- KOMMUNFULLMÄKTIGE -

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Plats och tid för sammanträdet Heby Folkets Hus, kl 17:00 1 november Tillväxtalliansen + MP kl 15.30 S+V kl 15.00 SD kl 15.00 Kaffe och kaka kl 17.00 Kaffe och smörgås kl 18.30 Ärenden Inledning 1 Kommunfullmäktiges öppnande Anteckningar 2 Upprop samt anmälan om närvarande 3 Val av justerande 4 Justering (Förslag: Kommunkontoret, 9 november kl 09.00) Frågor och rapporter 5 Bredbandsutbyggnad, information 2014/245 Kl 17.15 Hanna Svensson Kommunstyrelsen 184, 18 oktober 2016 6 Styrelser, nämnder och beredning, information 7 Revisorerna, information 8 Återrapportering 9 Frågor 10 Allmänhetens frågor Kl 18.15 Beslutsärenden 11 Vafab, konsortialavtal och borgen 2000/163 Kommunstyrelsen 162, 27 september 2016 PM, 15 september 2016 Begäran om kommunal borgen, 23 augusti 2016 Borgensförbindelse Utökat lånebehov och borgen för VafabMiljö, 23 augusti 2016 12 Detaljplan dp 344 Härvstaområdet, Heby tätort 13 Detaljplan för område vid Torget, Heby dp 308 2014/134 Kommunstyrelsen 163, 27 september 2016 PM, 14 september 2016 Plankarta 2006/94 Kommunstyrelsen 165, 27 september 2016 Missiv, 12 september 2016 Plankarta, 4 juli 2016 DP Heby Torg, antagande, 27 september 2016 Samrådsredogörelse, 5 juli 2016 Utställningsutlåtande, 12 september 2016 Solstudie 1

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - 14 Delårsbokslut per 31 augusti 2016 2016/81 Kommunstyrelsen 179, 18 oktober 2016 Delårsbokslut per 31 augusti 2016 (ver 044) Samverkansnämnden 37, 3 oktober 2016 Verksamhetsberättelse och delårsbokslut, samverkansnämnden per 31 augusti 2016 Utbildningsnämnden 131, 7 oktober 2016 Vård- och omsorgsnämnden 109, 5 oktober 2016 Samhällsbyggnadsnämnden 81, 6 oktober 2016 Kultur- och fritidsnämnden 56, 5 oktober 2016 Bygg- och miljönämnden 104, 11 oktober 2016 Kommunfullmäktiges revisorer 78, 25 oktober 2016 Revisionsskrivelse 25 oktober 2016 Rapport, KPMG 15 Revidering av reglemente för Samverkansnämnden 2016/153 Ks 191, 18 oktober 2016 PM 5 oktober 2016 Samverkansnämnden 40, 3 oktober 2016 Reglemente 16 Policy för krisberedskap 2015/45 Kommunstyrelsen 196, 18 oktober 2017 Kommunstyrelsen 174, 27 september 2016 Policy för krisberedskap, 6 september 2016 Motioner och medborgarförslag 19 Anmälan av nya motioner 20 Anmälan av nya medborgarförslag - Större matsal vid Heby skola - Fritt WiFi i Heby, Tärnsjö, Östervåla och Morgongåva - Åtgärder längs Axsjöns norra strand Val 19 Avsägelser 2016 - Britt-Lis Leffler (S) avsäger sig uppdraget som ersättare i Vård- och omsorgsnämnden 2016/2 20 Val Val av ersättare i Vård- och omsorgsnämnden 2

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Avslutning 21 Anmälningsärenden 2014/231 Länsstyrelsen i Uppsala län, ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige, 14 oktober 2016 Länsstyrelsen i Uppsala län, ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige, 14 oktober 2016 Kommunstyrelsen 170, 27 september 2016 Utbildningsnämnden 120, 22 september 2016 Annika Krispinsson Ordförande Sammanträdet kommer att sändas på webben. Se Heby kommuns hemsida. 3

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 18 oktober 2016 Ks 184 Dnr 2014/245 011 Bredband, information Kommunstyrelsen tackarför informationen Sammanfattning Bredbandstillgången i Heby kommun har ökat från 8,8% till 13,2% mellan 2014 till 2015, det är dock fortfarande den lägsta siffran i länet. Flera projekt har genomförts och påbörjats under 2016 både i tätorterna och på landsbygden vilket gör att anslutningsgraden kommer att öka även kommande år. Utredning Post och telestyrelsen gör varje år en kartläggning över anslutningsgraden i kommunen, statistiken är uppdelad mellan tätort och glesbygd. I Heby kommun har anslutningsgraden i tätort ökat från 13,25% till 16,1% och i glesbygden 0,8% till 6,9% mellan 2014 och 2015. Under 2016 har utbyggnaden fortsatt i tätorterna och på landsbygden. I tätorterna har utbyggnad skett främst i Östervåla, Heby, Morgongåva och Vittinge av IP-Only och HebyNet. På landsbygden har projekt pågått i Haga och Råsbo-Östa av Huddunge Telekom. Uppsala län tilldelades 96 miljoner kronor i en första utdelning + 50 miljoner kronor som handläggs och betalas ut under hösten 2016. Hela stödsumman för Uppsala län är uppsökt av projekt vilket gör att det inte finns mer pengar att ansöka om. Utav de projekt som beviljats stöd ligger två i Heby kommun, dessa är Haga och Råsbo-Östa. Under hösten kommer också ansökan om stöd för Vansjö-Nordsjö att handläggas. Hösten 2016 annonserades att ytterligare 850 miljoner kronor under 2017-2020 för hela landet. Det är ännu inte presenterat hur stor del av beloppet som kommer att tilldelas Uppsala län. Handläggningen av bredbandsstöd sker enligt ett poängsystem där projekten måste nå upp i en viss poängsumma för att kvalificera sig. Länsstyrelsen i Uppsala län markerar också ansökningarna efter inkommet datum vilket gör att det är viktigt att ansökningarna kommer in i tid. I och med att det kan komma mer pengar till länet är det ett bra tillfälle att lämna in nya ansökningar för nya landsbygdsområden. Beslutsunderlag PM 5 oktober 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen tackar för informationen Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Enhetschef mark & plan Handläggaren Kommunfullmäktige Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 4

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 27 september 2016 Ks 162 Dnr 2000/163 050 Begäran om utökad borgen till VafabMiljö AB Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige beviljar VafabMiljö AB dess begäran om utökad borgen för Hebys kommuns andel av nytt lån upp till 650 MSEK. Andelen uppgår till 29,9 MSEK och utgör 4,60 % av lånet. Borgensavgiften är 0,5% gentemot VafabMiljö AB. Sammanfattning VafabMiljö behöver en utökning av det nuvarande kommunala borgensåtagandet för att klara av de stora investeringar som förbundet står inför. Den befintliga borgen för lån och andra åtaganden på totalt 411 mkr är snart utnyttjad till fullo. Medlemskommunerna behöver ta ett beslut om utökat borgensåtagande för investeringar och åtaganden som måste genomföras. VafabMiljö står inför flera stora investeringar som är ålagda via myndighetsbeslut, såsom uppförande av reningsanläggningar för lakvatten och sluttäckning av deponier. Dessa måste utföras och har krav på tidpunkt för färdigställande. Det finns också andra nödvändiga investeringar såsom utökning av nya deponin, reinvesteringar i befintliga anläggningar, utbyte av uttjänta maskiner och fordon. Direktionen i VafabMiljö har beslutat att be medlemskommunerna om utökad kommunal borgen om ytterligare 239 mkr enligt förbundsordningen 13. Det totala borgensbehovet uppgår därmed till 650 mkr. Beslutsunderlag PM, 15 september 2016 Borgensförbindelse Begäran om kommunal borgen, 23 augusti 2016 Utökat lånebehov och borgen för VafabMiljö, 23 augusti 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Kommunfullmäktige beviljar VafabMiljö AB dess begäran om utökad borgen för Hebys andel av nytt lån upp till 650 MSEK. Andelen uppgår till 29,9 MSEK och utgör 4,60 % av lånet. Borgensavgiften är 0,5% gentemot VafabMiljö AB. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 5

PM 1 (1) Datum 15 september 2016 Diarienr/Dplankod Central förvaltning Ekonomienheten Mikael Eriksson Ekonomichef Begäran om utökad borgen till VafabMiljö AB Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige beviljar VafabMiljö AB dess begäran om utökad borgen för Hebys andel av nytt lån upp till 650 MSEK. Andelen uppgår till 29,9 MSEK och utgör 4,60 % av lånet. Borgensavgiften är 0,5% gentemot VafabMiljö AB. Sammanfattning VafabMiljö behöver en utökning av det nuvarande kommunala borgensåtagandet för att klara av de stora investeringar som förbundet står inför. Den befintliga borgen för lån och andra åtaganden på totalt 411 mkr är snart utnyttjad till fullo. Medlemskommunerna behöver ta ett beslut om utökat borgensåtagande för investeringar och åtaganden som måste genomföras. VafabMiljö står inför flera stora investeringar som är ålagda via myndighetsbeslut, såsom uppförande av reningsanläggningar för lakvatten och sluttäckning av deponier. Dessa måste utföras och har krav på tidpunkt för färdigställande. Det finns också andra nödvändiga investeringar såsom utökning av nya deponin, reinvesteringar i befintliga anläggningar, utbyte av uttjänta maskiner och fordon. Direktionen i VafabMiljö har beslutat att be medlemskommunerna om utökad kommunal borgen om ytterligare 239 mkr enligt förbundsordningen 13. Det totala borgensbehovet uppgår därmed till 650 mkr. Mikael Eriksson Ekonomichef Delges: VafabMiljö AB Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 6

From: Maria Enarsson Sent: 24 Aug 2016 08:20:09 +0000 To: information Cc: Carina Färm Subject: begäran om kommunal borgen Attachments: Brev om begäran om kommunal borgen 2016.pdf, Heby Kommun utökad borgen 201606.pdf, Skrivelse till medlemskommunerna Utökat lånebehov och borgen för VafabMiljö.pdf Begäran om kommunal borgen VafabMiljö Kommunalförbund begär härmed utökad kommunal borgen för att finansiera lån för investeringar knutna till medlemskommunernas avfallsansvar enligt Miljöbalken, amortering av lån, säkerhet för avslutning av avfallsupplag samt pensioner enligt förbundsordning och konsortialavtal. Därför skickar vi nu ut borgenshandlingar, specificerade per kommun. Vi önskar att dessa blir behandlade och undertecknade snarast. Påtecknade handlingar, inklusive kopior av beslut av respektive KF/KS och kopior av påskriftsrätt skickas till: VafabMiljö Kommunalförbund 721 37 Västerås Märk kuvertet: Borgen/ Diarienr 2016/0375-VKF Ev frågor kan ställas till: Carina Färm 021/39 35 01 Helena Johansson 021/39 35 02 Bilagor: Följebrev Borgensförbindelse Skrivelse Utökat lånebehov och borgen för VafabMiljö Med vänlig hälsning VafabMiljö Kommunalförbund Direktnr: 021-39 92 59 7

Reception: 021-39 35 00 Adress: Returvägen 20, 721 37 Västerås E-post: maria.enarsson@vafabmiljo.se Hemsida: www.vafabmiljo.se Tänk på miljön innan du skriver ut. Om du måste, välj gärna utskrift på båda sidor. 8

9

Heby Kommun Andel i borgensansvar 4,60% BORGENSFÖRBINDELSE För VafabMiljö Kommunalförbunds förpliktelser enligt nedan tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld. Till borgensbeloppet tillkommer ev. upplupen ränta. För borgen gäller allmänna villkor enligt nedan. Borgen för lån och bankkontokrediter för investeringar knutna till kommunernas avfallsansvar enligt miljöbalken samt amortering av externa lån upp till 567.000.000 kronor (femhundrasextiosju miljoner kronor) Kreditgivare: Västerås stad Heby kommuns andel 4,60% * 567.000.000 kronor = 26.082.000 kr Borgen som säkerhet för avslutning av avfallsupplag och pensioner upp till 83.000.000 kronor (åttiotre miljoner kronor) Heby kommuns andel 4,60% * 83.000.000 kronor = 3.818.000 kr Total borgen för Heby kommun del är därmed 29.900.000 kr Allmänna villkor Borgensman har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Betalar borgensman till kreditgivaren på grund av sin borgen, skall han särskilt meddela kreditgivaren att han betalt såsom borgensman och begära att detta noteras hos kreditgivaren. Behörighetshandling för rätten att underskriva borgenshandling skall bifogas. Ort och datum:. Borgensman: Heby kommun Underskrift/er. Namnförtydligande:. 10

2016-08-23 Till medlemskommunerna för VafabMiljö Kommunalförbund Utökat lånebehov och borgen för VafabMiljö Sammanfattning VafabMiljö behöver en utökning av det nuvarande kommunala borgensåtagandet för att klara av de stora investeringar som förbundet står inför. Den befintliga borgen för lån och andra åtaganden på totalt 411 mkr är snart utnyttjad till fullo. Medlemskommunerna behöver ta ett beslut om utökat borgensåtagande för investeringar och åtaganden som måste genomföras. VafabMiljö står inför flera stora investeringar som är ålagda via myndighetsbeslut, såsom uppförande av reningsanläggningar för lakvatten och sluttäckning av deponier. Dessa måste utföras och har krav på tidpunkt för färdigställande. Det finns också andra nödvändiga investeringar såsom utökning av nya deponin, reinvesteringar i befintliga anläggningar, utbyte av uttjänta maskiner och fordon. Direktionen i VafabMiljö har beslutat att be medlemskommunerna om utökad kommunal borgen om ytterligare 239 mkr enligt förbundsordningen 13. Det totala borgensbehovet uppgår därmed till 650 mkr. VafabMiljö ser inte i nuläget att borgensåtagandet ska behöva höjas ytterligare. Målet är istället att kunna egenfinansiera investeringarna i allt högre grad än vad som är möjligt i dag genom att justera renhållningstaxan. Ärendebeskrivning Bakgrund Ägarkommunerna till VafabMiljö AB undertecknade i början av 2009 en borgensförbindelse för lån och checkräkningskrediter upp till 170 mkr. 2013 beslutades om en utökad borgen till totalt 410,9 mkr för åren 2014-2015. Kreditgivaren är Västerås stad. Nu har VafabMiljö snart nått gränsen på 410,9 mkr och behöver därför snarast få en utökning av kredit och borgen för att klara nödvändiga åtaganden de kommande åren. En utökning av borgensåtagandet har diskuterats i företagsledning och med direktionen och styrelsen för VafabMiljö. Det har då konstaterats att det ansetts fördelaktigt att invänta ombildandet av VafabMiljö från aktiebolag till ett kommunalförbund. Det är i dagsläget inte möjligt för VafabMiljö att fortsätta med den finansiella situation som råder utan att få en utökad borgen. Västerås stad kan inte som enda medlemskommun ge kredit utan säkerhet, vilket kommer att resultera i höjd ränta för VafabMiljö för det belopp som överstiger beviljad borgen för checkräkningskrediten på 336,6 mkr. Anledningen till utökning av kredit och borgen är flera. De olika delarna beskrivs nedan. Huvudkontor: Returvägen 20, Gryta avfallsstation, Västerås Postadress: 721 87 Västerås Reception: 021-39 35 00 Fax 021-33 51 50 Organisationsnummer: 556191-4200 E-post: info@vafabmiljo.se Hemsida: www.vafabmiljo.se 11

2 (4) Kommande investeringsbehov VafabMiljö står inför flera stora investeringar som är ålagda via myndighetsbeslut, såsom uppförande av reningsanläggningar för lakvatten och sluttäckning av deponier. Dessa måste utföras och har krav på tidpunkt för färdigställande. Det finns även andra nödvändiga investeringar såsom utökning av nya deponin, reinvesteringar i befintliga anläggningar, utbyte av uttjänta maskiner och fordon mm. Nödvändiga investeringar uppgår till 363 mkr och sluttäckningsutgifter på 38 mkr fram till och med 2018. En del kan finansieras via egenfinansiering och en del via sluttäckningsavgift från medlemskommunerna, vilket innebär att lånebehovet uppgår till 230 mkr. Nedan sammanställs investeringarna i tabell 1 samt i tabell 2 redovisas lånebehovet för investeringarna. Tabell 1. Sammanställning över investeringar tom 2018. Tabell 2. Investeringar och beräkning av lånebehov tom 2018 Borgen till Länsstyrelsen för sluttäckning Länsstyrelsen ställer krav på att den som har ansvaret för sluttäckning av en deponi har en borgen motsvarande ett belopp som Länsstyrelsen fastställer. I dag har vi nyttjat borgen för 58,3 mkr för befintliga deponier. Swedbank har även lämnat en garanti om 16,7 mkr för Sänkmossens deponi och del av Gryta pga Länsstyrelsens utökade krav tom 2017-12-31. 12

3 (4) Pensioner För pensioner har även en säkerhet utställts av medlemmarna motsvarande 16,0 mkr. Borgensbehovet för pensioner ändras årligen beroende på antalet anställda, ränteläget och bedömd medellivslängd av KPA. Prognosen fram till och med 2018 är svåruppskattad men bedöms att öka med 9 mkr. Behov av utökat kommunalt borgensåtagande Tabell 3 nedan visar VafabMiljös behov av tillkommande borgensbehov med 239 mkr utöver befintligt borgensåtagande. Tabell 3. Fördelningen av borgensåtagandet mellan kommunerna enligt förbundets konsortialavtal och tidigare aktieägaravtal utöver befintligt borgensåtagande blir enligt tabell 4 nedan. Tabell 4. Eftersom Västerås stad är kreditgivare kommer Västerås borgensåtagande att minskas med deras andel av checkräkningskrediten. Borgensåtagande kopplat till flerårsprognos och taxenivåer VafabMiljö har under flera år redovisat ett negativt ekonomiskt resultat för den hushållsrelaterade delen av verksamheten. Orsaken till underskotten är att VafabMiljö inte fått höja sina avgifter gentemot ägarkommunerna i takt med att kostnaderna ökat. För att komma ikapp med intäkterna samt för att möta kommande investeringskostnader behöver renhållningsavgifterna höjas. Målet är att hushållsdelen skall ha ett resultat i balans vilket är ett krav enligt kommunallagen. Underskottet för hushållsverksamheten är i prognosen med bibehållen avgiftsnivå -12,9 mkr 2017 och -16,4 mkr 2018. 13

4 (4) Intäkterna för hushållsdelen behöver en avgiftshöjning 2017 på 5 % för att ge ett nollresultat. För åren 2018-2020 har taxehöjningarna beräknats till 2,5 % per år för att klara en ekonomi i balans och för att kunna egenfinansiera mer av investeringarna. Förändringen av taxorna 2017 motsvarar en ökning av ett normalabonnemang för en villakund med ca 11 kronor per månad. Genom den föreslagna ökningen kommer behovet av kommunal borgen för lån att minska från tidigare aviserade 700 mkr till 650 mkr då möjligheten till egenfinansiering av investeringarna ökar. Förutom nödvändig intäktsökning så kommer besparingar på administration, inköp och köpta tjänster att göras framförallt genom effektivare samordning av resurser och kompetenser inom förbundet. Plan för beslut i medlemskommuns fullmäktige Enligt det konsortialavtal som gäller mellan medlemskommunerna ska frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt samrådas i ett medlemsråd innan respektive kommunfullmäktige tar ställning i frågan. Varje medlemskommun ska till medlemsrådet utse en representant från kommunstyrelsen. Medlemsrådet har inte någon beslutanderätt och är inte heller företrädare för kommunerna. Med anledning av behovet av utökat borgensåtagande kallade Västerås stad till ett medlemsråd den 17 juni 2016 där frågan diskuterades. Därefter skickar nu kommunalförbundet ut handlingar för begäran om utökad borgen som medlemskommunerna behöver besluta om i sina respektive kommunfullmäktige snarast möjligt. VafabMiljö Kommunalförbund Carina Färm, VD 14

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 27 september 2016 Ks 163 Dnr 2014/134 214 Dp 344 Härvstaområdet, Heby tätort, rättelse Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Skrivfelet i plankartan för DP 344 Härvsta, antagen av kommunfullmäktige 26 april 2016 rättas. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog 26 april 2106 DP 344 för Härvsta. Länsstyrelsen uppmärksammade efter planens antagande att plankartan innehöll ett skrivfel. Skrivfelet avses genom detta beslut rättas. Efter att detaljplanen för Härvsta antagits noterade Länsstyrelsen att Trafikverket i sitt samrådsyttrande framförde en synpunkt om att berörd del av väg 254 liksom ett område utmed väg 72 i plankartan är angivna som LOKALGATA och att dessa istället ska benämnas GENOMFART. Kommunen kommenterade i samrådsredogörelsen att man skulle genomföra en revidering av plankartan. Tyvärr gjordes detta inte innan planen antogs. Enligt 26 förvaltningslagen (1986:223) kan kommunen därför ta beslut om rättelse av skrivfelet. Beslutsunderlag Missiv, 14 september 2016 Plankarta Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Skrivfelet i plankartan för DP 344 Härvsta, antagen av kommunfullmäktige 26 april 2016, rättas. Förslagsordning Ordföranden ställer eget förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 15

PM 1 (1) Mark- och planeringsenheten Iris Björkman Samhällsplanerare och karttekniker 0224-361-64 Iris.bjorkman@heby.se Datum Diarienr/Dplankod 14 september 2016 Dnr 2014/134 Dpl 214 Kommunstyrelsen Rättelse av skrivfel i plankartan, DP 344 Härvsta Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Rätta skrivfelet i plankartan för DP 344 Härvsta, antagen av kommunfullmäktige 2016-04-26. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 2016-04-26 DP 344 för Härvsta. Länsstyrelsen uppmärksammade efter planens antagande att plankartan innehöll ett skrivfel. Skrivfelet avses genom detta beslut rättas. Utredning Efter att detaljplanen för Härvsta antagits noterade Länsstyrelsen att Trafikverket i sitt samrådsyttrande framförde en synpunkt om att berörd del av väg 254 liksom ett område utmed väg 72 i plankartan är angivna som LOKALGATA och att dessa istället ska benämnas GENOMFART. Kommunen kommenterade i samrådsredogörelsen att man skulle genomföra en revidering av plankartan. Tyvärr gjordes detta inte innan planen antogs. Enligt 26 förvaltningslagen (1986:223) kan kommunen därför ta beslut om rättelse av skrivfelet. I tjänsten Iris Björkman Bilaga: Plankarta Delges: Mark- och planering Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 16

E 170600 N 6647300 N 6647300 E 171000 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. N 6647200 e1 I PARK E B Bullerskydd B u e1 I e1 I e1 u I e1 I LOKALGATA B GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GENOMFART LOKALGATA PARK Genomfartstrafik Lokaltrafik Anlagd park N 6647100 u u u LOKALGATA e1 I u u u NATUR Kvartersmark B E Naturområde Bostäder Tekniska anläggningar N 6647000 GENOMFART e1 I u e1 PARK I u u u B e1 LOKALGATA I u NATUR e1 I u e1 B uu I e1 I LOKALGATA UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e 1 Högst 25 % av fastighetsytan får bebyggas BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u Byggnad får inte uppföras Marken får endast bebyggas med uthus och garage. Ej uthus avsedda för bostadsändamål Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning I Högst en våning. Vind och källare får inredas Bullerskydd Samråd ska ske med Trafikverket gällande placering och utformning av bullerskydd utmed järnvägen Dalabanan. N 6646900 PARK e1 I u e1 I u u B e1 I E PARK e1 I B e1 I u u e1 B I e1 I B e1 u I e1 I ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandefrågor Heby kommun Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Utlåtande efter utställning Bullerutredning u B e1 I LOKALGATA u B e1 I e1 u I u e1 I LOKALGATA B e1 I B e1 I Detaljplan för Härvstaområdet Heby kommun ANTAGANDEHANDLING Uppsala län Beslutsdatum Godkännande Instans 2016-04-05 Ks 65 Antagande N 6646700 2016-04-26 Kf 56 E 170700 E 170800 E 170900 E 171000 2016-03-07 Laga kraft 2016-05-25 0 10 20 40 60 80 100 meter (A2 Skala 1:2000) Anders Ågren samhällsplanerare Lina Kumlin, ETTELVA Arkitekter AB planarkitekt 17

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 27 september 2016 Ks 165 Dnr 2006/94 214 Ny detaljplan Heby torg Heby tätort, DP 308 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Förslag till ny detaljplan Heby torg Heby tätort, 27 september 2016, antages. Kommunstyrelsen beslutar Utlåtande efter utställning, 12 september 2016, godkännes. Sammanfattning Planhandlingar för DP 308 Heby torg, har tagits fram. Planförslaget var ute på samråd 2015-09-07 till 2015-10-05. Planhandlingarna reviderades efter inkomna synpunkter och var ute för utställning mellan 2016-07-07 och 2016-08- 24. Efter utställningen har ett utställningsutlåtande sammanställts och handlingarna reviderats. Planarbetet för Heby torg har pågått under en längre tid. Planen har varit ute på samråd samt utställning under det gångna året och handlingarna har reviderats efter dessa. Syftet med den nya planen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. Detaljplanen genomförs med normalt förfarande enligt äldre PBL. Beslutsunderlag Missiv, 12 september 2016 Plankarta, 4 juli 2016 DP Heby Torg, antagande, 12 september 2016 Samrådsredogörelse, 3 maj 2016 Utställningsutlåtande, 12 september 2016 Solstudie Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta: Förslag till ny detaljplan Heby torg Heby tätort, 27 september 2016, antages. Kommunstyrelsen beslutar Utlåtande efter utställning, 12 september 2016, godkännes. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 18

