Forskning och utveckling PRIMÄRVÅRDEN HALLAND Rapport 2004 7 Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland En epidemiologisk översikt Amir Baigi Jörgen Månsson Håkan Bergh Helena Morténius Bertil Marklund (red)
Författare Amir Baigi, Epidemiolog, Fil Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Jörgen Månsson, Distriktsläkare, Med Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Håkan Bergh, Distriktsläkare, doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Helena Morténius, FoU-assistent, FoU-enheten, Primärvården Halland Bertil Marklund, Docent, FoU-enheten, Primärvården Halland Bild- och textbearbetning Helena Morténius Grafisk formgivning Andersson & Andersson Reklamformgivare AB, Lerum Tryckeri Hallands Nyheter Civiltryckeri AB, Falkenberg Omslagsfoto Amir Baigi ISSN 1650-4178 Copyright FoU-enheten, Primärvården Halland. Eftertryck tillåts om källan anges.
. Rapport nr 7 2004 Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland En epidemiologisk översikt Amir Baigi Jörgen Månsson Håkan Bergh Helena Morténius Bertil Marklund (red)
2
Förord Landstinget Halland har en väldefinierad strategi för forskning och utveckling (FoU) innefattande bl a satsning på en FoU-enhet inom primärvården. En viktig uppgift för denna enhet är att få fram och sprida kännedom om intressanta arbeten och projekt såväl av allmänmedicinsk som folkhälsovetenskaplig art. Presentationen är populärvetenskaplig och avsikten är att rapporten skall kunna läsas och förstås av alla som är intresserade oavsett bakgrund. Avsikten med denna rapport är att ge en översikt av hallänningarnas hälsosituation inriktad på sjuklighet, skador och dödsorsaker. Resultatet av studien kan utgöra ett underlag för hälsopolitiska prioriteringar i Halland. Rapporten kommer att kompletteras med en befolkningsenkät som beskriver det övergripande hälsoläget i länet. De olika studierna ger tillsammans värdefull kunskap som kan vara vägledande för det praktiska folkhälsoarbetet och det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet i Halland. Maj 2004 Bertil Marklund FoU-chef Primärvården Halland Mats Bertheden Folkhälsochef Landstinget Halland 3
4
Innehåll Sid 1. Introduktion 7 2. Studiens uppläggning 9 3. Cancersjukdom nationellt 13 4. Cancer i Hallands län 15 5. Cancer i Hallands kommuner 19 Laholm 19 Halmstad 23 Hylte 27 Falkenberg 29 Varberg 33 Kungsbacka 37 Cancer och livsstil 43 6. Hjärt- kärlsjukdomar 45 7. Skador och olycksfall 51 8. Riskfaktorer - Prevention 57 9. Sammanfattning 61 10. Referenser 63 5
6
1. Introduktion Målsättningen i Sverige och många andra länder är att alla dödsfall skall få en så fullständig förklaring av dödsorsaken som möjligt. Inom sjukvården skriver patientens läkare dödsorsaken i form av en sjukdomsdiagnos med motsvarande ICD-kod (International Classification of Diseases) på det så kallade dödsorsaksintyget. Detta skickas till Statistiska centralbyrån (SCB). Efter tolkning och kodning av intyget registreras dödsfallet i det nationella dödsorsaksregistret. I flertalet fall fastställs dödsorsaken genom så kallad klinisk diagnostik på sjukhus, sjukhem eller i bostaden beroende på var patienten vårdats och avlidit. Vederbörande läkare fastställer då den sannolika dödsorsaken med underlag av vad man kunnat utröna om patientens sjukdomar under dennes livstid. Antalet obduktioner har varit lågt i Sverige under en lång följd av år. Finns misstankar om brott eller om dödsfallet är oförklarligt skall enligt lag en obduktion göras. I dessa fall kan ibland ICD-koderna i dödsorsaksintyget kompletteras med ytterligare en typ av diagnoskod i den så kallade E-serien. Dessa koder beskriver olika typer av olyckor, yttre våld, förgiftningar, självmord och liknande orsaker bakom dödsfallet. Underlag till studien Information om insjuknandet i cancer och dödsorsaker i Sverige och Halland har hämtats från Socialstyrelsen. Studieperioden omfattar åren 1990-2000. Cancerdiagnoserna är kodade enligt den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-7) och av dödsorsaker (ICD-9 och ICD-10). Information om skador har inhämtats från Socialstyrelsen samt från lokal skaderegistrering i Halland. Det aktuella underlaget om antal nya fall av cancer och dödsorsaker innehåller uppgifter om antalet observerade men även av antalet förväntade fall. Dödsorsakerna och insjuknandefrekvensen i Hallands län har jämförts med riket i sin helhet medan respektive kommun har jämförts med länet. 7
Val av studerade diagnoser i denna rapport har varit beroende av deras aktualitet ur ett halländskt perspektiv inom sjukvårds- och folkhälsopanoramat. Förklaringar 8
