Äldrerapport Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län

Transkript

1 Äldrerapport 213 Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län Katarina Lundin, utredare Samhällsmedicin Gävleborg Rapport 213:3

2 Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa - bland äldre personer i Gävleborgs län

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning, bakgrund och syfte 2 2. Angreppssätt och datakällor 3 3. Befolkningen i Gävleborgs län Större andel äldre än i riket Andelen äldre fortsätter öka Medellivslängden ökar men kortare än i riket 7 4. Levnadsvanor bland äldre Gävleborgare Äldres levnadsvanor i länet är i stort i nivå med riket Liten andel riskabla alkoholvanor i åldersgruppen 4.3 Över hälften mellan har övervikt eller fetma Tobakskonsumtionen är lägre bland de äldsta Drygt hälften av de äldre är fysiskt aktiva äter mer frukt och grönt än män i alla åldersgrupper Äldres livsvillkor i Gävleborg Stor andel äldre bor hemma utan insats Äldre klarar löpande utgifter bättre än yngre Lågt socialt deltagande bland äldre Vanligare att sakna emotionellt stöd än praktiskt stöd är mer rädda än män för att gå ut ensamma 2

4 Innehållsförteckning 6. Hälsoläge och sjuklighet Drygt hälften av de äldre i länet skattar sin hälsa som god Vanliga sjukdomar och besvär hos äldre En tiondel av de äldre skattar sin tandhälsa som dålig Av de äldre är drygt en fjärdedel rörelsehindrade Drygt hälften av de äldre har en långvarig sjukdom Vanligt med hörsel- och synnedsättningar bland äldre Nedsatt psykiskt välbefinnande bland äldre lika vanligt i länet som i riket Fler kvinnor än män som har demenssjukdom Hjärt-och kärlsjukdom vanligaste diagnosen för äldre i sluten vård 3 6. Äldres insjuknande i hjärtinfarkt och stroke i stort i nivå med riket Lägre insjuknande i cancer i länet än i riket I Gävleborg dör de äldre oftast av hjärt- och kärlsjukdomar Läkemedel Äldre konsumerar mer läkemedel än yngre Färre äldre i Gävleborg än i riket använder läkemedel som bör undvikas Vårdkonsumtion och patientnöjdhet Kontaktgraden högre bland äldre i alla vårdformer Hög patientnöjdhet bland äldre 39 Observandum 4 Referenser 41

5 Sammanfattning Samhällsmedicin har på uppdrag av Landstingsdirektören sammanställt en rapport om äldres levnadsvanor, livsvillkor och hälsa i Gävleborgs län. Syftet är att beskriva äldre personers levnadsvanor, livsvillkor och hälsa i Gävleborgs län utifrån befintliga datamaterial. Gävleborgs län har en större andel äldre än riksgenomsnittet, knappt en fjärdedel av befolkningen är över 65 år. En befolkningsprognos 2 år framåt i tiden visar att andelen äldre fortsätter öka. Medellivslängden ökar i Gävleborg men är fortfarande kortare än i riket. na i länet lever i snitt 3 år längre än männen, könsskillnaderna bland de äldsta kommer dock att minska i takt med att männen lever allt längre. Levnadsvanorna för äldre i Gävleborg är i stort i nivå med riket, undantagen är konsumtion av frukt och grönt och fysisk aktivitet. Äldre gävleborgare äter mindre frukt och grönt och är mindre fysiskt aktiva än i riket. I övrigt är det liten andel (3 procent) av de äldre i Gävleborg som har riskabla alkoholvanor. har mer riskabla alkoholvanor än kvinnor i alla åldersgrupper. Över hälften av de äldre i Gävleborg har övervikt eller fetma. Det är fler överviktiga män än kvinnor i alla åldersgrupper. Tobakskonsumtionen är lägre bland de äldsta. I den äldsta åldersgruppen är det 16 procent som dagligen använder tobak jämfört med 25 procent i den yngsta åldersgruppen. Beträffande livsvillkor bor majoriteten (74 procent) i åldersgruppen 8 år och äldre hemma utan insatser. Äldre klarar löpande utgifter bättre än yngre. De äldre i Gävleborg har ett lägre socialt deltagande än vad äldre i riket har. I Gävleborg är det vanligare att sakna emotionellt stöd än praktiskt stöd i alla åldersgrupper. na är mer rädda än männen för att gå ut ensamma. Angående hälsoläget bland de äldre, skattar drygt hälften sin hälsa som god. Ungefär en fjärdedel av de äldre är rörelsehindrade. Drygt hälften av de äldre har en långvarig sjukdom. Det är fler män än kvinnor bland de äldre som har nedsatt hörsel. Det är fler kvinnor än män som har demenssjukdom. I Gävleborg är den vanligaste diagnosen för äldre i sluten vård hjärt- och kärlsjukdomar. Cancerinsjuknandet är lägre i länet än i riket. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland de äldre. Läkemedelskonsumtionen ökar med stigande ålder. I Gävleborg är det dock färre äldre än i riket som använder läkemedel som bör undvikas. Äldre har oftare kontakt med läkare än yngre, oavsett vårdform och i Gävleborg har primärvården hög patientnöjdhet bland de äldre. 1

6 1. Inledning, bakgrund och syfte Samhällsmedicin har på uppdrag av Landstingsdirektören sammanställt en rapport om äldres levnadsvanor, livsvillkor och hälsa i Gävleborgs län. Rapportens syfte är att beskriva äldre personers levnadsvanor, livsvillkor och hälsa i Gävleborgs län utifrån befintliga datamaterial. De äldre utgör en allt större och växande del av befolkningen. Gruppen äldre är en heterogen grupp där det finns stora skillnader både i förutsättningarna för ett gott åldrande samt i hur åldrandet blir. Skillnaderna påverkas av om man har en funktionsnedsättning eller inte, ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, tidigare hälsoproblem, sociala nätverk, födelseland, sexuell läggning och kön. En stor del fortsätter arbeta även efter 65 års ålder. I den åldern är andelen funktionsnedsättningar och sjukdom fortfarande låg men börjar sakta öka. Fram till 8 års ålder är de flesta fortfarande oberoende och klarar sig själva. Då börjar dock andelen funktionsnedsättningar och sjukdom öka allt mer och förutsättningarna börjar förändras. Fokus riktas mot att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt trots funktionsnedsättning och sjukdom 1. För att kunna leva självständigt med god livskvalité och ha en god hälsa så länge som möjligt behövs hälsofrämjande insatser under hela livet. Folkhälsoinstitutet har lyft fram fyra argument för att satsa på äldres hälsa; 1. Antalet äldre ökar, vilket förmodligen kommer ge ökade kostnader inom omsorgen och hälso- och sjukvården 2. Det är lönsamt att investera i äldres hälsa. Beräkningar finns som visar att de ekonomiska besparingarna som kan göras i sjukvården är större per person för äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre 3. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet. Fyra områden lyfts fram som extra viktiga för ett gott åldrande: social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. 4. Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen och skillnaderna jämnas inte ut med ökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livet har en benägenhet att bli bestående 2. Syfte: beskriva äldres levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 1. Statens folkhälsoinstitut, 211, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Statens folkhälsoinstitut, 211 2

