BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på Bollebygds bibliotek Pernilla Wakman Sjögren Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011
Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat s. 3 2. Förutsättningar s. 3 2.1 Styrdokument s. 4 2.2 Förbättringsområdet s. 4 2.3 Min frågeställning s. 5 3. Process s. 5 3.1 Aktioner s. 5 3.2 Verktyg s. 6 4. Resultat s. 7 4.1 Delaktion: Flytta hyllan med nya böcker s. 7 4.2 Delaktion: Starta en boktipsblogg s. 7 4.3 Delaktion: En andra flytt av hyllan med nya böcker s. 7 4.4 Delaktion: Träff med barnen på Skaparverksta n s. 8 4.5 Delaktion: Marknadsföring av bloggen s. 8 4.6 Sammanfattning s. 9 5. Reflektion s. 9 Referenslista s. 11 2
1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Aktionsforskning kan likställas med utvecklingsarbete av en verksamhet där man skaffar sig ny kunskap om och förståelse för det egna arbetssättet. Rönnerman (2004) menar att det handlar om att utveckla och förändra verksamheten men också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång, vilket då kan relateras till den vuxnes lärande. Enligt Hansson (2003) tillämpas aktionsforskning i utvecklings- och förändringsarbete inom olika samhälleliga områden. Aktionsforskning utgår alltid från en fråga som ställs av praktikern som funderar kring den egna praktiken. Praktikern vill en förändring/förbättring av verksamheten, ställer en fråga och genomför sedan en aktion eller flera delaktioner. Med hjälp av olika verktyg iakttas sedan vad som händer. Att någon i en grupp funderar över något och vill genomföra en förändring är inget nytt. Det nya som aktionsforskningen tillför är att man även reflekterar över vad som sker efter aktionens genomförande. Det är då som ny kunskap kan förvärvas. Rönnerman (2004) uttrycker det så här: Det är först genom uppföljning och reflektion man tillägnar sig ny kunskap om vad som sker i den egna praktiken, men också hur man tillämpar ett erfarenhetsbaserat och informellt lärande. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat innebär att ta del i en cyklisk process där planering, aktion, observation och reflektion hakar i varandra och där processen tar den riktning som reflektionen ger upphov till. Inom aktionsforskning används ett hermeneutiskt kunskapsideal, dvs att man försöker se på förbättringsområdet från olika håll och man vill också inta en emancipatorisk hållning, dvs frigöra sig från föreställningar om hur saker och ting är. Deltagarna är viktiga och ska veta om att de deltar i ett utvecklingsarbete. Inom aktionsforskning forskar man inte på någon, utan tillsammans med någon (Hansson, 2003). I aktionsforskning samarbetar forskaren och praktikern. Praktikern ställer frågan och genomför aktionen. Forskaren bearbetar rådata och sätter det i relation till forskningsteorier. Under tidens gång och efter bearbetning av insamlade data reflekterar man tillsammans över vad som händer och har hänt. Det viktiga är lärandet vad lär jag mig under processens gång? För att studera vad som händer används olika verktyg. Exempel på sådana är observationer, samtal (intervjuer), dagboksskrivande och handledning, där forskaren handleder praktikern under processens gång. Vilka verktyg som bör användas beror förstås på vad som ska studeras och i vilket sammanhang. Verktygen ger sedan underlag för analys (Rönnerman, 2004). Det är viktigt att som praktiker skapa distans till den egna verksamheten. Detta kan t ex ske genom dagboksskrivande, där man dels kan skriva vad som konkret händer i olika situationer, dels kan reflektera över sig själv, sina reaktioner och tillvägagångssätt. Här tvingas man att se på sig själv och sitt eget handlande. Genom att sedan gå tillbaka i dagboken och följa det skrivna tar man del av sin egen utveckling och de insikter och kunskaper som förvärvats (Rönnerman, 2004). 