2. Studiens uppläggning Metod För att kunna jämföra olika befolkningsgrupper och olika geografiska delar måste man standardisera underlaget. Standardisering innebär att olikheterna viktas på så vis att lika kön och likadana åldersgrupper jämförs med varandra. I denna rapport innebär det att man tagit hänsyn till skillnaderna i ålder och fördelningen mellan män och kvinnor i Halland jämfört med riket men också i olika delar av Halland. Den befolkningsgrupp som används som måttstock kallas standardpopulation. När Halland jämförs med riket är hela Sverige standardpopulation. När kommunerna jämförs med varandra är hela Halland standardpopulation. Metoden för jämförelse i denna studie kallas indirekt standardisering och måttet SMR (Standardized Morbidity/ Mortality Ratio) har nyttjats för att kartlägga eventuell underoch överdödlighet. SMR är således ett mått på den relativa risken att insjukna eller avlida i en viss sjukdom och används när man jämför två befolkningsgrupper. Om SMR är lika med 1 betyder det att risken för studiegruppen är densamma som för hela referenspopulationen eller den del av befolkningen, som används som standard. Om SMR är mindre än 1 innebär det att risken är mindre hos studiepopulationen jämfört med standardpopulationen. På motsvarande sätt indikeras en högre risk för studiepopulationen om SMR är större än 1. SMR beräknades således enligt nedan: där Observerat värde SMR = Förväntat värde Observerat värde = antal observerade sjukfall/dödsfall i studiepopulationen Förväntat värde = medelfolkmängd i en viss ålder x standardpopulationens dödstal i samma ålder 9
När det gäller skador och olycksfall har direkt standardisering använts baserad på glidande medeltal på 5-års perioder. Statistisk metod Statistiska metoder används för att bl a testa skillnader mellan olika grupper. Det är ofta viktigt att kunna avgöra om en skillnad är säker (signifikant) eller om den kan bero på slumpen. Med säkerhet menas en 95 % säkerhet. Statistiska metoder kan vara till hjälp i sådana frågor. Det finns många olika statistiska test och regler för när de kan användas. I den här rapporten har de erhållna resultaten säkerställts med konfidensintervall. Med konfidensintervall menas att säkerheten i ett uttalande om likhet mellan grupper grundar sig på ett intervall (säkerhetszon) där sanningen kan föreligga. Vid beräkning av signifikanstester har z-test använts. Valet av statistiskt test beror på att sjuk- och dödsfall antagits vara en approximativt Poissonfördelad variabel (sjuk eller dödfall kan inträffa var och när som helst), som i sin tur approximerats till en normalfördelad variabel. Graden på signifikans har hämtats från Normalfördelningstabell ur tillgänglig statistisk litteratur. Endast statistiskt säkerställda (signifikanta) resultat har publicerats i denna rapport. 10
Diagnoskoder Följande diagnoskoder har ingått i studien relaterat till cancerinsjuknande och dödsorsaker och kodats utifrån ICD-7 respektive ICD-9. 11
12
Cancer orsakar vart 5:e dödsfall i Sverige 3. Cancersjukdom nationellt Under 1900-talet har stora sociala och yrkesmässiga förändringar i samhället resulterat i ett förändrat sjukdomsmönster, förlängd överlevnad och förändrade dödsorsaker. Insjuknandet i cancer har ökat årligen, men dödligheten i cancer har varit tämligen oförändrad sedan 1960. Detta beror sannolikt på tidigare diagnos genom förbättrad provtagning och bättre behandlingsmetoder. I dag är cancer den vanligaste dödsorsaken bland medelålders kvinnor och den näst vanligaste hos män. Cancer orsakar vart femte dödsfall i Sverige. En tredjedel av den svenska befolkningen kommer att utveckla en elakartad tumör. År 2000 dog i Sverige 11 407 män och 10 597 kvinnor i cancer. Samtidigt upptäcktes 40 000 nya fall. De tio vanligaste cancerformerna för män och kvinnor är listade i tabellen nedan: För män Prostata Luftrör och lunga Urinvägar (exkl njure) Tjocktarm Hud (exkl melanom) Ändtarm Malignt lymfom Mage Malignt melanom Lever För kvinnor Bröst Tjocktarm Livmodern Äggstockar Lungor och luftrör Malignt melanom Ändtarm Hud (exkl melanom) Malignt lymfom Nervsystemet Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer De fyra vanligaste cancertyperna; prostata, bröst, tjocktarm/ ändtarm och lunga utgör tillsammans nästan hälften av alla cancerformer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och varje år insjuknar 7 300 män i denna sjukdom. Många fler har en tyst prostatacancer som inte ger några symtom och förekommer hos mer än hälften av alla män över 80 år. 13
Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas drygt 6 300 kvinnor i Sverige och 1 500 dör i sjukdomen. Genom primärprevention och screeningprogram försöker man undvika uppkomsten av cancer och möjliggöra upptäckten av cancer i tidigt skede för att förbättra prognosen (se avsnittet Riskfaktorer/Prevention). 14
4. Cancer i Hallands län Hallands län Hallands län ligger i sydvästra Sverige. Länet har omkring 281 000 invånare fördelade över sex kommuner; från söder Laholm (23 000), Halmstad (87 000), Hylte (10 000), Falkenberg (39 000), Varberg (54 000) och Kungsbacka (68 000). Halland kännetecknas av sina idylliska sandstränder vilka årligen lockar många turister till länet. Fyra kända floder Lagan, Nissan, Ätran och Viskan rinner genom länet. Historiskt sett började Halland att blomstra från omkring 1860- talet efter jordbruksrevolutionen i Sverige (Laga skifte). Bättre avkastning av skörden och högre fiskeproduktion var de två grundläggande faktorerna bakom befolkningens tilltagande levnadsstandard i början av 1900-talet. Halland behåller fortfarande sin agrara miljö jämfört med riksgenomsnittet, men betydelsen och omfånget av jordbruk har reducerats under senare tid och ersatts av små industrier (1). 15