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 27 september 2016 Protokollsanteckning Carina Schön (S): Det är fantastiskt att det har blivit intressant att bygga lägenheter i Heby kommun, inte bara kommunens eget bostadsbolag utan även för privata byggherrar. Efterfrågan på boende i Heby kommun har sakta men säkert ökat genom åren. Att det ges möjlighet att bygga nya lägenheter centralt i Heby samhälle är oerhört viktigt. Jag har förståelse för den ekonomiska sidan, att fler lägenheter ger möjlighet att få en bra ekonomi på byggprojektet. Jag har även en förståelse för att det är bra med att få till många lägenheter i ett så pass centralt läge. Jag hade dock som en önskan att den högsta höjden på huset skulle anpassas till de kringliggande husen, alltså max 2 och en indragen våning. Det hade då blivit en mer estetisk tilltalande vy och en bättre tillvaro för villorna bredvid det tänkta flerfamiljshuset. Delges Enhetschef mark & plan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

MISSIV 1 (2) Kommunstyrelsen Datum Diarienr/Dplankod 12 sep 2016 Dnr 2006/94 DP 308 Ny detaljplan Heby torg Heby tätort, DP 308 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Utlåtande (2016-09-12) efter utställning godkännes. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Förslag (2016-09-12) till ny detaljplan Heby torg Heby tätort, antages. Sammanfattning Planhandlingar för DP 308 Heby torg, har tagits fram. Planförslaget var ute på samråd 2015-09-07 till 2015-10-05. Planhandlingarna reviderades efter inkomna synpunkter och var ute för utställning mellan 2016-07-07 och 2016-08-24. Efter utställningen har ett utställningsutlåtande sammanställts och handlingarna reviderats. Ärendet Planarbetet för Heby torg har pågått under en längre tid. Planen har varit ute på samråd samt utställning under det gångna året och handlingarna har reviderats efter dessa. Syftet med den nya planen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. Detaljplanen genomförs med normalt förfarande enligt äldre PBL. Planen planeras antas av kommunfullmäktige fjärde kvartalet 2016. I tjänsten Hanna Svensson Samhällsplanerare Delges: Mark- och planeringsenheten VA-enheten Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 20

Datum 12 sep 2016 2 (2) Bilagor: Plan- och genomförandebeskrivning (2016-09-12) Plankarta (2016-09-12) Samrådsredogörelse (2016-07-05) Utställningsutlåtande (2016-09-12) 21

E 170100 E 170400 6647300 N 6647300 PARK PARK II BH II-II+I p1 BUSSTORG C2 I e2200 f 1 6647200 BDK II u u GÅRDSGATA BCH III+I p 3 e150 BCH III-III+I p2 e150 u LOKALGATA PARK t BSKIII e440 u PARK BII e 3 25 u 6647100 N 6647100 E 170200 E 170100 W PARK E 170300 PARK E 170400 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA GÅRDSGATA PARK BUSSTORG Kvartersmark B BCH BDK BH BSK C2 Vattenområden W Lokaltrafik Trafik på fotgängarnas villkor Anlagd park Torg- och kollektivtrafikverksamhet samt lokaltrafik (biltrafik, gång- och cykeltrafik), väderskydd, parkeringsplatser och planteringar. Bostäder Bostäder, lokaler för samlingslokal, handel och kontor får inrättas i markplan Bostäder, vård och kontor Bostäder, lokaler för handel och kontor får inrättas i markplan Bostäder, skola och kontor Kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen samt mindre kontor Öppet vattenområde BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u Marken får inte bebyggas Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar UTNYTTJANDEGRAD e150 Största byggnadsarea i procent per fastighetsarea e2200 Största byggnadsarea i m 2 e325 e440 Största byggnadsarea i procent per fastighetsarea Största byggnadsarea i procent per fastighetsarea PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering p1 p2 p3 Utformning I Byggnads långsida ska placeras i fastighetsgräns mot gårdsgata. Byggnads långsida ska placeras i egenskapsgräns mot gårdsgata Byggnads norrsida ska placeras i egenskapsgräns mot gårdsgata Högsta antal våningar +I Plus en indragen våning. Indraget ska vara minst en meter i förhållande till underliggande våning och utföras på byggnadsdelar som vetter mot minst två vädersträck varv den ena är norr. I-IV Lägsta-högsta antal våningar Utseende f1 Övrigt t Bebyggelse ska gestaltas sammanhållet och vända långsida mot norr. Öppna passager genom byggnad är tillåtna. Gångbro ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats PRIMÄRKARTANS BETECKNINGAR 00:0 Lr 0 10 20 Traktgräns Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Rättighet Bostadshus Uthus Övrig byggnad Elledning jord Höjdkurvor Rutnätspunkt Slänt Belysningsstolpe Väg Gångbana Staket Stödmur Häck Lövträd Transformator Vattentorn 30 Bakgrundskarta utdrag ur Heby kommuns primärkarta Koordinatsystem Sweref 99 16 30, höjdsystem RH 00 HEBY KOMMUN Detaljplan för HEBY TORG Heby kommun Skala 1:1000 (A2) Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning inkl Genomförandefrågor ANTAGANDEHANDLING, ÄPBL 40 50 60 Uppsala län 70 Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Upprättad 2016-07-04 Reviderad 2016-09-27 80 90 100 meter Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Antagande Laga kraft Instans UTNYTTJANDEGRAD Strandskyddet är upphävt inom kvartersmark i planområdet. Se Länsstyrelsens beslut Dnr 511-4828-16 22 Hanna Svensson Samhällsplanerare Stefan Stare, ETTELVA Arkitekter Planarkitekt FPR/MSA DP 308

ANTAGANDEHANDLING 1 (21) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 SAMRÅDSTID 2015-09-07 2015-10-05 UTSTÄLLNINGSTID 2016-07-07 2016-08-24 Antagen Laga kraft DETALJPLAN FÖR Heby torg DP 308 Heby tätort Heby kommun Normalt planförfarande 23

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 2 (21) INNEHÅLL PLANBESKRIVNING... 3 Handlingar... 3 Planprocessen... 3 PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Översiktsplan... 4 Detaljplan... 5 Miljöbedömning... 5 Riksintresse... 5 PLANDATA... 5 Geografiskt läge... 5 Areal... 5 Markägoförhållanden... 5 Allmän områdes-beskrivning samt landskaps/stadsbild... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 7 Natur och friytor... 7 Bebyggelse... 10 Tillgänglighet... 13 Gator och trafik... 14 Torg... 16 Hälsa och säkerhet... 18 Teknisk försörjning... 18 GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 20 ORGANISATORISKA FRÅGOR... 20 Tidplan... 20 Genomförandetid... 20 Huvudmannaskap... 20 Förfarande... 20 Avtal... 20 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 20 Fastighetsbildning... 20 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 21 24

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 3 (21) PLANBESKRIVNING Handlingar - Plankarta - Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor - Fastighetsförteckning Planprocessen En detaljplan krävs när områden ska bebyggas och när användningen av en fastighet eller ett område avses att förändras. Kommunens planläggning fastslår användning av mark- och vattenområden samt reglerar bebyggelse, gator, parker och friluftsområden. Initiativet till att upprätta en detaljplan kan komma från markägare och exploatörer men även från politiskt håll när frågor som exempelvis ledningsförsörjning, vägdragningar eller byggnationer av allmännyttiga verksamheter kräver en förändrad markanvändning. I en detaljplan är plankartan den juridiskt bindande handlingen som ligger till grund för bygglovsprövning. Den anger bland annat hur bebyggelse ska regleras, vad som ska vara allmän platsmark eller kvartersmark. Planbeskrivningen syftar till att beskriva de förändringar som planen innebär för en plats, samt områdets förutsättningar. Planbeskrivningen är också ett stöd för att underlätta tolkning av plankartan. Kapitlet genomförandefrågor syftar till att säkerställa ett genomförande av detaljplanen. Den tillämpas som stöd vid fastighetsbildning, avtalsskrivning för fördelning av kostnader mellan berörda parter m.m. efter planens antagande. Planuppdrag för detaljplanen för Heby Torg gavs 2006-10-13, planhandlingarna har därför tagits fram enligt ÄPBL. Planen genomförs med normalt planförfarande enligt gamla planprocessen. Processpilen nedan illustrerar vart i planprocessen som den aktuella detaljplanen befinner sig. 25

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 4 (21) PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Sedan mitten av 1990-talet har inga lägenheter i flerbostadshus tillkommit i Heby tätort. Idag bedöms att det finns behov av lägenheter för framför allt mindre hushåll, som kanske i många fall lämnar ett boende i eget hus i bygden. Heby centrum som helhet är under viss omvandling bland annat beroende av strukturella förändringar för handeln i kommunens södra delar. Flera av verksamheterna upplever problem med minskade kundunderlag. Detta skapar behov av förbättrade förutsättningar för handeln i form av dels fler boende dels ändamålsenliga och rätt lokaliserade lokaler. Heby centrum med kyrkan i fonden Planområdets läge med närhet till kommunikationer och service skapar goda förutsättningar för bostäder i en attraktiv och central del av Heby. Syftet med den nya planen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. I samband med planarbetet har strandskydd om 25 meter från Arnebobäcken och strandskydd om 100 meter från Örsundaån upphävts enligt beslut av Länsstyrelsen, se karta sid 8. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan, Kommunplan 2013, för Heby kommun beskrivs Heby tätort som kommunens administrativa centrum. Här finns en stor del av den offentliga servicen. Heby fungerar genom sitt läge i anslutning till två riksvägar samt järnvägen som ett infrastrukturnav, men är genom sitt serviceutbud också en målpunkt i sig. Översiktsplanens riktlinjer för framtida markanvändning anger att det kan 26

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 5 (21) behövas bostäder i Heby för att öka underlag för service och kollektivtrafik. Ny bostadsbebyggelse bör förläggas till befintliga planområden inom ortens befintliga struktur. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan. Detaljplan För området gäller i huvudsak DP 24 från 1963. Planens genomförandetid har gått ut. Planen anger bl.a. markanvändningen allmänt ändamål. Bestämmelsen är föråldrad och efter Plan- och Bygglagens införande krävs att markens användning är närmare angiven i detaljplanen. Planen reglerar även delar av området för bostäder och samlingslokal. För området längst västerut i planområdet gäller DP/ä 24/322 från 2010. Planen reglerade prickmark för byggnaden söder i planområdet och ändrade planbestämmelser till bostäder, vård, kontor. Planens genomförandetid har gått ut. För torget och Kyrkvreten 7 väster om torget gäller DP 88 från 1976. Genomförandetiden har gått ut. Torget regleras som område för handelsändamål och Kyrkvreten 7 som område för bostads och handelsändamål. Miljöbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt ÄPBL 5 kap. 18 och 6 kap. MB. Planen bedöms inte medföra sådana förändringar och påverkan att den fordrar en miljökonsekvensbeskrivning. Planen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt 3 kap. MB, planområdet ingår inte i något av de områden som omnämns i 4 kap. MB. Förslagets genomförande bedöms inte heller medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. MB överskrids. Riksintresse Planområdet innehåller inga riksintressen. PLANDATA Geografiskt läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger i centrala Heby och omfattar Heby torg med anslutande gaturum och busshållplatser. Planområdets norra gräns löper i Kyrkogatan. I öster angränsar ett område med friliggande bostäder med visst inslag av verksamheter. Miljön kring Arnebobäcken och Örsundaån utgör gräns i söder och väster. Väster om torget omfattas befintligt gruppboende och en mindre fastighet med bostäder och handel. Planområdet omfattar knappt 2,2 ha. Planområdet omfattar tomterna 1, 2, 4, 7, 14 inom kvarteret Kyrkvreten samt fastigheterna Heby 1:28, 1:39 (del), 1:69 och 24:1 (del). Kyrkvreten 2, Heby 1:39, 1:69, 24:1 är kommunens mark. Kommunen äger även Kyrkvreten 1 och 14 genom sitt fastighetsbolag. Kyrkvreten 4 och 7 samt Heby 1:28 ägs av enskilda. 27

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 6 (21) Markägoförhållanden inom planområdet. Allmän områdesbeskrivning samt landskaps/stadsbild Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle. Dagens huvudstråk för centrumfunktionerna kan sägas gå utmed Kyrkogatan från bron över Arnebobäcken i väster förbi norra sidan av torget till mötet med Brogatan i öster. På torgytan ligger idag två sammanbyggda byggnader med bl.a. servering och väntsal för kollektivtrafiken. Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Söder om torget finns en obebyggd fastighet ägd av Heby kommun och en äldre kyrko-/samlingslokal, Centrumkyrkan. I och med nya lokaler norr om planområdet används kyrko-/samlingslokalen enbart ibland. I anslutning till torget ligger äldreboendet Torggården. Väster om torget ligger två kombinerade butiks- och bostadsfastigheter, en äldre och en relativt nybyggd. Öster om torget ligger en företags- och bostadsfastighet och ytterligare söder om denna ligger några bostadshus som kan sägas ha en relativt nära kontakt med torget. I planområdets sydöstra del, på fastigheten Kyrkvreten 14 bedrivs förskoleverksamhet. Stads- och landskapsbilden domineras av siloanläggningen inom fastigheten Lantmannen 1 strax söder om planområdet. Silon är också områdets mest framträdande landmärke. Heby torg kantas av äldre träbebyggelse i 2 till 3 våningar. Kyrko-/samlingslokalen på torgets södra sida är ett karaktäristiskt inslag. Skalan är låg och intim även om det förekommer större släpp mellan bebyggelsen. Landskapet är i övrigt förhållandevis flackt men bryts i väster upp av Arnebobäcken. 28

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 7 (21) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och friytor Mark och vegetation Heby torg är gestaltat med olika typer av marksten och med inslag av planteringar och träd. Flera möjligheter till sittplatser erbjuds. Mer utmärkande inslag är en fontän och en grupp skulpturer som avbildar lekande hundar. Buskar och häckplanteringar återfinns på delar av torget och hörnen kantas av björkar. Planen ger torgytan fri möjlighet att bevaras eller utvecklas efter behov. Torgets form utökas något och möjligheten att bebygga torget görs mer flexibel än i gällande plan. Torgytan föreslås innehålla fler gröna ytor och trädplanteringar. Sammantaget kan det bl.a. bidra till att andelen grönyta ökar, att lokalklimatet utjämnas och att dagvatten ges ökad möjlighet till lokal fördröjning. Områdets villatomter varierar i storlek men har ofta relativt väl tilltagna gräsytor med uppväxta träd och buskar. Planen skapar möjlighet till ianspråktagande av obebyggd mark inom fastigheterna Kyrkvreten 1,4, 7, 14, och Heby 1:28. Inom Kyrkvreten 7 fördubblas byggrätten. Byggrätten inom Kyrkvreten 4 blir till följd av strandskyddet något mindre medan den inom övriga fastigheter blir marginellt större. Miljön kring Arnebobäcken i områdets södra kant sluttar ner mot bäcken och har en något tätare vegetation. Planen reglerar det som öppet vattenområde med smala remsor park. För delar av sträckan längs ån har arbete påbörjats för att bilda ett rekreationsstråk. På lång sikt finns planer att koppla samman flera stråk längs med Arnebobäcken/Örsundaån i Heby. I jämförelse med gällande plan är statusen oförändrad. Planområdet omfattas inte av något generellt biotopskydd. Förorenad mark Vatten och strandskydd Ytan söder om kioskverksamheten på torget är markerad som potentiellt förorenad. Ytan benämns som ej riskklassad enligt MIFO. Den potentiella föroreningsrisken syftar på den taxiverksamhet som tidigare fanns på platsen. Verksamheten har enligt utredning dock enbart inneburit uppställningsplats för fordon och ingen service- eller verkstadsverksamhet. Denna verksamhet antas inte ha orsakat någon förorening på platsen. Ytan söder om dagens kioskverksamhet får ingen byggrätt i detaljplanen. Vid grävning på området ska det tas i beaktande att det finns en misstänkt förorening. Om misstänkt förorening påträffas vid schaktverksamhet ska miljöenheten kontaktas omgående. Hela planområdet omfattas av ett förbud mot markavvattning. Längs planområdets västra kant rinner Arnebobäcken och inom planområdets sydöstra del rinner Örsundaån. Planen reglerar därför ett område med vatten. Vid Arnebobäcken är det enligt Länsstyrelsens beslut 25 meter strandskydd på land. Örsundaån omfattas av strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet syftar till att på lång sikt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. För att möjliggöra ett genomförande av planen behöver strandskydden upphävas, vilket kan göras om det finns särskilda skäl och intresset av detaljplanen är större än strandskyddets syften. 29

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 8 (21) Motiv för upphävande av strandskyddet Upphävande av strandskyddet bedöms kunna göras eftersom delar den berörda marken sedan tidigare tagits i anspråk (exploaterad för bostadsändamål, förskoleverksamhet, äldreboende m.m), på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften med hänvisning till MB 7 kap 18c, punkt 1. Strandskyddet upphävs inte för berörda delar av planområdet som ligger i direkt anslutning till Arnebobäcken och Örsundaån som idag är obebyggda och som inte anses behövas för att tillgodose utbyggnad av befintlig verksamhet enligt den nya detaljplanen. Då området närmast vattendragen fortsättningsvis skyddas av strandskyddet kommer allmänheten även i fortsättningen ha tillgång till naturområdet. Genom bevarandet av strandskyddet inom den del av planområdet som idag är obebyggd kan det antas att livsvillkoren för djur- och växtlivet på land och i vatten består. Den nya planen reglerar området kring Arnebobäcken och Örsundaån som öppet vattenområde med intilliggande parkmark. En eventuell anläggning och skötsel av parkmarken bör anpassas till den befintliga naturmiljön för att upprätthålla områdets ekologiska funktioner. I samband med planarbetet har Länsstyrelsen har upphävt strandskyddet inom området enligt kartan nedan. Området som berörs av strandskydd är delvis bebyggt. För att möjliggöra viss 30

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 9 (21) utökning av byggrätter upphävs strandskydd inom de rastrerade områdena. Lek och rekreation Platser iordningställda för lek är begränsade eller obefintliga inom området. Torgytan med parkbänkar och fontän, liksom de lägre skulpturerna, kan inbjuda till spontanlek. Området kring Arnebobäcken erbjuder också vissa möjligheter till spontanlek i naturmiljö. Vid en nygestaltning av torget kan delar avsättas för lekredskap. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Områdets rekreativa värden ligger bl.a. i möjligheten att utnyttja torget för att sitta vid soliga sittplatser nära planteringar och rabatter eller vandra bland områdets äldre trähusbebyggelse. Även Arnebobäcken erbjuder med sin grönska och öppna vattenspegel en rekreativ miljö. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Kulturmiljö Den låga byggelsen runt torget och längs Kyrkogatan skapar karaktär av en äldre småstad. Flera av husen ligger nära gatan och har bottenvåningar med öppna fasader för publika verksamheter. Fasadmaterialen är ofta trä men även stenhus förkommer. Hus som utmärker sig runt torget är den gula träkyrkobyggnaden och ett mindre enbostadshus med verksamhetslokal i bottenvåningen inom Kyrkvreten 7. Träkyrkobyggnaden uppfördes runt sekelskiftet 1800-1900-tal som samlingslokal för Frälsningsarmén. Byggnaden anges vara en av få kvarvarande i landet enligt uppgift från Riksantikvarieämbetet. Byggnaden ges inte rivningsförbud i planen men det generella varsamhetskravet, PBL (2010:900) 8 kap 17 (se nedan), innebär att byggnaden inte får förvanskas så länge den finns kvar. Den äldre bebyggelsen med dess nära relation till, och rumskapande funktion kring gata och torg utgör ett värde för kulturmiljön i Heby centrum. I området kring Arnebobäcken ligger också ett kulturhistoriskt värde då bebyggelsen har formats och anpassats till denna. Det är därför önskvärt att ny bebyggelse tar hänsyn till och influeras av de beskrivna kulturvärden som finns för att ytterligare förstärka de värden som upplevs unika i centrummiljön. Exempel på befintliga byggnader med träfasad inom och i anslutning till planområdet. Det generella varsamhetskravet gäller för samtliga byggnader enligt PBL (2010:900) 8 kap 17 : ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och berör färg, form, material, 31

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 10 (21) takutformning och samspelet mellan byggnaden och dess omgivning. Varsamhetskravet gäller alla byggnader och oavsett ändring. Det gäller såväl invändigt som utvändigt och är oberoende av om ändringen eller åtgärden är bygglovs- eller anmälningspliktig. Planen skapar möjlighet för nya byggrätter i närheten av den äldre bebyggelsen. De byggrätter för nya hus som ordnas nära Centrumkyrkan och det mindre enbostadshuset utformas för att ansluta till strukturen, skalan och funktionen i den äldre miljön. Jämfört med gällande planer skulle byggrätterna kunna bidra till att komplettera och stärka kulturmiljöns värden runt torget. Kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 2 anpassas till kyrkobyggnadens skala genom att trappa upp från tre till fyra våningar. Den fjärde våningen är primärt indragen från norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen III+I i kartan. Vy från norr, befintlig kyrkobyggnad på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning fyra är indragen från underliggande plan. Liknande princip som vid Kyrkvreten 2 gäller för kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 7, söder om det mindre enbostadshuset. Ny byggrätt anpassas till skalan genom att trappa upp från två till tre våningar. Den tredje våningen är indragen från öster och norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen II+I i kartan. Vy från väster, befintligt enbostadshus på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning tre är indragen från underliggande plan. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Planområdet har en variation av byggnadstyper och byggnadsanvändningar. Skalan är förhållandevis låg och bygger som högst två och ett halvt plan. Bostadsbebyggelse dominerar och kombineras ibland med verksamheter i bottenplan. Äldreboendet Torggården, i områdets södra del, utgörs dels av ett saxat stenhus från 1900-talets mitt samt dels av en nyare vinklad tvåvåningsbyggnad. I nära anslutning till torget ligger förutom ett bostadshus också en äldre samlingslokal/kyrka i trä. Befintlig bebyggelse ges fortsatt planstöd och delvis utökade bygg- och användningsmöjligheter. Användningsbestämmelsen inom Kyrkveten 1 förändras från Allmänt ändamål 32

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 11 (21) till bostäder, vård och kontor. Områden med beteckningen Allmänt ändamål i äldre planer är avsedda för verksamheter med stat, kommun eller landsting som huvudman. Pågående verksamhet kan med planen bestå eller utvecklas t.ex. genom möjlighet att överföras till enskild huvudman. I jämförelse med gällande plan behöver konsekvenserna därför inte bli märkbara. Planens flexibilitet erbjuder dock möjligheter för en utveckling mot en blandning av bostäder, vård och kontor eller en renodling av något av ändamålen. Inom Heby 1:28, vid Centrumkyrkan, regleras marken för användning som samlingslokal, bostäder, handel och kontor. Andelen byggbar mark för dessa ändamål utökas. Befintlig verksamhet kan därmed bestå eller utvecklas i större omfattning än tidigare. Planens genomförande kan leda till flera alternativa konsekvenser där byggnaden förändras för att fungera som bostad eller som en kombination av bostad och handel. För bostadsfastigheterna Kyrkvreten 4 och 14 förändras byggrätten marginellt. Befintliga byggnader kan bestå och utvecklas men ges i förhållande till gällande plan och till följd av strandskyddet utrymmesmässiga begränsningar. Kyrkvreten 14 innehåller förskolan Framtiden. Skolverksamhet, bostäder samt kontor ges planstöd. Våningsantalet höjs till tre våningar på Kyrkvreten 14. Bostadsfastigheten Kyrkvreten 7 ges utökade möjligheter till ny och tillbyggnad. Se även beskrivning under Ny bebyggelse. Ny bebyggelse På fastigheten Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 samt Heby 1:28 skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med inslag av verksamheter i bottenplan. På Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 ger planen stöd för en byggnad på minst tre våningar och högst tre våningar med ytterligare en indragen våning. På Heby 1:28 ger planen stöd för en byggnad på högst tre våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska primärt vara indragen i förhållande till fasader som vetter mot norr plus ytterligare en sida. Genom indraget skapas möjlighet för en högre exploatering samtidigt som viss anpassning ges till intilliggande bebyggelse av lägre skala. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnaden på Kyrkvreten 2 ska placeras med långsida i egenskapsgräns mot gårdsgatan. Eventuell byggnad på Heby 1:28 ska placeras med norrsida i egenskapsgräns mot gårdsgatan. Planbestämmelserna reglerar inte material eller färgsättning på byggnadernas fasad. Det är dock önskvärt att utformningen influeras av de byggnader som finns i området runt torget för att passa in i omgivningen samtidigt som byggnaden ska utgöra ett tillskott i miljön. Vid en nybebyggelse på både Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 är det önskvärt att byggnaderna utformas på ett sätt som ger ett förenat intryck mot torget, detta kan exempelvis göras genom en sammanhållen byggnad eller att två separata byggnader byggs ihop. En variation i utformning på byggnaden/byggnaderna gällande färg, material och våningsantal kan göra att de upplevs ha en mindre volym och därmed passar bättre in i miljön. 33

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 12 (21) Vy från nordöst, torgytan med trädplanteringar i förgrunden och föreslagen byggnadsvolym (grå) i tre + en våning på Kyrkvreten 2. Inom fastigheten Kyrkvreten 7 ges möjlighet till en liknande byggrätt som i Kyrkvreten 2. Även här skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med inslag av verksamheter i bottenplan. Byggnaden tillåts bygga två våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska som en anpassning till närliggande bebyggelse av lägre skala ha indrag från norr och öster. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnadens långsida ska placeras i fastighetsgräns mot gårdsgatan. För ytterligare beskrivning och bilder över föreslagen bebyggelse se även rubrikerna Kulturmiljö och Torg samt Befintlig bebyggelse. Offentlig och kommersiell service Utbudet av verksamheter är skiftande. De mest basala verksamheterna som mataffärer, bank och restauranger finns i centrum. 34