2. Förutsättningar 1970 flyttade det kommunala biblioteket i Bollebygd in i sina nuvarande lokaler. Under 1980- och tidigare 90-talen hade biblioteket omfattande Boken kommer -verksamhet och högläsning på äldreboende. För barnen ordnade man sagostund och ibland barnteater och bibliotekarien besökte grupper på BVC. 1995 blev Bollebygd åter en egen kommun, efter att tidigare ha hört till Borås. Detta sammanföll med att biblioteket renoverades och byggdes till. Den dåvarande kultur- och bibliotekschefen Lars Nellde var drivande och satte sin prägel på verksamheten. Efter att denne slutade vid årsskiftet 99/00 har biblioteket inte haft någon chef med kunskap om biblioteksområdet. Från 1995 gjordes en stor satsning på utveckling av 3
verksamheten för barn och unga, både traditionellt arbete och nytänkande. Man ville möjliggöra barns eget skapande och öka samarbetet mellan förskola och bibliotek. Under en period ökade personaltätheten, två filialer öppnades och verksamheten blomstrade. Personalminskningar under första hälften av 2000-talet begränsade naturligtvis, bl a genom att chefsskapet togs bort, men biblioteket i Bollebygd har ändå haft mycket verksamhet genom åren. En satsning var en skrivarkurs för unga (ca 13-19 år) som resulterade i en CD med tonsatta dikter, dikt- och fotobok samt en barnpjäs. Biblioteket har också velat rikta sig till de yngsta och deras vuxna genom babybokcafé, teater och utställning för 0-3-åringar. Läsgänget, för barn ca 10 13 år som gillar att läsa, har funnits i ett par år. Det köptes nya möbler till barnavdelningen för några år sedan och vi i personalen tycker oss se en ökning av biblioteksanvändandet bland familjer med yngre barn. Vi försöker hitta nya sätt att samarbeta med förskola och skola, som passar allas allt mer pressade schema. En kultursamordnare finns på plats i kommunen sedan 2009 och detta innebär möjlighet till samarbete vad gäller barns och ungas kultur. 2.1 Styrdokument I olika styrdokument från både stat, region och kommun framkommer tydligt att barn och unga är prioriterade och att barn och ungas rätt till kultur är något som samhället vill framhålla. På nationell nivå finns t ex Bibliotekslagen där paragraf 9 säger att Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. På regional nivå hittar vi t ex Hållbar tillväxt i Västra Götaland som säger: Utgångspunkten är barnen. En region som är bra för barnen är en attraktiv och konkurrenskraftig region i framtiden. Beslut som tas med barnens bästa för ögonen blir bra hållbara beslut. Barn som ges likvärdiga och starka förutsättningar att växa upp är grunden för samhällets fortsatta utveckling. På kommunal nivå finner vi biblioteksplanen för Bollebygds bibliotek där ett av målen är att arbeta läsfrämjande, särskilt med barn och unga. Dessa dokument stärker min yrkesroll som barnbibliotekarie. Vikten av barns och ungas delaktighet i sin egen omvärld nämns också i flera dokument. På kommunal nivå återfinns Bollebygds kommuns inriktningsmål: De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer så att invånarnas delaktighet och möjlighet att påverka ökar och Barnperspektivet ska genomsyra de kommunala verksamheterna. På regional nivå sägs i Rätt att vara med att Det räcker inte med att erbjuda bra kulturverksamhet utan att söka former för att involvera de unga innevånarna i verksamheten. Varje verksamhet bör själv fundera över vilka former av delaktighet och interagerande som är möjliga utifrån givet uppdrag. Det kräver mer av mig i yrkesrollen och jag funderar utifrån dessa dokument på hur vi kan öka barnens delaktighet på biblioteket. Här finns väldigt mycket att göra. 2.2 Förbättringsområdet På huvudbiblioteket har vi reflekterat över att många nyinköpta Hcg- och uhc-böcker står stilla och inte lånas ut. Varför är det så? Hittar inte barnen hit? Lockas de inte av de nya böckerna, varför i så fall? Vi har bra och välförsedda skolbibliotek vilket kan vara en anledning. Vi upplever att ganska många barn i mellanåldern (ca 9 13 år) kommer hit för att låna böcker men varför lånas inte de nya titlarna? 4