Hallänningar uppvisar ett större socialt nätverk och en lägre tobakskonsumtion jämfört med riksgenomsnittet. Halland har Sveriges längsta medellivslängd Hallands befolkning har idag Sveriges längsta medellivslängd och den lägsta dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar (2) jämfört med andra län i landet. Cancerinsjuknande Hallänningarna har, både när det gäller män och kvinnor, en statistiskt säkerställd underdödlighet i tumörer (3) samt en lägre andel nya cancerfall generellt under perioden 1990-2000 jämfört med riket. Tre cancerformer (tjocktarmscancer, malignt melanom och leukemi), har dock en statistiskt säkerställd förhöjd incidens bland både män och kvinnor i Halland, jämfört med riket. Män i Halland har även ett högre cancerinsjuknande i malignt lymfom än riksgenomsnittet. 16
Förutom förhöjt insjuknande hos kvinnor i tjocktarmscancer, malignt melanom och leukemi, finns en förhöjd incidens av hudcancer (malignt melanom exkluderat) hos kvinnor över 65-års ålder. Hos kvinnor i medelåldern har man ett lägre insjuknande i Halland än riksgenomsnittet avseende cancer i lunga och luftrör, samt i gruppen över 65-års ålder avseende cancer i bröst och äggstockar. 17
Cancerdödlighet Trots ett ökat insjuknande i flera tumörformer i Halland ses inte en motsvarande förhöjd dödlighet annat än vid maligna melanom hos män. Däremot ses en lägre dödlighet i cancer i lungor/luftrör med ett lågt insjuknande, samt en lägre dödlighet av ändtarmscancer hos kvinnor. Skillnaden mellan överrepresentation i insjuknande utan motsvarande överrepresentation i dödlighet kan betingas av tumörer med god prognos eller vara följden av en framgångsrik behandling. 18
5. Cancer i Hallands kommuner Laholm Laholms kommun är med ca 23 000 invånare, Hallands näst minsta kommun. Kommunen har en landsbygdskaraktär med små industrier. Laholm, ligger vid Hallands sydligaste flod Lagan, är länets äldsta stad med traditioner från 1200-talet. Den milslånga sandstranden lockar årligen många turister på somrarna. Hallandsåsen med två skidanläggningar samt Vallåsen är populära semesterattraktioner på vintrarna. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Enligt statistik från 2002 ligger andelen arbetssökande under 2002 kring länsnivån (1). Gamleby, Laholms kommun Foto: Patrik Leonardsson 19
Cancerinsjuknande I Laholms kommun observeras nya fall av äntarmscancer i större utsträckning hos båda könen jämfört med genomsnittet för Hallands län. Bland männen är åldersintervallet 65 år och uppåt den mest drabbade gruppen. Män och kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Ändtarmscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,47) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 20
Insjuknande i tjocktarmscancer hos kvinnor är högre än snittet för länet. Kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Tjocktarmscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,29) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 21
Insjuknande i leukemi hos kvinnor är högre än snittet för länet. Kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Leukemi Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,68) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger Andelen nya fall av prostatacancer hos 65-åriga män och äldre är däremot lägre än länsmedelvärdet. 22
Halmstad Halmstads kommun är med drygt 87 000 invånare Hallands största kommun och residensstad. Kommunen har en vacker natur bestående av skog, mark och fina stränder. Sandstranden vid Tylösand lockar årligen ett stort antal turister både från Sverige och från grannlandet Danmark. Tylösands golfbanor tillhör nordens bästa banor. Hälso- och sjukvårdens kansli jämte länssjukhuset med ca 2 600 anställda ligger i kommunen. Under de senaste åren har ett stort antal företag inom industri och näringslivet etablerat sig i kommunen. Länets högskola med drygt 6 000 elever finns i Halmstad. Utbildningsnivån i kommunen ligger över länssnittet (1). Foto: Patrik Leonardsson Tylösand, Halmstad kommun 23
Cancerinsjuknande I Halmstads kommun observeras en viss överrisk av cancer i lunga och luftrör bland män jämfört med länssnittet. Män i Halmstads kommun, insjuknade i: Kungsbacka Lung- och luftrörscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,18) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 24
Cancerdödlighet Bland kvinnor i Halmstads kommun ses en överdödlighet i bukspottskörtelcancer. Kvinnor i Halmstads kommun med högre dödlighet i : Kungsbacka Bukspottkörtelcancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,40) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 25
26
Hylte Hylte kommun är med drygt 10 000 invånare Hallands minsta kommun. Kommunen har en äldre befolkning jämfört med länsgenomsnittet. Hylte är länets enda inlandskommun belägen i två landskap, Halland och Småland. Sjön Bolmen ligger i kommunens östliga gräns. Hyltebruk är centralort i kommunen Hylte. Industriell utveckling startade i kommunen då järnvägen drogs genom bygden för cirka 100 år sedan. Sågverk, gjuterier, pappersbruk jämte snickeri- och metallföretag är fortfarande kommunens industriella ryggrad. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har legat kring länsnivån (1). Unnaryd, Brunnsbacka, Hylte kommun Foto: Patrik Leonardsson 27
Cancerinsjuknande Insjuknande i malignt lymfom hos kvinnor är högre än länsgenomsnittet. Detta motsvarar 16 nya fall mot det förväntade värdet 7, under tidsperioden. Det handlar om små tal men föranleder en fortsatt kontinuerlig bevakning av utvecklingen. Kvinnor i Hylte kommun, insjuknade i: Kungsbacka Malignt lymfom Varberg Falkenberg Hylte (2,21) Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 28
