9,09 % 0,61 % Dalarna Kvinna 548 96,17 % 3,65 % 0,18 % Man 187 90,91 % 9,09 % 0,00 % Gävleborg Kvinna 605 97,85 % 1,98 % 0,17 % Man 178 89,89 % 9,55 % 0,56 % Västernorrland Kvinna 397 96,73 % 2,77 % 0,50 % Man 126 96,83 % 3,17 % 0,00 % Jämtland Kvinna 309 98,38 % 1,29 % 0,32 % Man 113 94,69 % 4,42 % 0,88 %

18 (19) 4 Slutsatser Svarsfrekvensen under uppmärksamhetsveckan 2011 var god och det interna bortfallet var mindre än vid 2009 års undersökning. Antalet deltagande föräldrar var dock avsevärt mycket högre 2009 eftersom undersökningen då gjordes under två veckor istället för en vecka. Detta slår mest på gruppen storkonsumenter, eftersom chansen att storkonsumenter ingår i gruppen är större ju fler som ingår i undersökningen. Att göra jämförelser mellan frågorna och mellan åren är därför känsligt. Resultatet bör därför tolkas med försiktighet. Vidare finns en viss tolkningsproblematik mellan de två inledande frågorna. Då flera personer svarat att de aldrig dricker samtidigt som de kryssat i att de vanligen dricker ett till två glas vid ett typiskt tillfälle då de dricker alkohol, kan det misstänkas att respondenterna tolkat frågorna lite olika. I jämförelse med undersökningen 2009 har siffrorna förändrats marginellt. Den största skillnaden gör sig synlig i samband med frågan om hur ofta föräldrarna dricker alkohol, där antalet föräldrar som aldrig dricker har minskat och de som dricker en till två gånger i månaden har ökat. I 2011 års undersökning låg 31 personer inom ramen för ett riskbruk. Detta innebär att omkring 4 % av föräldrarna i undersökningen hade ett riskbruk. Detta var 2 % av kvinnorna och 8 % av männen. Som vårdnadshavare bör man fundera på i vilket sällskap man berusar sig. Förmågan att uppfatta det lilla barnets signaler kan påverkas av alkoholkonsumtion, så också förmågan att hålla barnet tryggt. Naturligtvis är både mamman och pappans alkoholintag viktigt att uppmärksamma i detta sammanhang (Göransson 2012). Det förebyggande arbetet på alkoholområdet fortsätter att utvecklas. Ett förslag till länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län har under 2011/2012 arbetats fram av länets kommuner, landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland. Förslaget fokuserar på barns och ungas uppväxtvillkor och alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). Beslut om denna väntas tas under hösten 2012.

19 (19) Referenser Folkhälsoinstitutet (2008:1) Barn i familjer med alkohol- och nakotikaproblem. http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/barn-i-familjer-med-alkohol--ochnarkotikaproblem/ 2012-09-12 Folkhälsoinstitutet 2008 Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården. Folkhälsoinstituetet 2011 Alkohol - Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitiskrapport 2010 http://www.fhi.se/pagefiles/12293/r2011-16-alkohol-kunskapsunderlag-for- Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf 2012-09-12 Folkhälsoinstitutet (2012:1) http://www.fhi.se/vart-uppdrag/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel/alkohol1/ 2012-05-25 Folkhälsoinstitutet (2012:2) http://www.fhi.se/vart-uppdrag/alkohol-narkotika-dopning-tobak-ochspel/alkohol1/riskbruk/ 2012-05-25 Folkhälsoinstitutet (2012:3) http://www.fhi.se/documents/om-oss/redovisade-uppdrag/2011/en-samlad-aterraportering- ANTD-20110331.pdf 2012-05-25 Folkhälsoinstitutet (2012:4) http://www.fhi.se/vart-uppdrag/alkohol-narkotika-dopning-tobak-ochspel/alkohol1/riskbruk/ 2012-05-25 Göransson M och Magnusson Å (2012) Kvinnor och alkohol diagnos, riskbruk och beroende. Liber:Stockholm. Landstinget Kronoberg (2011) Nyström H. & Jönsson J-Å, Barnhälsovårdens årsredovisning 2011. Landstinget Kronoberg (2012) http://www.ltkronoberg.se/upload/dokument/om_landstinget/arbetsomraden/folkhalsa/riskbr uksprojekt.pdf 2012-05-25 Socialstyrelsen (2012) http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/missbrukochberoe nde/granskningavaudit 2012-05-25

kommun: Kan ej svara Vill ej svara AUDIT Här är ett antal frågor om Dina alkoholvanor Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för Dig. Är du Man Kvinna Hur många barn har du? Vilket år är du född? 19xxxxx Yngsta barnets ålder? 1 Hur ofta dricker Du alkohol? 3 Hur ofta dricker Du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? 5 Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? 7. Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av Ditt drickande? 9. Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? 2 Hur många 1 gång i månaden eller mer sällan standardglas (se exempel) dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? 0 t.o.m. 5 mån 6 t.o.m. 11 mån 12 mån och äldre 1 2 3-4 2 4 gånger i månaden 5-6 2 3 gånger i veckan 7 9 4 gånger/vecka eller mer 4 Hur ofta under det Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag senaste året har Du inte kunnat sluta dricka sedan Du börjat? 6. Hur ofta under senaste året har Du behövt en Mer sällan än en gång i drink på morgonen månaden efter mycket drickande dagen innan? Dagligen eller nästan varje dag 8. Hur ofta under det Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag senaste året har Du druckit så att Du dagen efter inte kommit ihåg vad Du sagt eller gjort? Nej 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller Ja, men inte under det någon annan inom senaste året sjukvården) oroat sig Ja, under det senaste över Ditt drickande eller året antytt att Du borde minska på det? Har Du besvarat alla frågor? 10 eller fler Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Nej Ja, men inte under det senaste året Ja, under det senaste året Tack för Din medverkan! Översatt och bearbetat av prof. Hans Bergman, Karolinska Institutet, Stockholm