2.3 Min frågeställning Min aktionsforskningsfråga är: Vad händer när barnen görs delaktiga i att öka intresset för nya böcker? 3. Process Mitt förbättringsområde handlar om barn i mellanåldern (ca 9 13 år) och böckerna som köps in med tanke på dem. Jag skulle vilja att fler barn i dessa åldrar känner att biblioteket är ett bra ställe att vistas på och att man hittar bra böcker att låna där. Jag undrar över varför de nya böckerna för dessa åldrar inte lånas ut särskilt mycket. Jag har valt att fokusera på detta, varför de nyinköpta böckerna står stilla. Det finns mycket intressant att gå vidare med i frågan kring varför barnen i den åldern inte vistas på biblioteket särskilt mycket men Björndal (2005) menar att en analys alltid innebär att man väljer att fokusera på något och att man förbiser något annat. För vem är det egentligen ett problem att dessa böcker blir stående i hyllan? Det är naturligtvis ett problem för biblioteket att vi inte når ut med information till barnen om att dessa böcker finns att låna. Många av dessa böcker är bra enligt vår mening och vi vill att barnen ska ha tillgång till dem. Är detta ett problem för barnen? Det vet vi egentligen inget om. Det borde dock kunna vara det, eftersom deras urval blir begränsat om de inte känner till dessa böcker. Därför vill jag medverka till att öka antalet boktitlar som barnen tipsar varandra om. 3.1 Aktioner Den första delaktionen som genomfördes var att träffa Läsgänget, en grupp flickor som samlas en gång i månaden på biblioteket för att prata om böcker och fika tillsammans med mig och min kollega. Jag ville prata med barn i åldern 10 13 år om biblioteket och om vad man kan göra för att öka intresset för de nyinköpta böckerna. Läsgänget var ett naturligt val eftersom jag träffar dem regelbundet och de är i rätt åldersgrupp. Här framkom att barnen inte hade uppmärksammat vår nyhetshylla på avdelningen och att de tyckte att den borde vara placerad nära entrén. De menade också att man inte lånar böcker man inte känner till, utan mest sådana man fått tips om av kompisar. En förklaring till varför barn i den åldern inte kommer så mycket till biblioteket på fritiden är att många åker skolskjuts och att det är vanligt att låna böcker till fritidsläsningen på skolbiblioteken. Barnen hade som förslag att vi skulle skylta upp nyhetshyllan bättre. Jag frågade om det vore en bra idé att starta en blogg där barnen själva skriver boktips. Jag bad också om hjälp med förslag på andra platser där barn i 10 13 årsåldern vistas, så att jag kunde prata med fler. Jag fick förslag på Skaparverksta n, en eftermiddagsaktivitet som ordnas för barn i mellanstadieåldern en gång i veckan av Bollebygds församling. Mötet med Läsgänget ledde till en rad delaktioner. Vi flyttade skyltningen med de nyinköpta böckerna till en hylla nära bibliotekets entré och lånedisk. Jag startade en boktipsblogg efter att jag fått in ett tiotal boktips från barnen i Läsgänget. Vid nästa träff med Läsgänget fick de information om att bloggen var igång och vilken adress den hade. Eftersom de nya böckerna stod lika still på sin nya placering närmare biblioteksentrén valde jag att flytta dem en gång till, i samråd med kollegorna. Vi flyttade tillbaka de nya böckerna till avdelningen för barn och unga men valde en annan plats än tidigare. Här ser man böckerna 5