Falkenberg Falkenbergs kommun är med drygt 39 000 invånare nummer fyra i storleksordning av kommunerna i Halland. Falkenbergs bördiga jord är omgiven av vatten med attraktiva stränder. Floden Ätran utgör en naturattraktion mitt i kommunen. Kommunen är en erkänd turistkommun med varierande utbud året runt. Andelen inflyttade i Falkenberg är störst jämfört med andra kommuner i länet (flyttningsnetto år 2002 var 133 män och 85 kvinnor). Utbildningsnivån i kommunen ligger något lägre än länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har varit marginellt över länsnivån (1). I Landstinget Hallands tidigare hälsoundersökningar karaktäriseras kommuninvånarna av ett hälsomönster som i stort överensstämmer med länsgenomsnittet. Glommen, Falkenbergs kommun Foto: Patrik Leonardsson 29
Cancerinsjuknande Andelen nya fall av malignt melanom hos män i åldersintervallet 35-64 är högre än länsgenomsnittet. Andelen hudcancer exklusive melanom är däremot lägre än länsvärdet. Män i Falkenbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,55) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg (0,70) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 30
Bland kvinnor finner vi högre andel nya cancerfall i nervsystemet än länsgenomsnittet. Kvinnor i Falkenbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Cancer i nervsystemet Varberg (1,35) Falkenberg (1,40) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger Bröstcancer i åldersintervallet 35-64 år är lägre än länsgenomsnittet. 31
Cancerdödlighet Det observeras en överdödlighet i luftrör och lunga bland män i kommunen. Män i Falkenbergs kommun med högre dödlighet i: Kungsbacka Lung- och luftrörscancer Varberg Falkenberg (1,36) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 32
Varberg Varbergs kommun är med cirka 54 000 invånare Hallands tredje största kommun. Den välbesökta semesterstaden har en nära tvåhundraårig tradition som badort och kurort. Varbergs fästning påminner om kommunens viktiga roll i den halländska historien. Varbergs sjukhus, som länets andra sjukhus, står för hälso- och sjukvårdens service i norra delen av länet. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har legat kring länsnivån (1). Apelviken, Varbergs kommun Foto: Patrik Leonardsson 33
- Cancerinsjuknande Det finns relativt högre andel av prostatacancer i kommunen än i länssnittet. Män i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Prostatacancer Varberg (1,12) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 34
Andelen nya cancerfall i nervsystemet hos kvinnor är högre än länsnivån. Kvinnor i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Cancer i nervsystemet Varberg (1,35) Falkenberg (1,40) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 35
Bröstcancer hos kvinnor uppvisar lägre värde än länssnittet. Kvinnor i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Bröstcancer Varberg (0,86) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 36
Kungsbacka Kungsbacka är med cirka 68 000 invånare Hallands näst största kommun med en relativt ung befolkning. Staden har medeltida anor och är av tradition ett handels- och köpcentrum. I Kungsbacka liksom de andra fyra kommunerna i Halland ses vackra sandstränder. Kungsbacka skiljer sig dock genom att också ha skärgård och fjordar. Inlandet är en utpräglad jordbruksbygd. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit bland de högsta i landet sedan 1960-talet. Kungsbackas befolkning har länets längsta medellivslängd och en god hälsosituation. Utbildningsnivån ligger över länsgenomsnittet (1). Kullavik, Kungsbacka kommun Foto: Patrik Leonardsson 37
Cancerinsjuknande Andelen nya fall av prostatacancer är högre än länssnittet. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Prostatacancer Varberg (1,12) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 38
Under studieperioden har en hög andel av insjuknande i leukemi konstaterats bland männen. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Leukemi Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 39
Hög andel av cancerinsjuknande kan konstateras även för hudcancer, exklusive melanom hos båda könen. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,55) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg (0,70) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 40
Kvinnor i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,76) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 41
Hos kvinnor finns även en högre andel av cancer i urinvägar (exklusive njure) jämfört med länsgenomsnittet. Kvinnor i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,42) Cancer i urinvägar (exkl njure) Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 42