7 2. Angreppssätt och datakällor Denna rapport om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland Gävleborgs äldre utgår från de nationella folkhälsomålområdena; 1.delaktighet och inflytande i samhället 2.ekonomiska och sociala förutsättningar 3.barns och ungas uppväxtvillkor 4.hälsa i arbetslivet 5.miljöer och produkter 6.hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.skydd mot smittspridning 8.sexualitet och reproduktiv hälsa 9.fysisk aktivitet.matvanor och livsmedel 11.alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 3 Några viktiga begränsningar är att vi inte har tillgång till självrapporterad hälsa efter 2 eller hos gruppen äldre än 84 år. Vi har också svårt att belysa skillnader inom gruppen äldre när det gäller exempelvis socioekonomi. Beroende på hur de olika datamaterialen ser ut definieras och delas gruppen äldre in på olika sätt. I HLV definieras de äldre som år och i övrigt 65 år och äldre. Presentationen av materialet görs på länsnivå och jämförs om möjligt mot riket. Fokus är att göra en nulägesbeskrivning samt i vissa fall beskriva utvecklingen över tid. Materialet presenteras när så är möjligt könsuppdelat. Jämförelser görs även med övriga åldersgrupper vilka i HLV är, 3-44 år och. Om signifikanta skillnader finns beskrivs dessa. Denna rapport fokuserar på indikatorer som täcker in dessa målområden. Förutom målområdena lyfter Folkhälsoinstitutet även fram fyra områden som är viktiga för ett gott åldrande; social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor 4. Rapporten avser att täcka in även dessa. En viktig avgränsning är att rapporten är baserad på ett antal befintliga material om de äldres hälsa. Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor (HLV) som insamlades bland befolkningen år 2. Enkätundersökningen presenteras mer i detalj på Samhällsmedicins hemsida. I rapporten används också Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 212 samt uppgifter från cancerregistret, dödsorsaksregistret och befolkningsregistret. Övriga källor presenteras i referenslistan. Rapporten är främst baserad på registeruppgifter och enkäten Hälsa på lika villkor. Definition av äldre i enkäten Hälsa på lika villkor. I övrigt 65 år och äldre. 3. Statens folkhälsoinstitut, Ibid 3

8 3. Befolkningen i Gävleborgs län Befolkningen och befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för hälsoläget i stort. Befolkningens storlek och sammansättning har betydelse för hur behovet av hälso- och sjukvård ser ut. Det finns ett direkt samband mellan andelen äldre i en befolkning och behov av vård och omsorg. Ju högre andel äldre desto större behov 5. Gävleborg är ett län med stor andel äldre. I detta avsnitt beskrivs befolkningen i Gävleborgs län med både befolkningspyramid, förvärvskvot och utvecklingen av medellivslängden. 5. Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning och Statistiska Centralbyrån, 213 4

9 3.1 Större andel äldre än i riket I Gävleborgs län bor invånare. Andelen äldre ökar i Gävleborgs län, idag är invånare eller knappt en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet 65 år eller äldre. Gävleborg har en större andel äldre än i riket där motsvarande andel är 19 procent 6. I Gävleborgs län är personer 8 år eller äldre vilket är detsamma som 6,1 procent av befolkningen. Motsvarande andel i riket är 5,2 procent 7. Befolkningspyramid Gävleborgs län. Avser befolkningen 31/ Större andel äldre än i riket. Knappt en fjärdedel av befolkningen i Gävleborgs län är över 65 år. 6. Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning och Statistiska Centralbyrån, Ibid 5

10 Antal invånare 3.2 Andelen äldre fortsätter öka En befolkningsprognos 2 år framåt i tiden visar att andelen individer i arbetsför ålder minskar och andelen äldre ökar. Främst ökar de äldsta, de som är 8 år och äldre. Enligt prognosen kommer andelen 65 år och äldre i Gävleborgs län att öka från cirka 2 till 25 procent bland männen och från cirka 24 till 28 procent bland kvinnorna. Samma mönster finns i riket 8. Bland de äldsta är andelen kvinnor högre än andelen män. Könsskillnaderna bland de äldsta kommer dock att minska i takt med att männen lever längre. Statistiska centralbyråns prognos baseras på uppgifter om förväntad fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning 9. Befolkningsutveckling i Länet. Faktiska värden år 212 och enligt SCBs prognos och 2 år framåt ,7 16,1 5,5 18,1 8, 17, ,4 16,9 7,8 18,7,3 17,9 57,2 53,9 52,5 54,8 51,9 5,7 Andelen äldre fortsätter öka. Bland de äldsta är andelen kvinnor högre än andelen män. 5 22, 22,5 22, 2,8 21,6 21, År Åldersgrupper -19 år 2-64 år år 8 och äldre Källa: Statistiska Centralbyrån och Samhällsmedicin 8. Samhällsmedicin s epidemiologiska bevakning och Statistiska Centralbyrån, Ibid 6

11 3.3 Medellivslängden ökar men är kortare än i riket Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person kan förväntas leva utifrån nuvarande mönster i dödlighet. Det är vanligt att redovisa medellivslängden från födseln men medellivslängden kan även beräknas vid högre ålder. Här redovisas utvecklingen av den beräknade återstående medellivslängden vid 65 års ålder för män och kvinnor i Gävleborgs län jämfört med riket. Medellivslängden är kortare än i riket under hela tidsperioden. I början på 198-talet var den beräknade återstående medellivslängden vid 65 års ålder i Gävleborgs län 14,4 år för män och 17,7 år för kvinnor. Motsvarande siffror i riket var 14,6 år för män och 18,4 år för kvinnor. Knappt trettio år senare var den beräknade återstående medellivslängden i Gävleborgs län vid 65 års ålder 17,6 år för män och 2,4 år för kvinnor. I riket var den beräknade återstående livslängden vid 65 års ålder samma period för män 18,2 år och för kvinnor 21 år. Det är en tydlig trend att medellivslängden ökar för både män och kvinnor och i både länet och riket. På knappt trettio år har den beräknade återstående medellivslängden vid 65 års ålder ökat med 3,2 år för män och 2,7 år för kvinnor i Gävleborgs län. Motsvarande ökning i riket är 3,6 år för män och 2,6 år för kvinnor. Medellivslängden ökar men är kortare än i riket. Gävleborgarna lever i genomsnitt kortare än i riket.. Samhällsmedicin s epidemiologiska bevakning och Statistiska Centralbyrån, 213 7