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 13 (21) Verksamheter i Heby centrum, punkt och siffra, status 2013. Planområdets ungefärliga läge markerat med stor gul punkt. 1. Bensinstation - OKQ8, 2. Bensinstation Statoil, 3. Restaurang Wärdshuset, 4. IT-firma - Mitek Mälardalens it, 5. Pizzeria - Heby pizzeria, 6. Museum och konst turistinfo, 7. Matvaruaffär - ICA supermarket, 8. Färghandel- Wåhlsteds, 9. Fotvård - Christinas fotvård 10. Begravningsbyrå - E. Bergqvist, 11. Florist - Floristen i Heby, 12. Optiker - Klarsynt 13. Frisör - Maddes hårvård, 14. Konst, 15. Loppis, 16. Taxi, 17. Kiosk - Busskiosken 18. Frisör, 19. Mäklare - Svensk fast., 20. Konst Canvas, 21. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 22. Post, 23. Massage etc - Må bra studion, 24. IT-firma - PC tjänst 25. Redovisnings byrå, 26. Media - Mediehuset UNT, 27. Säljrådgivning - Moleaur 28. Matvaruaffär COOP, 29. Pizzeria - Pizzeria Picasso, 30. Bank - Sparbanken i Sala 31. Bank Handelsbanken, 32. Kiosk - Spel och tobak, 33. Florist & begravningsbyrå 34. Restaurang Träffpunkten, 35. Frisör, 36. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 37. Apotek - Apoteket i Heby, 38. Bageri Åbagarn, 39. Bio etc. - Folkets hus 40. Bibliotek - Folkets hus, 41. Kyrka - Västerlövsta kyrka Planen skapar möjlighet för utökad service i området. Entréplan på ny bostadsbebyggelse runt torget tillåts ha inslag av handel/kontor. Även ny- eller ombyggnadsmöjligheter för kiosk, väntsal och kontor skapas på torget. Tillgänglighet Tillgänglig- och nåbarheten till området kan betecknas som god. Området är flackt och torgytan nås förhållandevis enkelt från gatan. Vid omgestaltning av torget ska tillgänglighet beaktas. Tillgängligheten till byggnader och ytor utomhus förväntas öka med planens genomförande. Tillgängligheten förväntas öka till planområdet som helhet. Användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska behandlas vidare i samband med detaljprojektering och bygglovsskede. 35

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 14 (21) Gator och trafik Gatunät, gång och cykelvägar Tre viktiga nationella/regionala stråk passerar Heby tätort. I nord-sydlig riktning, från Gävle ner till Norrköping, löper riksväg 56. I östvästlig riktning går riksväg 72 samt Dalabanan. Riksväg 72 utgör anslutning till Uppsala och Sala. Länsväg 254 utgör anslutning till Enköping. Väg 72 som passerar Heby är, i riktning mot Sala, trafikerad av nära 5000 fordon per årsmedeldygn. Huvudinfarten mot Heby (väg 841) är inledningsvis trafikerad av nära 3000 fordon. Väg 56, 72 samt 841 har klassificerats som genomfarter. Norr om planområdet löper Kyrkogatan. Denna är enda tillfart till befintlig och nytillkommande bebyggelse. Inom planområdet finns mindre gator av kvarterskaraktär samt Vallavägen som löper i områdets östra kant. Busshållplatsen norr om torget är en viktig målpunkt. Det finns gångbanor som ansluter men det kan göras förbättringar när det gäller handikappanpassning av övergångsställen. Det finns ett väl utbyggt system av GC-vägar i centrala Heby. Längs med Kyrkogatans norra del finns en bred gång- och cykelbana. Längs med den södra delen saknas gång- och cykelbana. Endast en smalare trottoar finns som även på ena sidan slutar tvärt. Cykelställ saknas nästan helt i centrum. Trottoaren bör om möjligt breddas. Gatumark behålls företrädesvis som gata. För att skapa tydligare stadsrum och närmare kontakt mellan bebyggelse och torg omvandlas gatumark runt torget delvis till torgyta. Planen reglerar gatumark inom området som gårdsgata vilket innebär att hastighet anpassas till gående och cyklandes villkor. Cykelställ kan ordnas på torget. Biltrafiken föreslås få ett enkelriktat flöde på torgets västra och södra del i motsols riktning runt torget. Möjligheten till in- och utfart till Vallavägen bibehålls. Gång- och cykeltrafik prioriteras framför biltrafik varför planen bedöms ha en positiv effekt för dessa trafikslag. Biltrafiken prioriteras ned men kommer att förväntas kunna fortsätta i samma omfattning som tidigare. Konsekvenserna bedöms därför var marginella för biltrafiken. Om biltrafiken ges ett enkelriktat flöde kan det skapa något mindre gena vägar till bostäder i närområdet. Kollektivtrafik Busstrafiken har sin replipunkt vid torget medan tågtrafiken stannar utanför centrumområdet vid det gamla stationsläget väster om centrum. Inom kommunen går busslinjerna 865 via Runhällen och Tärnsjö till Östervåla, 866 via Huddunge och Harbo till Östervåla och 867 via Huddunge och Tärnsjö till Östervåla. Ut ur kommunen går linjerna 848 till Uppsala respektive Sala samt 225 till Enköping. Tågtrafik finns på sträckan Uppsala - Sala. Idag fungerar torget som huvudbusshållplats, men med en utökad tågtrafik kan tågstationen på sikt utvecklas till en funktion som resecentrum och även utgöra huvudhållplats för busstrafiken. På torget och vid busshållplatserna finns flera väderskydd för bussresenärer och en väntkur integrerad med en mindre servering. Befintlig byggnad jämte en ny ges planstöd i kartan. Konsekvenser för busstrafik förväntas inte var annorlunda än för gällande plan. För resenärer och personal knuten till kollektivtrafik förväntas planen ge 36

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 15 (21) positiva konsekvenser då möjlighet till förnyade lokaler, väderskyddade hållplatslägen mm erbjuds. Parkering Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Tillgången till parkeringsplatser i centrum bedöms som god. Inom 150 meters radie från torget finns drygt 200 platser, se parkeringskarta nedan. Bara på torget finns drygt 30 stycken. Med föreslagen gestaltning minskar antalet torgparkeringsplatserna till 13. Parkering kan istället ske i torgets närområde. Parkeringskarta över centrum, status 2012-11-19. Inom 150 meters radie från Heby torg återfinns drygt 200 parkeringsplatser. För ny- eller tillbyggnad av bostadsbebyggelse ska parkering primärt ske på den egna fastigheten. Enligt 8 kap. 9 första stycket PBL gäller att en tomt som ska bebyggas ska ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. I 9 anges även att om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta för lek och utevistelse så ska man i första hand ordna friyta. Är fastighetsytan för liten för att rymma de parkeringsplatser som behövs enligt parkeringsnormen kan fastighetsägaren lösa parkeringsbehoven på andra fastigheter eller på kommunala parkeringsområden i närheten genom avtal. I trafikplan för Heby kommun anges det uppskattade bilplatsbehovet utifrån läge (zon 1) och lägenhetsstorlek. Parkeringstalen inkluderar besöksparkering. Bilplatsbehov per lägenhet Lägenhetsstorlek Zon 1 1 Rok 0,4 2 Rok 0,5 3 Rok 0,8 4 Rok 1 Äldreboende/Serviceboend e 0,4 Bilplatsbehov per lägenhet, Trafikplan Heby kommun (2008). 37

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 16 (21) Torg Vy över torget från nordväst, torg med ny kioskbyggnad. Centrumkyrkan och nya bostadshus med verksamheter i bottenplan kantar torget. Föreslagen bebyggelse är gråfärgad. Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle, även om merparten av handel och annan service inte ligger i direkt anslutning till torget. På torgytan ligger idag en kiosk med servering samt väntsalsfunktion för kollektivtrafiken. Centrumkyrkan på torgets södra sida används för olika typer av verksamhet. Torgets regleras i planen genom bestämmelsen Busstorg. Bestämmelsen medger lokaltrafik (biltrafik, gång- och cykeltrafik), hållplatsskydd, parkeringsplatser och torgfunktioner. Torget har samma användningsbestämmelse över hela ytan men är tänkt att fungera som två separata delar. En norra del där rörelse busstrafik, hållplatser och lokaltrafik finns och en södra del där vistelse sittplatser och planteringar ligger. En del av torget avgränsas som kvartersmark. Genom bestämmelsen C 2 ges möjlighet att uppföra ny samlande byggnad för kiosk och servering, personaloch passagerarutrymmen samt mindre kontor. Se illustration och gestaltningsprinciper nedan. Planen kan bidra till att befintliga flöden av gång- och cykeltrafik förstärks genom tydlig riktning mot norr, samtidigt som torget öppnas upp och skapar ny kontakt mot söder, mot Centrumkyrkan och ny bebyggelse. Intrycket av parkeringsplatser kan tonas ned. Säkrare och mer fokuserade rörelser för oskyddade trafikslag kan ordnas. Befintlig VA-ledning går längs torgets västra sida, ca en meter in från gatan. Vid en ombyggnation av torget kan ledningen behöva flyttas. Gestaltningsprinciper, Utgångspunkter för omgestaltning av Heby torg är tanken om småstadstorget 38

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 17 (21) torg och ny bebyggelse på torg och den mänskliga skalan. Kring torget föreslås gatorna omvandlas till enkelriktade gårdsgator med kanstensparkering och en mindre parkeringsyta i öst. Torget och gårdsgatan gestaltas förslagsvis med samma material för att närmare binda ihop ytorna. Genom omgivande nybebyggelse och trädplantering skapas ett definierat stadsrum och ett avgränsat torgområde. Illustrationsplan över torget med förslag till ny byggnad i bildens mitt (vit och markerad med I). Storlek och läge på byggnad är ett av flera tänkbara inom byggrätten. För ny kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen samt mindre kontor inom användningen C 2 gäller följande gestaltningsprinciper. Illustrationsplan är vägledande för byggnads placering, se bild ovan. Byggrättens storlek är tilltagen för att skapa flexibilitet. Avsikten är inte att fylla hela byggrätten eller stycka upp olika funktioner i flera byggnader. Samtliga funktioner samlas primärt i en byggnad, se illustrationsplan. Bebyggelsens utbredning på mark kan öka eller minska efter behov och placeringen kan med fördel glida längs den norra sidan. Gena och funktionella kopplingar till hållplatser, övergångställen och 39

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 18 (21) omgivande bebyggelse ska ges företräde. Utrymme för grönska ska ges i byggnadens närhet. Byggrätten är placerad på norra sidan av torget och bebyggelse ska vända långsidan mot norr för att utgöra skydd mot buller från bussar, ge rumslig avgränsning till torget och vända en sida mot soliga uppehållsytor i söderläge. Bestämmelsen Bebyggelse ska gestaltas sammanhållet och vända långsida mot norr. Öppna passager genom byggnad är tillåtna. tillförs planen för att säkra en gestaltning i linje med uppställda principer. Hälsa och säkerhet Buller Kyrkogatan som löper längs norra delen av området är den enda bullerkällan i planområdets omedelbara närhet. I nuläget är hastighetsbegränsningen på Kyrkogatan 30 km/h. Vissa störningar förekommer från järnvägen i norr och riksvägen söder om området. En exploatering av området bedöms inte öka bullerproblematiken. Kraven på bostäderna ska följa Boverkets regler och normer. Luft Området är omgivet av större vägar. Utvädringen av luftföroreningar är dock god då bebyggelsen sällan bildar trånga eller slutna gaturum. Den nya huskroppen bedöms inte påverka dagens halter av partiklar och kvävedioxid. Det finns två åstråk som rinner genom centrum och bidrar till luftkvaliteten. Förslaget innebär inte att några gaturum blir instängda eller att utvädringen försämras. En exploatering av området bedöms inte försämra luften. Radon Översvämningsrisk Ingen radonundersökning är utförd men området bedöms inte vara drabbat. Riskerna för översvämning i området bedöms som mycket små. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Anslutning kan göras till det kommunala ledningsnätet för dricksvatten, avlopp och dagvatten. Ledningar genomkorsar området runt torget och löper längs Vallavägen. Norr om eller i direkt anslutning till fastigheterna Heby 1:28 och Kyrkvreten 2 finns allmänna ledningar för avlopp och dricksvatten. Dessa skyddas med u- område i planen. Ytterligare en vattenledning sträcker sig från sydväst in på fastigheten Kyrkvreten 1 vidare till Kyrkvreten 14. Denna ledning är inte i bruk och skyddas inte med u-område. Dagvatten Idag rinner dagvattnet från planområdet ut i recipienterna Arnebobäcken och Örsundaån. För Arnebobäcken finns ingen miljöklassning, däremot rinner Arnebobäcken ihop med Örsundaån strax sydöst om planområdet. Örsundaån är klassad som måttlig ekologisk status med miljöproblem som övergödning från jordbruk, enskilda avlopp och punktkällor. Den kemiska statusen klassas som ej god på grund av föroreningar av miljögifter som ligger över gränsvärdet så som kvicksilver och fosfor. Busstorget i planområdets norra del består till största del av hårdgjord yta med parkering och trafik. Detta genererar avrinning från området och kan tänkas 40

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 19 (21) vara den största källan till nedsmutsning av dagvattnet inom planområdet. Dagvattnet i området kring torget förorenas genom till exempel föroreningar från slitage av vägar och däck, avgaser och fordonsbränsle. Främsta föroreningar från den typen av markanvändning är fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kvicksilver och olja. Även atmosfäriskt avfall förorenar dagvattnet med fosfor, kväve och tungmetaller. Föroreningarna kan tänkas påverka recipientens kemiska status negativt om avledning av dagvattnet sker utan rening. Vid en ombyggnation av torget ska dagvattenaspekten beaktas. Vid en ombyggnation finns möjlighet att skapa hållbara dagvattenlösningar och minska avrinningen från torgytan och utsläppet av föroreningar genom infiltration, fördröjning och rening inom torgytan. Detta kan exempelvis ske genom minskad andel hårdgjord yta, ökad växtlighet, öppna dagvattenlösningar och infiltrationsytor. Med en minskad andel parkeringsplatser på torget finns det möjlighet att frigöra yta till alternativ lösningar för t.ex. dagvattenhantering. Planområdet lutar svagt åt sydväst, ner mot Arnebobäcken. Vid ett genomförande av detaljplanen kommer bebyggelsen på Heby 1:28 och Kyrkvreten 2 att placeras mot torget i direkt anslutning till trottoar/hårdgjord yta. Delar av det dagvatten som fångas upp av takytan kommer således att rinna i riktning mot torget. I utformningen av trottoarsytorna längs med husfasaden ska hänsyn tas till dagvattnets möjlighet att infiltreras i marken genom exempelvis infiltrationsdiken. Dagvattnet från vägytorna kopplas efter infiltrering på dagvattennätet. Inom fastighetsgräns för Kyrkvreten 2 och Heby 1:28 finns begränsat med yta för dagvattenhantering. I och med det centrala läget i Heby medger planen en högre exploateringsgrad och ytterligare hårdgjorda ytor kan tillkomma i form av parkering m.m. Vid ett genomförande av detaljplanen ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske i den utsträckning som detta är möjligt. Utformningen av parkeringsplatser, innegård eller liknande ska utformas för att möjliggöra infiltration av dagvatten genom exempelvis genomsläppliga material och nedsänkta planteringar. Enligt SGU:s jordartskarta består marken av postglacial lera. Leran har dålig genomsläpplighet och vid anläggning av dagvattenlösningar bör marken grävas ur och fyllas upp med mer genomsläppliga material för att kunna infiltrera dagvattnet. Avfall Värme El Bredband, TV, Tele Avfallshanteringen i det aktuella planområdet ska utformas i enlighet med bestämmelserna i gällande föreskrifter för avfallshantering för Heby kommun med tillhörande råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfall. Fjärrvärmeleding finns nordväst om området. Då Heby kommun ligger i framkant när det gäller solfångare och solceller ses sådana som ett positivt inslag i området om en sådan lösning skulle föreslås. Elledningar finns inom planområdet. En större elledning passerar från norr över Heby torg och sträcker sig över Kyrkvreten 1. Denna skyddas i plankartan som allmänt underjordiskt ledningsstråk som inte får bebyggas. Fibernät för bredband, TV och telefoni finns inom området. Jordkabel ligger inom fastighetsgräns för norra delen av Kyrkvreten 2. Kabeln kan behöva flyttas till följd av planens genomförande. 41

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 20 (21) GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Preliminär tidplan för detaljplanen är: Samrådsfas september-oktober 2015 Utställningsfas juli-augusti 2016 Antagande 4 kvartalet 2016 Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal Genomförandetid för planen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Planen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Planen bekostas av Heby kommun. Plankostnad kommer att tas ut och regleras genom avtal mellan Heby kommun och framtida exploatör/byggherre. Avtal som reglerar försäljning av mark, fastighetsbildning mm kan även tas i samband med detta. Del av kommunens mark kan genom planen säljas för bostads- och handelsändamål. Det kan i jämförelse med gällande plan ge kommunen ökat ekonomiskt tillskott. Vid ombyggnad av allmän plats uppstår också utgifter för byggnation och underhåll. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheterna överensstämmer med detaljplanen. Respektive fastighetsägare och Heby kommun ansvarar för att erforderlig fastighetsbildning sker för att genomföra detaljplanen. Fastigheten Heby 1:39 omfattar torget, busshållplatser, parkeringar och körbanor. För av den del som benämns C 2 i kartan kan fastigheten komma att delas för att möjliggöra enskilt ägande eller effektivare förvaltning. Kyrkvreten 7 kan delas i en nordlig och sydlig del för att möjliggöra att ny byggnad ligger på egen fastighet. Del av Heby 24:1 (område 7) kan överföras genom fastighetsreglering till Kyrkvreten 2. Ledningsrätt kan komma att bildas inom u-området längs gårdsgatan och lokalgatan. Ledningsrätten bekostas av ledningshavaren. Övriga fastigheter inom området förväntas inte kräva ombildning till följd av planens genomförande. 42

- MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING 2016-09-27 Dnr 2006/94 DP 308 21 (21) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Ettelva arkitekter AB. Ettelva arkitekter AB står även för illustrationer och skissunderlag. Medverkande tjänstemän från Heby kommun är Hanna Svensson Samhällsplanerare, Maria Raustorp Samhällsplanerare samt Anders Larsson Landskapsarkitekt, mark- och planeringsenheten. För mark- och planeringsenheten Hanna Svensson Samhällsplanerare 43

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Förslag till detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby tätort Heby kommun, Uppsala län Samrådsredogörelse Samrådet Samrådstiden pågick mellan 2015-09-07 2015-10-05. Under samrådstiden fanns planhandlingarna tillgängligt på kommunens webbplats samt på kommunhuset i Heby, Tingsgatan 11, under ordinarie öppettider. Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Räddningstjänsten Sala-Heby, Sala-Heby energi AB, Vattenfall, Trafikverket, VafabMiljö, Skanova Access AB, Lidén Data, Bygg- och Miljönämnden, VA-enheten, Hebygårdar AB, Hebyfastigheter AB samt berörda ägare till fastigheterna inom planområdet har delgetts förslaget skriftligen. Efter samråd om planförslag enligt normalt planförfarande ska inkomna yttrande med kommentarer sammanställas i en samrådsredogörelse. Denna ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Samråd har skett med länsstyrelsen gällande om förslaget kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som föranleder behov av en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planändringen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Yttranden Yttranden har inkommit från Bygg- och Miljönämnden Heby kommun, Privatperson 1, Privatperson 2, Hyresgästföreningen Heby, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Privatperson 3, Räddningstjänsten Sala-Heby, Sala-Heby Energi Elnät AB, Skanova, Starforsåsens Grus AB, Trafikverket, VA-enheten Heby kommun, Vafab Miljö och Vattenfall Eldistribution AB. Respektive yttrande återges och bemöts nedan. Yttrandena i sin helhet finns att tillgå på kommunkontoret i Heby kommun. 44

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Bygg- och Miljönämnden Samrådsyttrande över förslag till detaljplan för Heby torg, Heby tätort. Bygg- och miljönämnden har fått förslag till detaljplan för Heby torg, Heby tätort för yttrande. Detaljplanen görs med normalt planförfarande och är nu remitterad för samråd. Syftet med detaljplanen är att ge planstöd för ny- tilloch ombyggnad av bostäder och utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal. Planen syftar också till att ge utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt möjliggöra för en ny utformning av torgyta och gaturum. Samhällsbyggnadskontoret har tagit del av planförslaget. Byggenheten Byggenheten har i huvudsak inga erinringar mot planförslaget. Omfattningen av prickmark på fastigheterna Kyrkvreten 2, 4, 7 och 14 samt Heby 1:28 kan ifrågasättas. Med mindre omfattande prickmark kan bebyggelsens utformning och placering av komplementbyggnader bli friare. Om så behövs kan bebyggelsens storlek på marken begränsas på annat sätt. I planförslaget föreslås upphävande av strandskyddet inom områden markerade a1. Byggenheten föreslår att strandskyddet upphävs helt inom kvartersmark, även inom områden som markerats som prickmark. Miljöenheten Inom det föreslagna planområdet finns en inventerad fd miljöfarlig verksamhet. Vid torget låg tidigare en bilvårdsanläggning samt ett åkeri. Det är oklart om det finns föroreningar kvar efter denna verksamhet vilket bör utredas vidare i planarbetet. Ev. markföroreningar bör saneras. Då det planeras ytterligare kompletterande bostäder i centrummiljön bör en översiktlig inventering av tidigare bedrivna verksamheter inom planområdet göras. Miljöenheten har inga andra uppgifter om tidigare verksamheter än bilvårdsanläggningen men det kan ha förekommit t.ex. tandläkare, kemtvätt mm inom planområdet. Dessa kan ha efterlämnat föroreningar i mark och i byggnader. Kommentar: Byggenheten: Andelen prickmark har reducerats i utställningsförslaget för att möjliggöra en friare utformning av byggnader. En ytterligare planbestämmelse om maximal exploateringsgrad i procent på fastigheterna har tillkommit. I utställningshandlingen har strandskyddet upphävts för de delar av planområdet där befintlig bebyggelse står och för områden som anses behövas för att tillgodose utbyggnad av befintlig verksamhet enligt den nya detaljplanen. Planbeskrivningen har kompletterats med information kring upphävandets omfattning och skäl. Miljöenheten: En mindre utredning av tidigare verksamheter inom planområdet har gjorts baserat på arkivsök och kontakt med kommunens arkivarie. Flera 45

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 fotografier tagna före och efter torgets bildande har studerats för att undersöka om det har förekommit någon ytterligare verksamhet än det som redan är känt. På platsen bakom kiosken har det tidigare funnits en taxiverksamhet med en mindre fordonsbesättning. Denna verksamhet antas inte ha orsakat någon form utav förorening. Utredningen visar inte att det förekommit någon serviceverksamhet för fordon. Privatperson 1 Sammanfattning inkommet yttrande: Yttrandet lyfter fram synpunkter på förslaget till enkelriktad trafik runt Heby torg då en ändring anses skapa längre körsträckor till och från Vallavägen samt utgöra ett riskmoment för dålig sikt vid utfart från Vallavägen. I yttrandet framförs även en efterfrågan på fler parkeringsplatser i centrum, som argument ges en säkrad centrumhandel och anslutning till busstrafik. Yttrandet framhäver att det är viktigt att bevara den äldre bebyggelsen och anser att kommunen aktivt bör verka för detta. Kommentar: Det enkelriktade flödet är tänkt att gälla på torgets västra och södra del. Möjligheten för in- och utfart till Vallavägen bibehålls. Vid ett enkelriktat trafikflöde runt Heby torg antas konsekvenserna för biltrafiken bli marginella. En eventuell omväg som trafiken får köra är försumbar och kan istället skapa en bättre och säkrare trafikmiljö runt torget. Samspelet mellan gående, cyklister, bilister och bussar kan tänkas bli främjad med hjälp av enkelriktad trafik och gårdsgata med sänkt hastighet. Enligt planbeskrivningen bedöms tillgången på parkeringar i anslutning till centrum och Heby torg som god. Parkeringskartan i planbeskrivningen visar på över 200 parkeringsplatser inom 150 meters radie från torget. Vid torget minskas antalet parkeringsplatser för att ge utrymme för en gemensam byggnad för kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen till busstrafiken samt kontor. Parkering kommer fortsättningsvis kunna ske på torget om än i mindre omfattning. Vid ny bostadsbebyggelse behöver fastighetsägaren uppfylla antalet parkeringsplatser som anges i parkeringsnormen. Om tillräckligt med parkeringsyta inte kan lösas inom fastigheten kan frågan lösas genom avtal med annan fastighetsägare eller kommunen för parkeringsplatser utanför fastigheten. Tillägg gällande bevarandet av kulturmiljön inom planområdet har gjorts till planbeskrivningen. Privatperson 2, fastighetsägare till Kyrkvreten 7 Sammanfattning inkommet yttrande: Yttrandet lyfter fram en bakgrund till fastigheten Kyrkvreten 7 där det framhävs att dagens sträckning av Arnebobäcken i anslutning till fastigheten inte är den ursprungliga, utan tidigare sträckte sig väster om tomtgränsen mellan Torggården och Kyrkvreten 7. Marken under Torggården är pålad med träpålar och i yttrandet anses att hänsyn till detta bör tas vid omstrukturering och byggaktivitet inom området. Yttrandet framhåller att geologiska och grundvattenrelaterade 46