Cancer och livsstil Orsaken till cancer är okänd och är sannolikt multifaktoriell. Med en regional kartläggning kan skillnader uppkomma mellan regioner och kommuner som ibland kan förklaras med påverkansfaktorer från miljön, som sedan kan bli underlag för att utföra interventionsinsatser. Skillnader i cancerinsjuknande kan till viss del förklaras av skillnader mellan storstad småstad och landsbygdskaraktär på områdena, samt skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden. Prostatacancer och bröstcancer ökar vid vällevnad Cancer i tjocktarm och ändtarm ökar av fettrik mat Malignt melanom ökar vid mycket solning Prostatacancer, har visat sig kunna ha samband med vällevnad (4). Bättre socioekonomiska förhållanden resulterar i högre risk för prostatacancer, vilket också ger utslag för männen i Kungsbacka, men även i Varberg. Bröstcancer, som också har kunnat korreleras till en ökad risk vid bättre socioekonomiska förhållanden, visade dock ingen ökad risk i Kungsbackaregionen, däremot en lägre risk i Varberg i alla åldrar och i Falkenberg i åldrarna 35-64 år. Insjuknande i tjocktarms- och ändtarmscancer är också vanligare i vällevnadsländer och har sammankopplats med föda med högre fettinnehåll och stillasittande vanor. Halland har här en överrepresentation, sannolikt beroende på en jämförelsevis stor grupp som arbetat inom jordbruk och därmed kanske är vana att äta mat med mer fettinnehåll. Malignt melanom anses uppkomma genom UV-strålning och har ökat de senaste decennierna troligen på grund av en ökad UV-strålning till följd av ett tunnare ozonskikt. Malignt melanom har även korrelerats till bättre socioekonomiska förhållanden där invånarna i högre utsträckning kunnat åka utomlands på solsemestrar. Förvånande är därför att hallänningar har en högre risk än riksgenomsnittet men där det på kommunnivå inte slår igenom i Kungsbacka som den rikaste kommunen utan endast hos Falkenbergs män i åldrarna 35-64 år. Sannolikt finns det en ökad risk för malignt 43
melanom beroende på starkare solexponering längs kustbandet. Annan hudcancer har dock en ökad risk bland både män och kvinnor i Kungsbacka, liksom i Falkenberg bland män. Okänd orsak till överinsjuknande i leukemi och lymfom Lägre frekvens lungcancer hos unga kvinnor p g a mindre rökning Leukemi och malignt lymfom bidrar relativt sett till få fall, men är överrepresenterade i Halland. De kommuner där dessa tumörer är överrepresenterade är Kungsbacka (män) och Laholm (kvinnor) för leukemi, samt Hylte (kvinnor) för malignt lymfom. Orsaken till dessa sjukdomar är okända. En bidragande faktor till uppkomsten av dessa sjukdomar har visat sig vara lösningsmedel. Dock kan inte detta som enda faktor orsaka den höga andel av dessa cancerformer som finns i regionen. Cancer i lunga och luftrör är lägre hos kvinnor i Halland än riksgenomsnittet. I riket har man de senaste åren sett en dramatisk ökning av lungcancer hos framför allt unga kvinnor. Denna signifikant lägre incidens i Halland förklaras troligen av en lägre andel rökare jämfört med riket. 44
6. Hjärt- kärlsjukdomar Nationellt perspektiv Cirkulationsorganens sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Mer än hälften av dödsfallen i Sverige ingår i denna sjukdomsgrupp. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar svarar ischemisk hjärtsjukdom för ca 70 % och sjukdom i hjärnans kärl för ca 16 % av dödsorsaker bland männen. Motsvarande siffra för kvinnor är 58 % respektive 24 %. Inom diagnosgruppen ischemisk hjärtsjukdom är akut hjärtinfarkt den dominerande dödsorsaken. Halland har den lägsta dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom i landet Halland Dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar hos båda könen fortsätter att vara lägre i Halland än i hela Sverige. De nordliga kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka är bidragande till det gynnsamma läget i Halland. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom är lägre i länet jämfört med alla andra län. Detta gäller åldersintervallet 35 år och uppåt och gäller både män och kvinnor. 45
Dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar i Hallands kommuner Hylte och Halmstad uppvisar en högre risk för dödlighet i hjärtsjukdomar bland männen jämfört med länet. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka uppvisar däremot en lägre risk. Dödsorsak bland män i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,91) Ischemisk hjärtsjukdom Varberg (0,97) Falkenberg (0,91) Hylte (1,18) Halmstad (1,07) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 46
Det finns en viss högre dödlighet i hjärtsjukdomar för kvinnor i Halmstad jämfört med länssnittet. Dödsorsak bland kvinnor i Hallands kommuner i: Kungsbacka Ischemisk hjärtsjukdom Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,08) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 47
Dödlighet i akut hjärtinfarkt bland män ligger över länssnittet i Hylte och Laholm, något över länssnittet för Halmstad men däremot under länssnittet för Varberg och Kungsbacka. Dödsorsak bland män i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,80) Akut hjärtinfarkt Varberg 0,85) Falkenberg Hylte (1,27) Halmstad (1,10) Laholm (1,29) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 48
Även kvinnor uppvisar högre dödlighet i akut hjärtinfarkt i Laholm och Hylte, och under genomsnittet för Varberg och Kungsbacka. Dödsorsak bland kvinnor i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,86) Akut hjärtinfarkt Varberg (0,81) Falkenberg Hylte (1,48) Halmstad Laholm (1,31) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 49
50