12 4. Levnadsvanor bland äldre Gävleborgare Att ha hälsosamma levnadsvanor har positiva effekter på välbefinnandet och minskar risken att insjukna i de flesta stora folksjukdomarna. Folkhälsoinstitutet lyfter främst fram två levnadsvanor som viktiga för ett gott åldrande: fysisk aktivitet och goda matvanor 11. Fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för ett gott åldrande. I detta avsnitt presenteras indikatorer kring de äldres alkoholvanor, övervikt, tobaksvanor, fysiska aktivitet och kostvanor. 11. Statens folkhälsoinstitut, 211 8

13 4.1 Äldres levnadsvanor i länet är i stort i nivå med riket Nedan redovisas en sammanfattning av resultat av levnadsvanor i åldersgruppen. Bilden visar procentuella andelar för några centrala riskmått. De gula staplarna är att betrakta som i nivå med riket. De röda staplarna är negativ avvikelse jämfört med riksgenomsnittet. Avvikelserna är statistiskt säkerställda. Det beräknade antalet med en viss risk totalt anges under respektive mått 12. I stora drag är levnadsvanorna bland äldre i nivå med riket. Äldres levnadsvanor i länet är i stort i nivå med riket. Undantagen är lägre konsumtion av frukt och grönt och mindre fysisk aktivitet. Ca st. Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 9

14 Procent 4.2 Liten andel riskabla alkoholvanor i åldersgruppen Ett riskmått på alkoholkonsumtion som används i Hälsa på lika villkor är riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor är en konsumtion som kan påverka hälsan negativt. Måttet baserar sig på frågor om mängd, frekvens samt berusningsfrekvens. I Gävleborgs län har 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i åldersgruppen riskabla alkoholvanor vilket är lika stora andelar som i riket. En betydligt högre andel i den yngsta åldersgruppen har riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor är lägst i den äldsta åldersgruppen. I samtliga åldersgrupper har männen en något högre andel riskabla alkoholvanor än kvinnorna Riskabla alkoholvanor år Riskabla alkoholvanor Källa: HLV, 2 Liten andel riskabla alkoholvanor i åldersgruppen. har mer riskabla alkoholvanor än kvinnor i alla åldersgrupper. 13. Hälsa på lika villkor, 2

15 Procent 4.3 Över hälften mellan har övervikt eller fetma Övervikt definieras som att ha ett BMI (Body Mass Index) mellan I Gävleborg har en högre andel av männen (48 procent) än kvinnorna (4 procent) i åldersgruppen någon grad av övervikt. I stort är andelarna i stort i nivå med riket (46 respektive 38 procent). Andelen överviktiga ökar med stigande ålder. Definitionen av fetma är ett BMI som överstiger 3. I åldersgruppen har 15 procent av männen och 16 procent av kvinnorna fetma vilket i stort är i nivå med riket (16 respektive 19 procent). Gällande fetma finns inte en lika tydlig trend i skillnader mellan åldersgrupperna som i fråga om övervikt. Summerar man övervikt och fetma är det mer än hälften (63 procent bland männen och 56 procent bland kvinnorna) i åldersgruppen som har övervikt eller fetma Övervikt Övervikt (BMI 25-3) Fetma (BMI över 3) 3-44 år Övervikt Källa: HLV, 2 Över hälften av de äldre har övervikt eller fetma. Fler överviktiga män än kvinnor i alla åldersgrupper. 14. Hälsa på lika villkor, 2 11

16 Procent Procent 4.4 Tobakskonsumtionen är lägre bland de äldsta I Gävleborgs län är det 21 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldersgruppen som dagligen använder tobak. Detta är lika stora andelar som i riket. Jämförelse med övriga åldersgrupper visar att den totala tobakskonsumtionen är lägst bland de äldsta. I alla åldersgrupper är det en större andel män än kvinnor som använder tobak dagligen. När man delar upp tobakskonsumtionen i snusning och rökning finns inget tydligt mönster mellan åldersgrupperna. 11 procent av gävleborgarna i åldersgruppen röker dagligen vilket är i nivå med riket. I Gävleborg snusar 12 procent av männen och 1 procent av kvinnorna i åldersgruppen dagligen vilket är lika stora andelar som i riket. I samtliga åldersgrupper finns fler manliga dagliga snusare än kvinnliga. 15. Tobakskonsumtionen är lägre bland de äldsta. Färre kvinnor snusar i alla åldersgrupper. Daglig tobakskonsumtion Tobaksvanor Daglig tobakskonsumtion år Källa: HLV, Röker dagligen Snusar dagligen Tobaksvanor 3-44 år Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 12

17 Procent Procent 4.5 Drygt hälften av de äldre är fysiskt aktiva Stillasittande fritid definieras i Hälsa på lika villkor som att fritiden mest ägnas åt stillasittande sysselsättning samt att man promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar i veckan. I åldersgruppen har något fler av kvinnorna (22 procent) än männen (17 procent) en stillasittande fritid. Länet är i stort i nivå med riket. När man studerar åldersgrupperna kan man se att en högre andel äldre har stillasittande fritid än i övriga åldersgrupper. I Hälsa på lika villkor definieras fysisk aktivitet som att man är fysiskt aktiv minst 3 minuter per dag. Sammantaget är drygt hälften av de äldre i länet fysiskt aktiva. I åldersgruppen är något fler män (59 procent) än kvinnor (52 procent) fysiskt aktiva. nen är i nivå med riket men kvinnorna har en signifikant lägre andel fysiskt aktiva än i riket (58 procent) 16. Drygt hälften av de äldre är fysiskt aktiva. Äldre män mer fysiskt aktiva än äldre kvinnor. Stillasittande fritid Fysisk aktivitet år år Stillasittande fritid Är fysiskt aktiv minst 3 min/dag Källa: HLV, 2 Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 13

