Möjligheter på marknaden DISPOSITION - Trädgårdskonferens 2010-01-20 Lena Ekelund Vad är branschen? Vem är Marknaden? Ekonomi och handel Växtmarknaden Dagligvarumarknaden Konsumenttrender Inköp av frukt och grönt Intervjuer med odlare Slutsats: häng på de stora Branschen Grönsakskluster 2 213 företag varav 784 växthusodlare Koncentration till Skåne Ständig rationalisering Service och tjänster Importkonkurrens k 1
England, Thanet Earth 92 ha Holländska och brittiska grossister Inhemskt varumärke Se; www.thanetearth.com Världshandel och klimathot Ökad handel med frukt och grönt Lågkonjunktur och låga priser Klimathotet högt på agendan COP15 Ekonomin Marknaden Låga priser Konjunkturen gynnar det nödvändiga detaljhandeln ökar Tillbaka till hemmet Billigare alternativ Billigare butiker Marknaden 9 miljoner konsumenter Marknaden 9 miljoner konsumenter 290 kommuner Andra företag, industri, restauranger Mellanleden i handeln Produkterna eller behoven? 2
Växtmarknaden Blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning, krukor 10 miljarder SEK En dryg femtedel krukväxter och snittblommor (Jämför GfK) Garden centerbranschen Projekt finansierat av Sparbanksstiftelsen Skåne, studier Jennie Borg (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) Mellan byggvaror och dagligvaror g Plantagen oms över 1 miljard SEK Kedjor; BoGrönt, Blomsterlandet Lågpris; Bauhaus, Coop Forum Högpris; Plantagen (Petab) Skiftande prisstrategi Växtsäsong 2009; 7 av 8 bra Möjligheter för svensk odling ODLING SOM BAS Svenska krukväxter bearbetning av SJV JO 33 SM 0901 Jennie Borg (SLU Alnarp) Livsmedelsmarknaden Källa:Jordbruksstatistisk årsbok 2009 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Produktion i 1000 st Pelargon Kalanchoe Julstjärna Krysantemum Begonia Gröna växter 170 miljarder SEK 12 % av privatkonsumtionen Knappt 1/5 av maten är frukt och grönt Något mer än kött Något mindre än mejeri Ungefär lika mycket som konfektyr, glass, sylt, läsk, juice och saft 0 1999 2002 2005 2008 År 3
Dagligvaruhandeln Ica Coop Axfood Bergendahls Lidl Netto Marknadsandelar i butiksledet se:http://www.dn.se/ekonomi/ica-fortsatter-vaxa-trotsokad-konkurrens-1.96582 10 % av omsättningen är frukt och grönt Frukt- och grönsaksgrossisterna Marknadsandelar Källa: Ica Nyheter 2007 se: http://www.swedfruit.com/marknad%200713.pdf KALundbladh 3,5 % Swedfruit 2,7 % Ägarförhållanden Källa: Ica Nyheter 2007 se: http://www.swedfruit.com/marknad%200713.pdf Företag Ägare (land) Omsättning Ewerman 9,7 % ICA Frukt & Grönt 32,7 % ICA Frukt & Grönt Ahold Holland Hakon Invest Sverige 3,7 mdr Saba 24,7 % Lime/Everfresh Total Fruit Irland 3,0 mdr Saba Dole USA 28mdr 2,8 Ewerman STC Schweiz 1,1 mdr Everfresh 26,5 % KA Lundbladh Privat Sverige 0,4 mdr Swedfruit Privat Sverige 0,3 mdr 4
Retail trends and developments Economy of scale in England Gerrit Jan Kornet www.florpartners.nl Befolkningen Pu urchase price Asda Sainsbury Tesco Äldre blir ungdomliga och ungdomarna blir vuxna Stor köpstark 60+-grupp som håller i pengarna* Unga mer shopping, mer KRAV-märkt Barn har makt *CFK Handels Gbg 2009 Market share Konsumenttrender Klimathotet Upplevelser; större än livsmedel Besöksnäringen Kvalitet, kunskap, individualism som möjlighet Snabbhet; Food Service; färdiga måltidslösningar Direktkontakt med företag Närhet; Ursprung och äkthet En känsla inte en geografisk sträcka Livsstil Närodlat kontra Eko Grönsaker kontra kött Växthus kontra transporter Säsongsmat 5
Konsumtion av köksväxter, kg per person och år Konsumtion av frukt och bär, kg per person och år Morot, lök, blomkål och kål Bearbetning av SJV-statistik Tomat, gurka, sallat och övriga köksväxter Bearbetning av SJV-statistik 12 Direktkonsumtion av färska köksväxter 1995-2006, kg per person och år Direktkonsumtion av färska köksväxter 1995-2006, kg per person och år Kg/person 10 8 6 4 2 Morot Lök Blomkål Vit-, röd-, bryssel-, grönkål, broccoli och salladskål kg g/person 12 10 8 6 4 2 Tomat Gurka Sallat Övriga köksväxter 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 6