Skador och olycksfall är vanligaste dödsorsaken för personer under 45 år Självmord utgjorde 1/3 av dödsfallen 7. Skador och olycksfall Nationellt perspektiv Skador och förgiftningar svarade 1998 för 4,6 % av alla dödsfall i Sverige. Det är den fjärde vanligaste dödsorsaken efter cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och andningsorganens sjukdomar. Hos personer under 45 år är skador den vanligaste dödsorsaken. Förutom de som avlider vårdas ca 130 000 årligen på sjukhus till följd av olycksfall och totalt räknar man med att årligen skadar sig ca 1,3 miljoner i Sverige. Skadorna förorsakar inte bara för tidig död och mänskligt lidande utan innebär dessutom stora kostnader för samhället, ca 63 miljarder om året. År 1998 avled 4 347 personer av skador och förgiftningar i Sverige. Av dessa omkom 58 % till följd av olycksfall och 35 % var självmord (samt tveksamt uppsåt). De vanligaste olycksfallen var hem- och fritidsolyckor, vilka svarade för 76 %. Vägtrafikolyckor svarade för 21 % och arbetsplatsolycksfall för 3 %. Av de som dör av skador är ungefär två tredjedelar män. Dödligheten i skador ökar med stigande ålder med en kraftig ökning för kvinnor efter 75 års ålder och för män efter 70. Förutom kön och ålder påverkar socioekonomisk tillhörighet skaderisken. Manliga arbetare löper 1,7 gånger ökad risk att avlida till följd av skada eller förgiftning jämfört med tjänstemän. Dödligheten i olycksfall varierar geografiskt och är störst i glesbygd och lägst i större städer (6). De fleststa olycksfall inträffar i hemmet Hem och fritidsolyckor Tre fjärdedelar av alla olycksfall inträffar i hem och fritidsmiljö. Barn, ungdomar och äldre skadar sig framför allt i dessa miljöer. Den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar är fallolyckor. Dessa olyckor ger i många fall upphov till benbrott. Hos de äldsta är lårbenhalsbrotten vanliga, ungefär 20 % av dessa leder till döden (6). 51
Trafikolycksfall Genom ett omfattande trafiksäkerhetsarbete har dödolyckorna i trafiken kraftigt minskat sedan 50-talet. Sverige är idag tillsammans med Norge och Storbritannien det trafiksäkraste landet i världen. Sedan mitten av 70-talet har dödligheten i trafiken mer än halverats. Det är 44 gånger högre risk för mopedisten att dödas i trafiken jämfört med bilisten Våldsrelaterade skador har ökat Samhällskostnaderna i Halland för skador och olycksfall är 2 miljarder per år Tre fjärdedelar av dem som dör i trafiken är män. Bland de omkomna dominerar mopedister bland 15-åringar och bilister bland 18-24 åringar. En tredjedel av de omkomna är oskyddade trafikanter. Jämfört med en bilist är risken att dödas i trafiken 7 gånger högre för fotgängare och cyklister, 35 gånger högre för motorcyklisten och 44 gånger högre för mopedisten (6). Våldsskador Våldsrelaterade skador har ökat sista tiden enligt flera källor. Ungdomar är mest utsatta för våld. I åldern 16-24 år hade 1996/ 1997 19 % av männen och 14 % av kvinnorna blivit utsatta för våld eller hot om våld. En stor del av våldsskadorna inträffar nattetid i anslutning till nöjeslokaler. Äldre kvinnor är de som är minst utsatta för våld. Våld mot kvinnor inträffar i stor utsträckning inomhus och av en bekant person. Under 90-talet ökade den rapporterade kvinnomisshandeln med 30 %. Ungefär 100 personer avlider årligen till följd av våldsskador, två tredjedelar är män (6). Skador och olycksfall i Hallands län I Halland inträffar uppskattningsvis 36 000-43 000 olycksfall per år som behöver läkarvård. Samhällskostnaderna för dessa skador i Halland beräknas till cirka 2 miljarder kronor årligen. En liten andel av de skadade (ca 10 %) fångas upp via sjukhusens slutenvårdsregister. För att få grepp om det stora antalet skadefall fordras en särskild skaderegistrering. En sådan har genomförts i Falkenberg och Hylte 2002-2003. Enligt denna skaderegistrering ser man att män skadar sig mer än kvinnor, de mest drabbade åldrarna är 5-19 år och att 40 % av olyckorna sker i hemmiljö (7,8). 52
Hallänningar som avled i skador och förgiftningar under 1998 var 41 personer. Antal dödsfall i Halland har haft en mer positiv utveckling än riket. Kurvan som visar minskning av dödsfallen har dock stannat upp i Halland men fortsatt nedåt för riket. När det gäller självförvållad skada/självmord, ses en viss ökad risk bland männen i Laholm, Halmstad och Falkenberg medan man ser en viss lägre dödlighet i självmord bland män i Kungsbacka. 53
I rapporten Barns skador i Sverige (9) analyseras barn och ungdomar 0-20 år. Denna rapport baseras på statistik avseende de som vårdats inneliggande på sjukhus för skadefall. Antal sjukhusvårdade på grund av vägransportsolyckor visar neråtgående trend i Halland på samma sätt som riket för pojkar men är väsentligen oförändrat för flickor. Sjukhusvårdade för fallolyckor visar uppåtgående siffror för Halland i högre takt än riket. 54
Avsiktligt tillfogad skada visar en klar uppåtgående trend för pojkar och flickor i Halland snabbare än riket. Till denna kategori hör självdestruktiva handlingar exempelvis självmordsförsök, men även övergrepp av annan person exempelvis misshandel. 55
56
