ARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom

Transkript

1 ARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom

2 Arkeologins olika källmaterial Materiell kultur (saker) Landskap Bilder (tex hällristningar) Texter (egyptologi, klassisk arkeologi) JORD! Ekofakter (arkeobotanik) Markkemi Landskapsprocesser

3 Kulturlager

4 Stadslager

5

6 Jmfr pres i förmiddags & temperaturmätningar, dendrokronologi mm

7 Strandlinjeförskjutning

8 Läs mer i Renfrew and Bahn (2004) Archaeology: theories, methods and practice, chapter 6

9 Ekofakter Ben Träkol Fröer Pollen Sprids med vinden. Mikroskopiska, kan bevaras i mark (ex boplatser) men vanligast är att man tar borkärnor från en närliggande sjö Kiselmikrofossil Diatomeer (=alger) och fytoliter (=växtstenar). Mikroskopiska, kan bevaras i mark (ex boplatser) men vanligast är att man tar borkärnor från en närliggande sjö Markkemi Ex fosfater som anrikas på boplatser genom exempelvis sopor

10 Sädeskorn cm Bilder från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

11 Inventeringsmetod Rumslig organisation Kemiska analyser S t t t l Stratigrafiskt redskap Användning och funktion

12 Pollen um = 0,003 mm

13 Pollenanalys Bild från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

14 Vad kan ekofakter säga arkeologin? Försörjning Omgivande miljö Säsongsutnyttjande Rumslig organisation på en plats Ex var förvarade man säden var sov man Ex (markemi) Var stallade man djuren, var fanns soporna? Social organisation på en plats Vem åt vad? Ritual, handel

15 Tell Abu Hureyra x Syrien, vid Euphrat flodens strand ,600 BC: jägar-samlar by arkeobotaniker hittade vilt korn, linser, råg, pistage tillsammans med flertal malstenar. Osteologerna hittade stora mängder gasellben Fördelningen av olika vilda växter visar att man har levt i Abu Huryra året om 8, en jordbrukarby. Odling av vete, korn, ärtor och linser. Ben av getter istället för gasell.osteologerna hittar tecken på stor belastning i människoskeletten speciellt hos kvinnorna Läs mer i Human past s

16 Guilá Naquitz Mexico, Oaxaca dalen 8,750-6,670 BC: Pollen, makrofossil, osteologi visade att man levde på höst-vinter och att man samlade en stor! mängd olika vilda växter och djur. Domesticering av majs och melon BC Mha makrofossil materialet och andra fynd kunde man rekonstruera aktivitetsområden och social organisation Läs mer i Renfrew and Bahn s

17 Sommaränge skog, Uppland Sommaränge bronsålder

18 Pollenanalys Bild från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

19 Pollendiagram

20 Vegetations och klimat historia Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

21 Formar synen på historien idag? Övning 1: Formar synen på historien idag? Tänk er att ni är representant för Sverige i FN och är med i en arbetsgrupp som tillsammans med andra länder ska skriva en rekommendation om naturvård och lokalsamhällens roll i tex naturparker. Kollegor i arbetsgruppen gör i arbetet helt skilda påståenden om människans samspel med naturen, samtliga baserad på historisk forskning: - Människan har alltid i alla tider levt över sina resurser på bekostnad av miljön Människan är en del av naturen och kan vara både en förstörande och kreativ kraft för biologisk mångfald Diskutera hur/om ni tror att dessa olika utsagor påverkar rekommendationen formuleringar och skrivning? 5 min diskussion med grannen

22 Miljöhistoria Konventionell miljöhistoria menar att det finns en ökande påverkan på miljön med ökad social komplexitet J & S: låg eller ingen alls Jordbrukande samhällen: medium Statsystem: hög Förlängningen av detta är att man menar att det finns platser som är orörda eller nästan orörda eller en ökande kultivering av landskapet Innebär att miljövården länge har försökt återskapa eller bibehålla ursprungliga miljöer För en översikt läs Goudie, A. (2006) Chapter 1. Introduction. The human impact on the natural environment. Sixth edition. Oxford, Blackwell (kopia i pärm, eller Kirch 2005 kurslitteratur)

23 Åtskillnad mellan natur och natur karta 1900 talets syn på miljövård dominerades av tanken att människan var en störning systemet och det återspeglades när man byggde naturparkerna, då man uteslöt lokala samhällen från parkerna

24 Åtskillnad mellan folk och folk Naturfolk Placeras i naturreservat (ex San folket i Kalahari, Namibia) Andra folk Som förflyttas ut ur naturreservat (ex pastoralister i Kalahari, Namibia)