18 Procent Procent 4.6 äter mer frukt och grönt än män i alla åldersgrupper I Hälsa på lika villkor är fokus gällande matvanor på frukt- och grönsakskonsumtion. Den nationella rekommendationen från Livsmedelsverket är cirka 5 gram frukt och/eller grönsaker per dag vilket är ungefär lika mycket som att äta frukt och/eller grönsaker 5 ggr/dag. I åldersgruppen i länet är det något fler av kvinnorna (7 procent) än männen (3 procent) som uppnår kostrekommendationen. nen är i nivå med riket men av kvinnorna är det en lägre andel än i riket som uppnår kostrekommendationen ( procent). För männen ligger alla åldersgrupper i stort på samma nivå. För kvinnorna är det minst andel i den äldsta åldersgruppen som uppnår kostrekommendationen. Det är fler kvinnor än män i alla åldersgrupper som når kostrekommendationen. Överlag är det få som når rekommendationen om att äta frukteller grönsaker 5 ggr/dag. Därav har man ett kompletterande mått. Lite frukt och grönsaker. Lite frukt och grönsaker definieras som att man äter frukt och grönsaker till max 1, 33 ggr per dag i genomsnitt. Av de äldre i länet är det 36 procent av männen och 2 procent av kvinnorna som äter lite frukt och grönt. Detta är signifikant fler än i riket där motsvarande siffror är 29 procent för männen och 16 procent för kvinnorna 17. äter mer frukt och grönt än män i alla åldersgrupper Uppnår kostrekommendation frukt och grönt år Äter lite frukt och grönt år Uppnår kostrekommendation frukt och grönt Källa: HLV, 2 Äter lite frukt och grönt Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 14

19 5. Äldres livsvillkor i Gävleborg Livsvillkoren är de förutsättningar en person har för sitt liv. Det handlar om ekonomi, boende, kultur, religion, normer och värderingar 18. Under den andra hälften av 19-talet har livsvillkoren för de äldre förändrats. Tack vare ett utbyggt pensionssystem har de ekonomiska förhållandena blivit bättre. Det finns inte längre något behov av att flytta till ålderdomshem för att bli försörjd. Boendet har förbättrats avsevärt. Förutsättningarna att få leva fler förhållandevis friska år ökar i och med att möjligheterna att behandla sjukdomar ökar. De nya livsvillkoren medför nya förväntningar på livet som äldre och hälsan får en annan betydelse. De ekonomiska och sociala resurserna påverkar även levnadsvanorna. Som i sin tur har stor betydelse för hälsan 19. Livsvillkor en påverkar levnadsvanorna som i sin tur påverkar hälsan. Folkhälsoinstitutet lyfter främst fram två livsvillkor som viktiga för ett gott åldrande: social gemenskap och socialt stöd samt meningsfullhet 2. I detta avsnitt presenteras indikatorer kring de äldres boendemiljö, ekonomiska resurser och sociala relationer. 18. Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, Regionförbundet Örebro och FoU i Sörmland, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Statens folkhälsoinstitut,

20 5.1 Stor andel äldre bor hemma utan insats Bostaden har betydelse för hälsa och välbefinnande särskilt vid stigande ålder. Både närmiljön och bostaden kan vara avgörande för om man klarar sin vardag själv 21. Maria Kulander forskare vid KTH har gjort en ny studie i Gävle över hur de i åldersgruppen år som bor i den ordinarie bostadssektorn upplever sitt boende. Studien visar att 8-85 åringarna är mindre nöjda med sitt boende än vad åringarna är. Målsättningen för Äldrepolitiken i Sverige är att så många som möjligt ska bo kvar hemma länge. Detta passar i större utsträckning för de i årsåldern än de som är 85 år och äldre. Många lever ensam i en för stor bostad, har försämrad hälsa och ett mindre aktivt liv än tidigare, men är för pigga för att få komma till äldreboende. De vill flytta men saknar initiativförmåga och information 22. I Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre från 212 framkommer att 82 procent av de i Gävleborgs län som bor i Särskilt boende är nöjda med sitt boende. Av de som har hemtjänst är 91 procent sammantaget nöjd med insatsen. Både i fråga om särskilt boende och hemtjänst är andelen nöjda något högre i länet än i riket. Av de som bor hemma och har hemtjänst är det 46 procent som upplever att det är mycket tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. I särskilt boende uppger 53 procent att det är mycket tryggt att bo där 24. Den 1 oktober 212 var det i Gävleborgs län 2958 personer i åldersgruppen 65 år och äldre som bodde permanent i särskilt boende, vilket är detsamma som 5 procent i åldersgruppen. I gruppen 8 år och äldre är motsvarande andel 14 procent. Ingen skillnad mot riket. Vid samma tidpunkt var det i Gävleborgs län 521 personer i åldersgruppen 65 år och äldre i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Det är detsamma som 8 procent i åldersgruppen. I gruppen 8 år och äldre är motsvarande andel 22 procent. I riket är andelarna något högre 9 procent i gruppen 65 år och äldre och 24 procent i gruppen 8 år och äldre 23. Olika boendeformer för åldersgruppen 8 år och äldre i Gävleborgs län 212 (Andel i procent) Ordninärt boende utan hemtjänstinsats Ordninärt boende med hemtjänstinsats Särskilt boende Majoriteten i åldersgruppen 8 år och äldre klarar sig själv i ordinärt boende. 74 Källa: Socialstyrelsen, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Kulander, Maria, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting,

21 Procent Procent 5.2 Äldre klarar löpande utgifter bättre än yngre Ålderspensionärerna har som grupp över tid fått det bättre ekonomiskt. De genomsnittliga inkomsterna och de materiella tillgångarna har ökat. Det finns dock en stor inkomstspridning vilket innebär att även om pensionärerna som grupp fått det bättre har inte alltid varje enskild pensionär fått det bättre. Den förbättrade ekonomiska situationen beror dels på den allmänna pensionsreformen (ATP) och kvinnornas ökade förvärvsarbete. Dock har de allra äldsta kvinnorna har fortfarande en relativt låg pensionsinkomst 25. I Hälsa på lika villkor redovisas två frågor om ekonomi. Den ena är att sakna kontantmarginal viket definieras som möjligheten att på en vecka skaffa fram 15. Av de äldre i Gävleborg är det fler kvinnor (19 procent) än män (12 procent) som saknar kontantmarginal. För både män och kvinnor är det i nivå med riket. Den andra frågan om ekonomi i Hälsa på lika villkor är om man haft svårt att klara de löpande utgifterna under det senaste året. 6 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i åldersgruppen i länet har under det senaste året haft svårt att klara de löpande utgifterna. För både män och kvinnor är det i nivå med riket Trenden tycks vara att med stigande ålder ökar kontantmarginalen och möjligheterna att klara av sina löpande utgifter. I alla åldersgrupper är det en klart större andel kvinnor som saknar kontantmarginal 26. Äldre klarar löpande utgifter bättre än yngre. Klart större andel kvinnor som saknar kontantmarginal i alla åldersgrupper Saknar kontantmarginal Ekonomisk kris Saknar kontantmarginal Svårigheter att under senaste året klara löpande utgifter 3-44 år Källa: HLV, år Källa: HLV, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Hälsa på lika villkor, 2 17