8. Riskfaktorer - Prevention Cancer Eftersom någon enskild orsak till cancer inte kunnat identifieras, krävs det en bredare insats i samhället och ett djupare ingrepp i individernas livsföring för att påverka insjuknandet i cancer. Effekten av insatser för att förebygga cancer (primär prevention), måste mätas på lång sikt och resultat i minskad cancerincidens kan inte ses förrän decennier senare. Insatserna måste därför pågå kontinuerligt över lång tid parallellt med en bred informationsspridning till befolkningen. I väntan på mätbara effekter av primärprevention är det av största vikt att kunna upptäcka cancer i ett tidigt skede, då den oftast har en bättre prognos vid behandling. Denna s.k. sekundärprevention, bedrivs idag för ett flertal cancerformer i form av bl a screening program. Sambandet mellan rökning och lungcancer är känt sedan länge Ökad andel rökare bland kvinnliga låginkomsttagare Primärprevention Sambandet mellan rökning och lungcancer är sedan länge känt och visar sig till och med betydelsefull i enskilda primärvårds-områden, där man kan notera en klar skillnad i lungcancer-förekomst mellan områden med olika socioekonomiska förhållanden. Till exempel har studier visat en klar skillnad i lungcancerinsjuknande mellan Kungsbacka, som är en socio-ekonomiskt välbärgad förstad till Göteborg, och Lövgärdet som är en förort i nordöstra Göteborg med sämre socioekonomiska förhållanden (10). Man kan här konstatera en större andel insjuknade i lungcancer i området med lågt socioekonomiskt status. Ett allvarligt problem är framförallt den ökande förekomsten av rökning i lågstatusområden som speglas av en kontinuerligt ökad risk för att insjukna i lungcancer. Det blir också allt vanligare hos unga kvinnor att röka, trots en ökning av samhällets insatser för upplysning, information och antirökpropaganda. Det är därför av största vikt att förebyggande program skapas för att undvika cancerorsakande skadliga ämnen, t ex rökning. 57
Övriga råd för att med livsstilen undvika vissa typer av cancer är (11): - Begränsa alkoholförbrukningen - Öka intaget av färsk frukt och grönsaker - Undvika övervikt, motionera mera och minska fettkonsumtionen - Undvika överdrivet solbadande och att bli bränd - Undvika kontakt med kända cancerframkallande ämnen Screening - effektiv metod för vissa tumörer Rökning, högt blodtryck, höga blodfetter - riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom Screeningprogram Screeningprogram innebär undersökningar av individer, som inte har symtom på sjukdomen i fråga. Program har visat sig effektivt avseende livmoderscancer, men för bröstcancer varit mer omdiskuterat. Vissa företrädare hävdar med stöd från flera studier att screening för tjocktarms-/ändtarmscancer med F-Hb (avföringsprov) minskar dödligheten, men metoden begränsas framför allt av testmetodens osäkerhet att visa cancer, vilket i många fall istället skapar en ökad oro för en allvarlig sjukdom hos friska individer. Trots att en känslig analysmetod finns med ett enkelt blodprov för screening av prostatacancer rekommenderas för närvarande ej denna metod, med anledning av att man ej kunnat visa någon förlängd överlevnad eller ökad livskvalité med någon till buds stående behandlingsmetod. Det är då inte meningsfullt att i ett tidigt skede veta att man går och bär på en tumörsjukdom, som i de flesta fall är beskedlig under många år. Hjärt- och kärlsjukdomar De traditionellt viktigaste riskfaktorerna förutom ålder, kön och arvsanlag är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter (framförallt kolesterol i blodplasma). Dessa tre riskfaktorer brukar därför vanligtvis kallas huvudriskfaktorer (12). Andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är sociala skillnader, socialgeografiska olikheter (13-15), stress, fysisk inaktivitet, övervikt samt betydelsen av födelseort (16-17). 58
Barn med olika sociala bakgrunder skadas olika ofta Många skador kan förebyggas! Skador och olycksfall Händelser som resulterar i skador sker inte slumpmässigt i befolkningen. De inträffar i hög grad i relation till exponering för risker i olika miljöer. Risken för att skadas skiljer sig mellan människor beroende på framför allt ålder, kön och socioekonomisk grupp. Barn med olika social bakgrund skadas olika ofta. Barn till tjänstemän har t ex en betydligt lägre dödlighet på grund av olycksfall än barn till arbetare och jordbrukare. Män skadas mer än kvinnor, en skillnad som gäller alla åldrar. För ett samhälle som vill uppnå en god och jämlik hälsa är det därför en viktig uppgift att utforma skadesäkra miljöer. Många skador kan förebyggas. Med hjälp av kunskap om när var- hur- och varför olyckorna sker, kan man identifiera riskmiljöer, riskindivider och risksituationer. Denna kunskap kan sedan vara vägledande för det förebyggande arbetet. Skadeförebyggande arbete har varit mycket framgångsrikt i Sverige. Många dödsfall och skador har förhindrats genom förändringar av miljö och utrustning till exempel inom trafiken och arbetsplatserna. Även insatser mot särskilda skaderisker har varit framgångsrika. Antalet barnolycksfall med dödlig utgång har t ex minskat från omkring 400 barn per år under 1950-talet till omkring 80 dödsolyckor per år idag. Skador är trots detta fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdomar och yngre vuxna. Avslutning När det gäller åldrande och död styrs detta av såväl miljö som arv. Den sociala strukturen i samhället med en rättvis fördelning av samhällsresurser spelar en viktig roll vid insjuknande och död i såväl cancer som hjärt- kärlsjukdom. Preventionskampanjer som resultat av vetenskapliga studier är värdefulla för att minska sjukdom och död men samtidigt är det en större genomslagskraft i kontinuerliga insatser jämfört med kampanjinsatser. Man måste således tänka och planera i ett långsiktigt perspektiv när det gäller sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Samhället har sitt ansvar men det individuella engagemanget är ändå det som är avgörande när det gäller att höja livskvalitén, minska lidandet och minska risken för en för tidig död. 59