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 undersökningar bör genomföras vid en projektering av området. Yttrandet har synpunkter på uppdelningen av fastigheten Kyrkvreten 7 i två delar samt den inritade byggrätten i den nyskapade södra delen av fastigheten. De boende känner sig starkt negativt drabbade av förändringen. Yttrandet framför att byggrätten i den södra delen av Kyrkvreten 7 endast bör inrymma lägenheter och inga affärslokaler. Höjden får inte bli högre än den föreslagna byggrätten på två våningar med ett övre indrag. Likaså framförs att avståndet mellan den nya byggnaden och det befintliga boningshuset på Kyrkvreten inte får understiga 10 meter. Yttrandet medger inte att den föreslagna tomtgränsen i öst-västlig rikting läggs närmare än 10 meter söder om det befintliga boningshuset. Ytterligare synpunkter gäller den tillkomna byggrätten intill Centrumkyrkan. Yttrandet anser att byggrätten bör sänkas med en våning och enbart innehålla bostadslägenheter och inte inrymma affärslokaler med motivering att inget behov för detta bedöms föreligga. Vidare anses att byggrätten för den föreslagna kioskbyggnaden upplevs för stor med hänvisning till att det i nuläget inte tycks finnas behov av en 200 kvm byggnad. I yttrandet lyfts synpunkter fram på parkeringssituationen vid och omkring torget. Dagens situation anses mycket ansträngd vissa tider och dagar i veckan. Yttrandet ställer sig kraftigt frågande till den mängd parkeringsplatser som samrådshandlingen beskriver finns i närområdet. Vidare bestrider yttrandet det parkeringstal som är föreslaget i samrådshandlingen och anser att det inte är verklighetsanpassat. Yttrandet framhäver att antalet parkeringsplatser bör utökas med minst 20-30 st. vid uppförande av bostäder i torgets närhet. Yttrandet anser att förslag till ändringar och upphävning av strandskyddet särskilt bör övervägas för att undvika inskränkningar i rörelsefriheten för allmänheten kring Arnebobäcken. Kommentar: Kommunens uppgift är att planera för mark och vatten ur ett långsiktigt perspektiv. I detaljplanen för Heby torg har därför målet varit att långsiktigt peka ut vilken utveckling som önskas för torget och området runt torget. De planbestämmelser som föreslås i en detaljplan innebär möjligheter för fastighetsägaren att genomföra förändringar i den riktning som planen anger. En detaljplan är gällande till den ersätts av en ny plan. Finns det inte intresse från fastighetsägaren att genomföra de förändringar som medges i planen så kommer de följaktligen inte genomföras. Detaljplanen för Heby torg syftar till att ta ett helhetsgrepp kring torget och genom förslag på ny utformning av torgytan samt nya byggrätter i området bidra till en tydligare inramning av torget. I planförslaget har kommunen därför föreslagit att de nya byggrätter som tillkommer ska möjliggöra för bostäder och eventuellt handel/kontor i bottenplan eftersom det antas finnas en efterfrågan på handel/kontorslokaler vid torget nu eller på sikt. En ökad exploatering av både bostäder och verksamheter i ett centralt läge med närhet till kommunikationer och service kan tänkas ge mer liv och rörelse till torget samtidigt som rummet kring Heby torg förstärks. 47

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Byggrätterna på Kyrkvreten 2, Heby 24:1 och Heby 1:28 medges också något högre våningshöjd än kringliggande byggnader eftersom de placeras i ett centrumnära läge. Våningsantalet har sedan samrådshandlingen justerats till att även ange ett minsta våningsantal om tre våningar, maximalt våningsantal kvarstår om tre våningar plus en indragen. Resonemanget kring våningsantalet på fastigheten har utgått från det geografiska läget, kringliggande bebyggelse och det behov av bostäder som råder. Närmast belägen bebyggelse är två våningar plus tak, men precis utanför planområdet finns byggnader om tre våningar med tillkommande tak vilket gör att den föreslagna bygghöjden bedöms passande för platsen. Den nya byggrätten vid Kyrkvreten 7 tillåts byggas två våningar med en tredje indragen våning för att på så vis anpassas till omgivande bebyggelse av lägre karaktär. Den nya byggrättens placering och storlek är föreslagen att ligga kvar på det sätt som föreslogs i samrådet då det ger en flexibilitet. Planbestämmelsen p1 anger att byggnadens långsida ska placeras i gräns mot gårdsgatan vilket syftar till att bidra till torgkänslan. Det är därför inte önskvärt att byggnaden blir längre i västlig riktning. Vid en eventuell exploatering av den tillkomna byggrätten vid Kyrkvreten 7 är det exploatörens ansvar att genomföra de undersökningar och åtgärder gällande markens förutsättningar samt geologiska och grundvattenrelaterade undersökningar som är nödvändiga. På busstorget finns ett område med kvartersmark för att skapa möjlighet att uppföra en gemensam byggnad för kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen samt mindre kontor. Syftet med byggrättens storlek är att skapa flexibilitet för placering och användning. Avsikten är inte att fylla hela byggrätten eller dela upp funktionerna i olika byggnader. Planbeskrivningen förtydligar flertalet gestaltningsprinciper för torget och bebyggelsen på torget. Planbeskrivningen innehåller även en illustrationsplan som är vägledande för byggnadens placering och storlek på torget. Tillgången till parkeringsplatser i nuläget anses vara god. En ökning av antalet p- platser på torget anses inte nödvändig utan parkering kan istället ske i närområdet. Parkeringstalet som nämns i planen har förtydligats med en tabell som anger antal parkeringar beroende på lägenhetsstorlek. Parkering ska primärt ske på den egna fastigheten för nybebyggelse men kan också lösas genom avtal med andra fastighetsägare eller kommunen för tillgång till platser på kringliggande fastigheter. Strandskyddet upphävs för de områden som idag är bebyggda och för de områden som anses nödvändiga för att kunna tillgodose en utbyggnad av befintlig verksamhet enligt den nya detaljplanen. Strandskyddet kvarstår för delar av de områden som idag är obebyggda och som ligger i Arnebobäckens och Örsundaåns direkta närhet. Då området närmast vattendragen fortsättningsvis skyddas av strandskyddet kommer allmänheten även i fortsättningen ha tillgång till naturområdet. Planbeskrivningen kompletteras med ytterligare information kring upphävandet av strandskyddet samt en översiktkarta som visar strandskyddets befintliga sträckning och områden där strandskyddet upphävs. 48

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Hyresgästföreningen Gällande samråd för detaljplan för Heby torg DP 308, Heby tätort, Heby kommun Hyresgästföreningen har inget att erinra men deltar gärna i fortsatta planarbetet. Lantmäteriet Förslag till planändring för DP 308, Heby torg, Heby tätort, Heby kommun, Uppsala län Ert ärende: 2006/94 Vid genomgång av planens granskningshandlingar (daterade 2015-09-07) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra denna genom att reglera mark mellan fastigheter samt bilda nya fastigheter och ledningsrätter. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Plankarta med bestämmelser Kartan saknar rutnät, orienterande koordinatuppgifter samt befintlig ledningsrätt (för starkström) inom Kyrkvreten 1. U-området stämmer inte med befintlig ledningsrätt, detta måste rättas till (såvida inte ledningshavaren önskar något annat, i så fall måste det framgå av planhandlingarna). u saknas i området avsett för ledningar inom Kyrkvreten 4. Planbeskrivning Under rubriken Fastighetsbildning finns beskrivet hur Kyrkvreten 2 kan komma att förändras: Den korrekta beskrivningen ska istället vara Del av Heby 24:1 (område 7) kan överföras genom fastighetsreglering till Kyrkvreten 2. Under denna rubrik ska det även framgå att ledningsrätt kan komma att bildas inom u-området längs gårdsgatan och lokalgatan samt vem/vilka som ska bekosta denna åtgärd (anm: normalt är det ledningshavaren som bekostar ledningsrätter). Delar av planen som bör förbättras Planbeskriving Under rubriken Teknisk försörjning står det att det finns en vattenledning inom fastigheter avsedda för bostadsändamål, att denna inte ska skyddas med u- område men beaktas vid genomförandet. Det bör framgå varför den inte ska skyddas av u-område (ska den flyttas?) eftersom konsekvensen av att det inte läggs ut något u-område blir att det inte kommer att kunna tas någon hänsyn till ledningen i kommande lantmäteriförrättningar. Kommentar: Föreslagna åtgärder i plankarta och planbeskrivning har gjorts. 49

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Länsstyrelsen Samråd om detaljplan för Heby torg, Heby kommun, Uppsala län Redogörelse för ärendet Kommunen har översänt rubricerat detaljplaneförslag för samråd enligt 5 kap 20 plan- och bygglagen (PBL 1987:10) samt samråd om behovsbedömning enligt 6 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med planförslaget Syftet med detaljplanen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnadernas bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. Överensstämmelse med översiktsplanen Markanvändningen överensstämmer med översiktsplanens intentioner för området. Behovsbedömning Länsstyrelsen bedömer, med beaktande av kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), att rubricerad detaljplan inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken (MB). Frågor som bevakas av Länsstyrelsen enligt PBL (1987:10) 12 kap 1 Miljökvalitetsnormer (MKAT) Länsstyrelsen anser att kommunen i det fortsatta planarbetet bör genomföra en dagvattenutredning där det redogörs för hur genomförandet av detaljplanen påverkar avrinningen av dagvatten från området, vilken mängd dagvatten som kommer att avledas, beräknad yta av hårdgjord mark samt vilken mängd föroreningar som kommer att lämna planområdet efter genomförandet av planen. Dessutom bör preciseras vilka åtgärder som kommer att genomföras för att fördröja och rena vattnet. Kommunen bör även redovisa en bedömning av hur dagvattnet från planområdet påverkar recipienten samt hur miljökvalitetsnormerna för ytvatten påverkas. Hälsa och säkerhet förorenade områden Enligt Länsstyrelsens databas för förorenade områden finns ett potentiellt förorenat område inom planområdet, en fd. åkeriverksamhet vid torget. Ingen närmare kunskap finns om verksamheten, d.v.s. om verksamheten endast utgjorde hållplats för bussar och taxi eller om det tidigare även funnits lokaler för service av fordon. Om grävningsarbeten ska utföras vid torget bör kommunen beakta att det finns en misstanke om förorening. Om förorening påträffas ska tillsynsmyndigheten, d.v.s. Bygg- och miljökontoret, Sala-Heby kommun, underrättas då åtgärder i förorenade områden utgör anmälningspliktig verksamhet. Övriga synpunkter och upplysningar Strandskydd Arnebobäcken omfattas av 25 meter strandskydd, vilket framgår av planhandlingarna. Örsundaån, som rinner genom planområdets sydöstra hörn, omfattas av strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. 50

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Eftersom detaljplanen påbörjades före den 1 juli 2009 gäller äldre bestämmelser för upphävande av strandskyddet (se övergångsbestämmelser p. 3 i lagen 2009:530 om ändring i plan- och bygglagen och p. 2 i lagen 2009:532 om ändring i miljöbalken). Ansökan om upphävande av strandskyddet ska därför sändas till Länsstyrelsen, istället för att beslutas av kommunen i form av en planbestämmelse. Länsstyrelsen anser att kommunen i planhandlingen ska beskriva vilka värden utifrån strandskyddets syften som finns i de områden där strandskyddet avses att upphävas, samt redogöra för sin bedömning av hur dessa värden påverkas av detaljplanens genomförande. Anläggande och skötsel av parkmarken bör anpassas till förekommande naturmiljö så att områdets ekologiska funktion bevaras. Exempel på värdefulla livsmiljöer som är av betydelse för den biologiska mångfalden är gamla träd (inklusive döda och halvdöda) samt strandzoner. Artskydd Området kring Arnebobäcken föreslås utvecklas och röjas så att ett rekreationsstråk bildas. Utöver bevarandet av strandmiljöns ekologiska funktioner är det viktigt att anpassa åtgärderna i tid. Alla vilda fåglar i Sverige är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Det innebär bland annat att det är förbjudet att avsiktligt störa dem, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Med att störa menas exempelvis en åtgärd som påverkar en fågelarts häckningsframgång så att antalet individer av den arten i ett område riskerar att minska. Det kan ske genom att fåglarna tvingas överge sin häckningsplats eller att färre antal ungar överlever. Avverkning och röjning under fåglars häckningssäsong kan därför vara olämpligt. Generellt biotopskydd Eventuell förekomst av biotopskyddade alléer inom området bör ses över under planarbetet. Alléer som uppfyller följande definition omfattas av det generella biotopskyddet (7 kap 11 miljöbalken): Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Kulturmiljö Större delen av planområdet ingår i kulturmiljövårdsprogram, Heby kommun som område med höga kvalitéer att slå vakt om. Inom planområdet finns bland annat ett missionshus, vilket nämns i planbeskrivningen. Missionshuset är en viktig rest av den bebyggelse som växte fram i Heby centrum kring sekelskiftet. Länsstyrelsen anser att kommunen i den fortsatta planprocessen bör beskriva hur kulturhistoriska värden i den befintlig bebyggelse avses att tas till vara inom planområdet. Deltagare Länsarkitekt Eva Bergdahl har beslutat i detta ärende. Planhandläggare Johanna Boman har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också naturvårdshandläggare Emilia Wolfhagen, miljöskyddshandläggare Ulf Lindblom, antikvarie Karin Gadde Jennische, klimatanpassningssamordnare Karin Gustavsson samt beredskapshandläggare Anders Leijon deltagit. 51

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Kommentar: Miljökvalitetsnormer, dagvatten: En mindre sammanställning har genomförts gällande recipientens status, detaljplanens påverkan på avrinningen, eventuella föroreningar inom planområdet och förslag på åtgärder för fördröjning och rening av dagvattnet. Dagvattensituationen i den centrala delarna av Heby tätort behöver lösas i ett samlat grepp för att få god effekt. Arbetet för att ta fram riktlinjer för dagvatten har påbörjats för att nå ett hållbart dagvattenarbete med en tydlig ansvarsfördelning. Ett lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske i de fall det är möjligt, ett genomgående tänk att minska de hårdgjorda ytorna och skapa vägar för vattnet att färdas och fördröjas bör implementeras vid ny- eller ombyggnad. Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet utgör dock endast en liten del av områdets yta och det är därför inte rimligt att dessa fastigheter förutsätts lösa dagvattenproblematiken för hela området. Hälsa och säkerhet- förorenade områden: En mindre utredning av tidigare verksamheter inom planområdet har gjorts baserat på arkivsök och kontakt med kommunens arkivarie. Flera fotografier tagna före och efter torgets bildande har studerats för att undersöka om det har förekommit någon ytterligare verksamhet än det som redan är känt. På platsen har det tidigare funnits en taxiverksamhet med en mindre fordonsbesättning. Denna verksamhet antas inte ha orsakat någon form utav förorening. Utredningen visar inte att det förekommit någon serviceverksamhet för fordon. Artskydd: Tillägg har gjorts i planbeskrivningen gällande anpassningar till befintlig naturmiljö vid anläggning och skötsel för att bevara den befintliga naturmiljöns ekologiska funktioner. Generellt biotopskydd: Efterforskningar har gjorts gällande generella biotopskydd inom planområdet. Inga sådana har hittats. Strandskydd: En ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala om upphävande av strandskydd för Arnebobäcken och Örsundaån har formulerats. En beskrivning gällande vilka värden utifrån strandskyddets syften som finns inom dagens strandskyddsområde har tillkommit liksom en bedömning av hur dessa värden påverkas av ett genomförande av detaljplanen. Kulturmiljö: En beskrivning av varsamhetskravet, enligt PBL (2010:900) 8 kap 17, som berör alla befintliga byggnader har lagts till. Privatperson 3, fastighetsägare Kyrkvreten 4 Sammanfattning inkommet yttrande: Yttrandet bestrider att planen gör fastigheten Heby 1:69 till parkyta. Yttrandet föreslår att ett gångstråk längs Arnebobäcken ska förläggas till den västra sidan av bäcken och att det då inte finns behov av parkmark även på den östra sidan. Yttrandet kommer från den boende på Kyrkvreten 4 och föreslår att fastighet Heby 1:69 ska få köpas och slås ihop med Kyrkvreten 4. Den boende känner sig negativt drabbad av detaljplanen. Kommentar: 52

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Planering av parkmark och grönytor ligger under Mark- och planeringsenheten inom Heby kommun. Inom enheten finns en långsiktig önskan att tillgängliggöra de stråk som går längs med Arnebobäcken och Örsundaån. På flera platser har det redan iordninggjorts promenadstråk men ytterligare sammankopplingar behövs. Planeringen av dessa stråk är inte färdig vilket gör att kommunen värdesätter att fortsätta äga fastigheten Heby 1:69. Fastigheten Heby 1:69 är i dagsläget planlagt som bostadsmark men är inte byggbar på grund av prickmark samt strandskyddet om 25 meter. Då marken inte anses lämplig för ytterligare bebyggelse och kan komma att bli en del av ett gångstråk längs vattnet anses bestämmelsen Park vara mest lämplig för fastigheten. Räddningstjänsten Sala- Heby Yttrande gällande förslag till planändring för DP 308 Heby Torg Från Räddningstjänsten finns inget att erinra mot denna planändring. Sala-Heby Energi Yttrande ang Dp 308 Heby torg Förstärkningsåtgärder kan komma att behövas beroende på hur effektkrävande den nykommande byggnationen bli. I övrigt har SHE inget att erinra. Skanova Detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby tätort, Heby kommun, Uppsala län. Skanova saknar U-område för en optokabel i kanalisation enligt kartskiss. Kommentar: U-området är tillagt i plankartan. Starforsåsens Grus AB Sammanfattning inkommet yttrande från Starforsåsens Grus AB I yttrandet från Starforsåsens Grus AB framförs synpunkter på en tidigare kommunal utredning angående ett vattenskyddsområde kring den kommunala vattentäkten som 2012 lämnades över till Länsstyrelsen i Uppsala län för vidare utredning. Starforsåsens Grus AB ställer sig frågande till utredningens kvalitet i fråga om vattenflödet till grundvattentäkten norrifrån har beaktats och att den angivna rinntiden enbart baserats på gissningar om den hydrauliska konduktiviteten och den effektiva porositeten. Vidare framförs en efterfrågan på att utvidga skyddsområdet söder om vattentäkten eftersom den senaste flödesmätningen gällande flödesförhållanden inom grundvattenmagasinet under vattentäkten senast undersöktes 1973. Yttrandet menar att det kan antas att täkten idag producerar mer vatten jämfört med 1973 samtidigt som tillrinningen norrifrån varit väsentligt oförändrad. Yttrandet framhäver att det finns risker för grundvattenkvaliteten som kommer från jordbruk/skogsbruk/trädgård, vägtrafik och ökad urbanisering. Förtätningen 53

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 av Heby torg anses förvånande då det ligger inom den primära och sekundära skyddszonen. Yttrandet lyfter fram att den föreslagna detaljplanen DP 308 Heby torg delvis berör ett markområde som den kommunala VSO-utredningen föreslår ska ingå i den sekundära skyddszonen. Starforsåsens Grus AB anser att skyddszonerna söder om täkten istället bör utökas med hänvisning till ovannämnda analys av vattenflöden till den kommunala vattentäkten. Yttrandet saknar en kommentar angående detta i samrådshandlingarna och önskar en skattning av de risker för grundvattnet som en ökad förtätning av bebyggelsen innebär samt att kommunens föreslagna skyddszoner omvärderas. Kommentar: Planförslaget bedöms inte ha någon påverkan på vattenskyddsområdet och är framtaget i enlighet med gällande planunderlag. Samrådshandlingarna har inte utökats med föreslagna bitar då de inte anses beröra planen och bygger på SGU:s grundvattenkartering över Heby kommun, publicerad 2002. Kommentaren är samrådd med VA-enheten samt Miljöenheten. Trafikverket Region Öst Detaljplan avseende DP Heby torg, Heby kommun Trafikverket anser generellt av riktvärdena som finns för trafikbuller, och som anges i regeringens proposition 1996/797:53 ska följas vid planering av nya bostäder. I övrigt har trafikverket inget att erinra mot ovan rubricerat ärende. VafabMiljö Sammanfattning inkommet yttrande från VafabMiljö: I yttrandet från VafabMiljö framförs en efterfrågan att byta ut formuleringen kring sophanteringen inom området. Den nya formuleringen tydliggör att avfallshanteringen ska ske enligt gällande föreskrifter för Heby kommun. Kommentar: Formuleringen har ändrats enligt förslaget. VA-enheten Yttrande på förslag till detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby tätort VA-enheten framhäver att även de ledningar som är belägna i gatan på fastighet 1:39>1 och Heby 24:1>1 ska beaktas och skyddas jämförbart u-område. VA-enheten yttrar sig kring illustrationsskissen för torget på sida 16. I förslaget illustreras att mark som i dagsläget används som parkeringsmark skulle kunna omvandlas till ex. trädplanteringar. Vid en läcka eller likande skulle det kunna innebära att planteringarna behöver rivas upp. VA-enheten vill då inte bekosta ett iordningställande av markytan igen. Förslag är att flytta ledningarna, det innebär uppskattningsvid en kostnad på 250 000 kr. 54

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12 (12) - MARK OCH PLANERING - 2016-07-05 Dnr 2006/94 DP 308 Eventuella åtgärder och därtill kostnader skall vara klargjorda innan planens antagande och laga kraft. Kommentar: Beaktande av ledningar tillhörande VA-enheten ska tas vid en eventuell ombyggnad av torget, Heby 1:39>1. Planen möjliggör för en förändring av torgrummet vilket även berör parkeringsytorna längs torget. Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med förtydligande kring vem som bär kostnaderna vid en eventuell flytt av ledningar. Vattenfall Yttrande angående detaljplan för Heby torg, DP 308, Heby tätort, Heby kommun Vattenfall har inget att erinra. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Hanna Svensson Samhällsplanerare Maria Raustorp Samhällsplanerare 55

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 1 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 Förslag till detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby tätort Heby kommun, Uppsala län Utställningsutlåtande Samrådet Utställningen pågick mellan 2016-07-07 2016-08-24. Under utställningen fanns planhandlingarna tillgängligt på kommunens webbplats samt på kommunhuset i Heby, Tingsgatan 11, under ordinarie öppettider. Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Räddningstjänsten Sala-Heby, Sala-Heby energi AB, Vattenfall, Trafikverket, VafabMiljö, Skanova Access AB, Lidén Data, Bygg- och Miljöenheten, VA-enheten, Hebygårdar AB, Hebyfastigheter AB, Kommunala Handikapprådet/Pensionärsrådet samt berörda ägare till fastigheterna inom planområdet har delgetts förslaget skriftligen. Efter utställning av planförslag enligt normalt planförfarande ska inkomna yttrande med kommentarer sammanställas i ett utställningsutlåtande. Detta ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Samråd har skett med länsstyrelsen gällande om förslaget kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som föranleder behov av en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planändringen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Yttranden Bygg- och Miljöenheten Yttranden har inkommit från Bygg- och Miljöenheten Heby kommun, Fastighetsägare 1, Fastighetsägare 2, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Starforsåsens Grus AB, Trafikverket, Vafab Miljö och Vattenfall Eldistribution AB. Respektive yttrande återges och bemöts nedan. Yttrande över förslag till detaljplan för Heby torg, Heby tätort. Bygg- och miljönämnden har fått förslag till detaljplan för Heby torg, Heby tätort för yttrande. Detaljplanen görs med normalt planförfarande och är nu utställd. Syftet med detaljplanen är att ge planstöd för ny- till- och ombyggnad av bostäder och utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal. Planen syftar också till att ge utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt möjliggöra för en ny utformning av torgyta och gaturum. 56

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 2 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 Bygg- och miljö Sala Heby har tagit del av planförslaget. Byggenheten Byggenheten har i huvudsak inga erinringar mot planförslaget. Omfattningen av prickmark har justerats sedan samrådet, men omfattningen av prickmark på fastigheterna Kyrkvreten 4, 7 och 14 kan fortfarande ifrågasättas. Med mindre omfattande prickmark kan bebyggelsens utformning och placering av komplementbyggnader bli friare. När det gäller strandskyddet anser byggenheten fortfarande att det bör upphävas helt inom kvartersmark. De områden där strandskyddet enligt planförslaget kommer att finnas kvar är ändå undantagna från bebyggelse då de markerats som prickmark. Miljöenheten Miljöenheten har ingen erinran. De tidigare framförda synpunkterna har beaktats i det nu framlagda förslaget. Kommentar: Det inkomna yttrandet har beaktats. Mark- och planenheten har valt att behålla den prickmark som ligger på Kyrkvreten 7 och 14. På Kyrkvreten 14 lämnas prickmarken kvar för att behålla en öppen passage ner mot Arnebobäcken. Prickmarken på Kyrkvreten 7 syftar till att begränsa ny byggnation till att ligga österut på fastigheten med fasad ut mot torget. Prickmarken på Kyrkvreten 4 har justerats till antagandehandlingarna så att den följer gränsen för upphävt strandskydd vilket innebär att byggrätten blir något mer flexibel. I och med att planen tas fram enligt äldre PBL upphävs strandskyddet av Länsstyrelsen. Planbestämmelsen a1 om upphävt strandskydd tas därför bort från kartan. Fastighetsägare 1 Ombyggnad av torget + den ev. nybyggnationen vid den nuvarande grusplanen i Heby. Tycker att bygga för affärer är ingen mening då flera lokaler redan står tomma i centrala Heby, och att det skulle räcka med ett 2 våningshus för att inte störa grannarna och deras utsikt. Det bolag som nu ev. ska bygga har man kollat upp dom ordentligt när det gäller att bygga för rätt människor dvs. ungdomar som vill flytta hemifrån +pensionärer som vill sälja sina hus och bo i ett mindre boende. Sen en sak till som är väldigt viktig är deras inställning till kommunen och dess framtid, en entreprenör som bor i kommunen månar om den en som kommer utifrån ser saker på ett helt annat sätt t.ex. kommer detta att bli boende för all den trafik vi har in från andra länder? eller har man kollat upp detta. Jag hoppas att ni har kollen så detta blir bra för vi har precis skrivit på frälsis och det kommer att bli lägenheter om vi får som vi vill. Kommentar: Planering av Heby torg syftar till att främja den långsiktiga utvecklingen av torgrummet och kringliggande byggnader. I och med torgets centrala läge i Heby 57

