Landskap. Arkeologi A, ht 2013 Anneli Ekblom

Landskap Arkeologi A, ht 2013 Anneli Ekblom

Många olika slags arkeologier Olika källmaterial Materiell kultur (saker) Landskap Bilder (tex hällristningar) Texter (egyptologi, klassisk arkeologi) Ekofakter (arkeobotanik) Liksom arkeologier som försöker kombinera olika källmaterial Det finns också arkeologier vars syfte är att förstå sig själv och sin egen praxis Arkeologins historia Vilken roll arkeologin fyller idag? Hur konstrueras kunskap inom arkeologin?

Arkeologin ställer frågor om samhället men det kräver flera delfrågor Hur samhället fungerat/fungerar både i historien och i nutid Delas upp i delfrågor Som besvaras av olika arkeologiska käll-material För att närma sig om frågan om samhälle räcker det inte med att studera det arkeologiska materialet man måste använda sig av generella teorier (och stödvetenskaper): Teorier om hur materiell kultur och skriftliga källor speglar och speglas av samhället i stort Teorier om relationen mellan individ och samhälle Teorier om relationen människa-miljö

Vad är landskapsarkeologi? Landskapsarkeologi intresserar sig för relationerna mellan människor, mellan människor och platser, mellan människa, arkitektur och natur som det manifesteras i landskapet

Landskapsarkeologi Beroende på vad man studerar/intresserar sig för i detta samspel så defineras landskap mycket olika av olika arkeologer Landskapet som miljö Landskapet som system Det kognitiva landskapet Landskapet som makt Landskapet som erfarenhet Landskapet som upplevelse Landskapet som ett komplext system Se Reader av Ekblom 2012

Landskapsarkeologi växte fram ur den teoretiska debatten på 90-talet Från Johnson, M (1999) Archaeological theory an introduction. Oxford, Blackwell publishing, 183

Kort historik Landskapsarkeologi är ett begrepp som kom att växa fram under 90-talet, men även tidigare fanns ett intresse för landskap inom arkeologi Tex: Settlement archaeology Cultural economics Processuell arkeologi

2 olika teoretiska utgångspunkter 1. Miljö (inkl den fysiska miljön, resursutnyttjande, försörjningsmönster, bosättningsmönster och därmed ekonomi) formar sociala mönster och ideologier därför är studiet av landskapet som miljö (och system) viktigast för en förståelse av det mänskliga samhället 2. Sociala mönster och ideologier bestämmer vilka resurser man använder, var man bosätter sig och hur ekonomin utformas - därför är studiet av hur det mänskligt byggda landskapet upplevdes av den forntida människan eller hur det speglar tex maktförhållanden ideologier och ritual viktigast för en förståelse av det mänskliga samhället

Settlement archaeology Ex: Julian Steward och Leslie White (40-50 tal) Ekologisk analys av mänskligt beteende För första gången satte man här in individuella arkeologiska fyndplatser i ett landskap Motreaktion mot den kulturhistoriska arkeologins fokus på stilelement och typologisering. Studier försörjningsmönster, befolkningsmängd och bosättningsmönster. MEN: Miljö mässig funktionalism (dvs att alla sociala institutioner är anpassade till den ekonomiska basen ) Separering av ekonomiska och miljömässiga faktorer från sociala och politiska (som man inte studerade) Rationalitet (man förutsätter att människan alltid vill optimera sin reursutvinning och att hon har all information om hur detta ska göras = konventionell ekonomisk teori som bygger på rational choice ) Bebyggelsearkeologi i Sverige, exempelvis Ambrosiani och Hyenstrand, Bebyggelsestudier exempelvis relationen mellan hus och befolkningsmängd, eller mellan hus och gravar

Cultural economics Ex: Grahame Clarke (50-tal) Ekonomi (försörjningsmönster osv) formas av kultur Trots detta gavs fokus på diet, markutnyttjande, handel och utbytessystem. Ex Site catchment analysis, dvs en inventering av alla tillgängliga resurser i landskapet runt omkring en boplats Fokus på ekonomi inte för att man menade att ekonomi bestämmer kulturella uttryck, men snarare för att det är lättare att studera ekonomi på ett vetenskapligt sätt. Men: Fragmentering av landskapet (dvs man studerar ekonomi separat ifrån sociala relationer) Förutsatt liksom i settlement archaeology en ekologisk funktionalism och rationalitet Instrumentalism, fokus på redskaps och försörjningsteknologi