60
9. Sammanfattning Cancerinsjuknande Tre cancerformer bland befolkningen i Halland tjocktarmscancer, malignt melanom, leukemi har en statistisk säkerställd förhöjd incidens bland både män och kvinnor i alla åldrar jämfört med riket. Män i Halland har ett högre cancerinsjuknande i malignt lymfom än riksgenomsnittet. Cancerdödlighet Trots ett ökat insjuknande i flera tumörformer i Halland ses inte en motsvarande ökad dödlighet annat än vid maligna melanom hos män. Skillnaden mellan överrepresentation i insjuknade utan motsvarande överrepresentation i dödlighet, kan betingas av tumörer med god prognos eller vara följden av en framgångsrik behandling. Hjärt- kärlsjukdomar Dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar hos båda könen fortsätter att vara lägre i Halland än i hela Sverige. Det nordligaste kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka är bidragande till det gynnsamma läget i Halland. Skador och olycksfall I Halland inträffar uppskattningsvis cirka 40 000 olycksfall per år som behöver läkarvård. Samhällskostnaderna för dessa skador i Halland beräknas till cirka 2 miljarder årligen. Antal sjukhusvårdade 0-20 åringar p g a vägtransportolyckor visar nedåtgående trend i Halland på samma sätt som för riket för pojkar men är väsentligen oförändrat för flickor. Sjukhusvårdade för fallolyckor visar uppåtgående siffror för Halland i högre takt än riket. Avsiktligt tillfogad skada visar en klar uppåtgående trend för pojkar och flickor i Halland snabbare än riket. Till denna kategori hör självdestruktiva handlingar, t ex självmordsförsök men även övergrepp av annan person exempelvis misshandel. 61
62
10. Referenser 1. Statistiska Centralbyrån (SCB). Fakta om din kommun. Stockholm: SCB, 2004. 2. Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsens databas - Hur mår Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen (SoS), 2004. 3. Baigi A, Herrström P, eds. Hälsan i Halland inför år 2000. En epidemiologisk studie. Halmstad: Landstinget Halland, 1998. 4. Hammarsten J, Högstedt, B. Clinical haemodynamic, anthropometric, metabolic and insulin profile on man in high stage, in high grade clinical prostate cancer. Blood Pressure 2004;13:47-55. 5. Socialstyrelsen. Hjärt-kärlsjukdom. En epidemiologisk översikt av omfattning, orsaker och förebyggande arbete. Stockholm: SoS-rapport 1992:15. 6. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: 2002. 7. Bergh H, Wahlström M. Skaderegistrering Hylte 2002. Falkenberg: Primärvården Hylte, 2003. 8. Bergh H, Samuelsson E, Suneklis-Sandén A. Skaderegistrering Falkenberg 2002. Falkenberg: Primärvården Falkenberg, 2003. 9. Statens offentliga utredningar (SOU). Barns skador i Sverige. SOU 2002:99. 10. Månsson J, Marklund B, Bengtsson C, Fridlund B. Evaluation of an educational programme for early detection of cancer. Patient Education and Counselling. 1999;37:231-42. 63
11. Lindholm LH, Roowe AJ, editors. European code against cancer. A booklet for general practitioners. Scand J Prim Health Care 1994;12:Suppl 1. 12. De Faire U. Ateroskleros. In: Hallberg L, Holm G, Lindholm N, Werkö L (red). Internmedicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1991:204. 13. Epidemiologiskt centrum (EpC). Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom-regionala och sociala skillnader i Sverige. Rapport 1997:1. Stockholm: SoS och Folkhälsoinstitutet, 1997. 14. Baigi A, Marklund B, Fridlund B, The association between socio-economic status and chest pain, focusing on selfrated health in a primary health care area of Sweden, Eur Publ Health 2000; 11:420-4. 15. Baigi A, Marklund B, Odén A, Fridlund B. Cardiovascular mortality focusing on socioeconomic influence: The low-risk population of Halland compared to the population of Sweden as a whole. Public Health 2002; 116:285-8. 16. Baigi A, Herrström P, Odén A, Högstedt B. Birth place and social characteristics as risk factors for acute myocardial infarction in the province of Halland, Sweden. Public Health 2002; 116:279-84. 17. Baigi A. Life expectancy in the province of Halland Sweden. A historic to modern, socio-epidemiological perspective with focus on cardiovascular diseases. Thesis. Göteborg: Göteborg University, 2002. 64
FoU-rapport serie Nr 1. Att investera i hälsa, 10 år med Friskvård Falkenberg Nr 2. Tidig upptäckt av cancer i primärvård Nr 3.Ungas drogvanor i Halland 2000 Nr 4. Ungdomars liv och hälsa i Halland Nr 5. Folkhälsan i fokus, en bild av folkhälsoarbetet i Canada, Australien och Halland Nr 6. Munhälsan i Halland Beställning Om ytterligare exemplar av denna rapport, eller någon av ovanstående, önskas (80 kr per ex till kunder utanför Landstinget Halland) kan beställning göras till: FoU-enheten Primärvården Halland Box 113, 311 22 Falkenberg Tel 0346-562 60, Fax 0346-589 66, E-post: helena.mortenius@lthalland.se