22 Procent 5.3 Lågt socialt deltagande bland äldre Lågt socialt deltagande definieras i Hälsa på lika villkor som att informanten anger deltagande i högst en av 13 olika aktiviteter under de senaste 12 månaderna. Aktiviteterna är till exempel studiekurs, föreningsmöte, teater/bio, sportevenemang och fest. I åldersgruppen är det en högre andel män (47 procent) än kvinnor (38 procent) som har ett lågt socialt deltagande. För männen är det en högre andel i länet (47 procent) än i riket (38 procent) som har ett lågt socialt deltagande. För kvinnorna är andelen i nivå med riket. Det är en signifikant större andel av de äldre än i de yngre åldersklasserna som har ett lågt socialt deltagande Lågt socialt deltagande år Lågt socialt deltagande Källa: HLV, 2 Lågt socialt deltagande bland äldre Äldre män deltar mindre i sociala aktiviteter än äldre kvinnor. 27. Hälsa på lika villkor, 2 18

23 Procent Procent 5.4 Vanligare att sakna emotionellt stöd än praktiskt stöd Att sakna praktiskt stöd definieras i Hälsa på lika villkor som att respondenten svarat nej på frågan om de kan få hjälp av någon/några personer om de har praktiska problem eller är sjuk. I åldersgruppen i länet är det 7 procent av männen och 5 procent av kvinnorna som saknar praktiskt stöd. Inga signifikanta skillnader i jämförelse med vare sig övriga åldersgrupper eller riket. Att sakna emotionellt stöd definieras i Hälsa på lika villkor som att respondenten svarat nej på frågan om de har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. I åldersgruppen är det 11 procent av männen och procent av kvinnorna som saknar emotionellt stöd. Inga signifikant skillnader i jämförelse med vare sig övriga åldersgrupper eller riket 28. Vanligare att sakna emotionellt stöd än praktiskt stöd i alla åldersgrupper. Saknar emotionellt stöd Saknar praktiskt stöd år år Saknar emotionellt stöd Saknar praktiskt stöd Källa: HLV, 2 Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 19

24 Procent Procent 5.5 na är mer rädda än män för att gå ut ensamma I Hälsa på lika villkor är en av frågorna kring trygghet frågan om man avstår från att gå ut ensam av rädsla för att blir överfallen, rånad etcetera. I åldersgruppen är det en klart större andel kvinnor (41 procent) än män (14 procent) som avstår från att gå ut ensam av rädsla för att blir överfallen, rånad etcetera. Andelarna är i nivå med riket. Det finns en klar skillnad mellan män och kvinnor i alla åldersgrupper, kvinnor är mer rädda än män för att gå ut ensamma. En aspekt på tillit är att lita på sina medmänniskor. Av de äldre i Gävleborg är det 2 procent som inte litar på de flesta människor, vilket är i nivå med riket. I jämförelse mellan åldersgrupper finns den största skillnaden mellan åringarna (2 procent) och åringarna (48 procent) 29. na är mer rädda än män för att gå ut ensamma. Rädslan för att gå ut ensamma ökar även bland män. Rädd att gå ut ensam Litar inte på de flesta människor år år Rädd att gå ut ensam Källa: HLV, 2 Litar inte på de flesta människor Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 2

25 6. Hälsoläge och sjuklighet bland Gävleborgs äldre Stigande ålder är i sig en riskfaktor för ohälsa och nedsatt funktionsförmåga. Av naturliga skäl ökar för varje levnadsår antalet personer med kronisk sjukdom. Två faktorer är viktiga att komma ihåg. För det första går processen att påverka genom goda hälsovanor, aktivitet och engagemang. För det andra att det främst rör den fysiska funktionsförmågan. I det friska åldrandet förändras den psykiska förmågan i mycket mindre utsträckning 3. Stigande ålder är i sig en riskfaktor för ohälsa och nedsatt funktionsförmåga. I detta avsnitt presenteras indikatorer kring de äldres alkoholvanor, övervikt, tobaksvanor, fysiska aktivitet och kostvanor. 3. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 21 21

26 Procent Porcent 6.1 Drygt hälften av de äldre i länet skattar sin hälsa som god I Gävleborgs län är det en något högre andel av männen (56 procent) än kvinnorna (51 procent) i åldersgruppen som har en god självskattad hälsa. Andelarna är i nivå med riket. Stigande ålder ger en signifikant mindre andel som har en god självskattad hälsa. nen har en högre andel god självskattad hälsa i alla åldersgrupper. Om vi vänder på det och tittar på hur många som uppger att de har dålig självskattad hälsa så är det procent av männen och 8 procent av kvinnorna i åldersgruppen i länet. Motsvarande andelar i riket är 8 procent för männen och procent för kvinnorna. Drygt hälften av de äldre skattar sin hälsa som god. nen har högre andel god självskattad hälsa i alla åldersgrupper. För männen finns signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna. Det är en högre andel äldre än yngre som har en dålig självskattad hälsa. 31. God självskattad hälsa Dålig självskattad hälsa år år God självskattad hälsa Källa: HLV, 2 Dålig självskattad hälsa Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 22

27 6.2 Vanliga sjukdomar och besvär hos äldre Utifrån resultat från Hälsa på lika villkor har en sammanställning gjorts över vilka sjukdomar och besvär som är vanliga ibland äldre. Vid jämförelse med de yngre åldersgrupperna är det en signifikant högre andel av de äldre som har dessa sjukdomar och besvär. Andelarna i länet skiljer sig ibland något från riket men inga signifikanta skillnader finns 32. Vanliga sjukdomar och besvär hos äldre 2 (Andelar i procent) Riket Länet Riket Länet Diabetes Knappt hälften i åldersgruppen i länet har högt blodtryck. Knappt hälften av de äldre kvinnorna i länet har sömnsvårigheter. Högt blodtryck Svår värk i rörelseorganen Mag- och tarmbesvär Tinnitus Sömnsvårigheter Hälsa på lika villkor, 2 23

28 Procent 6.3 En tiondel av de äldre skattar sin tandhälsa som dålig Dålig självskattad tandhälsa definieras i Hälsa på lika villkor som att man har svarat "ganska dålig" eller "mycket dålig" på frågan "Hur tycker du att din tandhälsa är?". I åldersgruppen i Gävleborgs län har 11 procent av männen och 9 procent av kvinnorna dålig självskattad tandhälsa vilket är samma andel som i riket. Det finns inte någon tydlig trend i skillnader mellan åldersgrupperna beträffande dålig självskattad tandhälsa Dålig självskattad tandhälsa år Dålig självskattad tandhälsa Källa: HLV, 2 En tiondel av de äldre skattar sin tandhälsa som dålig. 33. Hälsa på lika villkor, 2 24

