GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation

Relevanta dokument
GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535

Nutritionsproblem och åtgärder

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Kostråd energirik kost

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

cpetzell Sidan cpetzell Sidan cpetzell Sidan

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Konditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Sammanställning näringsdrycker

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Mängd laktos i olika livsmedel

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Vi reder ut begreppen.

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Tio steg till goda matvanor

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Fresubin 2 kcal HP Fibre

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Nutritionsvårdsprocessen

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Teori - Mat och näring

Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nutrition & risk för undernäring

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

WHO = World Health Organization

23 SEPTEMBER Frukosthantering

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Sammanställning över vällingar och grötar

Energibehov och nutritionsbehandling

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Transkript:

sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade patienter kan drabbas av. Det innebär att det nya immunförsvaret försöker stöta bort det som är främmande; den nya kroppen. Symtom kan förekomma från hud, lever och mag-tarmkanal och tillståndet kan vara livshotande. Akut GvHD kommer inom de första 100 dagarna efter transplantationen. Det finns även en kronisk form av sjukdomen. Gastrointestinala tecken kan var diarré, illamående, kräkningar, bukkramp, ileus, intestinala blödningar. Orala problem kan vara leukoplaki (vita slemhinnefläckar), slemhinneatrofi, rodnad, sår, muntorrhet. Nutritionsbehandlingen innebär en långsam introduktion av mat och dryck. Det kan ta flera månader innan patienten kan försörja sig helt med vanlig mat och dryck. Detta är ytterst viktigt att förklara detta för patient och närstående inför start av nedanstående kostbehandling. Detta PM riktar sig till vårdpersonal vid HEM och beskriver upptrappningsrekommendationer av nutrition vid tarm-gvhd för patienter 18 år vid HEM. För barn <18 år, se GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Termer och förkortningar GvHD HEM Steatorré Rekommendation Graft versus host disease Sektionen för hematologi Fettrik (gråaktig, glansig) avföring på grund av malabsorption av fetter Vid tarm-gvhd bör dietist kontaktas så fort som möjligt (remiss skrivs av läkare). När en patient påbörjar denna upptrappning, påtala för köksbiträde att se till att det finns Elemental 028 och samt riskakor på HEM. Steg 1: Tarmvila Total parenteral nutrition, anpassad efter patientens behov. Energi: basalbehovet x 1,3 dvs. 20 kcal x 1,3 26. Avrundas för enkelhetens skull till 25 kcal/kg kroppsvikt. Proteinbehov: 1,5 g/kg kroppsvikt/dag

sida 2 (5) Följ förändringar i avföringskonsistensen och dokumentera i journaltabell. Steg 2: Start per os Kost per os startar när patienten inte har några eller minimala gastrointestinala kramper och mindre än 500 ml diarré per dag. Flytande laktosfri kost med lågt innehåll av fibrer och fett, 50 ml ges var 3-4:e timme. Starta med elementardiet, Elemental 028 neutral, som är naturligt fri från gluten och komjölk (laktos och mjölkprotein). 100 ml Elemental ger 89 kcal. Ungefär dag 3-4, byt till som är fettreducerat, komjölksfritt pulver med lågt slagginnehåll. 100 ml ger 101 kcal. Komplettera alltid med parenteral nutrition för att täcka energi - och näringsbehov. Utvärdera dagligen om den mängd kalorier patienten får av parenteral nutrition behöver justeras beroende på hur mycket patienten får i sig per os. Upptrappningsförslag Dag Rekommendation Blandning 1 Elemental 028 10 ml 6 kcal 2 Elemental 028 10 ml 9 kcal 150 ml 60 ml pulver utspätt 200 ml Fördelas på X gånger var 3-4 timme 3 Som dag 2 Som dag 2 4 Om det gått bra: Elemental 028 10 ml 9 kcal 100 ml Kcal 10 ml 10 kcal

sida 3 (5) 5 Elemental 028 10 ml 4,5 kcal 2 riskakor 6 Ett kokt ägg, te och 2 riskakor 100 ml Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal Ätit kokt ägg, te 90 kcal Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal 7 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och lagrad ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg 8 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg Lunch: Välj från FS-kost, ta bort grönsakerna skonkost Ätit lunch Steg 3: Introduktion av fast föda Upptrappningsförslag, steg 2. Fast föda börjar introduceras när avföringen är formad och patienten inte har några gastrointestinala kramper. Små portioner med skonsam, ej gasbildande mat med lågt innehåll av laktos, gluten, fibrer och fett var 3-4:e timme.

sida 4 (5) Komplettera med enligt ovan blandning för att täcka energi- och näringsbehov. Introducera därefter fetare livsmedel, utgå från patientens önskemål. Dietisten gör vanligtvis en individuellt anpassad lista för patienten i detta steg. Beställ från menyn FS-kost. Maten kommer med grönsaker men det ska tas bort och inte serveras till patienten i detta steg. Portionen kommer som en hel portion, går i dagsläget inte att beställa mindre. Ta bort hälften och servera. Följ förändringarna och dokumentera i journaltabell. Förslag på andra livsmedel att starta med vid steg 3 Potatis, mjölkfritt potatismos Pasta (glutenfri om gastroenterolog ordinerat detta) Ris Kokt ägg, kokt fisk, fiskbullar Risrätter utan mjölk Vällagrad ost Riskakor Vitt bröd (ev. glutenfritt se pasta) Buljong Mjölkersättning Solhavre, rismjölk eller sojamjölk Om patienten har ont i munnen: prova laktosfri timbalkost Steg 4: Långsam introduktion av vanlig mat Om steatorré (se Termer och förkortningar), fortsatt fettreduktion. Vid kronisk GVHD Näringsdrycker vid viktnedgång och/eller otillräckligt näringsintag. Om steatorré rekommenderas en viss fettreduktion och tillskott av fettlösliga vitaminer. Avsteg från beskriven rutin Bra att veta Vid avsteg från beskriven rutin bör orsaken dokumenteras i patientjournal i Cosmic. Elementarkost har ibland kallats för astronautkost men det uttrycket är förlegat.

sida 5 (5) Hänvisningar Relaterade dokument GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Framtagen av BONK, finns i Kvalitetshandboken nivå Blod och tumörsjukdomar hos barn Litteraturreferenser Bloch, A. Nutrition management of the cancer patient. ASPEN Publication 1990, sid 205-208. Charuas, P.M. The Clinical guide to Oncology. The American Dietetic Association 2000, sid 90-98. Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av 1 Författare: Christina Persson (dietist), Karin Blom Malmberg (VC, Klinisk nutrition). Granskare: Kristina 2012-01-10 Carlson (programansvarig öl), (kvalitetsutvecklare), Kerstin Lugnet (nutritionsansvarig ssk), Janet Lundqvist (ssk), Anette Skoglund (AC), Lena Svärd (ssk). Ansvarig för information om PM: KU 2 Tillägg förslag till livsmedel steg 3. Ny författare: Anna- Maria Hansdotter (sektionschef, Klinisk Nutrition). Granskare: Kristina Carlson, Anette Skoglund (tf. VC) Anna-Maria Hansdotter, 2013-03-26 Kompetensansvarig: Kvalitetsutvecklare för e-post 3 Förändringar i matbeställning, borttag av förtryckt kcal. Granskare: Anneli Jonsson (dietist), Kristina Carlson, 2015-10-26 Janet Lundqvist 4 Justering och tillägg av kcal, barndokument, initiering. Granskare: Anneli Jonsson, Kristina Carlson, Janet Lundqvist 2016-04-13