direkt när man går in på den del av avdelningen som är tänkt för barn och unga som läser Hcg och uhc-böcker. Jag gjorde en ny skylt för att visa att det står nya böcker på hyllan. Jag kontaktade en av Skaparverksta ns ledare, som var mycket positiv och gärna ville ha ett samarbete med biblioteket. Vi har tidigare jobbat tillsammans med aktiviteter för yngre barn. Min avsikt med besöket där var att informera om och göra reklam för Läsgänget och för boktipsbloggen och jag hade förhoppningar om att få fler deltagare till Läsgänget och fler skribenter till bloggen. Detta för att öka intresset för böckerna och förhoppningsvis även öka antalet boktitlar som barnen tipsar varandra om. Ledaren jag haft kontakt med var sjuk när mitt besök skulle äga rum men den andra ledaren, en vikarie och ca 25 barn i åldern 10 13 år fanns på plats vid mitt besök. Jag berättade vem jag var, att jag går en kurs och att jag jobbar med att hitta sätt att öka intresset för de nya böckerna på biblioteket. Vi pratade om biblioteket och vad man kan göra där. Det visade sig att de flesta varit på biblioteket och att många var vana biblioteksbesökare. Jag berättade kortfattat om Läsgänget och att vi gärna vill bli fler i gruppen. Därefter berättade jag om bloggen som ett led i att visa upp de nya böckerna och uttryckte en önskan om hjälp med detta. Barnen fick varsitt bokmärke med webbadressen samt en lapp om hur man går tillväga om man vill skicka in boktips till bloggen. Alla barn tog emot lapparna och en av ledarna tog en lapp till sin dotter. Man ville även ha kvar materialet i rummet så att de som inte var där kunde få det veckan därpå. Det fanns ingen dator i lokalen så jag kunde inte visa bloggen. Jag uttryckte en önskan till ledarna om att få träffa barnen igen vid ett senare tillfälle, eventuellt på biblioteket. Under tidens gång har jag marknadsfört bloggen genom affischer på skolorna och i biblioteket, genom att dela ut bokmärken med webbadressen och genom att visa bloggen för barn som jag möter i biblioteket. Jag har också informerat bibliotekspersonalen och skolbibliotekarierna och sett till att bloggen är länkad till bibliotekets hemsida. När Läsgänget träffades i april bad jag barnen om synpunkter på bloggen och var tydligare med att be om hjälp med att marknadsföra bloggen. Vi beslutade att intensifiera affischerandet både i samhället och på skolorna. Några flickor erbjöd sig att göra andra affischer. Vi diskuterade hur ett belöningssystem skulle kunna se ut, t ex skriv fem boktips och få en penna. Barnen hade önskemål om att utseendet skulle vara mer färgglatt och roligt och att bloggen skulle ha en egen logotyp. De föreslog att vi bör meddela Barnens bibliotek att Läsgängets blogg finns. Vi diskuterade också om det var bra eller inte att lägga in tipsen i kategorier och en idé om novellskrivande på bloggen kom upp. 3.2 Verktyg Jag har enbart använt mig av dagboksskrivande, där jag har blandat beskrivningar av aktioner med reflektioner och funderingar. Jag har undersökt om man i efterhand kan strukturera sin dagbok för att göra den mer lättöverskådlig vid analys. Jag funderade över modellerna för metakognitiv loggbok eller syntesloggbok som beskrivs i Björndal (2005). Efter samråd med handledaren har jag inte använt någon av dessa modeller utan i stället angett sökord i dagbokstexten för att hitta någon form av struktur. Min plan var att intervjua barnen i Läsgänget och några barn på Skaparverksta n för att få veta mer om hur de upplevt sitt engagemang i boktipsandet. Det är dock för tidigt att göra en sådan intervju eftersom bloggen inte riktigt har satt sig ännu. 6
4. Resultat Jag har valt att använda några nyckelord/sökord vid analysen av min dagbok. Dessa är: barnens delaktighet, barnens reaktioner, mina tankar och reaktioner. 4.1 Delaktion: Flytta hyllan med nya böcker Barnens delaktighet: När barnen i Läsgänget får frågan om hur vi kan få de nya böckerna att lånas ut kommer de med idén att hyllan med nya böcker måste flyttas och skyltas upp bättre. Barnens reaktioner: När vi flyttat hyllan till en plats nära entrén i biblioteket efter barnens önskemål tycker de att det är bättre men är ändå inte så snabba på att låna från den själva. Böckerna står lika stilla så det är heller inte några andra barn som hittar böckerna lättare eller är mer intresserade av dem än tidigare. Mina tankar och reaktioner: I dagboken kan man se att jag funderar över att placeringen ändå är lite avsides och inte i blickfånget så som jag trodde att barnen menade. I dagboken anges