29 procent Procent 6.4 Av de äldre är ungefär en fjärdedel rörelsehindrade Rörelsehindrad definieras i Hälsa på lika villkor som att man inte kan gå upp för ett trappsteg utan besvär, inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller att man behöver hjälpmedel för att kunna förflytta sig utomhus. Av de äldre i Gävleborgs län är det en något högre andel kvinnor (25 procent) än män (2 procent) som är rörelsehindrade. Andelen är i nivå med riket. Det är signifikant fler äldre än yngre som är rörelsehindrade. Av de äldre är ungefär en fjärdedel rörelsehindrade. Nedsatt rörelseförmåga definieras i Hälsa på lika villkor som att man inte kan gå upp för ett trappsteg utan besvär, inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller att man behöver hjälpmedel för att kunna förflytta sig utomhus samt att man inte kan springa en kortare sträcka. I åldersgruppen i Gävleborg är det 42 procent av männen och 58 procent av kvinnorna som har nedsatt rörelseförmåga. Länets andelar är i nivå med riket. Signifikant skillnader finns i jämförelse med de yngre åldersgrupperna 34. Av de äldre har fler kvinnor än män nedsatt rörelseförmåga. Rörelsehindrad Nedsatt rörelseförmåga år år Rörelsehindrad Källa: HLV, 2 Nedsatt rörelseförmåga Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 25

30 Procent Procent 6.5 Drygt hälften av de äldre har en långvarigt sjukdom Till långvarigt sjuk räknas de som svarar ja på frågan om man har en långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. I åldersgruppen år i Gävleborg är det drygt hälften som har en långvarig sjukdom. Vilket är på samma nivå som i riket men en signifikant högre andel än i de yngre åldersgrupperna i länet. Drygt hälften av de äldre har en långvarig sjukdom. En följdfråga är om de angett att detta dessutom innebär att arbetsförmågan/funktionsförmågan är nedsatt i någon mån eller i hög grad. Av åringarna i Gävleborg är det 46 procent av männen och 45 procent av kvinnorna som har en långvarig sjukdom som ger nedsatt arbetsförmåga/funktionsförmåga. För kvinnorna är det i nivå med riket, för männen är det en något högre andel än i rikets 42 procent. Det är signifikant fler i de två äldsta åldersgrupperna än i de yngre som har en långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga/funktionsförmåga Långvarig sjukdom Långvarig sjukdom 5..med nedsatt funktion 5..med nedsatt funktion år Källa: HLV, år Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 26

31 Procent Procent 6.6 Vanligt med hörsel och synnedsättningar bland äldre Av de äldre i Gävleborgs län har 4 procent av männen och 6 procent av kvinnorna problem med synen. Andelarna är på samma nivå som i riket. I åldersgruppen är det något fler män (2 procent) än kvinnor (15 procent) som har problem med hörseln. I riket är motsvarande andelar 17 procent för männen och 14 procent för kvinnorna. Vanligt med hörsel och synnedsättningar bland äldre. Fler män än kvinnor bland de äldre som har nedsatt hörsel. Det är signifikant fler i åldersgruppen än i de yngre åldersgrupperna som har problem med hörseln 36. Nedsatt hörsel Nedsatt syn år år Nedsatt hörsel Källa: HLV, 2 Nedsatt syn Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 27

32 Procent Procent 6.7 Nedsatt psykiskt välbefinnande bland äldre lika vanligt i länet som i riket I Hälsa på lika villkor mäts psykiskt välbefinnande genom tolv frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. För att få fram ett mått på välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån alla tolv frågorna. 11 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldersgruppen i Gävleborg har nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelarna är på samma nivå som i riket. Vid jämförelse med de yngre åldersgrupperna framkommer att det är signifikant färre äldre som har nedsatt psykiskt välbefinnande. I Hälsa på lika villkor definieras psykisk ohälsa som att man har ett-flera besvär av följande: ångest, trötthet, sömnbesvär eller är mycket stressad. I åldersgruppen är det procent av männen och 11 procent av kvinnorna som har psykisk ohälsa. Vid jämförelse med riket är det en signifikant mindre andel kvinnor i länet än i riket som har psykisk ohälsa (riket 16 procent). nen är i nivå med riket Nedsatt psykiskt välbefinnande Nedsatt psykiskt välbefinnande Psykisk ohälsa år Källa: HLV, 2 Nedsatt psykiskt välbefinnande bland äldre lika vanligt i länet som i riket år Lägre andel psykisk ohälsa bland äldre kvinnor i länet än i riket. Psykisk ohälsa Källa: HLV, Hälsa på lika villkor, 2 28

33 6.8 Fler kvinnor än män som har demenssjukdom Demens kan yttra sig på olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demens är ett samlingsnamn och diagnos för symtom som orsakas av hjärnskador. Majoriteten av de demenssjuka är 65 år eller äldre 38. Demens är ett syndrom karaktäriserat av förlust av intellektuella och emotionella förmågor som påverkar den dagliga funktionen och livskvalitén och ger sociala konsekvenser. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen (6-7 procent av alla fall). För varje femårsklass över 65 år fördubblas andelen med demenssjukdom 39. Före 6 års ålder är förekomsten av demenssjukdomar mycket låg för att sedan öka kraftigt med stigande ålder. Antalet demenssjuka ökar, det beror på att antalet äldre blir fler och fler. Det finns ingen evidens som tyder på att nyinsjuknandet ökar över tid. Demenssjukdom är vanligast bland kvinnor även då hänsyn tas till att kvinnor lever längre än män. Det finns en internationell modell av Fratiglioni för att räkna ut prevalensen av demenssjukdom i olika åldersgrupper Modellen visar i vilken omfattning prevalensen av demenssjukdom ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 6 64-år är prevalensen cirka 1 procent, andelen ökar för varje åldersgrupp för att landa på cirka 45 procent i åldersgruppen 95 år och uppåt 4. Prevalensberäkningen för Gävleborgs län visar att flest antal med demenssjukdom finns i åldersgruppen år. Antalet sjunker för de äldre åldersgrupper beroende på att det är färre gävleborgare i de två åldersgrupperna. Prevalensberäkningen efter samma modell som tidigare men uppdelat även på kön visar att fler kvinnor än män i Gävleborgs län har en demenssjukdom. Skillnaden finns i alla åldersklasser och tycks öka med stigande ålder 41. Fler kvinnor än män har demenssjukdom. Demenssjukdom vanligare med stigande ålder. Källa: Samhällsmedicin och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning och Stiftelsen Stockholms läns landsting, 21