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 3 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 är det önskvärt att planera för bebyggelse som bidrar till människor i rörelse både dag- och kvällstid. Med den utveckling som vi ser i Heby med en ökad befolkningsmängd är det möjligt att det på sikt kommer att finnas ett underlag för verksamheter i markplan. De två byggrätterna på södra sidan om Heby torg har i utställningshandlingarna försetts med bestämmelsen BCH vilket medger bostäder och i markplan även möjliggör för handel, kontor eller samlingslokal. Fastigheten väster om torget tillåter bostäder och i markplan även handel eller kontor. Det är dock upp till byggherren att bestämma om byggnadens markplan ska användas för bostäder eller verksamheter. I planhandlingarna har behovet utav mindre lägenheter i Heby tätort beskrivits. Beteckningen B anger att bostäder får uppföras men reglerar inte för vem eller med vilken lägenhetsstorlek. Våningsantalet har föreslagits utifrån det centrala läget och det ökade behovet av lägenheter i Heby. I planprocessen har förslag på att byggrätten på Kyrkvreten 2 ska medge fyra eller fem våningar, utifrån det centrala läget och behovet av bostäder som finns, diskuterats. Förslaget har nu landat i att byggrätten medger tre våningar plus en indragen våning. Förslaget innebär en liten höjning jämfört med befintliga byggnader som i regel är två våningar samt vind. De nya byggrätternas höjd om tre våningar plus en indragen våning förväntas kunna bli en bra blandning av byggnadshöjd och bidra till en trevlig miljö runt torget. Kommunens fastigheter, Kyrkvreten 2 och Heby 24:1, kommer att säljas efter detaljplanen vunnit laga kraft. Försäljningen kommer att ske enligt kommunens markpolicy. Lantmäteriet Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra denna genom att reglera mark mellan fastigheter, bilda ledningsrätt, samt avstycka nya fastigheter. Lantmäteriet har ingen erinran. Länsstyrelsen Utställt förslag till detaljplan för Heby torg, Heby kommun, Uppsala län Kommunen har översänt rubricerat detaljplaneförslag i samband med utställning enligt 5 kap 23 plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet framgår av yttrande dnr 402-4967- 15, daterat den 5 oktober 2015. Syftet med planförslaget Syftet med detaljplanen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. Frågor som bevakas av Länsstyrelsen enligt PBL (1987:10) 12 kap 1 Länsstyrelsen har inga synpunkter utifrån de frågor som bevakas enligt PBL (1987:10) 12 kap 1. Övriga synpunkter Strandskydd Eftersom detaljplanen påbörjades före den 1 juli 2009 gäller äldre bestämmelser 58

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 4 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 för upphävande av strandskyddet (se övergångsbestämmelser p. 3 i lagen 2009:530 om ändring i plan- och bygglagen och p. 2 i lagen 2009:532 om ändring i miljöbalken). Detta innebär att det är Länsstyrelsen som kan fatta beslut om att upphäva strandskydd inom planområdet. Planbestämmelsen a1 ska därför tas bort från plankartan. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att istället lägga till en upplysning på plankartan, som hänvisar till Länsstyrelsens beslut i strandskyddsfrågan. Ansökan om upphävande av strandskydd har inkommit till Länsstyrelsen. Ärendet har diarienummer 511-4828-16. Kommentar: Planhandlingarna uppdateras enligt de föreslagna ändringarna. Beslut om upphävande av strandskydd har inkommit från Länsstyrelsen och har lagts till i planhandlingarna. Kollektivtrafikförvaltninge n UL Om ärendet Heby kommun har översänt rubricerad handling till Kollektivtrafikförvaltningen UL för synpunkter enligt 5 kap.23 PBL 1987:10. Planens syfte är att möjliggöra för till- och nybyggnad av bostäder och utökning av befintligt gruppboende. Därtill utöka möjligheter för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. Yttrande Kollektivtrafikförvaltningen UL anser att det är positivt med förtätning i centrala Heby vilket ger goda förutsättningar för hållbart resande. Det är även positivt att kommunen prioriterar gång- och cykeltrafiken samt begränsa parkeringsmöjligheterna för bil vid torget. Detta kan bidra till fler människor i rörelse och att skapa en tryggare, attraktivare och mer levande stadsmiljö. Kollektivtrafikförvaltningen UL vill informera om att det idag inte är möjligt med en utökad tågtrafik under högtrafiken på Dalabanan, då spårets maximala kapacitet i princip är uppnådd. Dock ses möjligheterna över att efterhand utöka antalet turer under övrig tid. I det fortsatta planarbetet är det angeläget att beakta hur torget och centrum kan knytas samman med stationsområdet i fråga om tillgänglighet och infrastruktur vilket ökar attraktiviteten att resa kollektivt med regionbussar och tåg. Kollektivtrafikförvaltningen UL vill även framhålla att det är viktigt att sikten vid in- och utfarterna till hållplatslägena vid Heby torg är god. Kollektivtrafikförvaltningen UL har inga övriga synpunkter på planförslaget. Kommentar: Yttrandet har tagits i beaktande. Starforsåsens Grus AB (SGAB) Yttrande med anledning av översänt "Förslag till ny detaljplan för DP 308 Starforsåsens Grus AB (SGAB) har tagit del av översänd Samrådsredogörelse i rubricerat ärende och vidhåller sin tidigare framförda kritik mot förslaget. Utredningen om grundvattenskyddet för Heby tätort och förslaget om vattenskyddsområden, insänt till Länsstyrelsen i Uppsala län i januari 2013 59

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 5 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 har stora brister. SGAB har i särskild skrivelse till Heby kommun daterad 13 maj 2016 gett en rad exempel på aspekter som bör vägas in i denna komplettering. Något svar på denna skrivelse har ännu ej erhållits. Om en förbindelse mellan grundvattenmagasinet vid Heby tätort och grundvattenmagasinet norr om tätorten (Stingtorpet) kan uteslutas, måste en dominerande del av tillrinning till magasinet ske söderifrån - vilket rimligen påverkar vattenskyddsområdets utformning. I samrådshandlingen hänvisas till SGU:s grundvattenkartering från 2002 som inte alls beaktar att det vatten som pumpas upp vid den kommunala vattentäkten i Heby tätort till dominerande del sker genom tillrinningen söderifrån! En kompletterande utredning kring vattenskyddsområden bör göras och konsekvenserna för grundvattenskyddet om detaljplanen för Heby torg genomförs måste analyseras innan beslut tas. Kommentar: Planförslaget bedöms inte ha någon påverkan på vattenskyddsområdet och är framtaget i enlighet med gällande planunderlag. Den nämnda skrivelsen har inkommit till kommunens VA-enhet och är ett separat ärende. Fastighetsägare 2 Vi vill meddela, att vi opponerar oss mot förslaget till byggnad av hyreshus på tre våningar + takvåning, som planeras mitt emot vår villa. Dessutom så nära Vallavägen och vår villa. Vi ifrågasätter också lämpligheten att placera ett hyreshus som inte är tänkt som äldreboende vid torget där det redan finns tre boenden för äldre plus träffpunkten på Torget 6, som är en lyckad satsning av kommunen. Kommentar: Detaljplanen för Heby torg har varit aktuell under en lång tid, planuppdraget gavs redan 2006. Ett av huvudsyftena med planen är att hitta en bättre användning av torgytan och kringliggande fastigheter. Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 är kommunens fastigheter och får i och med detaljplanen en ny byggrätt. Fastighetens läge i centrala Heby gör att förvaltningen ser ett stort värde i att fastigheten bebyggs. Sedan mitten av 1990-talet har inga lägenheter i flerbostadshus tillkommit i tätorten och vi ser idag en ökad efterfrågan på bostäder i Heby. Planen möjliggör därför för bostäder på fastigheten. Utredningar kring ny placerig av äldreboende i Heby tätort pågår. Ytan på fastigheterna Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 har dock bedömts vara för liten för det behov som finns. Av denna anledning är inte fastigheten vid Heby torg något alternativ för ett nytt äldreboende. Våningsantalet har föreslagits utifrån det centrala läget och det ökade behovet av lägenheter i Heby. I planprocessen har förslag på att byggrätten på Kyrkvreten 2 skulle medge fyra eller fem våningar utifrån det centrala läget och behovet av bostäder som finns diskuterats. Förslaget har nu landat i att byggrätten medger tre våningar plus en indragen våning. Förslaget innebär en liten höjning jämfört med befintliga byggnader som i regel är två våningar samt vind. De nya 60

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 6 (6) - MARK OCH PLANERING - 2016-09-12 Dnr 2006/94 DP 308 byggrätternas höjd om tre våningar plus en indragen våning hoppas kunna bli en bra blandning av byggnadshöjd och bidra till en trevlig miljö runt torget. En mindre solstudie har gjorts för fastigheten utifrån olika scenarion gällande våningshöjd. Skuggningen från den nya byggnaden kommer främst att drabba boende öster om byggnaden under kvällstid på sommaren. Bedömningen är dock att skillnaden mellan tre plus en indragen våning eller två plus en indragen våning innebär en relativt liten skillnad i skuggmängd. Förslaget anses inte heller ha en så pass stor inverkan på kringliggande fastigheter gällande skuggning att det bör medföra ändringar i planen. Byggrätten på Kyrkvreten 2 har regleras i planbestämmelsen så att byggnaden placeras mot torgytan. Hur långt österut byggnaden sträcker sig är upp till byggherren. Ett effektivt nyttjande av fastighetsytan är dock önskvärt. Trafikverket Granskning gällande detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby kommun Trafikverket inget att erinra mot ovan rubricerat ärende förutsatt att de riktvärdena som finns för trafikbuller som anges i regeringens proposition 1996/97:53 följs. Kommentar: Yttrandet har tagits i beaktande. VafabMiljö Remissvar: Detaljplan 308, Heby torg, Heby kommun, Granskning VafabMiljö har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerad detaljplan. Planen omfattar ett flertal fastigheter i Heby centrum och möjliggör bl.a. för nybyggnation av bostadshus med verksamheter i bottenplan. VafabMiljö noterar att förbundets synpunkter inkomna under samrådet har beaktats och har därmed inga ytterligare synpunkter på planförslaget. Vattenfall AB Yttrande angående detaljplan för DP 308 Heby torg, Heby kommun Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerat ärende och lämnar följande yttrande. Vattenfall har inga elanläggningar inom och i närheten av planområdet och har därför inget att erinra. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Hanna Svensson Samhällsplanerare 61

Dp 308 Heby Torg 62

Kl 12, juli. 2+1 våning Kl 12, juli. 3+1 våning 63

64 Kl 17, juli. 3+1 våning

Kl 19, juli. 2+1 våning Kl 19, juli. 3+1 våning 65

Juli, 2 vån. Kl 18 Kl 19 66

Kl 12, januari. 3+1 vån 2+1 vån 67

Kl 16, april. 3+1 vån 2+1 vån 68

Kl 15, oktober. 3+1 vån 2+1 vån. 69

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 18 oktober 2016 Ks 179 Dnr 2016/81 042 Delårsbokslut per 31 augusti 2016 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Delårsbokslut per 31 augusti 2016, med måluppföljning godkänns. Kommunfullmäktige konstaterar ett prognostiserat underskott för Samverkansnämnden om -4 000 tkr för Heby kommuns del. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen bedömer att kommunens prognostiserade resultat för 2016 är i nivå med budgeterat resultat +16 929 tkr. Verksamhetens kostnader är 1 828 tkr högre än budgeterat och kommunstyrelsen betonar därför vikten av att åtgärdsplaner utarbetas där underskott prognostiseras. Kommunstyrelsen konstaterar att Samverkansnämnden behandlat periodbokslut per 31 augusti och prognostiserar ett underskott om - 4 000 tkr för Heby kommuns del. Underskottet kommer att regleras i Heby kommuns bokslut för år 2016. Med anledning av Samverkansnämndens underskott uppstår underskott i Kommunstyrelsens budget bidrag till IT- nämnd. Underskottet täcks upp av i huvudsak tomtförsäljning + 1 900 tkr, stor återhållsamhet på central förvaltning + 1 000tkr, samt att medel för planer och tillväxtfrämjande åtgärder +650 tkr inte används. Sammanfattning Delårsrapport per 31 augusti 2016 presenteras. Ekonomichefen presenterar rapporten och svarar på frågor från kommunstyrelsen. Av samverkansnämndens delårsrapport per 31 augusti 2016 framgår att nämnden förutspår ett större minusresultat för 2016, upp till totalt 8 miljoner kronor för båda kommunerna tillsammans. Detta på grund av eftersatt underhåll av exempelvis servrar och utrustning under flera år. Därtill kommer integrationen av Heby och Knivsta kommuners plattformar, som ger en minskad kostnad för 2017, men en ökad kostnad under överflytten till en ny plattform. Användarna i kommunerna blir även fler vilket ger ökade kostader i licenser m.m., samt ökat tryck på nät och utrustning. Även utbyte av utrustning ute i verksamheterna är försenad. Beslutsunderlag Delårsbokslut per 31 augusti 2016 Samverkansnämnden 37, 3 oktober 2016 Verksamhetsberättelse och delårsbokslut, samverkansnämnden per 31 augusti 2016 Utbildningsnämnden 131, 7 oktober 2016 Vård- och omsorgsnämnden 109, 5 oktober 2016 Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 70

- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 18 oktober 2016 Samhällsbyggnadsnämnden 81, 6 oktober 2016 Kultur- och fritidsnämnden 56, 5 oktober 2016 Bygg- och miljönämnden 104, 11 oktober 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Delårsrapport per 31 augusti 2016, med måluppföljning godkänns. Kommunfullmäktige konstaterar ett prognostiserat underskott för Samverkansnämnden om -4 000 tkr för Heby kommuns del. Underskotet kommer att regleras i Heby kommuns bokslut för år 2016. Kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen bedömer att kommunens prognostiserade resultat för 2016 är i nivå med budgeterat resultat +16 929 tkr. Verksamhetens kostnader är 1 828 tkr högre än budgeterat och kommunstyrelsen betonar därför vikten av att åtgärdsplaner utarbetas där underskott prognostiseras. Kommunstyrelsen konstaterar att Samverkansnämnden behandlat periodbokslut per 31 augusti och prognostiserar ett underskott om -4 000 tkr för Heby kommuns del. Med anledning av Samverkansnämndens underskott uppstår underskott i Kommunstyrelsens budget bidrag till IT- nämnd. Underskottet täcks upp av i huvudsak tomtförsäljning + 1 900 tkr, stor återhållsamhet på central förvaltning + 1 000tkr, samt att medel för planer och tillväxtfrämjande åtgärder 650 tkr inte används. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Protokollsanteckning Carina Schön (S), Anders Pettersson (S), Bengt Löfling (V) och Jan Eriksson (S): Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ser med oro på det fortsatta höga sjukskrivningstalen, totalt 8,1 %, vilket har betytt höga kostnader under delar av året och troligtvis även höga kostnader under resten av året. Bra insatser har satts in för att förebygga dessa höga sjukskrivningstal, men detta kommer troligtvis inte visa ett omedelbart förbättrat resultat. Det finns även oro för att vissa statliga medel ska behöva betalas tillbaka, då kommunen inte har fullföljt sitt åtagande. Ytterligare ekonomiska medel ca.5,5 miljoner kronor har lagds ut i verksamheten, ifrån de extra tillsatta statliga medel för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och unga. Vad dessa extra ekonomiska medel kommer att betyda är svårt att veta då delårsbokslutet visar på ett halvårsresultat och en prognos på helåret. Delges Samtliga nämnder Förvaltningscheferna Hebyfastigheter Kf revisorer Samverkansnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 71

1 (64) Datum Version 0.44 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Delårsrapport 2016 72

2 (64) Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH STYRNING...3 EKONOMISK SAMMANFATTNING I KORTHET...6 PERSONALREDOVISNING...8 MÅLUPPFYLLELSE, PROGNOS...11 KVALITET...14 VERKSAMHETSREDOVISNING...15 KOMMUNSTYRELSEN...15 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN...21 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN...23 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN...29 UTBILDNINGSNÄMNDEN...35 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...38 BOLAGSREDOVISNING...41 HEBYFASTIGHETER AB...41 HEBYGÅRDAR AB...44 EKONOMISK REDOVISNING...46 REDOVISNINGSPRINCIPER...46 DRIFTREDOVISNING...48 FINANSFÖRVALTNINGEN...48 RESULTATRÄKNING (KOMMUNEN)...49 INVESTERINGSREDOVISNING...50 RESULTATRÄKNING (KONCERNEN)...51 BALANSRÄKNING...52 NOTER...53 SÄRSKILD REDOVISNING VA...61 REVISIONSBERÄTTELSE...64 73

3 (64) Förvaltningsberättelse Kommunens organisation och styrning Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen och nämnderna. Demokratiberedningen Inom kommunfullmäktige ska det finnas en demokratiberedning. Beredningens uppdrag är att ansvara för fullmäktiges medborgarkontakter och att utforma goda former för medborgardialog, att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten samt att bevaka långsiktiga, övergripande frågor. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för uppdraget. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Kommunstyrelsen har den ledande och samordnande rollen och har tolkningsföreträde om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens hela verksamhet likväl 74

4 (64) som den egna. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet mellan styrelsen och nämnderna vad gäller förslag till inriktningar och effektmål. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till inriktningar och fastställer egna effektmål. Styrelsen ansvarar för drift och uppföljning av verksamhet i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den egna förvaltningen, förvaltningscheferna och kommunchefen. Nämnderna Nämnderna ansvarar för beredning av ärenden, beslutsfattande inom och drift av verksamheten inom de ansvarsområden som de blivit tilldelade av fullmäktige enligt reglementena. De ansvarar också för uppföljningen inom respektive ansvarsområde. Nämnderna ansvarar även för finansiering av verksamheter som utförs i enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Nämnderna är anställningsmyndighet för sin personal, utom förvaltningscheferna, som anställs av kommunstyrelsen. Nämnderna lämnar förslag till inriktningar till fullmäktige och fastställer effektmål utifrån de av fullmäktige fastställda inriktningar. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida www.heby.se. Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig nämnd/styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket långsiktig Kommunfullmäktige Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policyer 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig nämnd/styrelse Riktlinjer Efter behov/tills Ansvarig nämnd/styrelse vidare Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) 1-3 år Kommunfullmäktige 75

5 (64) Mål- och resultatstyrning I Heby kommun tillämpas mål- och resultatstyrning. Det innebär att mål anges för en verksamhet och att information om resultatet tas fram systematiskt. Resultatet analyseras och bedöms mot uppställda mål. Grundtanken är att den politiska nivån anger vad som ska åstadkommas och förvaltningen beslutar hur verksamheten ska genomföras för att nå uppsatta mål. Styrmodellen bygger på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs. Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision: Heby kommun en växande landsbygdskommun, med närhet, trygghet och livskvalitet Utifrån visionen lämnar nämnderna och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2016 och plan 2017-2018 och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policyer, planer och ekonomiska anslag. Policyer och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument ska nämnderna och kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den effekt som ska uppnås för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för nämnderna och kommunstyrelsen. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och nämnderna styr även med riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer för styr- och uppföljningsprocessen. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 76

6 (64) Ekonomisk sammanfattning i korthet Årsprognos Utfallet per den sista augusti är för kommunen 31 220 tkr (7 548 tkr) vilket är en positiv avvikelse med 22 360 tkr i jämförelse med budget för perioden. Årsprognosen är 19 924 tkr och det är i jämförelse med budget ett överskott med 2 995 tkr. Koncernens resultat för perioden uppgår till 44 061 tkr och i jämförelse med föregående delårsbokslut var utfallet för koncernen 21 539 tkr. Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgår till 42 264 tkr och vid uppföljningsperioden fanns det bokförda kostnader med 12 982 tkr för pågående investeringar. Årsprognosen från förvaltningen är på 33 981 tkr. Det blir ett överskott med 8 283 tkr. De investeringar som inte kommer att kunna färdigställas inom kalenderåret går in i budgetprocessen och kommer att finnas med i 2017 års investerings-budget. Driftredovisningen Utfallet för kommunstyrelsen är en positiv avvikelse för perioden med 978 tkr och en avvikelse i helårsprognosen med -534 tkr. Bygg och miljönämnden har ett utfall för perioden på 535 tkr och en årsprognos på 370 tkr. Vård och omsorgsnämnden har för perioden ett överskott med 5 457 tkr och en årsprognos på 1 084 tkr. Samhällsbyggnadsnämnden har för perioden ett överskott med 2 168 tkr och en årsprognos på 365 tkr. Utbildningsnämnden har för perioden ett överskott mot budget på 5 635 tkr och prognostiserar på helåret ett överskott med 279 tkr. Kultur och fritidsnämnden följer i stort budget för perioden och har inga avvikelser i årsprognosen. Den samlade årsprognosen från verksamheterna är en avvikelse med -605 tkr. De poster som balanserar upp periodens resultat och årsprognosen finns på finansförvaltningen och utgörs av ett överskott med 2 670 tkr för uppföljningsperioden och tillsammans med verksamheten 2 065 tkr i årsprognosen. Finansförvaltningen Utfallet för perioden utgörs av underskott på pensionskostnader med -2 662 tkr och vägs upp av överskott på avsättningen till löneökningar samt semesterlöneskuld med 5 250 tkr och övriga mindre poster utgör ett nettoöverskott med 396 tkr och tillsammans ger det ett överskott för finansförvaltningen på 2 959 tkr. Balanskravsutredning Redovisat Årsprognos Resultat enligt resultaträkningen 31 220 19 924 Reducering av samtliga realisationsvinster 0 0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Resultat efter balanskravsjusteringar 31 220 19 924 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 0 Balanskravsresultat 31 220 19 924 77

7 (64) Fördelningen av extramedel till flyktingar Nedanstående tabell redovisar de extrakostnader som uppstått inom förvaltningen under redovisningsperioden i förhållande till en tänkt fördelning av de 9 000 tkr som Heby kommun erhållit i extra stöd. Av det totala beloppet finns en budgeterad fördelning på 5 564 tkr och resten är ännu inte fördelat då förvaltningen inte vet vad som händer längre fram under året. Extra flyktingmedel Flyktingmedel "Budget" Utfall jan-aug Prognos helår Tilldelning -9 003-9 003 Flyktingstrateg 420 87 420 Flyktingguide 400 319 400 Överförmyndarnämnden 250 167 250 Ideel sektor 400 400 Bibliotek 200 103 200 Boende ensamkommande 800 0 0 Elevhälsan 742 473 742 Administrativt stöd 500 500 Skolpeng 42 42 42 Feriesysselsättning 500 260 300 Tolkkostnader 200 79 150 Öppenvård 360 0 140 Socialsekreterare 400 129 400 Sommarverksamhet 350 251 350 Återstår -3 439 1 910-4 709 78

8 (64) Personalredovisning Löneöversynsprocessen 2016 För sifferlösa centrala avtal och riktade satsningar: Utgångspunkten är Heby kommuns politiska beslut om en generell riktlinje på 2,5 procent för sifferlösa centrala avtal för 2016. Detta skapar ett utrymme respektive chef att fördela individuellt utan några individgarantier. I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare gör personalutskottet en särskild satsning på ca 70 medarbetare inom vissa yrkesgrupper. Det betyder att för arbetsterapeuter, fysioterapeuter, lärare i naturvetenskapliga ämnen på högstadiet, sjuksköterskor (inkl distriktssköterska, skolsköterska och demenssköterska) görs en särskild satsning, utöver 2,5 %, med att varje individ som berörs av löneöversynen 2016 genererar ett ytterligare utrymme av 1 000 kr att fördelas individuellt och differentierat inom yrkesgruppen utifrån prestation och genomförda lönesamtal. För enhetschefer inom VOF är utrymmet 1 500 kr, samt för rektor/förskolechefer med avslutad rektorsutbildning är utrymmet 3 000 kr, samt 1 000 kr för övriga rektorer och förskolechefer, samt 1 250 kr för socialsekreterare. Samma principer som ovan. Samtliga lönesamtal inom sifferlösa avtalsområden har genomförts under februari mars och ny lön har utbetalats den 27 april. Avstämningar med respektive facklig organisation har skett i en positiv anda. Övergång till lönesättande samtal och begreppet rätt lön börjar sätta sig bland chefer och medarbetare. Personalutskottets särskilda satsningar har varit uppskattade och positivt uppmärksammats av fackliga organisationer. Arbetsgivaren, Heby kommun, och Kommunal har i förhandling kommit överens om innehållet för löneöversyn 2016 i Heby kommun med utgångspunkt i HÖK16. Sammanfattningsvis gäller följande: - 1020 kr/mån till undersköterskor (utbildade och titel) inom äldreomsorgen, samt även inom funktionsstöd, till vårdare, skötare, handledare daglig verksamhet och boendestödjare som har en relevant gymnasieutbildning inom omsorg/omvårdnad och som motsvarar den utbildning som krävs för att bli anställd med titeln undersköterska inom äldreomsorgen. - 520 kr/mån till övriga inom Kommunals avtalsområde. - Utrymmet ovan fördelas generellt och det innebär att det inte blir några lönesamtal eller individuell lönesättning under 2016 inom Kommunals avtalsområde. Istället skall tid läggas på en omstart med nya lönekriterier med utgångspunkt från Medarbetarpolicyn. Målet är att i nästa löneöversyn 2017 med lönesamtal i jan april utgå ifrån de nya lönekriterierna och matrisen för alla avtalsområden. Kommunals löneökningar ryms precis inom budget för 2016. Men andra ord bra gissat denna gång när budgeten togs för 2016. Sjukfrånvaro under januari augusti 2016 För 11 år sedan var sjukfrånvaron i Heby kommun totalt 9,2 procent. Därefter sjönk sjukfrånvaron varje år fram till år 2011 då den var nere på 4,0 procent, för att sedan öka årligen till senast 7,4 procent år 2015. Vi kan i denna rapport tyvärr konstatera att efter årets första 8 månader har sjukfrånvaron ökat till 8,1 %. Statistiken visar att sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar under det senaste åren, utom centralförvaltning. När det gäller yrkesgrupper tillhör undersköterska 13,3 % (12,1 % tom 150831), förskollärare 11,1 % (8,1 %), 79