att vi prövar denna placering en tid och vid behov flyttar hyllan igen. Jag observerar vad som händer vid hyllan när jag rör mig i biblioteket och när jag har pass i lånedisken. Mina observationer visar på nästan ingen aktivitet alls. Om någon tittar på böckerna så är det enstaka vuxna. Jag förstår också att dessa observationer är ganska meningslösa eftersom de i huvudsak genomförs på dagtid när barnen är i skolan. Jag avstår från att be kollegorna om hjälp att observera på andra tider eftersom jag ser att böckerna ändå inte rör sig. 4.2 Delaktion: Starta en boktipsblogg Idén om en blogg med boktips skrivna av barnen hade jag sedan tidigare men den får nytt bränsle när jag förstår att barnen helst vill läsa böcker som någon jämnårig tipsat om. Barnens delaktighet: Läsgänget menar att man inte lånar något som man inte blivit tipsad om. När jag frågar dem ifall en boktipsblogg vore ett bra sätt att få tips på svarar barnen ja. Barnens reaktioner: De blir entusiastiska över tanken på en egen blogg med boktips och flera säger sig vara beredda att leverera text, vilket de också gör väldigt snabbt. Det är dock fler som säger att de vill skriva än som verkligen skriver. Mina tankar och reaktioner: Idén om en blogg kommer från mig och på ett flertal ställen i dagboken indikeras att jag tycker att det är roligt att göra den och starta den. Det är roligt att det handlar om barnens boktips, inte mina skriver jag den 8/2. Det är kul att samarbeta med barnen och ta del av deras läslust. Jag startar med ett tiotal boktips och förväntar mig att det ska droppa in fler undan för undan. Jag anger att jag tror att det blir mer intressant för barnen att skriva och skicka in tips till mig när de ser hur de egna boktipsen ser ut på bloggen. Men snart är det bara en flicka som skriver. Jag funderar över varför det inte är fler som skriver boktips till bloggen: de vill men glömmer bort, de vill men tar sig inte tid till det/orkar inte, de är osäkra på om det de skrivit är bra nog och skickar det inte (dagboken 22/3). 4.3 Delaktion: En andra flytt av hyllan med nya böcker Barnens delaktighet: Här ger min dagbok dålig information. Jag tror inte att barnen tillfrågades innan jag flyttade böckerna igen. De blev bara presenterade för den nya placeringen efteråt. Barnens reaktioner: De förstår att hyllan flyttats för att ingen lånar från den i alla fall. Jag har inga anteckningar om detta men har känslan av att de tyckte det var okej med den nya placeringen. 7
Mina tankar och reaktioner: Det är bra att hyllan blev flyttad. De yngre barnens nyhetshylla är placerad nära biblioteksentrén men det innebär samtidigt att den är placerad i direkt anslutning till avdelningen för yngre barn. Det är bättre att de äldre barnens nyhetshylla finns på avdelningen som är tänkt för dem. Jag är nöjd med den nya placeringen och ser att det rör sig mer bland böckerna nu, men ändå långt ifrån i den utsträckning vi skulle vilja. 4.4 Delaktion: Träff med barnen på Skaparverksta n Barnens delaktighet: Förslaget att besöka barnen i denna verksamhet kommer från Läsgänget. Några i Läsgänget deltar också i Skaparverksta n. De övriga barnen på Skaparverksta n har nog inte haft något att säga till om inför mitt besök utan det ingår som en del i verksamheten. Barnens reaktioner: Barnen lyssnar till största delen uppmärksamt och intresserat och är aktiva när vi pratar om bibliotekets utbud och om biblioteket som plats att vara på. Några av de äldre flickorna blir lite fnittriga. När jag frågar ifall Läsgänget och bloggen låter intressant för dem är det flera som svarar ja eller hummar lite. Alla barn tar emot bokmärket med bloggadressen och min lapp med information om hur man gör för att skriva på bloggen. Eftersom jag stannar kvar en stund medan barnen börjar med sitt skapande har de chansen att prata med mig. Jag får inga napp angående att skriva på bloggen men tre barn är intresserade av att delta i Läsgänget och får information