34 6.9 Hjärt- och kärlsjukdomar vanligaste diagnosen för äldre i sluten vård 211 fick 4376 personer i åldersgruppen 65 år och äldre diagnosen hjärt- och kärlsjukdomar i den slutna vården i Gävleborgs län. Det gör hjärt- och kärlsjukdomar till den vanligaste diagnosen i den äldre åldersgruppen. Andra vanliga diagnoser är tumörer, sjukdomar i andningsorganen, mag- och tarmsjukdomar, led- och muskelsjukdomar, sjukdomar i urin- och könsorgan samt skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 42. Tumörer Diagnoser i sluten vård i åldersgruppen 65 år och äldre 211 Antal individer samt andel av satta diagnoser i sluten vård i procent 1363; 8% Hjärt- och kärlsjukdomar 4675; 28% Andningsorganens sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar vanligast diagnosen för äldre i sluten vård. Mag- och tarmsjukdomar Led- och muskelsjukdomar 4376; 26% Sjukdomar i urin- och könsorganen 1516; 9% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 85; 7% 1221; 7% Övrigt 127; 7% 1269; 8% 42. Socialstyrelsens statistikdatabas, Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas, 211, bearbetat av Samhällsmedicin

35 Procent 6. Äldres insjuknande i hjärtinfarkt och stroke i stort i nivå med riket I Gävleborgs län var det under femårsperioden män och 2736 kvinnor i åldersgruppen 65 år och äldre som fick akut hjärtinfarkt. Vilket är detsamma som 4,5 procent av männen respektive 3,5 procent av kvinnorna i den åldersgruppen i länet. Motsvarande siffror i riket är 4,4 procent av männen och 3,2 procent av kvinnorna i åldersgruppen. Under samma period var det 1893 män och 216 kvinnor i åldersgruppen 65 år och äldre i Gävleborgs län som fick stroke. Vilket är detsamma som 2,8 procent av männen och 2,8 procent av kvinnorna i åldersgruppen i länet. För både män och kvinnor är andelen lika stor i länet som i riket Incidens för akut hjärtinfarkt och stroke i Gävleborgs län 26-2 Akut hjärtinfarkt Stroke Källa: Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning Äldres insjuknande i hjärtinfarkt och stroke i stort i nivå med riket. 43. Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning 31

36 6.11 Lägre insjuknande i cancer i länet än i riket Ungefär två tredjedelar av alla som insjuknar i cancer är 65 år eller äldre. över 65 år drabbas främst av bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och livmodercancer. Bland männen är de vanligaste cancerdiagnoserna prostatacancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och urinblåsecancer 44. Här bredvid visas incidensen och dödligheten för några vanliga cancerformer bland män och kvinnor över 65 år. Viktigt att poängtera att uppgifterna kommer från skilda källor, incidensuppgifterna från cancerregistret och dödlighetsuppgifterna från dödsorsaksregistret. Incidensuppgifterna visar antalet insjuknade i diagnosen under perioden och dödsorsaksuppgifterna antalet som dött i diagnosen under perioden. Urvalet av diagnoser har gjorts utifrån Socialstyrelsens folkhälsorapport 29. Lägre insjuknande i cancer i länet än i riket. Dödlighet i nivå med rike med få undantag. 44. Socialstyrelsen, Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning Antal Antal per All cancer Prostata Lunga Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Malignt melanom Bukspottskörtel Incidens Cancer Avlidna Cancer Incidens Cancer 32 Avlidna Cancer Källa: Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning Uppgifterna är för Gävleborgs län och perioden Uppgifterna anges både i antal och antal per invånare. Alla värden jämförs mot rikets värde. Gul markering är att betrakta som i nivå med riket. Röd markering är negativ avvikelse jämfört med riksgenomsnittet och grön markering är positiv avvikelse jämfört med riksgenomsnittet. Generellt är incidensen betydligt högre än dödligheten i sjukdomen. I fråga om cancer i stort är incidensen lägre för äldre i Gävleborgs län än i riket. För män över 65 år är dock incidensen i lungcancer högre i länet än i riket. Incidensen är lägre i länet än i riket för livmodercancer, prostatacancer och malignt melanom. För kvinnor över 65 år är dödligheten i malignt melanom lägre i länet än i riket 45. Antal Antal per All cancer Bröst Tjocktarm Lunga Livmoder Ändtarm Malignt melanom Äggstock Incidens Cancer Avlidna Cancer Incidens Cancer Avlidna Cancer Bukspottskörtel

37 Totalt varav Akut hjärtinfarkt varav Stroke Totalt varav Lung varav Bröst varav Prostata varav Tjocktarm varav Ändtarm varav Livmoder varav Urinblåsa varav Bukspottskörtel Totalt varav Lunginflammation varav KOL Totalt varav Olycksfall Procent I Gävleborg dör de äldre oftast av hjärt- och kärlsjukdomar Under perioden 26-2 dog 6816 män och 7811 kvinnor i åldern 65 år och äldre i Gävleborgs län. Vilket är detsamma som 5,4 procent av männen och 5 procent av kvinnorna i åldersgruppen. I riket dog under samma period och i samma åldersgrupp 5 procent av männen och 4,6 procent av kvinnorna. Vilket visar att Gävleborgarna har en viss överdödlighet i åldersgruppen i jämförelse med riket. Skillnaderna är signifikanta för både män och kvinnor. Detta är en bestående trend över tid. I åldersgruppen 65 år och äldre är hjärt-och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken följt av cancer var det 2862 män och 3275 kvinnor eller 42 procent av de som dog i den åldersgruppen i länet som dog av hjärt- och kärlsjukdomar Dödsorsaker i åldersgruppen 65 år och äldre i Gävleborgs län Motsvarande i riket var 43 procent för männen och 45 procent för kvinnorna. Det är signifikant färre i åldersgruppen 65 år och äldre i Gävleborgs län än i riket som dör av hjärt- och kärlsjukdomar. Under samma period var det 1655 män och 1399 kvinnor eller 24 procent respektive 18 procent av de som dog i åldersgruppen 65 år och äldre i länet som dog av cancer. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen. Av de i åldersgruppen 65 år och äldre i länet som dog 26-2 var det 49 män (15 procent) och 139 kvinnor (18 procent) som dog av stroke Vanligaste dödsorsakerna bland äldre i Gävleborg är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stroke. Hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Andningsorganens sjukdomar Skador Källa: Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning 46. Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning 33

38 7. Läkemedel Läkemedelskonsumtion ökar med stigande ålder 47. Att använda ett stort antal läkemedel är en av indikatorerna för multisjukdom och att personen i fråga har ett stort behov av sjukvård. I detta avsnitt presenteras indikatorer kring de äldres användande av läkemedel. Läkemedelskonsumtion ökar med stigande ålder. 47. Consice Apotekens Service AB 34