9 (64) kostpersonal 10,2 % (6,0 %) och barnskötare 14,6 % (10,2 %) de grupper som har högst sjukfrånvaro. Övriga större yrkesgrupper noterar: elevassistent 7,3 % (6,5 %), lärare 4,7 % (3,1 %), vårdbiträden 8,2 % (9,4 %), administratörer 6,1 % (5,4 %) och chefer 5,1 % (3,1 %). Vi måste beakta att årets influensa var envis och slog till ovanligt hårt under årets första månader och påverkar statistiken mot förra året. Ett kartläggningsarbete pågår för att öka förståelsen gällande orsakerna till den ökande sjukfrånvaron och en central handlingsplan för att minska sjukfrånvaron har tagits fram som skall kompletteras med förvaltningsspecifika insatser. Samtidigt görs ett stort antal rehabiliteringsinsatser kring enskilda individer ofta i samverkan med företagshälsovård och andra aktörer. Under 2016 genomförs en särskild uppföljning och arbete runt med medarbetare som har omfattande korttidsfrånvaro de senaste 12 månaderna. Från januari 2015 används IT-systemet Adato som ett underlättande stöd i chefernas rehabiliteringsarbete. En bred information om den ökade sjukfrånvaron har gått ut till förvaltningschefer och övriga chefer, politiker inom personalutskottet och fackliga organisationer och aktiviteter har startat och intensifierats inom varje förvaltning både för att förebygga och åtgärda den ökande sjukfrånvaron samt för att främja hälsa och god arbetsmiljö. Ett införande av ett sjuk- och friskanmälningssystem med sjukvårdsrådgivning för samtliga medarbetare planeras till 1 oktober 2016. En av framgångsfaktorerna för åren runt 2011 var det sjuk- och friskanmälningssystem med rådgivning av sjuksköterska som Heby kommun abonnerade på under några år. Tabell obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 2016-08-31 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Siffrorna inom parentes avser tiden 2015-01-01--08-31 Samtliga anställda % 1.Total sjukfrånvaro 8,1 (6,8) Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 51,8 (50,3)* Total sjukfrånvarotid 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 8,9 (7,4) Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,1 (4,2) 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre 7,1 (5,9) 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år 7,1 (6,7) 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 9,3 (7,2) *Andel långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron 80

10 (64) Sjukfrånvaro under januari augusti 2016 Förvaltning Sjukfrånvaro i % Jmf 2015 Total jan augusti 2016 8,1 6,8 Central förvaltning 2,6 4,5 Vård och Omsorgsförvaltning 9,2 8,4 Samhällsbyggnadsförvaltning 6,5 5,3 Barn och utbildningsförvaltning 7,9 5,8 Kommentar: Sjukfrånvaron försätter att öka inom Heby kommun jämfört med 2015. Den största ökningen sker inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Det är fyra yrkesgrupper som markant skiljer från övriga och har tvåsiffrig frånvaro barnskötare (14,6 %), undersköterskor (13,3 %), förskollärare (11,1 %) och kostpersonal (10,2 %). Dock sker en liten förbättring jämfört med senaste månadsrapporten januari maj 2016 (då totalt 9,0 %). Personalomsättning Vi kan under åtta månaderna 2016 notera en ökning av personalomsättning än mot tidigare år. Vi kan konstatera att det blir svårare att hitta nya medarbetare, särskild inom yrkesgrupper som lärare, men även förskolelärare, sjuksköterskor, undersköterskor, socialsekreterare och chefer. Under perioden har 11 annonser fått förlängd ansökningstid eller omannonsering på grund av inga sökanden. Motsvarande siffra var 10 för 2015. Antal vakanta tjänster med ref nr. Tom 2016-08- 31 Tom 2015-08- 31 Kommunstyrelsen 5 st 2 st Samhällsbyggnadsnämnden 7 st 13 st Utbildningsnämnden 82 st 60 st Vård och omsorgsnämnden 52 st 67 st Kultur och fritidsnämnden 3 st 3 st Totalt 149 145 Antal anställda per förvaltning 2016-08-31 Tillsvidare Visstidsanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt % Kvinnor Män Totalt Centrala 28 (31) 11 (13) 39 (44) 4,5 (5,0) 6 (4) 1 (2) 7 (6) Barn- och utbildning 283 (283) 52 (57) 335 (340) 38,2 (39,1) 122 (43) 33 (16) 155 (59) Vård- och omsorg 380 (368) 26 (26) 406 (394) 46,3 (45,3) 201 (219) 32 (35) 233 (254) Samhällsbyggnad 71 (70) 25 (21) 96 (91) 11,0 (10,6) 18 (20) 10 (9) 28 (29) Totalt 762 (752) 114 (117) 876 (869) 100 347 (286) 76 (62) 423 (348) Siffrorna inom parentes avser 2015-08-31 81

11 (64) Måluppfyllelse, prognos Heby kommuns vision är: Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet trygghet och livskvalitet. Med utgångspunkt i visionen har kommunfullmäktige beslutat om tio inriktningar. Inriktningarna är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. För att närma sig inriktningarna har nämnderna antagit effektmål. Effektmålen omfattar en tidsperiod på ett till fyra år. Förvaltningarna genomför sedan aktivteter som ska bidra till att uppnå effektmålen och närma sig inriktningarna. Till inriktningarna finns totalt 53 effektmål. Nedan redovisas en sammanfattande bedömning av hur nämnderna förväntas närmar sig inriktningarna 2016. Som underlag till sammanfattningen bifogas bilagan, Uppföljning och prognos av effektmål. Där presenteras inriktningarna, nämndernas effektmål och förvaltningarna aktiviteter. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning och prognos 2016 1. Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta. Fyra är beslutade av kommunstyrelsen, ett av samhällsbyggnadsnämnden, ett av vård- och omsorgsnämnden och två av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns och brukares trygghet samt trygghet gällande bränder och trafik. Vidare fokuseras på att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. Sex av de åtta effektmålen förväntas uppnås 2016. 2. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. För att närma sig inriktningen är sju effektmål satta. Tre är beslutade av kommunstyrelsen, två av vård- och omsorgsnämnden och två av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, rättssäkerhet och nöjda brukare och medborgare. Fyra av de sju effektmålen förväntas uppnås 2016 3. Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. För att närma sig inriktningen är nio effektmål satta. Två är beslutade av kommunstyrelsen, två av bygg- och miljönämnden och kultur- och fritidsnämnden. Ett av vård- och omsorgsnämnden samt två av samhällsbyggnadsnämnden. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, kostnadseffektivitet och begränsning av miljöpåverkan. Sju av de nio effektmålen bedöms kunna uppfyllas 2016. 4. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. 82

12 (64) För att närma sig inriktningen är sexton effektmål satta. Tio är beslutade av kommunstyrelsen, ett av bygg- och miljönämnden, två av samhällsbyggnadsnämnden, två av kultur- och fritidsnämnden och ett av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på medborgarnas upplevelse av hälsa, utemiljö, kommunikationer, bredbandstillgång och boende. Fokus på effektmålen under denna inriktning är också företagsklimat och nyföretagande samt sjukfrånvaro och engagemang bland personalen i kommunen. Åtta av de sexton effektmålen förväntas uppnås 2016. 5. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. För att närma sig inriktningen är sex effektmål satta. Ett av utbildningsnämnden, ett av kommunstyrelsen, två av kultur- och fritidsnämnden, ett av samhällsbyggnadsnämnden och ett av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger fokus på kunskapsresultat i skolan samt samarbetsformer för att öka innanförskap bland nyanlända samt skolornas fysiska miljö. Tre av de sex effektmålen bedöms kunna uppfylls 2016. 6. Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på resultat för eleverna och deras upplevelse av skolarbetet och föräldrarnas nöjdhet med förskolans och fritidshemmens verksamhet. Ett annat fokusområde är att andelen förskollärare ska öka. Tre av de fyra effektmålen bedöms kunna uppfyllas 2016. 7. Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. För att närma sig inriktningen är två effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på att arbetet i skolan ska göra eleverna så nyfikna att de får ökad lust till lärande. Ett av de två effektmålen bedöms kunna uppnås 2016. 8. Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. För att närma sig inriktningen är ett effektmål satt av utbildningsnämnden. Fokus på effektmålet är att närodlad och ekologisk mat i skolan ska öka för att bidra till hälsa. Effektmålet bedöms uppnås 2016. 9. Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. Denna inriktning är beslutad för Bygg och miljönämnden. 83

13 (64) Bygg- och miljöenheten har ett antal indikatorer de mäter för att närma sig inriktningen. Fokusområden är bemötande och handläggningstider. Då goda resultat har uppnåtts inom dessa områden bedöms inriktningen kunna uppfyllas 2016. 10. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Denna inriktning är beslutad för Bygg och miljönämnden. Bygg- och miljöenheten har ett antal indikatorer de mäter för att närma sig inriktningen. Genom att följa och analysera nya rättsfall och utbilda personal vid förändring av lagstiftning hålls hög kvalitet gällande rättssäkerhet. Inriktningen bedöms kunna uppfyllas 2016. Sammanfattande kommentar Till de tio inriktningarna finns 53 effektmål. Effektmålen ska bland annat vara mätbara, realistiska och tidssatta. De kan omfatta en tidsperiod av ett till fyra år. 45 av effektmålen är satta till att uppnås 2016 och de resterande till 2017 eller 2018. I flertalet fall kommer resultaten för 2016 först under våren 2017. 33 av effektmålen bedöms kunna uppnås 2016. Det motsvarar 62 % av effektmålen. Det är framför allt tre inriktningarna där effektmålen förväntas uppfyllas i större grad än andra inriktningar 2016. Det är inriktningen Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun, Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling och inriktningen Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Till dessa inriktningar bedöms minst 75 % av effektmålen kunna uppnås 2016. Till inriktningen Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa förväntas effektmålet uppnås till 100%. De två inriktningarna för bygg och miljönämnden bedöms kunna uppnås i sin helhet. Effektmål kopplade till resterande inriktningar ligger på en förväntad måluppfyllelse på ca 50 %. Övervägande delen av effektmålen är att betrakta som resultatmål, medan några fokuserar på behov och volymer och ytterligare några är mål för aktiviteter inom förvaltningen. 84

14 (64) Kvalitet Bästa Heby varje dag lite bättre Kvalitetsarbetet Bästa Heby fortskrider. Under våren har det inom ramen för bästa Heby tagits fram en Medarbetarpolicy. Den 22 juni antog Kommunfullmäktige Medarbetarpolicyn. Den ersätter tidigare chefspolicy och gäller för både medarbetare och chefer och slår bland annat fast att: Vi som arbetar i Heby kommun har ett gemensamt uppdrag att tillgodose kommuninvånarnas behov och rättigheter. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår kommun. Våra verksamheter är olika men vi representerar alla samma organisation, Heby kommun. Med stolthet, engagemang och nytänkande gör vi bra insatser tillsammans med dem vi är till för så att varje dag blir lite bättre. Medarbetarpolicyn har skapats för att tydliggöra vilka förväntningar som finns på oss som medarbetare och chefer. Policyn ska ligga till grund för dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i medarbetarsamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Till stöd för vårt arbete har vi fyra förhållningssätt som är gemensamma och gäller alla medarbetare i Heby kommun samt är grunden för medarbetarskapet. - Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för - Vi har kompetens och är professionella - Vi vill göra varandra bättre - Vi tänker nytt varje dag lite bättre. Tydlig intern styrning och struktur Arbetet med att ytterligare utveckla kommunen mål- och resultatstyrning pågår. 85

15 (64) Verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Mark och plan Kommunen har tagit fram nya detaljplaner för fastigheterna Snesholm (mark för verksamhet i Morgongåva), Kronan (mark för flerbostadshus, ca 250 lägenheter) och Heby torg (mark för flerbostadshus, ca 30-40 lägenheter). Kommunen har också sålt drygt 20 villatomter under perioden bland annat i Östervåla och Vittinge. Det har även beslutats om nya riktlinjer för markanvisningar och markförsäljning, och ett markanvisningsavtal är nu klart gällande Snesholm. Kommunen har planerat för inköp av nya mark för flerbostadshus. Näringsliv Hebymässan skedde i samverkan mellan Lions och Heby kommun 27-28 augusti. Företagen visade upp sig och gav goda möten mellan besökare utställare. Projektet Roligaste sommarjobbet gav 20 ungdomar under juni-juli möjlighet att starta ett eget företag (1 vecka teori + 4 veckor företagande) i samverkan mellan Sala sparbank, Företagarna och Heby kommun. Upphandling Under året har upphandlingsenheten i Tierps kommun hanterat upphandling och juridiska ärenden för Heby kommuns räkning. Avstämningar av ärendehantering har skett under året och arbetsflödet har varit jämnt från Heby och de resurser Tierp har till förfogande har räckt till då de rekryterat en upphandlingsassistent som varit vår väg in till dem för vår organisations räkning. Det har handlat om cirka 20 juridiska ärenden av olika omfattning och hjälp med 19 upphandlingar samt 13 avropsavtal via SKL kommentus. Samverkansnämnden för IT Arbetet med att bygga en ny gemensam serverplattform för båda kommunerna har intensifierats och beräknas vara klart under hösten 2016. IT ser betydande volymökningar i datatrafiken i kommunernas förvaltningsnät till följd av anskaffning av mer utrustning både till skolor och administrativa enheter. Teknikutvecklingen går fort och kraven från verksamheterna ändras snabbt. IT driver en rad projekt för att effektivisera och utveckla IT:s stödfunktioner som till exempel nya AD katalogtjänster för att hantera användarkonton och rättigheter, SCCM (klienthantering av plattor och datorer för en standardplattform) samt FIM (automatisk kontohantering). Andra projekt riktar sig direkt ut mot verksamheterna som t.ex. Skype for business. Resultatet av utvecklingsarbetet riktar sig likvärdigt till Heby kommun och Knivsta kommun. Krisledning Under april månad genomfördes en stor krisövning i länet, Beata. Alla länets kommuner exklusive Uppsala kommun deltog i övningen, liksom ett flertal myndigheter såsom länsstyrelsen, Försvarsmakten, Polismyndigheten, Trafikverket, Landstinget mfl. Från Heby kommuns sida ingick krisledningsstabens första och andra skift liksom ledningsgruppen och beredskapssamordnare. Scenariot var ett kraftigt snöoväder. Efter övningen har kunskapsåterföring genomförts. Utifrån de 86

16 (64) erfarenheter som gjorts, har sedan flera kortare övningar/utbildningar med olika delar av skiften hållits. Turism Ett samarbete med Visit Uppland har inletts och förhoppningen är att förvaltningen kan ta fram en turiststrategi under hösten och därefter arbeta med området utifrån denna. Fest i Heby-veckan genomfördes som vanligt veckan efter midsommar och slog även i år rekord i antal besökare Intern kontroll Kommunstyrelsen beslutade 4 november 2015 ( 219) att internkontrollen för kommunstyrelsens del år 2016 skulle fokusera på följande frågor: - Ekonomiska medel för flyktingverksamheten; Finns fungerande rutiner för att hantera ekonomiska medel för flyktingverksamheten? - Kartdata vid en extra ordinär situation; Finns fungerande rutiner för att ta fram kartdata och befolkningsregister vid en extra ordinär situation? Kontrollen är ännu inte redovisad för kommunstyrelsen. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 63 926 97 731 92 780 61 853 63 405 1 552 95 021 2 241 Kostnader -115 676-176 179-170 927-113 890-114 464-574 -173 702-2 775 Nettokostnader -51 750-78 448-78 147-52 037-51 059 978-78 681-534 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 utgifter -87-1 078-17 224-11 483-1 121 10 362-10 442 6 782 Nettoinvesteringar -87-1 078-17 224-11 483-1 121 10 362-10 442 6 782 Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Kommunstyrelsens politiska delar redovisar alla ett mindre överskott, vilket förklaras av en mindre aktivitet under sommaren. Inom områden tillväxtfrämjande åtgärder och planer har inga projekt bedrivits (däremot har fysisk planering och näringslivsverksamhet pågått inom ram för ordinarie verksamheter). Samhällsbyggnadsförvaltningen (inkl lokalsamordnare) redovisar en positiv avvikelse mot budget med 1 408 tkr. Det beror framförallt på att kommunen har sålt fler tomter än man budgeterat för. Central förvaltning redovisar en positiv avvikelse mot budget med 2 071 tkr. Detta beror på återhållsamhet från senvintern och framåt, då det fanns risk för ett underskott inom IT-området. Bland annat har vakanser varit obesatta. Investeringar under perioden Kommunen har kontaktat tre markägare med en förfrågan om att få köpa mark för flerbostadshus men det är i dagsläget oklart om vi får köpa dessa områden och till vilket pris. Utsmyckningen av rondellen har blivit försenat på grund av för dyr offert 87

17 (64) så med största sannolikhet kommer den investeringen att slutföras först under 2017. Tomrör för bredband har lagts, och kommer att läggas, i de områden som exploateras för tomtmark. Posten Exploatering bostadsområden avser fastighetsbildning och avstyckning i samband med exploateringar. Åtgärdsplaner under perioden Central förvaltning har iakttagit återhållsamhet och bland annat valt att inte återbesätta vakanser för att i möjligaste mån hantera ett underskott inom IT-området. IT-enheten har tagit fram en handlingsplan för att minimera nämndens underskott. Flera projekt har flyttats på framtiden. Exempel på detta är SQL kluster (hotell för databaser), utrullning av Windows 10, samt delar av FIM-projektet (automatisk hantering av användarkonton). Konsolidering av Decapus/TEIS (filintegrationsmotor) skjuts också på framtiden. IT-chefstjänsten är för tillfället tillsatt av en tillförordnad och under tiden tas en vikarie in på endast 50 %. Externa resurser tas bara in när det är absolut nödvändigt och flera konsulter har avvecklats under hösten. En översyn av IT organisation genomförs för att få ett bättre resursutnyttjande. Verksamheten jobbar för att få ned kostnaderna och analyserar varje projekt noga för att minimera kostnaderna. Risker med att skjuta delprojekt på framtiden kan vara förseningar i leveransen av den nya plattformens alla ingående delar, vilket kan leda till ökade kostnader framöver. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret I kommunstyrelsens prognostiserade underskott återfinns en del större poster som slår åt olika håll. Samverkansnämnden drar ned prognosen med 4 mkr vilket vägs upp av samhällsbyggnadsförvaltningens tomtförsäljning och stor återhållsamhet inom central förvaltning. Kommunstyrelsen har också valt att inte använda medel inom områdena tillväxtfrämjande åtgärder och planer vilket hjälper upp prognosen ytterligare. Central förvaltnings prognos på 1204 tkr i överskott är ett resultat av stor återhållsamhet för att kunna hantera ett befarat underskott inom IT-området. Bland annat har ett flertal vakanser och sjukskrivningar under året lämnats obesatta. Inga större utbildningsinsatser har heller skett under året. Att prognosen ändå är mindre än resultatavvikelsen per 31 augusti förklaras av att en del kostnader, framförallt julklappar och liknande, uppstår först under senare delen av året samt att de tjänster som tidigare varit vakanta åter är besatta efter sommaren. Dessutom kommer kostnader för facklig tid överskrida budget med nästan 200 tkr vilket motsvarar ungefär 20 % av budget. Antalet beslut om färdtjänst har minskat något under årets början, antalet beslut om arbetsresor är oförändrat. Däremot har nyttjandet av färdtjänsttillstånden ökat och utfallet gällande kostnader för färdtjänstresor med och utan rullstol har under årets början ökat i större omfattning än vad som har budgeterats. Även kostnaden för arbetsresor har ökat något mer än vad som budgeterats. Prognosen gällande färdtjänst är 325 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningens prognos för helåret är 3 872 tkr (nettokostnader) vilket är 1 935 tkr bättre resultat än budgeterat. Det beror framför allt på ökade intäkter för försäljning av tomter. Det är mycket svårt att prognostisera hur många tomter som kommer att säljas under resten av perioden. Investeringar för helåret 88

18 (64) Kommunen har kontaktat tre markägare med en förfrågan om att få köpa mark för flerbostadshus men det är i dagsläget oklart om vi får köpa dessa områden och till vilket pris. Utsmyckningen av rondellen har blivit försenat på grund av för dyr offert så med största sannolikhet kommer den investeringen att slutföras först under 2017. Tomrör för bredband har lagts, och kommer att läggas, i de områden som exploateras för tomtmark. Posten Exploatering bostadsområden avser fastighetsbildning och avstyckning i samband med exploateringar. Åtgärdsplaner för helåret IT-enheten har tagit fram en handlingsplan för att minimera nämndens underskott. Det är samman handlingsplan som finns beskriven under rubriken Åtgärdsplaner för perioden. 89

19 (64) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Kommunfullmäktige Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -1 466-2 158-1 990-1 327-1 284 43-2 024-34 Nettokostnader -1 466-2 158-1 990-1 327-1 284 43-2 024-34 Demokratiberedningen Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -74-110 -145-97 -79 18-145 0 Nettokostnader -74-110 -145-97 -79 18-145 0 Revisionen Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -521-957 -791-527 -512 15-791 0 Nettokostnad -521-957 -791-527 -512 15-791 0 Kommunstyrelsen Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -1 344-2 019-2 022-1 348-1 318 30-2 022 0 Nettokostnad -1 344-2 019-2 022-1 348-1 318 30-2 022 0 Plan Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader 0 0-304 -203 0 203 0 304 Nettokostnad 0 0-304 -203 0 203 0 304 Kommungem. stödfunktioner Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -2 504-3 624-3 636-2 424-2 424 0-3 636 0 Nettokostnad -2 504-3 624-3 636-2 424-2 424 0-3 636 0 Tillväxtfrämjande åtgärder Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -4-4 -344-229 0 229 0 344 Nettokostnad -4-4 -344-229 0 229 0 344 Räddningstjänst Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -9 273-13 624-13 340-8 893-8 847 46-13 269 71 Nettokostnad -9 273-13 624-13 340-8 893-8 847 46-13 269 71 Överförmyndare Intäkter 0 0 250 167 167 0 250 0 Kostnader -705-1 058-1 309-873 -925-52 -1 362-53 Nettokostnad -705-1 058-1 059-706 -758-52 -1 112-53 Gem. IT-nämnd Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostander 0 0-9 317-6 211-8 878-2 667-13 317-4 000 Nettokostnader 0 0-9 317-6 211-8 878-2 667-13 317-4 000 Parkeringstillstånd Intäkter -1-1 0 0 0 0 0 0 Kostnader -52-91 -95-63 -58 5-93 2 Nettokostnad -53-92 -95-63 -58 5-93 2 Färdtjänst/Riksfärdtjänst Intäkter 84 131 135 90 73-17 135 0 Kostnader -2 106-3 268-3 300-2 200-2 483-283 -3 625-325 Nettokostnad -2 022-3 137-3 165-2 110-2 410-300 -3 490-325 Flyktingmottagande Intäkter 790 1 433 722 481 787 306 722 0 Kostnader -802-1 451-759 -505-827 -322-747 12 Nettokostnad -12-18 -37-24 -40-16 -25 12 Arbetsmarknad Intäkter 2 216 3 567 4 844 3 230 2 825-405 4 844 0 Kostnader -2 926-4 779-5 928-3 951-3 601 350-5 922 6 Nettokostnad -710-1 212-1 084-721 -776-55 -1 078 6 Central förvaltning Intäkter 4 933 8 119 1 904 1 269 1 238-31 1 797-107 Kostnader -33 981-52 547-36 915-24 559-22 457 2 102-35 604 1 311 Nettokostnad -29 048-44 428-35 011-23 290-21 219 2 071-33 807 1 204 Samhällsbyggnadsförvaltnin Intäkter 55 904 84 482 84 925 56 616 58 315 1 699 87 273 2 348 Kostnader -59 918-90 489-90 732-60 480-60 771-291 -91 145-413 Nettokostnad -4 014-6 007-5 807-3 864-2 456 1 408-3 872 1 935 Summa intäkter 63 926 97 731 92 780 61 853 63 405 1 552 95 021 2 241 Summa kostnader -115 676-176 179-170 927-113 890-114 464-574 -173 702-2 775 Nettokostnad -51 750-78 448-78 147-52 037-51 059 978-78 681-534 90

20 (64) Investeringar Pol org Budget 2016 Utfall aug Prognos 2016 Avvik helår Ändamål Kommunstyrelsen Ks1 Trådlöst nätverk 600 0 600 Ks2 Operativsystem 200 0 200 Överförs till 2017 Kommentarer Ks3 Kommunal ledningsplats 274 39 274 0 Total kommunal investering 548 tkr 50% finansieras genom statsbidrag Oförutsett Beviljade anspråktaganden: 500 tkr till Kfn och 1 324 tkr Ks4 6 000 6 000 till Sbn. Totalt 1 824 tkr. Ks5 Markköp 4 500 620 4 500 0 Ks6 Exploatering bostadsområden 408 408-408 Ks7 Utsmyckning rondell 500 0 500 500 Ks8 Rivning Kronan 0 Ks9 Bredbandsutbyggnad 1 000 54 100 900 900 Ks10 Nya brandväggar 800 0 800 Ks11 Servrar 350 0 350 Ks12 BOYD (allmänt trådlöst nätverk) 1 500 0 1 500 Ks13 E-tjänster 1 000 1 000 0 Ks14 Tillgänglighetsanpassning busshållplats 500 500 0 Summa kommunstyrelsen 17 224 1 121 6 782 10 442 1 400 91