om det. Mina tankar och reaktioner: Efter träffen skriver jag i dagboken att det var roligt och kändes meningsfullt att träffa barnen på Skaparverksta n. Jag hade velat vara bättre förberedd med lite mer spännande innehåll, t ex en bärbar dator med mobilt bredband för att kunna visa bloggen. Jag hade också velat erbjuda en bokpresentation och gärna blandat in flickorna i Läsgänget i denna (dagboken 24/2). Jag insåg dock att min förberedelsetid inte räckte till för detta. Jag skriver flera gånger att jag hoppas på en andra träff på biblioteket, då jag kan visa bloggen och kanske även engagera Läsgänget i att tipsa de andra barnen om böcker. Kontakten med ledarna känns viktig och meningsfull, skriver jag, likaså att ta del av den här verksamheten. Vi arbetar för och med samma målgrupp och kan lära av varandra. Samarbete är lättare när man känner varandra. 4.5 Delaktion: Marknadsföring av bloggen Barnens delaktighet: När bloggen till slut tar form ber jag barnen i Läsgänget att sprida den till sina kompisar. En tjej som går på en friskola tar på sig uppgiften att sätta upp affischer på sin skola. Till de andra skolorna skickar jag affischer med internposten. I ett senare skede bjuder jag mer direkt in barnen till att delta i marknadsföringen och komma med idéer. Barnens reaktioner: I början är barnen lite avvaktande men när de blir ombedda att komma med förslag på hur vi får andra att bli intresserade av att använda bloggen och att skriva på bloggen är de mycket aktiva och tycker att det är roligt att tänka kring detta. Två av barnen vill göra egna affischer och kommer snabbt med förslag via mejlen. De önskar att bloggen ska se roligare ut med mer färg och bilder. Mina tankar och reaktioner: Jag gör en affisch, ett enkelt bokmärke och ett papper med information om hur man gör för att skriva på bloggen. Jag besöker också Skaparverksta n. Jag är nyfiken på och förväntar mig också att fler barn vill skriva på bloggen. När så inte sker blir jag besviken. I min dagbok kan man vid många tillfällen se att jag är frustrerad över att tiden inte finns för att få ut information i tid för att kunna analysera effekten för kursens räkning. Dagboken visar 22/3 att jag funderar över att det hade varit lättare att få fram fler boktips och större variation på boktipsen om jag vänt mig till barnen i skolan. Men poängen är att ta avstamp i banens fritid, skriver jag. Sent omsider tar jag mer aktivt hjälp av barnen, vilket visar sig vara väldigt roligt för både dem och mig. I dagboken skriver jag 13/4 att det är roligt att samarbeta med dessa tjejer som vill så mycket och tycker att detta är roligt. Om mig själv skriver jag 13/4: Jag blir så 8
entusiastisk nu igen men jag inser att jag inte hinner detta eller att jag måste ta bort något annat därför att detta ska prioriteras. Jag upplevde ett visst motstånd mot att få många förslag från barnen, eftersom jag var rädd att inte kunna uppfylla förslagen och därmed mista deras förtroende. När jag reflekterat över detta en stund kom jag fram till att det går alldeles utmärkt att tala om att man inte hinner eller att be barnen göra det föreslagna (dagboken 22/3). Men det är trots allt också så att barns och ungas åsikter och tankar om vad som fungerar bäst ofta stoppas av oss vuxna. Ett exempel är att barnen vill se en annan, mer tilltalande utformning av bloggen. Jag har valt en bloggmall som är enkel och diskret och har inte möjlighet att försöka mig på något annat just nu. Ett alternativ vore att låta någon/några av flickorna sköta bloggen men eftersom kommunen har en policy kring sociala medier vill jag göra det själv tills vidare (dagboken 13/4). 