39 7.1 Äldre konsumerar mer läkemedel än yngre Här visas en presentation av läkemedelsmängd i DDD (definierad dygnsdos), vilket sätts av WHO. Värdena är för andra kvartalet 213 i Gävleborgs län. I tabellen visas länets värden och rikets värden både totalt i alla åldrar samt fördelat på de äldre åldersgrupperna. Alla värden visas uppdelat på kön. Värdena är inte ålderstandardiserade. Detta gör att det går att förklara vissa negativa skillnader mot riket med att länet har en större andel äldre än riksgenomsnittet. Äldre konsumerar mer läkemedel än yngre. Gävleborgs län har en högre konsumtion av magsårsmedel, diabetsmedel och blodfettsmedel i alla åldrar, för både kvinnor och män än riket. na i länet konsumerar även mer smärtstillande än kvinnorna i riket. De äldre konsumerar mer av nedan uppräknade läkemedel än befolkningen i stort, både i länet och i riket 48. Definierad dygnsdos/ invånare/dag andra kvartalet 213 i Gävleborgs län Riket Länet Alla åldrar Alla åldrar Medel vid syrarelaterade symtom (Magsår) Diabetesmedel Antihypertensiva medel (Blodtryck) Medel som påverkar serumlipidn (Blodfett) Analgetika (Smärtstillande) Lugnande medel Sömnmedel Antidepressiva medel Källa: Consice Apotekens Service AB 48. Consice Apotekens Service AB 35

40 7.2 Färre äldre i Gävleborg än i riket använder läkemedel som bör undvikas Användning av läkemedel länet i åldersgruppen 8 år och äldre i jämförelse med riket samt uppdelat på kommun 211 (andelar i procent) Tio eller fler läkemedel Läkemedel som bör undvikas Riket 13,3 12,3 Om en person tar många olika läkemedel samtidigt är det svårt att veta hur läkemedlen samverkar. Strävan bör därför vara att hålla nere antalet läkemedel. 12 procent av de som är 8 år eller äldre i Gävleborgs län behandlas med tio läkemedel eller fler samtidigt. Vilket är en något lägre andel än riket (13 procent). För de äldre är det vissa läkemedel som ger betydande risk för biverkningar. Dessa bör endast användas om nyttan är proportionerlig med riskerna. I Gävleborg är det procent av de som är 8 år eller äldre har behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Motsvarande andel i riket är 12 procent. Gävleborg 12 Bollnäs 14,7,6 Gävle 11,6,1 Hofors 14,1 9,8 Hudiksvall,5 12,3 Ljusdal 13,6 11 Nordanstig 12,6 11,6 Här bredvid visas i procentuella andelar användningen av läkemedel i länet i jämförelse med riket samt uppdelat på länets kommuner för 211. Alla värden jämförs mot rikets värde. Gul markering är att betrakta som i nivå med riket. Röd markering är negativ avvikelse jämfört med riksgenomsnittet och grön markering är positiv avvikelse jämfört med riksgenomsnittet 49. Färre äldre i Gävleborg än i riket använder läkemedel som bör undvikas. Ockelbo 11,1 9,2 Ovanåker 13,4 9,8 Sandviken 9,1 9,9 Söderhamn 14,6 9,5 Källa: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting,

41 8. Vårdkonsumtion och patientnöjdhet Vårdkonsumtion kan definieras som samma sak som vårdproduktion, det vill säga den sjukvård som utförs. Skillnaden är att vårdkonsumtionen beskrivs och fördelas ur patientens perspektiv 5. Vårdkontakt definieras av Socialstyrelsen som kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälsooch sjukvård utförs 51. Ett sätt att redovisa vårdkonsumtion är genom kontaktgrad. Kontaktgrad är den andel av befolkningen som kommit i kontakt med sjukvård under en given tidsperiod. Personen kan ha haft en eller flera kontakter med vården 52. Vårdkonsumtion vårdproduktion ur patientens perspektiv. Patientnöjdhet är hur nöjda patienterna är med vården. I detta avsnitt presenteras hur konsumtionen av vård ser ut för äldre i Gävleborgs län och ett antal indikatorer som beskriver patientnöjdheten i primärvården i Gävleborgs län. 5. Andersson, Gösta m.fl., Socialstyrelsens termbank, Nysam Hälsa 26 37

42 8.1 Kontaktgraden högre bland äldre i alla vårdformer Här visas andelen gävleborgare som haft minst en läkarkontakt eller ett vårdtillfälle under 212. Resultaten visar att kontaktgraden är högre i den äldre delen av befolkningen i alla vårdformer. Kontaktgraden är högre bland kvinnor än bland män i alla vårdformer. Skillnaden mellan könen i kontaktgrad tycks jämna ut sig något med stigande ålder. Kontaktgrad i olika vårdformer per kön och åldersgrupp 212 Andel individer i befolkningen (andelar i procent) Specialiserad Primärvård öppen vård Sluten vård totalt Kontaktgraden i primärvården för åldersgruppen 8 år och äldre är lika för kvinnor och män. Inom den specialiserade öppen vården är kontaktgraden högre för män än kvinnor i åldersgruppen 8 år och äldre. Inom sluten vård är kontaktgraden högre för män än för kvinnor både i åldersgruppen år och i åldersgruppen 8 år och äldre år år år Äldre har oftare kontakt med läkare än yngre oavsett vårdform totalt år år år Källa: Cyklop, Statistiska Centralbyrån och Samhällsmedicin, Cyklop, Statistiska Centralbyrån och Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning 38

43 8.2 Hög patientnöjdhet bland äldre Nedan redovisas en sammanfattning utifrån den nationella patientenkäten av hur nöjda patienterna i åldersgruppen 65 år och äldre är med primärvården. Bilden visar procentuella andelar för ett antal indikatorer. De gula staplarna är att betrakta som i nivå med riket. De röda staplarna är negativ avvikelse jämfört med riksgenomsnittet. Avvikelserna är statistiskt säkerställda. Resultaten visar att 85 procent av männen i åldersgruppen 65 år och äldre är nöjda med bemötandet i primärvården. Det är en signifikant lägre andel än rikets 9 procent. Även rörande delaktighet är det en signifikant mindre andel än i riket av männen som är nöjd. Om gruppen äldre delas upp i år och 75 år och äldre finns vissa skillnader mellan grupperna. I åldersgruppen 75 år och uppåt är det 88 procent som är nöjda med bemötandet vilket är en signifikant högre andel än i åldersgruppen år. En högre andel av kvinnorna som är 75 år och äldre har förtroende för primärvården jämfört med kvinnorna i åldersgruppen år. 94 procent i åldersgruppen 75 år och äldre är nöjd med helhetsintrycket vilket är en signifikant högre andel än åringarnas 89 procent 54. Primärvården har hög patientnöjdhet bland de äldre. nen mindre nöjd med bemötande och delaktighet. Källa: Nationell patientenkät, Nationell patientenkät,