21 (64) Bygg- och miljönämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Genom personalförstärkning har en stor del av årets planerade tillsyn av miljöfarliga verksamheter utförts vilket inneburit fler verksamhetsbesök. Livsmedelskontrollerna följer plan för miljöenhetens arbete. Flertalet av årets tillsynsprojekt har slutförts. En personalförstärkning har gjorts för att utöva hälsoskyddstillsynen. Byggenheten har handläggningstider som ligger i fas med målsättningen 3 veckors handläggningstid från det att ärendena är kompletta. Intern kontroll Övervakningen av budget sker med visst uppehåll och ej månadsvis då underlag till månadsrapport ej erhållits från ekonomienheten. Nämnden analyserar domar och ställningstagande i överklagade beslut vid varje nämndsammanträde. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 1 951 2 801 2 360 1 573 2 576 1 002 3 250 890 Kostnader -6 616-9 965-9 793-6 529-6 996-468 -10 313-520 Nettokostnader -4 665-7 164-7 433-4 955-4 420 535-7 063 370 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 utgifter 0 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommentarer till uppföljningsperioden Posten bostadsanpassningsbidrag har i dagsläget ett underskott på ca 450 tkr. Miljöenheten har avvikelse för delåret främst pga. Periodiseringsavvikelse, dvs att huvuddelen av intäkterna kommer in under första kvartalet. Byggenheten har intäkter som nu motsvarande helårsbudgeten. Fler och större ärenden är orsaken till överskottet. 92

22 (64) Kommentarer till årsprognosen Byggenheten beräknar att det blir ett överskott på intäkter under resterande del av året med ca 640 tkr. Miljöenheten har en prognos på inkommande intäkter motsvarande ca 250 tkr utöver budget. Bostadsanpassningen är svår att göra en prognos på. Vi tror att ett underskott på ca 520 tkr är realistiskt. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter 0 48 0 0 0 0 0 0 Kostnader -287-409 -371-247 -247 0-371 0 Nettokostnad -287-361 -371-247 -247 0-371 0 Gemensamt miljö- och bygg Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -4 679-6 933-7 542-5 028-5 033-5 -7 542 0 Nettokostnad -4 679-6 933-7 542-5 028-5 033-5 -7 542 0 Bygg Intäkter 588 1 060 860 573 1 101 528 1 500 640 Kostnader 3-2 0 0 5 5 0 0 Nettokostnad 591 1 057 860 573 1 106 533 1 500 640 Miljö- och hälsa Intäkter 980 1 294 1 050 700 1 081 381 1 300 250 Kostnader -5-8 0 0 1 1 0 0 Nettokostnad 975 1 287 1 050 700 1 082 382 1 300 250 Livsmedel Intäkter 383 400 450 300 394 94 450 0 Kostnader 0-1 0 0 4 4 0 0 Nettokostnad 383 399 450 300 398 98 450 0 Bostadsanpassning Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -1 648-2 612-1 880-1 253-1 727-474 -2 400-520 Nettokostnad -1 648-2 612-1 880-1 253-1 727-474 -2 400-520 Summa intäkter 1 951 2 801 2 360 1 573 2 576 1 002 3 250 890 Summa kostnader -6 616-9 965-9 793-6 529-6 996-468 -10 313-520 Nettokostnad -4 665-7 164-7 433-4 955-4 420 535-7 063 370 93

23 (64) Vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Verksamheterna har under året haft ett ökat antal vakanser. Detta gäller främst handläggare men också chefer. Dessa beräknas var tillsatta innan årets slut. Vakanserna medför minskade kostnader men arbetsbördan för kvarvarande medarbetare ökar. Sjukfrånvaron tenderar att öka och det är av yttersta vikt att de vakanta tjänsterna återbesätts både utifrån brukarsäkerhet och arbetsmiljöhänseende. Inom individ- och familjeomsorgen har placeringar för både barn och vuxna varit betydligt lägre jämfört med under samma tidsperiod 2015. Det beror delvis på att verksamheten förändrat arbetssätt så att fler utredningar görs på hemmaplan och dyra placeringar avslutats. Kostnaderna för personer på sjukhus, medicinskt färdigbehandlade, har drastiskt ökat under perioden, främst under våren då bristen av platser på vård- och omsorgsboende gör att många finns på korttidsenheten i avvaktan på plats. Korttidsenheten har ökat antalet platser för att motverka kostnadsutvecklingen av medicinskt färdigbehandlade. En ny extern boendeplacering inom LSS har tillkommit. Intern kontroll Vård och omsorgsnämnden har beslutat att genomföra intern kontroll 2016 gällande en fördjupad granskning vad gäller fakturahanteringen avseende fakturor för insatser inom äldreomsorgen. Kontrollen visar att inkomstförfrågan kan göras på ett mer tillförlitlig sätt genom att avgiftshandläggaren sänder ut blanketten inkomstförfrågan till kunder som fått nytt biståndsbeslut. Vid genomgång av avgiftssystemet och dess uppdateringar av vad som står i socialtjänstlagen gällande äldreomsorgsavgifter fungerar detta utan anmärkningar. Vidare visar kontrollen att själva kravhanteringen är tillfredsställande däremot saknas rutiner i hur man ska hantera kunder inom äldreomsorgen när en skuld växer hos samma kund. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 41 501 74 281 116 245 77 713 70 219-7 494 104 165-12 080 Kostnader -236 917-359 888-406 305-272 158-259 207 12 951-395 309 10 996 Nettokostnader -195 416-285 607-290 060-194 445-188 988 5 457-291 144-1 084 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 utgifter -1 026-1 631-1 630-1 087-448 639-1 260 370 Nettoinvesteringar -1 026-1 631-1 630-1 087-448 639-1 260 370 94

24 (64) Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden I utfallet för januari-augusti ingår förändring av semesterlöneskulden som för perioden visar ett resultat på +2232 tkr. Resultatet för perioden exklusive semesterlöneskulden är +3225 tkr. Gemensam verksamhet Resultat 1310 tkr (1583 tkr inkl förändr semesterlöneskuld) Resultatet beror till största delen av vakanta tjänster och sjukfrånvaro. Tjänsterna återfinns inom biståndsenheten, biståndshandläggare samt chefer och administration inom förvaltningen. Äldreomsorg - Resultat - 4623 tkr (-3083 tkr inkl förändr semesterlöneskuld) Myndighetsutövningen visar ett överskott för perioden gällande hemtjänst. Överskottet beror av att det budgeterade antalet utförda timmar inte har uppnåtts. Den beviljade tiden har dock successivt ökat under året. Ansökningar gällande vård och omsorgsboende är konstant i förhållande till de närmast föregående åren. Äldreomsorgens utförare visar ett underskott för perioden, både gällande hemtjänst, vård- och omsorgsboende, korttidsboende samt för tekniska hjälpmedel. Sjukskrivningskostnaderna ökar inom alla verksamheter. Hemtjänsten har utöver dess höga kringkostnader inte klarat att höja effektiviteten tillräckligt för att nå ersättningsnivån per timme. Korttidsenhetens underskott beror på utökad personal vid överbeläggning av platser. Kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade har ökat. Det beror både på ett ökat antal personer som behövt korttidsvård och bristen av platser på vård- och omsorgsboende som gör att många platser på korttidsenheten upptas av personer som väntar på plats på vård och omsorgsboende. Funktionsstöd Resultat 1625 tkr (1886 tkr inkl förändr semesterlöneskuld) Personlig assistans redovisar ett överskott dels beroende av ett minskat antal brukare med beslut från Försäkringskassan, dels ett minskat antal beviljade assistanstimmar enligt LSS. Kostnaderna för fritidsklubb har ökat kraftigt under året. Ökningen beror av ökad intern debitering på grund av ökade kostnader för bland annat lokaler. En ny placering har ökat kostnaderna för elevhemsboende LSS. Daglig verksamhet visar överskott då verksamheten arbetat med effektiviseringar både under 2015 och 2016. Boende LSS redovisar ett underskott. Sjukskrivningskostnaderna har ökat och en allt högre vårdtyngd har medfört ökade personalkostnader. Kostnad för arbetskläder enligt ny lagstiftning 2016 har tillkommit. Socialpsykiatrin redovisar ett överskott då verksamheten har ett mindre antal beslut inom sysselsättning samt boende än beräknat. Vakanser och varierat antal timmar inom boendestöd gör att utförarverksamheten redovisar ett överskott. Individ och familjeomsorg - Resultat 4798 tkr (4956 tkr inkl förändr semesterlöneskuld) Myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen visar på ett stort överskott. Överskottet beror till största delen på minskade kostnader för placeringar jämfört 95

25 (64) med samma tidsperiod 2015. Det gäller inom alla placeringsområden, vuxna på behandlingshem, barn på institution samt familjehem. Antalet placeringar enligt LVM är dock fler än beräknat varför vi inom det området har ett underskott som kompenseras av ett överskott inom övriga placeringar (SoL) missbruk. IFO öppenvård redovisar ett överskott för personalkostnader. Anledningen är sjukfrånvaro och vakanta tjänster samt svårigheter att rekrytera personal. Ensamkommande, extra flyktingmedel Antalet handläggare har utökats för att möta den arbetsbelastning som mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar medför. Feriesysselsättning har genomförts, deltagandet har varit förhållandevis stort men inte i förväntad omfattning varför hela beloppet inte beräknas att användas under året. Medlen till öppenvård har till viss del förbrukats genom utbildningsinsatser inom traumaområdet, samt ökade kostnader för provtagningar. Investeringar under perioden Verksamheten har påbörjat reinvestering av sängar och matsalsmöbler samt kontorsmöbler. En mindre del av investeringsmedlen till utemiljö i form av utemöbler har förbrukats. Åtgärdsplaner under perioden Pågående åtgärdsplaner under perioden inom vård- och omsorgsboende har endast delvis uppnått beräknad effekt på grund av ökade sjukskrivningskostnader. Pågående åtgärdsplaner inom hemtjänst har endast uppnått en mycket liten effekt. Ny åtgärdsplan utifrån en mer omfattande analys tas fram. Proaktiv åtgärdsplan genom utökade platser inom korttidsenheten har gett effekt utifrån syftet. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret I prognosen har ingen hänsyn tagits till förändring av semesterlöneskulden. Gemensam verksamhet Resultat 888 tkr Verksamheten beräknas göra ett något mindre överskott för helåret jämfört med uppföljningsperioden, då tjänster under hösten förväntas vara återbesatta. Äldreomsorg Resultat -7146 tkr Myndighetsutövningen beräknar ett fortsatt prognostiserat överskott för helåret då det budgeterade antalet utförda timmar inte utförs i förväntad omfattning. Äldreomsorgens utförare beräknar ett fortsatt underskott för helåret, både gällande hemtjänst, vård- och omsorgsboende, korttidsboende, medicinskt färdigbehandlade samt för tekniska hjälpmedel. Trots åtgärdsplaner beräknas inte hela underskottet kunna åtgärdas. Höga sjukskrivningskostnader, övertidsersättning vid brist på vikarier, kostnader för överbeläggningar på korttidsenheten och ökade kostnader för medicinskt färdigbehandlade gör att verksamheten totalt inte klarar att effektivisera verksamheten inom ram. Hemtjänsten har de högsta sjukskrivningskostnaderna i förvaltningen och har också svårt att optimera verksamhetens planeringsförutsättningar med personalbrist och varierande brukartimmar. Funktionsstöd Resultat 34 tkr Verksamheten visar ett minskat överskott i årsprognos jämfört med uppföljningsperioden i huvudsak beroende på två nya boendeplaceringar inom LSS. 96

26 (64) En mindre ökning av antalet assistansbeslut från Försäkringskassan samt assistanstimmar LSS kan inte uteslutas. Prognosen för dessa är dock ett fortsatt överskott under året. Kostnaderna för fritidsklubb (fritidsverksamhet för barn över 12 år enligt LSS) har ökat kraftigt under året. Kostnadsökningen beror på förändrad intern debitering från barn- och utbildningsförvaltningen för bl.a. lokaler och personal. Prognosen är ett fortsatt underskott. Boende LSS prognostiserar ett underskott för helåret. Omställningsåtgärder i form av ny schemaläggning utifrån vårdtyngdsmätning pågår men väntas inte uppnå full effekt under året. Sjukskrivningskostnaderna har ökat och en allt högre vårdtyngd har medfört ökade personalkostnader. Kostnad för arbetskläder enligt ny lagstiftning 2016 har tillkommit. Daglig verksamhet prognostiserar fortsatt överskott utifrån effektiviseringar med samlokalisering och därmed bättre nyttjande av personalresurser. Minskat köp av daglig verksamhet och fler placeringar på öppna marknaden bidrar till lägre kostnader för verksamheten. Socialpsykiatrin redovisar ett fortsatt överskott på grund av mindre antal beslut inom sysselsättning samt boende än beräknat. Vakanser och varierat antal timmar inom boendestöd gör att utförarverksamheten redovisar ett prognostiserat överskott för helåret. Individ och familjeomsorg Resultat 5025 tkr Myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen visar på ett stort överskott. Överskottet beror till största delen på minskade kostnader för placeringar. Det gäller inom alla placeringsområden, vuxna på behandlingshem, barn på institution samt familjehem. Det aktiva arbete som för närvarande pågår med att i större utsträckning arbeta på hemmaplan (färre placeringar) medför ett fortsatt prognostiserat överskott. IFO öppenvård prognostiserar ett överskott för personalkostnader. Anledningen är sjukfrånvaro och vakanta tjänster samt svårigheter att rekrytera personal. De vakanta tjänsterna beräknas dock vara återbesatta innan årets slut. Ensamkommande, extra flyktingmedel Medlen till öppenvård har till viss del förbrukats genom utbildningsinsatser inom traumaområdet, samt ökade kostnader för provtagningar men beräknas inte hinna förbrukas fullt ut. Myndighetsutövning: prognosen visar att extramedlen för handläggare kommer att förbrukas. Gällande feriesysselsättning är prognosen ett mindre överskott med anledning av att färre ungdomar än förväntat valde att delta. Tolkkostnaderna har under året varit något lägre än beräknat varför ett mindre överskott prognostiseras för året. Investeringar för helåret Vård- och omsorgsförvaltningen har i investeringsbudget för 2016 medel för reinvesteringar av matsalsmöbler och sängar på vård och omsorgsboende samt dess utemiljöer. Därutöver för arbetstekniska hjälpmedel och kontorsmöbler. Investeringsbeloppen är tänkta att användas i sin helhet under året förutom inventarier till öppenvården där nya lokaler inte beräknas var klara under innevarande år. Sannolikt kommer inte heller medel för utemiljöer på vård- och omsorgsboende att användas fullt ut. Åtgärdsplaner De verksamheter som redan inför 2016 identifierades att behöva fortsätta med effektiviseringar för budgetföljsamhet var hemtjänsten och boende funktionsstöd. 97

27 (64) Inom boende funktionsstöd har åtgärderna delvis gett effekt. Däremot har inte effektiviseringarna inom hemtjänsten gett förväntat resultat. Ett stort analysarbete har pågått och nya åtgärdsplaner har arbetas fram. LSS boende Nya åtgärdsplaner upprättas där schemaförändringar ska anpassa personalresurser gentemot brukarnas behov, bättre kontroll på personalkostnader, vikarie och övertidskostnader samt fortsatt arbete med långtidspoolen. Verksamheten kommer att arbeta med aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron. Hemtjänst Utifrån analysarbetet som genomförts kommer verksamheten att arbeta vidare för att optimera planeringsförutsättningarna i verksamheten samt aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron. Vård- och omsorgsboende Fortsatt arbete med vikarietillsättning utifrån behov samt aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -479-685 -852-568 -453 115-737 115 Nettokostnad -479-685 -852-568 -453 115-737 115 Gemensam vht Intäkter 996 1 645 687 458 1 606 1 148 2 421 1 734 Kostnader -16 112-25 132-25 796-17 185-16 750 435-26 642-846 Netto -15 116-23 486-25 109-16 727-15 144 1 583-24 221 888 Äldreomsorg Intäkter 25 903 41 081 47 446 31 866 27 247-4 619 40 959-6 487 Kostnader -125 190-187 145-193 333-130 028-128 492 1 536-193 992-659 Netto -99 287-146 064-145 887-98 162-101 245-3 083-153 033-7 146 Funktionsstöd Intäkter 1 845 2 798 2 466 1 643 1 915 272 2 802 336 Kostnader -41 462-62 215-63 979-42 855-41 241 1 614-64 281-302 Netto -39 617-59 417-61 513-41 212-39 326 1 886-61 479 34 Individ- och familjeomsorg Intäkter 12 757 28 757 65646 43746 39451-4 295 57983-7 663 Kostnader -53 674-84 711-122 345-81 522-72 271 9 251-109 657 12 688 Netto -40 917-55 954-56 699-37 776-32 820 4 956-51 674 5 025 Summa intäkter 41 501 74 281 116 245 77 713 70 219-7 494 104 165-12 080 Summa kostnader -236 917-359 888-406 305-272 158-259 207 12 951-395 309 10 996 Nettokostnad -195 416-285 607-290 060-194 445-188 988 5 457-291 144-1 084 98

28 (64) Investering (tkr) Budget 2016 Utfall janaug Helårsprognos Avvik period Överförs till 2017 Vård- och omsorgsnämnden Implementering STIG 100 0 0 100 0 Inventarier ny öppenvårdsavdelning 100 39 40 60 0 Inventarier 150 38 90 60 0 Särskilt boende - sängar 450 218 450 0 0 Kontorsmöbler/utrustning 130 25 130 0 0 Matsalsmöbler - särskilt boende 250 0 250 0 0 Arbetstekniska hjälpmedel 50 8 50 0 0 Särskilt boende - utemiljö 200 28 50 150 0 Inventarier funktionsstöd 200 92 200 0 0 Summa Von 1630 448 1260 370 0 Flyktingmedel Budget Utfall janaug Prognos helår Boende ensamkommande 800 0 0 Feriesysselsättning 500 260 300 Tolkkostnader 200 79 150 Öppenvård 360 0 140 Socialsekreterare 400 129 400 Återstår 2 260 468 990 99

29 (64) Samhällsbyggnadsnämnden Mark- och planeringsenheten Kommunen har exploaterat för nya tomter i Östervåla och Vittinge. I Lundaområdet i Östervåla är åtta av 14 tomter sålda, och vi har börjat förbereda exploatering av ytterligare 30 tomter där. I Ösbylundsområdet i Vittinge har 20 tomter tagits fram och fyra av dessa är hittills sålda. Även i Vittinge har enheten förberett för ytterligare exploatering av tomtmark. Kommunen har också påbörjat exploateringen av ett tiotal tomter i Horrsta backe i Heby och dessa tomter planeras att finnas till försäljning senare i år. Vad gäller grönytor så pågår arbete med att anlägga en ny lekplats i Vittinge. Denna beräknas bli klar i år. En uppsnyggning av årummet i centrala Heby har också gjorts tillsammans med fastighetsbolaget under perioden. Arbeten med att förbättra infrastukturen i kommunen pågår och inkluderar färdigställandet av pendlarparkeringen i Morgongåva, gång- och cykelöverfart vid Industrivägen och arbetet med den nya gång- och cykelvägen mellan Heby och Morgongåva. Kostenheten Antalet portioner som kostenheten ska leverera har blivit mer förutsägbart i och med att ökningen av ensamkommande barn och unga inte har varit lika stor under 2016 jämfört med det sista kvartalet 2015. De senaste årens ökning i antalet matgäster i skolorna har lett till att det nu är trångt i matsalarna i Heby och Östervåla skola, planer för hur detta ska hanteras har diskuterats. Under nästan ett års tid testade ansvariga att låta personal inom kostenhetens poolverksamhet också fungera som vikarieanskaffare men efter att ha utvärderat detta så kommer anställda inom poolverksamheten att återgå till traditionell poolpersonal under hösten. Den livsmedelsupphandling som ansvariga arbetade med under våren är nu klar. I och med att avtalet ställer högra krav på djurhållningen och spårbarheten av livsmedel, i förhållande till tidigare upphandlingar har verksamheten idag inte tillgång till alla produkter som man hade tidigare och många av de varor man köper in har ökat kraftigt i pris. VA-enheten Arbetet med överföringsledningar för VA mellan Harbo och Haga har pågått under våren och är nu färdigställt. Hagas invånare får nu sitt vatten från Tärnsjö vattenverk och avloppsvattnet går till Östervåla reningsverk. Huvudstudien av föroreningar i Nordmyrasjön blev klar under våren. Anlitad konsult har redovisat resultatet för kommunen och länsstyrelsen. Ett ställningstagande till fortsatt arbete kommer att diskuteras och beslutas under hösten. Ett tilläggsavtal kommer att skrivas för en huvudstudie av föroreningar i Gäddsjö mosse. VA-enheten har utökat sitt ledningsnät i och med exploatering av nya bostadsområden i Östervåla och Vittinge. 100

30 (64) Intern kontroll Kostenheten Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2015 att följa upp hur ansvariga säkerställer att ingen tar skada av den mat kostenheten ansvarar för. Utifrån resultatet av undersökningen kunde nämnden konstatera att det finns tillräckligt med information och verktyg ute i verksamheten för att man i rimlig utsträckning ska kunna garantera att personer som äter mat som tillagats, eller på annat sätt passerat kommunens kök inte riskerar att bli sjuka. Det finns dock områden som kan förbättras för att ytterligare säkra upp verksamheten och försäkra att en fortsatt hög servicekvalitet kan erbjudas. En genomgång av Egenkontrollpärmarna, i syfte att ta bort onödig information och uppdatera relevant information samt föra in ej nedskrivna rutiner skulle bidra till att även i fortsättningen kunna säkerställa att köken i Heby kommun serverar mat som ingen tar skada av. Vid uppdateringen bör fokus ligga på att göra Egenkontrollpärmen mer pedagogisk för att förenkla för personalen som ska använda den. Introduceringen av nyanställda bör inkludera tid där den nya medarbetaren i lugn och ro kan ställa frågor och tillsammans med personen som ansvarar för introduktionen gå igenom Egenkontrollpärmen. Utbildningsmaterial, specifikt framtagen för nyanställda, bör också tas fram för att i än högre grad kunna säkra upp verksamheten genom att garantera att alla som arbetar i ett kök kostenheten ansvarar för är utbildade i livsmedelshygien. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 34 287 55 372 51 877 33 240 33 918 678 54 060 2 183 Kostnader -44 391-67 552-65 706-43 383-41 893 1 490-67 524-1 818 Nettokostnader -10 104-12 180-13 829-10 143-7 975 2 168-13 464 365 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 Utgifter -2 242-4 340-21 110-14 073-10 849 3 224-23 439-2 329 Nettoinvesteringar -2 242-4 340-21 110-14 073-10 849 3 224-23 439-2 329 Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Samhällsbyggnadsnämnden har högre intäkter (678tkr) och lägre kostnader (1 490 tkr) jämfört med budget och redovisar därför en positiv avvikelse mot budget med totalt 2 168 tkr. Det är verksamheterna Kost samt Gata och Trafik som har de största avvikelserna mot budget. För ytterligare information se nedan. Förvaltningschef (Sbf) Den positiva avvikelsen för intäkter är extern finansiering för naturskolan som kvittas av motsvarande kostnader. Mark- och planeringsenheten Enheten har ett överskott för Gata och trafik som beror på uteblivna åtgärder på grund av en konflikt gällande ett avtal med en entreprenör. Trots detta kommer 101

31 (64) åtgärder (skapandet av nya övergångsställen och cykelöverfarter) att kunna utföras senare i höst vilket kommer medföra att överskottet försvinner. Kostenheten Kostenheten redovisar ett överskott på 328 tkr för perioden. Överskottet kan förklaras utifrån att man fått fler matgäster än vad som prognostiserades för när måltidspriset sattes. VA-enheten VA-verksamheten visar ett överskott för perioden, detta beror på att en del budgeterade åtgärder kommer igång först till hösten. Överskottet är periodiserat till resultatutjämningsfonden. De försenade åtgärderna gäller bland annat målning av Östervåla vattentorn, nytt ytskikt på Heby vattenverk och sanering av ledningsnät. Enheten har även haft en långtidssjukskrivning på 6 månader som har nedfört att personalkostnaderna var lägre än förväntat, då ingen ersättare rekryterades. Investeringar under perioden Samhällsbyggnadsnämnden har investerat för totalt 10 849 tkr under perioden vilket framför allt är exploateringar av nya bostadsområden och VA-ledningar. Exploateringar Planerade exploateringar av villatomter i Vittinge och Östervåla är genomförda enligt planering. Exploateringskostnaden för nya bostadsområden i Vittinge har blivit dyrare på grund att man har anlagt 250 meter ledningar och gata utöver vad man hade budgeterat för perioden. Ca hälften av beloppet kommer att föras över som VAinvesteringar i samband med årsbokslutet. Investeringar VA Investering av ledning mellan Haga och Harbo blev något dyrare än beräknat, 2 747 tkr. Någon investeringsbudget för saneringsarbete av Nordmyrasjön har inte gjorts då det har varit mycket svårt att uppskatta kostnader. Hittills i år har VA en konsultkostnad på 428 tkr för detta projekt. Investeringskostnaden för solcellsanläggningen på 522 tkr avser 2015 och finansieras genom kommunstyrelsens post för oförutsedda investeringar. Övriga investeringar Några investeringar som påbörjats under 2015 har slutförts genom att medel överförts från Kommunstyrelsen oförutsett, bland annat slutförandet av pendlarparkeringen i Morgongåva och rivning Kronan. Övriga investeringar är påbörjade men inte slutförda. Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner genomfördes under perioden. 102