4.6 Sammanfattning De olika delaktionerna är en följd av mötet med Läsgänget där jag ber dem om hjälp att hitta vägar för att öka intresset för de nya böckerna som köps in. När jag tittar på resultat och analys ser jag att barnen har varit vägledande i vad som ska göras men att de ändå inte på riktigt blivit inbjudna i att delta i alla moment. Jag utvecklar det i reflektionsdelen. Jag ser också att det jag hoppats på (ännu) inte har hänt: att många barn skriver boktips till bloggen, att ännu fler barn använder bloggen och att dessa böcker läses och lånas i större utsträckning än tidigare. En annan slutsats är att jag tycker att det är roligt att samarbeta med barnen och att de verkar tycka att det är roligt att komma med idéer och förslag. 5. Reflektion Jag hade svårt att hitta rätt i min aktionsforskningsfråga till en början och kom därför igång sent med en del delaktioner. Jag ser dock att processen är igång och kommer att genomföra vissa delaktioner även efter kursens slut. Jag har också fått många bra förslag och idéer till fortsättning genom samtal med barnen i Läsgänget. Det har inte hänt särskilt mycket inom förbättringsområdet. Det är få barn som skriver på bloggen och böckerna på nyhetshyllan lånas inte ut i så stor utsträckning. Arbetet kommer dock att fortsätta och kanske händer det något på sikt. Det ska bli spännande att se hur det blir! Enligt aktionsforskningsfrågan (s.5) ville jag fokusera på ungas delaktighet men har i analysen upptäckt att de ändå inte blev inbjudna till att vara delaktiga i allt. De hade kunnat vara med och flyttat böckerna i nyhetshyllan, getts möjligheten att vara mer aktiva när jag kom på besök till Skaparverksta n och gjorts delaktiga i marknadsföringen av bloggen i ett tidigare skede. Barnen har bäst kunskaper om sig själva och sina kompisar, vad man vill läsa och hur man tipsar varandra. Vi på biblioteket har kunskaper om många böcker och kan bidra till läsutbudet. Frågan är hur mycket barn och unga verkligen får påverka det är lätt att stoppa idéer av en eller annan anledning. Resonemang om barnperspektiv, barns perspektiv och empowerment, beskrivet av Barbro Johansson i antologin Barnet, platsen, tiden (Rydsjö, 2010) har varit mycket intressanta att ta del av och har landat väl i mig när jag reflekterat över detta arbete. En barnbibliotekarie vill ta del av hur barn tänker och hur deras liv och vardag ser ut, eftersom det är barnen som är experter på att vara barn idag. Jag kommer att tänka vidare på hur barnen kan göras delaktiga i olika avseenden och jag är mer 9
medvetet öppen för att barn och unga ska vara delaktiga. Här finns mycket mer för biblioteken att göra och antologin Barnet, platsen, tiden ger många tankar. Mitt enda verktyg har varit dagboksskrivande. Verktyget fungerar bra när man ska fokusera på sin egen och andras utveckling. Eftersom jag inte var klar över aktionsforskningsfrågan och de olika delaktionerna förrän i ett senare skede fanns ingen struktur i dagboken. Det har försvårat analysen och om jag ska arbeta på detta sätt igen kommer jag att vara mer strukturerad från början. I ett senare skede av processen kan det vara lämpligt att genomföra en gruppintervju och analysera den men det är för tidigt ännu. Ett aktionsforskningsinspirerat arbetssätt fungerar bra när man vill utveckla en verksamhet och lära sig något om den och om sig själv i professionen. Att ge sig själv tid till reflektion gagnar verksamheten och tydliggör varför något fungerar/inte fungerar. 10
Referenslista Barnet, platsen, tiden. Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren, Louise Limberg (red). Regionbibliotek Stockholm, 2010 Björndal, Cato R. P. : Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber, 2005 Hansson, Agneta: Kapitel 3 Aktionsforskning i Praktiskt taget. Aktionsforskning som teori och praktik i spåren av LOM. Göteborg studies in Sociology no 14 Rönnerman, Karin (red): Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur, 2004 Styrdokument: Bibliotekslagen (1996:1596) Hållbar tillväxt i Västra Götaland, 2003 Bollebygds kommuns biblioteksplan, 2009 Bollebygds kommuns inriktningsmål. 2003, reviderad 2008 Rätt att vara med. Handlingsprogram för barns och ungdomars kultur. Västra Götalandsregionen, 2010? 11