Processuell Processuell arkeologi på 70-talet (ex Binford, Flannery) Kultur = mans extra-somatic means of adaption (dvs anpassning till miljö och det fysiska landskapet) Kultur kan brytas ned i olika ekonomiska, sociala och ideologiska subsystem Som alla ingår i ett kulturellt system Systemteori som förutsätter balans mellan dess delar Men: Fragmentering av landskapet Förutsätter allmänmänsklig rationalitet Fokus på balans och jämvikt gör att det blir svårt att förklara förändring, förändring måste komma utifrån tex miljöförändring Människan behandlas som passiv Passiva människor i ett aktivt landskap

Flannery, Oaxaca Mexico Jordbrukets utveckling (5000-2000 BC) Framväxten av städer Systemteoretiskt ramverk Processuell Vill du veta mer? Läs mer i Olsen kap 4 och hans referenser där

Renfrew och centralplatsteori Det fanns också systemanalyser som inte var intresserad av miljö specifikt. Centralplatsteori används ofta mkt löst (alltså inte i dess ursprungliga betydelse inom arkeologi för att identifiera centralplatser. En centralplats, är en plats med inflytande över ett större område. I utkanten av dessa stora centrala orter finns medelstora bosättningar som är bundna till centralorten men som har en mindre variation i produktion. Ytterliggare mindre orter är flertaliga och består exempelvis av små bondbyar som står för primärprodiktionen

Nu pausar vi och tittar på det fysiska landskapets förändring

Miljöhistoria Sverige Bild från Welinder, S, Pedersen E.A. och Myrdal J (reds). Jordbrukets första femtusen år, 4000 f. kr-1000 e.kr. Det svenska jordbrukets historia, 21-43. (kopia i pärm)

Alla landskap har formats och omformats av människan! Emanuelsson (2009). The rural landscape of Europe

Landskapet som historiskt dokument Människans handlingar och fysiska processer har tillsammans format landskapet Människor bygger och organiserar också naturlandskapet För den förhistoriska människan, liksom för oss i dag är landskapet ett minne över olika praktiker Minne och praxis testas och omformuleras i mötet med det fysiska landskapet liksom det gör i mötet med andra människor

20 000 years ago max glacial exte The European ice cap reached do to the river Weichsel in Germany And covered northern USA here has been several glacial eriods nterupted by interglacials: the last as Eem 130-11000 Shorter Warm periods within lacial periods are called nterstadials Eem Wiechsel 130-110 000 Max 20 000

(Büntgen et al. 2011).

Pollenanalys

Botaniska makrofossil ---------- 0.5 cm Bilder från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

Ex 3: Järnålderhus västerås

Strandlinjeförskjutning

Strandlinje förskjutning Havs nivå förändring + Landhöjning (Geologi)

Kiselmikrofossil Diatomeer (Blågröna alger) Vatten Salthalt Näringsförhållande Ljusförhållande Innehåll och användning Strandlinjeförskjutning

A soilmap is the composite of long term and short term historical events This is the soil Map of the Mälarvalley region

Det fysiska landskapet förändras alltid! Förändring är naturlig!

Ex: meandering rivers, all unregulated rivers (unless they carry very big loads of sediments) tend to meander and these meanders shift over time

Tillbaks till landskapsarkeologin

Landskapsarkeologi växte fram ur den teoretiska debatten på 90-talet Från Johnson, M (1999) Archaeological theory an introduction. Oxford, Blackwell publishing, 183

Landskapsarkeologi Landskapsarkeologi kom att växa fram under 90-talet som en motreaktion: Mot ett ensidigt fokus på ekonomi och försörjning Mot naturdeterminism Mot behandlingen av individ som styrd av ett system Mot behandlingen av landskap som värdeneutrala alla människor uppfattar landskap på olika sätt, landskapet är ett uttryck för social organisation, maktförhållande liksom kosmologi och religion Mot objektivism och instrumentalism dvs antagandet att vi bara kan bedriva vetenskap på basis av saker vi kan mäta och väga

2 olika teoretiska utgångspunkter 1. Miljö (inkl den fysiska miljön, resursutnyttjande, försörjningsmönster, bosättningsmönster och därmed ekonomi) formar sociala mönster och ideologier därför är studiet av landskapet som miljö (och system) viktigast för en förståelse av det mänskliga samhället 2. Sociala mönster och ideologier bestämmer vilka resurser man använder, var man bosätter sig och hur ekonomin utformas - därför är studiet av hur det mänskligt byggda landskapet upplevdes av den forntida människan eller hur det speglar tex maktförhållanden ideologier och ritual viktigast för en förståelse av det mänskliga samhället