Konsumentstudie av GfK SLF-projekt 2009 Panel av 2000 hushåll Registrerar inköp varje vecka Mängd, pris, sort, ursprung; svenskt, utländskt resp. ej angivet Data för 2007-2009 Sallat, äpple, tomat, gurka Sallat en differentierad produkt 1 Volymandel sallat (v 1 44 2009) 1% 0% 1% 2% 74% Isbergssallat Romansallat Ruccola Övrig sallat Kaskadsallat Krispsallat Plocksallat Röd & Grön salla Mixer Sallat en differentierad produkt Sallat volymfördelning v 1-44 2009 Värdeandel sallat (v 1 44 2009) 8% 1% 2 4 Isbergssallat Romansallat Ruccola Övrig sallat Kaskadsallat Krispsallat Plocksallat Röd & Grön sallat Mixer 37 34 Svensk 38 (08) 40 (07) 33 (08) 32 (07) Utländsk Ursprung ej angivet 11% 5% 29 29 (08) 28 (07) 7
Äpple volymfördelning v 1-44 2009 Tomat en differentierad produkt 16 (08) 21 (07) 15 18 14 (08) 22 (07) Svensk Utländsk Ursprung ej angivet 6 66(08) 69 (07) Värdeandel 2008 (v 1 44) 30% 25(08) 23 (07) 6% 7 (08) 1% 7 (07) Körsbärstomater Plommontomater Bifftomater Övriga tomater 67 69 (08) 57 (07) Tomat volymfördelning v 1-44 2009 Körsbärstomater volymfördelning v 1-44 2009 Heléne Tjärnemo (SLU Alnarp), bearbetning av data från GfK 23 (08) 26 (07) 20 32 32 (08) 31 (07) Svensk 21 (08) 30 (07) 20 7 8 (08) 8 (07) Svensk Utländsk Utländsk Ursprung ej angivet Ursprung ej angivet 48 46 (08) 43 (07) 73 71 (08) 62 (07) 8
Gurka volymfördelning v 1-44 2009 Intervjuer* Projekt inom Tillväxt Trädgård 10 tomatodlare och 10 gurkodlare 26 (08) 26 (07) 24 Svensk Utländsk En fjärdedel av Sveriges tomatareal och en femtedel av gurkarealen; större andel av produktionen 20 18 (08) 56 56 (08) 55 (07) Ursprung ej angivet Om företagande, tillväxt och framtid 20 (07) *Intervjuer utförda av Lisa Rydenheim 2009 (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) Det bästa med att vara tomateller gurkodlare. Viktigt för en positiv utveckling Friheten i sitt arbete Omväxlande och mångsidigt Växterna, utmaningen Pi Prisutveckling Konsumentintresse Klarhet i energifrågan Intervjuer utförda av Lisa Rydenheim 2009 (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) *Intervjuer utförda av Lisa Rydenheim 2009 (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) 9
Hinder mot tillväxt Intresse för att växa Störst hinder (skala 1-5) är prisbilden. Hela 70% av odlarna svarade 4 eller 5 55% angav myndighetskrav som ett stort hinder. Vissa vägde in de krav som ställs från IPcertifiering i myndighetskrav. Handelsstrukturen (45%) Ojämn lönsamhet mellan åren (40%). stor spridning mellan svaren Tomatodlare; arbetskraften problem Intervjuer utförda av Lisa Rydenheim 2009 (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) Modernisera/investera i befintlig anläggning Lämplig nischprodukt, ökad förädlingsgrad; större intresse bland tomatodlarna Spridda åsikter om att nå en större marknad; gurkodlare något mer intresserade Kompletterande verksamhet intressant för tomatodlare som redan har annan verksamhet. Lågt intresse för att köpa befintligt växthus/ företag eller utöka säsongen med belysning Intervjuer utförda av Lisa Rydenheim 2009 (SLU Alnarp, LTJ-rapport publiceras 31 mars 2010) Differentiering eller kostnadsledarskap (efter Michael Porter) Slutsatser Fast i mitten 11 Spelar konsumenten någon roll? Närproducerat drivs från flera håll ; individualism, kvalitetskrav, klimathotet, misstron mot industrin Globalisering och lågpris lever Både kvalitet och snabbhet Se till behoven, inte bara produkterna Stora företag är lok Tillväxtbransch häng på tåget! 10