32 (64) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Samhällsbyggnadsnämndens räknar med en budget i balans och ett överkott enligt årsprognos med 365 tkr. Mark- och planeringsenheten Kostnaden för kommunens del i gång- och cykelvägen mellan Heby och Morgongåva är inte fullt fastställd än men beräknas följa budget. Enheten har ett överskott i budgeten i dagsläget för projekten utemiljöer, lekplats och pendlarparkering i Runhällen där vi kommer att ha kostnader senare i höst. Mark- och planeringsenheten räknar därför med en budget i balans. Kostenheten Kostenheten prognostiseras göra ett överskott på 360 tkr för helåret. Överskottet beror på att antalet sålda portioner beräknas bli större än budgeterat samt att måltidspriserna sattes utifrån en förväntning om lägre antal beställda portioner. I resultatet har utökning av personalstyrkan från och med hösten med 1,5 årsarbetare medräknats. VA-enheten VA-verksamheten kommer att behöva ett bidrag ur resultat och utjämningsfonden för att nå budget i balans. Uttaget kommer att bli 1 298 tkr. Investeringar för helåret Samhällsbyggnadsnämnden helårsprognos för investeringar är 23 439 tkr vilket är 2 329 tkr högre än budgeterat. 1 324 tkr finansieras via kommunstyrelsens post för oförutsedda investeringar. Resterande del avser oförutsedda VA-investeringar. En omfördelning är gjord inom ram för kostnader för exploateringar eftersom en uppdelning ännu inte är gjord när det gäller den del som avser VA respektive Gata. Investering i samband med exploatering av Lilla Ramsjö kommer inte att ske i år. Kostenheten planerar att köpa in en ny serveringsdisk till Morgongåva skola under hösten 2016, kostnaden för denna beräknas bli 40 tkr. Därtill kommer en spis, för cirka 90 tkr, att köpas in till Östervåla skola. VA-enheten Investering av ledningsdragning mellan Haga-Harbo beräknas till 2 900 tkr då ersättningar till fastighetsägare ännu inte är utbetalt. Huvudstudien av föroreningar Nordmyran och Gäddsjö mosse beräknas till 600 tkr för helåret då huvudstudie för Gäddsjö mosse kommer att inledas under hösten. Resterande av VA-enhetens investeringar planeras att utföras för den summa som är budgeterat 2016. Åtgärdsplaner Inga åtgärdsplaner är planerade för helåret. 103

33 (64) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter 0 0 Kostnader -272-423 -355-237 -276-39 -355 0 Nettokostnad -272-423 -355-237 -276-39 -355 0 Förvaltningschef SBF Intäkter 132 647 0 0 363 363 0 0 Kostnader -1 146-1 858-1 544-1 028-1 235-207 -1 527 17 Nettokostnad -1 014-1 211-1 544-1 028-872 156-1 527 17 Park och allmänna platser Intäkter 5 5 0 0 0 0 0 0 Kostnader -883-1 721-1 980-1 320-1 309 11-1 980 0 Nettokostnad -878-1 716-1 980-1 320-1 309 11-1 980 0 Gata och Trafik Intäkter 60 854 35 23 43 20 35 0 Kostnader -8 264-10 435-9 385-6 257-5 519 738-9 385 0 Nettokostnad -8 204-9 581-9 350-6 234-5 476 758-9 350 0 Naturvård och Klimat Intäkter 306 359 0 0 0 0 0 0 Kostnader -330-420 -120-80 -50 30-120 0 Nettokostnad -24-61 -120-80 -50 30-120 0 Östa Intäkter 542 562 110 73 40-33 110 0 Kostnader -429-695 -590-393 -360 33-602 -12 Nettokostnad 113-133 -480-320 -320 0-492 -12 Kosten Intäkter 17 253 27 861 28 254 17 492 18 464 972 29 443 1 189 Kostnader -17 079-26 915-28 254-18 416-18 136 280-29 083-829 Nettokostnad 174 946 0-924 328 1 252 360 360 VA Intäkter 15 989 25 084 23 478 15 652 15 008-644 24 472 994 Kostnader -15 988-25 085-23 478-15 652-15 008 644-24 472-994 Nettokostnad 1-1 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 34 287 55 372 51 877 33 240 33 918 678 54 060 2 183 Summa kostnader -44 391-67 552-65 706-43 383-41 893 1 490-67 524-1 818 Nettokostnad -10 104-12 180-13 829-10 143-7 975 2 168-13 464 365 104

34 (64) Investeringar under perioden Pol org Ändamål Budget 2016 Utfall aug Prognos 2016 Avvik helår Sbn1 Exploatering bostadsområden 5 700 6 544 10 700-5 000 Sbn2 G/C-väg Morgongåva-Heby 4 200 4 200 0 Sbn3 Pendlarparkering Runhällen 300 2 300 0 Sbn4 2 serveringsvagnar Tärnsjö skola 60 60 0 Sbn5 Upprustning utemiljö (lek, park) 400 400 0 Sbn6 Lekplats Vittinge 700 700 0 Sbn7 Harbo-Smedsbo 1:28 0 Överförs till 2017 Kommentarer Finansieras genom omfördelning inom tilldelad investeringsram Sbn8 GC-överfart Industrivägen 29 5-5 Sbn9 Rivning Vistings smedja 100-100 Finansieras inom Ks oförutsett Sbn10 Vändplan Hovstavikvägen Ö-våla 200-200 Finansieras inom Ks oförutsett Sbn11 Rivning Kronan 150 150-150 Finansieras inom Ks oförutsett Sbn12 Pendlarparkering Morgongåva 276 352-352 Finansieras inom Ks oförutsett VA 0 Sbn13 Reservvattentäkter 250 123 250 0 Sbn14 Driftövervakning 1 000 28 1 000 0 Sbn15 Luftning Tärnsjö vattenverk 1 000 1 000 0 Sbn16 VA-ledningar Haga-Harbo 2 500 2 747 2 900-400 Sbn17 VA-ledningar Lilla Ramsjö, Morgongåva 5 000 0 5 000 Sbn18 Saneringsarbe Nordmyran-Gäddsjö 428 600-600 Sbn19 Solelanläggningar 522 522-522 Finansieras inom Ks oförutsett Summa Samhällsbyggnadsnämnden 21 110 10 849 23 439-2 329 0 105

35 (64) Utbildningsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Vi kan se att det är en fortsatt ökning av antal barn och elever på våra förskolor och skolor även under 2016. Det är svårt att prognostisera detta, det handlar om inflyttning till kommunen och ensamkommande barn som placeras här av annan kommun. Förskoleplasterna inför hösten kan förvaltningen se fylls på i en takt som gör det tveksamt om kommunen kan ta emot dessa barn i befintliga lokaler. På Heby skola och Östervåla skola så börjar det även bli märkbart trångt i lektionssalarna. Utbildningsnämnden har haft denna fråga uppe till diskussion under vintern och våren och beslut är taget att ge förvaltningen i uppdrag att bygga/skapa två nya förskoleavdelningar i Heby. Intern kontroll På grund av hög sjukfrånvaro inom förvaltningen pågår intern kontroll på sjukfrånvaron. Rutiner kring sjukanmälan och frånvarouppföljning ses över. En översyn på mängden sjukfrånvaro under de fem senaste åren pågår samt en översyn på hur förvaltningen arbetar med hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningen har rapporterat detta på nämndsmöte i augusti och slutgiltig rapport lämnas i samband med årsredovisningen 2016. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökn Budget janaug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 19 774 34 879 33 412 22 274 27 500 5 226 43 226 9 814 Kostnader -234 854-355 760-365 919-243 561-243 152 409-375 454-9 536 Nettokostnader -215 080-320 881-332 507-221 287-215 652 5 635-332 228 279 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 utgifter -350-572 -1 500-1 000-200 800-1 500 0 Nettoinvesteringar -350-572 -1 500-1 000-200 800-1 500 0 Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Utbildningsnämnden redovisar ett resultat på 5 635 tkr för perioden, varav semesterlöneskuld ingår med 6 889 tkr. Vid avdrag av semesterlöneskuld återstår ett negativt resultat om -1 255 tkr för perioden som i huvudsak beror på nedan kommentarer. Det ökade antalet av nyanlända har medfört ökade kostnader för material och lokalanpassningar. Optimering och simulering av skolskjutstrafik Optiplan belastar perioden med 384 tkr som engångskostnader. Inom IT-området ökar kostnaderna mer än beräknat, cirka 397 tkr för perioden. Förskolan Graniten i Östervåla beräknades i budgetarbetet att stängas efter juli månad. Förutsättningarna har ändrats under vårterminen och någon stängning blev inte aktuell, en merkostnad för lokal och lokalvård hamnar på cirka 175 tkr för perioden. 106

36 (64) Investeringar under perioden Förvaltningens utbyte av möbler och inventarier pågår som planerat och de största inköpen kommer att genomföras under höstterminen. Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner aktuella för perioden. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Helårsprognosen beräknas till ett positivt resultat om cirka 279 tkr. Finns stor osäkerhet hur helårsprognosen blir för statsbidragen för kommunens nyanlända. Migrationsverket har en eftersläpning av utbetalningarna på mer än ett halvår. Ansökta statsbidrag för höstterminen 2015 har ännu inte inkommit till kommunen vid augusti utgång, samt osäkerheten om dessa elever blir kvar i kommunen till årets slut eller flyttar till andra kommuner. Förvaltningen har erhållit 471 tkr i statsbidrag till förskolan som syftar till att minska barngruppernas storlek. Förvaltningen ser idag att verksamheterna inte kommer att leva upp till att minska antalet barn i grupperna och kommer att få återbetala cirka 50 % av statsbidraget. Optimering, simulering och upphandling av skolskjutstrafik Optiplan kommer att belasta bokslutet med 384 tkr i engångskostnader. Inom IT-området ökar kostnaderna mot beräknad budget och till årets slut beräknas ett negativt resultat om cirka 600 tkr. Förskolan Graniten i Östervåla beräknades i budgetarbetet att stängas efter juli månad. Förutsättningarna har ändrats under vårterminen och någon stängning blev inte aktuell, detta medför en merkostnad för lokal och lokalvård med 262 tkr till årets slut. De utökade kostnader som beräknas i helårsprognosen kompenseras av att interkommunala kostnader till externa utövare blir lägre än beräknat. Gymnasiekostnaderna för pris per elev har blivit lägre än beräknat. Investeringar för helåret Del av årets investering på 1 500 tkr är planerad för möbler och inventarier till nya förskolan i Heby. Frågan är hur byggnationen avlöper under höstterminen och om alla inköp hinner slutföras innan årets slut. Åtgärdsplaner Inga åtgärdsplaner aktuella för helåret. 107

37 (64) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökn Budget janaug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -287-467 -425-284 -309-25 -425 0 Nettokostn -287-467 -425-284 -309-25 -425 0 Gemensamt Barn o Utb Intäkter 1 149 1 398 558 372 586 214 1 566 1 008 Kostnader -14 880-22 878-22 848-15 158-17 980-2 822-23 508-660 Nettokostn -13 731-21 480-22 290-14 786-17 394-2 608-21 942 348 Förskola, pedagogisk omsorg, fritids Intäkter 8 393 13 398 14 930 9 953 11 236 1 283 16 620 1 690 Kostnader -56 569-85 804-91 375-60 806-61 734-928 -92 580-1 205 Nettokostn -48 175-72 406-76 444-50 852-50 498 354-75 960 484 Förskoleklass, skola, bibliotek Intäkter 7 511 13 774 10 788 7 192 10 169 2 977 16 165 5 377 Kostnader -103 336-157 451-157 266-104 674-109 172-4 498-163 765-6 499 Nettokostn -95 826-143 677-146 478-97 482-99 003-1 521-147 600-1 122 Grundsärskola, gymnasiesärskola Intäkter 182 261 221 147 132-15 199-22 Kostnader -10 772-15 337-13 659-9 095-8 342 753-13 283 376 Nettokostn -10 590-15 076-13 438-8 948-8 210 738-13 084 354 Gymnasiesutbildning, språkintro Intäkter 1 415 3 552 5 700 3 800 4 534 734 7 559 1 859 Kostnader -39 967-60 025-67 058-44 699-43 255 1 444-67 925-867 Nettokostn -38 553-56 473-61 358-40 899-38 721 2 178-60 367 991 Gymnasial vuxenutb, lärvuxutb, SFI Intäkter 729 1 329 1 200 800 996 196 1 838 638 Kostnader -4 530-7 170-7 272-4 842-4 826 16-7 598-326 Nettokostn -3 801-5 841-6 072-4 042-3 830 212-5 760 312 LSS, korttidstillsyn Intäkter 0 490 0 0 574 574 0 0 Kostnader -337-491 -12-6 -583-577 0 12 Nettokostn -337-1 -12-6 -9-3 0 12 Kommungem. Stödfunktion Intäkter 58 676 15 10-727 -737-720 -735 Kostnader -4 145-6 135-6 005-3 996-3 840 156-6 370-365 Nettokostn -4 087-5 459-5 990-3 986-4 567-581 -7 090-1 100 Summa intäkter 19 774 34 879 33 412 22 274 27 500 5 226 43 226 9 814 Summa kostnader -234 854-355 760-365 919-243 561-243 152 409-375 454-9 536 Nettokostnad -215 080-320 881-332 507-221 287-215 652 5 635-332 228 279 108

38 (64) Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under 2016 har många verksamheter under kultur- och fritidsnämnden utvecklat nya arbetssätt och tagit ett större ansvar när det gäller att sprida information om kulturoch fritidsenhetens utbud. En verksamhetsberättelse för 2015 och nytt informationsmaterial togs fram och enheten började även marknadsföra sim- och sporthallen som Heby Arena. I begreppet Heby Arena ingår en rad nya friskvårdserbjudanden, tjej- och killkvällar samt ett ökat utbud av simundervisning. En utbildningsdag för kultur- och fritidsnämnden gällande den nya biblioteksplanen och hur enheten kan utveckla kulturutbudet för, i första hand barn och unga, genomfördes under perioden. Nämnden, tillsammans med biblioteksanställda, åkte även på studiebesök till Sandviken för att studera deras biblioteksverksamhetslösningar. Anställda inom fritidsdelen av enheten hade en personalkickoff i Östa med paddling och vildmarksliv på schemat. Under våren projektanställdes en ungdomsutvecklare med uppdraget att starta nya sommarlovsaktiviteter. Detta projekt finansierades delvis genom statligt bidrag och delvis genom kommunens integrationsmedel. Resultatet blev sju sommarläger under samlingsnamnet Fun camp, ett musikläger i Östervåla, och att Heby ungdomsgård hade sommaröppet i samarbete med Heby skola och CLL. Dessa aktiviteter var populära och både arrangörer och deltagarna har varit nöjda. Under perioden fick kultur- och fritidsenheten även klartecken på att ett nytt samarbete, med en organisation som heter Ung livsstil, kommer att inledas. Ung livsstil har sedan 70-talet arbetat med att kartlägga ungas livsstil och trender över tid och detta arbete kommer att ge kommunen en förståelse för ungas intressen och vilket utbud de efterfrågar som annars inte vore möjligt. Kultur- och fritidsenheten har även arbetat med integrationen av nyanlända. Några exempel är ett språkcafé i Tärnsjö och integrationslotsen arbete över hela kommunen. Enheten har även ansvarat för att fördela bidrag till föreningslivet till de som på något sätt vill och kan bidra till god integration genom att anordna utbildning för föreningar. Biblioteksflytten i Heby fick göra en inbromsning eftersom en detaljplansändring behövdes för att biblioteksverksamhet ska kunna bedrivas i den nya lokalen. Förberedelsearbetet har dock fortgått som planerat och planen är att flytten ska vara klar första kvartalet 2017. Enheten har även inlett arbetet med att förbereda för ny verksamhet i Folkets hus lokaler. Kultur- och fritidsenheten har fått 70 000 kronor till ett filmprojekt för Heby kommuns alla fjärde klassare från Svenska filminstitutet. Kultur- och fritidsnämnden har övertagit ansvaret från kommunstyrelsen när det gäller fördelningen och utvecklingen av turism och besöksfrågorna i kommunen. Ett samarbete med Visit Uppland har inletts och förhoppningen är att förvaltningen kan ta fram en turiststrategi under hösten och därefter arbeta med området utifrån denna. Fest i Heby-veckan slog rekord när det kommer till antalet besökare Intern kontroll Kultur och fritidsnämnden har beslutat om två internkontrollområden för 2016 och dessa är: - Översyn av idrottsanläggningarnas status och driftformer. - Utvärdering av Kultur och fritidsdelarna i Liv och hälsa ung över tid. 109

39 (64) Under våren har förvaltningen gjort en anläggningsbesiktning på Ishallen i Östervåla, haft en dialog om underhållet av Heby Arena med bostadsbolaget samt startat ett utvecklingsarbete med alla föreningar som har verksamhet på Lundaområdet om områdets framtida utveckling. Kommunens samtliga föreningar har även uppmanats att under hösten, lämna in femårsplaner för deras verksamhet i syfte att uppmärksamma kommande behov av nya satsningar på föreningslivet i kommunen. Under hösten kommer arbetet med att utvärdera liv och hälsa ung att dra igång. Resultatet av denna undersökning kommer att presenteras vid årsbokslutet. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug 2016 Avvik period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter 2 682 4 813 5 067 3 379 3 227-152 4 767-300 Kostnader -20 804-31 907-33 594-22 365-22 232 133-33 294 300 Nettokostnader -18 122-27 094-28 527-18 986-19 005-19 -28 527 0 Investeringsbudget (tkr) Inkomster 0 0 utgifter 0-537 -800-533 -364 169-1 000-200 Nettoinvesteringar 0-537 -800-533 -364 169-1 000-200 Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden I och med att flytten av biblioteket i Heby samhälle har fått skjutas upp för att invänta detaljplansändringen har medel som avsatts för detta i budgeten ännu inte använts. Intäkterna från sim- och sporthallen (Heby Arena) har inte ökat som prognostiserats. Detta kan huvudsakligen förklaras med att skolan har utökat sin simundervisning och att de grupper/klasser som kommer har blivit så pass stora att fler simlärare har behövt engageras för att klara undervisningen. Den tid och den personal som skulle arbeta med att ta in nya intäkter har istället fått stötta den vanliga simskoleundervisningen. Investeringar under perioden Under våren genomfördes en ombyggnad av ventilationsanläggningen vid Östervåla bibliotek och en handikapphiss till musikskolans lokaler i källaren installerades. Dessa åtgärder var nödvändiga för att förbättra arbetsmiljön på biblioteket och för att förbättra tillgängligheten till musikskolelokalen. Åtgärdsplaner under perioden De överskott som nämnden ser ut att få tack vare fördröjningen av flytten av Heby bibliotek kommer att omfördelas för att täcka upp för uteblivna intäkter vid sim- och sporthallen. 110

40 (64) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Kultur- och fritidsenheten kommer att hålla budget för 2016 om inga oförutsedda kostnader tillkommer. Investeringar för helåret Under hösten kommer kultur- och fritidsenheten att investera i en traktor till Östervåla, utrustning till Hebys nya bibliotek och belysning till fotbollsplanen i Harbo. Åtgärdsplaner Inga åtgärdsplaner är planerade för helåret. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 inkl löneökningar Budget jan-aug Utfall janaug Avvik period Prognos helår Avvikels e helår Politisk verksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -198-306 -279-186 -178 8-279 0 Nettokostnad -198-306 -279-186 -178 8-279 0 Fritidsenheten Intäkter 1 920 3 381 4 427 2 952 2 305-647 4 127-300 Kostnader -11 392-17 397-18 178-12 101-12 062 39-18 178 0 Netto kostnad -9 472-14 016-13 751-9 149-9 757-608 -14 051-300 Kulturenheten Intäkt 762 1 432 640 427 922 495 640 0 Kostnader -9 214-14 204-15 137-10 078-9 992 86-14 837 300 Nettokostnad -8 452-12 772-14 497-9 651-9 070 581-14 197 300 Summa intäkter 2 682 4 813 5 067 3 379 3 227-152 4 767-300 Summa kostnader -20 804-31 907-33 594-22 365-22 232 133-33 294 300 Nettokostnad -18 122-27 094-28 527-18 986-19 005-19 -28 527 0 Investeringar Pol org Ändamål Maskinförnyelse Kfn1 Budget 2016 Utfall aug Prognos 2016 Avvik helår 100 400-300 Överförs till 2017 Kommentarer Finansieras genom omfördelning inom tilldelad investeringsram Kfn2 Investeringspott för föreningar (sökbar) 500 0 500 Kfn3 Anlägga en ny 7 mannaplan i Harbo 200 100 100 Belysning i Harbo fotbollsplan Östervåla biblitek Beviljad 500 tkr av Ks, finansieras av 364 500-500 oförutsett Summa Kultur- och fritidsnämnden 800 364 1 000-200 0 111

41 (64) Bolagsredovisning Hebyfastigheter AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelse för Hebyfastigheter AB Under perioden januari-augusti 2016 har bolaget påbörjat ett flertal utredningsuppdrag från ägaren. Uppdragen är av varierande karaktär, t ex byggnation av nya förskoleavdelningar, fyra nya klassrum i Östervåla skola inkl. utökad yta i matsal, ombyggnation av två uppvärmningskök att fungera som tillagningskök, ombyggnation av brandstationerna i Heby resp. Östervåla för att möjliggöra eget omklädningsrum samt duschutrymme för damer. Bolaget har slutfört installation av nytt frysrum i Heby skola samt kylrum/ventilation i matsal, Östervåla skola. På uppdrag av Heby kommun har bolaget sett över nuvarande utrymningsväg i Ösby skola då den inte är godkänd för dagens verksamhet enligt räddningstjänsten. Bolaget har även slutfört arbetet med installation av brandlarmsanläggning för vidarekoppling till larmcentral i Kommunhuset. Bolaget har påbörjat byggnationen av två förskoleavdelningar invid Lönneberga Förskola i Heby. Beräknas klar under mars 2017. Heby kommun har beställt förstudie samt projektering av 4 st. klassrum samt utbyggnad av matsalsbyggnad mm i Östervåla skola. Bolaget lämnar kostnadsuppgift till beställaren i mitten av september. Underhållsarbeten är genomförda under perioden på t ex Heby C skola Hemkunskapen (målning fönster), Tärnsjö fsk målning samt dörrbyte förråd, Klockängens fsk målning samt dörrbyte förråd, Leklandia fsk inre underhåll, målning samt mattbyten, Klockängens inre underhåll, Ösbylunds fsk målning samt dörrbyte förråd, Framtiden inre underhåll, målning samt mattbyten, Heby C skola inre underhåll, målning, Ösby skola inre underhåll målning, M-gåva skola yttre underhåll målning, M-gåva fsk inre underhåll målning samt mattbyten. Planerade åtgärder efter perioden Harbo Förskola; Bolaget erhöll indikation under maj månad att misstänkt mögelangrepp befarades. Efter provtagningar konstaterades mögelangrepp på grunden i fastigheten. Bolaget har haft informationsmöte med anställda om vad som ska åtgärdas. Saneringen beräknas ta 8 veckor och en beräknad kostnad om 500 tkr. 112

42 (64) *) Projekten kommer inte genomföras under år 2016. Kommentarer till uppföljningsperioden Bolaget strävar efter att så långt som möjligt att använda egna medel till ovan investeringar. Bolaget är beroende av hur ägaren beslutar gällande investeringarna vilket gör en viss fördröjning och tidsförskjutning över året. Soliditet för perioden: 28,1 % Låneskulder till kreditinstitut: 204 Mkr Likvida medel per 2016-08-31: 25,7 Mkr Leverantörsskulder per 2016-08-31: 1,5 Mkr Balansomslutning: 332 Mkr 113

43 (64) Resultaträkning, perioden januari augusti 2016 Kommentarer till prognosen Bolaget har under perioden genomfört en del ventilationsarbeten av engångskaraktär som genererat ökade intäkter både via hyror och direktfakturering. Personalkostnaderna förväntas att öka jämförbart med budget. En förklaring är överflyttning av tjänst från Hebygårdar till Hebyfastigheter samt utökande av antalet tjänster totalt inom bolaget som inte var kända då budget lades fram. Gällande underhållsåtgärder råder en viss försiktighet eftersom bolaget inväntar beslut av ägaren av kommande investeringsprojekt (se ovan). Skatter och bokslutsdispositioner är ej med i månadsrapporteringen. 114

44 (64) Hebygårdar AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under perioden januari-augusti 2016 har bolaget slutfört stamrenoveringen på Centralgatan 2 B-C i Heby. Dragning av fiber är klart på Stationsgatan i Heby. Fiberanslutningsprojektet förlöper under hela året. I Östervåla har fönsterbyte av Torgvägens etapp 1, påbörjats. Övrigt mindre underhåll pågår löpande. Kommande planerade projekt är Bolaget har haft ett extra ägarmöte som behandlade nybyggnation av äldreboende. Där diskuterades kommunens belastning av ekonomin samt möjlig framtida användning av fastigheten Tegelbacken. *) Projekten kommer inte genomföras under år 2016. Kommentarer till uppföljningsperioden Bolaget har högre intäkter än budgeterat. Det är av engångskaraktär då bolaget erhållit skattepengar i retur för den interna försäljningen mellan bolagen. Återbetalningen gällde en period på fem år och bolaget erhöll 1,5 Mkr. Kostnadsmässigt ligger bolaget under budget. De flesta investeringsprojekt är påbörjade. Några exempel av underhållsarbeten som utförts under perioden; Yttervägen 3, Mellanvägen 4, G:la Landsv 119 samt Västbergavägen renovering av tvättstugor. Utvändig målning av Stinsvägen, G:la Landsv 119, Skyttevägen 2 och Vallavägen 5. Målning av trapphusfönster av Yttervägen 3 samt centralgatan 2 har kontorsplanet renoverats. Soliditet för perioden: 19,6 % Låneskulder till kreditinstitut: 301 Mkr Likvida medel per 2016-08-31: 41,8 Mkr Leverantörsskulder per 2016-08-31: 2,2 Mkr Balansomslutning: 395 Mkr 115

45 (64) Resultaträkning, perioden januari augusti 2016 Kommentarer till prognosen Intäkterna är högre än i budget. Det är av engångskaraktär då bolaget erhållit skattepengar i retur för den interna försäljningen mellan bolagen. Återbetalningen gällde en period på fem år och bolaget erhöll 1,5 Mkr. Personalkostnaderna beräknas bli lägre, dels på grund av överflyttning av tjänst till HFAB dels att antalet heltidsarbetande har minskat i bolaget. Bolaget har ett stort underhållsbehov i sina äldre fastigheter. Bolaget har för avsikt att så lång som möjligt använda pengar ur egen kassa. Skatter och bokslutsdispositioner är ej med i månadsrapporteringen. 116