Olika syn på kunskap? Landskapet som miljö Landskapet som makt & upplevelse Objektiv Subjektiv Kan vägas & mätas Måste förstås Lagbunden Oregelbunden Neutral Färgad Naturlig Ideologisk

Individ och samhälle Från Johnson 1999

Samhället består av olika individer/aktörer Och relationer mellan individer Ett samhälle kan vara organiserat på många olika sätt

Kognitivt landskapspersperspektiv Bygger på tanken att: Rumslig organisation Ritual Eller produktion av materiell kultur Är ett utryck/resultat av den världsbild och kosmologi som individerna i samhället delade Genom sociala normer som också reproduceras eller återberättas genom att struktura boplatser/ritualer/materiell kultur på ett visst sätt Ofta används analogier för att närma sig en förståelse av kosmologi

Huffmans exempel Central Cattle pattern är ett namn för den rumsliga organisation som dokumenteras i södra Afrika under tidigt 1900-tal.

Huffman fort.

Tilley, Nämforsen Ångermanälven

Tilley sätt att tolka kosmologi Tilley försöker genom att plocka isär texten i dess beståndsdelar urskilja en slags grammatik Han analyserar hur olika motiv (=ord) BÅT, ÄLG, MÄNNISKA, REDSKAP, FOTSULA, FÅGEL förekommer i förhållande till varandra Han utgår då ifrån det vanligaste motivet ÄLG och BÅT Han föreslår härmed att det finns ett underliggande binärt grammatiskt system, dvs att ett ord och det det förmedlar, ex ÄLG har sin motsats i det här fallet BÅT. Han översätter sedan dessa motsatser i större begrepp Ex: ÄLG=NATUR, BÅT=KULTUR Med hjälp av denna grammatik kommer han med en förklaring om textens underliggande mening Och använder Evenk(-isk) kosmologi (folkgrupp som lever i Sibiriens Taiga) som inspiration för att förklara bokomliggande kosmologi

Tilley, C 1991. Material culture and text, the art of ambiguity. London, Routledge, s. 110-111

Frands exempel entrance entrance kitchen chamber storage lower hall upper hall chamber Frands föreläsning

Frands föreläsning

Landskapet som makt

small farms respect the Dominate ones Structural level Frands föreläsning

Frands föreläsning Centrality

Rumslig organisation exempel på analysredskap Permanens Centralitet Differentiering Visibilitet Skala Sociala nätverk

Visibilitet och tillgänglighet Fisher 2009 kurslitteraturen, space syntax

Fisher 2009 kurslitteraturen

Här kommer jag ge exempel på hur denna metod kan användas till att närma sig en förståelse av rituella handlingar, men en liknande metod kan också användas för att tolka rumslig organisation som diskuterats ovan Handlingsteori Praxis (Ingold) Hur bygger man en plats? En boplats består ju av flera olika lager av handlingar som har byggts på över tid Börja med att utgå ifrån de handlingar som kan spåras i det arkeologiska materialet Bygg sedan upp de olika lagren från grunden för (utan tolkningar av dess betydelse eller funktion)

Vad hände? exempel från en kontext Date unknown: Building of a wood construction and deposition of cremated bone from two adult individuals, a man and a woman. Date unknown: Excavation of a pit just (A41110) north of the later mound A6092 and deposition of cremated bone. 1845-1745 BC: On site burning (A204599) of at least three individuals and a smaller mammal probably on several occasions. Probably collection of bones for deposition elsewhere. 1790-1710 BC: Burial of one individual by exhumation and deposition of another cremated individual at the same time Opening of the exhumation grave, date unknown. Possible relocation of the exhumed body or cremation of the body elsewhere. 1670-1610 BC: Burning of the area on top of the exhumation grave. Cereal grains were laid down in the fire either in the outskirts of it or when the fire had cooled down. The dates indicate that this took place an estimated 75-150 years after the initial burial (see appendix 1). Date unknown: Construction of an oval stone-setting (A36375) covering the exhumation burial. Possibly this took place in connection with the reopening of the burial and the burning of the grounds. 1630-1500 BC: The first phase in the build up of the actual mound A6092 is initiated with the deposition of human bone and fire cracked stone around and on top of the stone setting. 1610-1520 BC: Construction of a stone setting A16251 in layer A204599, 12 meters northeast of the midpoint of the mound. Deposition of cremated bone. 1520-1460 BC: Raising of stone southeast of A 6092, deposition of cremated bone in association with the stone (layer A 16241). (On the basis of typologically diagnostic amber pearls encountered, this layer could also date to late Neolithic, in which case it may be the deposition of bones from the earliest cremation events). 1490 to 1400 BC: Construction of a palisade east of the mound, deposition of burnt cereal in posts. Date unknown: Continued deposition of fire-cracked stone and human bone from a child Date unknown: Deposition of ceramic vessels Date unknown: Continued deposition of fire-cracked stone and human bone. A runner and ceramic vessels were also deposited date unknown. 1100-900 BC: Cremated bones two individuals, juveniles-adults was deposited together with a razor dated typologically to Bronze age period IV. 760-550 BC: Cremated human bone placed in the eastern part of the mound close to the kerb.

Hur tolka detta? To what degree was the act formalized? Repetitional character of practices Recurring Props Possible substitutional acts or props that attempts to mimick the norm Change in formalized practices To what degree was the act a codified social act? Who was involved? Accessibility Audibility Visibility during and after the act To what degree was the act/place separated from the activities of every day life? Props and practices that singles out the place from the domestic sphere Use and re-use of the place by community

Landskap som erfarenhet Fenomenologi (Jerpåsen, Tilley, Kim von Hackwitz) Vägar, gränser, byggnader: rörelse hur det fysiska landskapet formar rörelse Hur man ser och hör i landskapet (har ex använts i samband med tolkning av rituella platser) Platser i förhållande till varandra (i ett landskapsperspektiv) Hur en plats rumsliga organisation formar aktiviter och upplevelse

Individ och samhälle Från Johnson 1999

Individ & Samhälle Structuration theory (cf Giddens 1984) Sociala strukturer byggs bibehålls av individer och blir till social normer En individ förhåller sig aktivt till dessa sociala normer Theory of practice (cf Bourdieu 1972) Individer socialiseras in i en social grupp och uppfostras därmed i sociala normer och regler Aktörs/Social nätverksteori (cf Latour 2005) Relationerna mellan individer, eller mellan saker och individer eller individer och landskap formar/omformar varandra

Förändring Viss variation i var och hur man bygger sina hus, hur man riktar husen. Samtidigt en mkt lång Tradition i vissa bygg- Traditioner. Från detta börja Linnea Nysta i vad som är normer Man måste eller som man omedvetet följer och vad som är öppet för en spontanitet Kyrsta kontinuitet och förändring i husbyggande utifrån ett handlingsoch strukturationsteoriperspektiv. Linne Marstorp 2011

Historiska ekologier Måste förstå både dynamiken och relationerna mellan människor och människor och mellan människor och olika resurser och det fysiska landskapet Olika skalor i tid och rum Hur jobbar man med dessa olika skalor? Spårar händelser och samband genom tid

Samtidiga händelser med olika rytm Mycket långsamma händelser/processer: ex geologiska processer; formandet av en floddal, eller tillväxten av en skog (Longue duree) Långsammare händelser: formandet av ekonomier, demografi, ideologi (Conjuncture) Plötsliga händelser: torka, jordbävning, revolution, sjukdomar, politiska förändringar (event) Braudel, The history of the meditteranean sea, Annales skolan

Bourgogne Carole Crumley (2000) From garden to globe: linking time and space with meaning and memory. I: McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds.) The Way the Wind Blows: Climate, History and Human Action. New York, Columbia University Press, 193-208.

Trädgårdens historia Crumley använder många olika källor, men utifrån dessa spårar Crumley trädgårdens historia Det familjeträdgårdsbruk som kallas för Ouche en förlängning av köksträdgården går tillbaka sex tusen år i tiden Viktig för biologiska and eknomisk mångfald När romarna erövrade Gallien (numera moderna Frankrike) 52 f.kr., blev Bourgogne blev brödkorgen för det Romerska väldet; mångfalden i jordbruket minskades till förmån för en enda gröda (vete till romerska städer och armén). Svält och katastrof blev resultatet när det blev en ekonomisk och klimatisk kris. Bruket med ouchen fortsatte under denna tid och var viktigt för att bibehålla motståndskraft Idag käver EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) standardiserade lador och annan utrustning vilket innebär att bönder tvingas ta stora banklån och därför öka sina djurbesättningar och fokusera alltmer på industriell djurhållning. Ouchen idag är hotad, men vad händer när nästa kris sker? Crumley använder den historiska lärdomen för att argumentera för viktien av biologisk mångfald och att bygga motståndskraft