25 Naturhistoria i Sverige Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

26 Kulturmiljöhistoria Sverige Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

27 Ex Afrika: Få undersökningar!

28 Gräsmarker/Savanner i världen

29 Den tidiga miljövården Dålig kunskap vad det gäller den historiska och nutida samverkan människa miljö Medveten manipulation av bilden av olika landskap, ex Afrika för att legitimera kolonisering, imperialism eller industrialisering... Liksom en dålig förståelse av hur naturens olika processer samverkar Dvs träd, buskar, gräs, boskap, elfanter, antiloper, oregelbundet regn, människa, eld mm

30 Skogen som ide om det ursprungliga och naturliga

31 Elden som miljöbov

32 Jämvikt och balans? Man antog att ekologiska system strävar efter jämvikt och balans Ett direkt samband mellan tex klimat och vegetation Man antog att i områden med tillräckligt hög nederbörd skulle det tex växa skog Lagbundenhet, dvs att det finns ett begränsat antal utvecklingsmöjligheter Om en savann/gräsmark bara fick utvecklas naturligt (dvs utan störningar från människa så skulle skogen i många gräsmarksområden växa tillbaks = Människan en störning i systemet Anledning till att skogen inte växte tillbaks var pga av jordbruk, svedjebruk och bete från dom. djur

33 Att lära sig Har savannen Gräsmarker och savanner med tillräckligt nederbörd har trots att de skyddats från mänsklig påverkan i c. 80 år inte blivit beskogade, ex Kruger National park Sydafrika

34 Madagaskar Burney (1997) Savannen har betraktats som ett resultat av odling (på bekostnad av skog). Men pollenanlyser visar att savannen existerat långt innan människor bosatte sig här (c 1000 AD) & i områden med låg nederbörd så innebar människans odling en minskning i antalet eldar (eld som annars betraktas dels som antropogen och dels som skogsförstörande)

35 Kissigidougou, Guinea (Fairhead and Leach 1996) Avskogning ett stort problem, men vad beror den på? Arkivstudier & GIS studier visar i motsats till vad man tidigare trott en sentida expansion av skog Implikationer för avverkning idag, dvs tidigare har

36 Ny ekologisk teori Systemet är inte lagbundet och det finns ingen jämvikt Dynamiska och komplexa (dynamisk equilibrium) Naturen består av ett flertal olika processer Varav en del kan vara lagbunden Andra inte systemet kan sägas vara kaotiskt Effekten av dessa processer kan vara i sin helhet lagbunden Eller att samverkan av de olika processerna är så många och olika att det inte längre finns ett direkt samband mellan orsak och verkan Systemet är komplext och måste förstås som problematiskt

37 Implikationer för miljövård Människan kan inte längre historiskt betraktas som en störning utan som ytterliggare en faktor i det naturligt evigt föränderliga landskapet Men förhållandena är annorlunda i dagens antropocene?! Man kan inte längre prata om landskap som Ursprungliga Och det blir inte heller intressant att klassificera dem som orörda, nästan orörda eller kultiverade

38 Amazonas

39 Australien Eld en nödvändig-naturlig del i landskapet Pollenanalyser visar i samband med den Europeiska kolonisationen och regleringen av bruket av eld en miljöförstöring i form av förbuskning och vilda skadliga bränder Lokala traditionella metoder för att svedja landskapet används idag

40 The Chaparral, Kalifornien

41 Samverkan människa-natur över tid Arkeologi, miljöarkeologi och paleoekologi hjälper oss att förstå samverkan människa-natur över tid Ex IHOPE (Integrated History and future of People On Earth, jmfr Paul Sinclair kommande föreläsning A3) Klimatmodeller Bosättningsmönster Mänskliga beteenden i relation till klimat och naturmiljö ex jordarter, vegetation osv Beslutsprocesser och samhälliga omställningar Mer om detta på A2 kursen!

42 Vad kan miljöhistoria säga miljövården? Historien är ett slag experimentellt lab för miljövården! Hjälper oss att förstå ekologiska processer Olika processer agerar över olika tidskalor! Dokumentation om ex vegetation sträcker sig över kortare perioder än ex ett träds livsttid Miljöförändringar kan ska långsammare än den tid vi har dokumentation över Vård av kulturlandskap Tex Bokskogar som bibehålls genom fortsatt betesbruk...eller användandet av eld i gräsmarkslandskap

43 Ex 4: Brukade miljöer

44 UNESCO kulturarv: Ölands alvar ett naturligt brukat landskap

45 Perspektiv på hållbar utveckling Vad är hållbar utveckling? Samhälle Miljö Ekonomi Arkeologi och miljöhistoria kan erbjuda perspektiv och lösningar på vad hållbar utveckling är och bör vara

46 Referenser & vidare lästips Burney D. A. (1997) Theories and facts regarding Holocene environmental change before and after human colonisation. In: Natural Change and Human Impact in Madagascar, Goodman S. M. & B. D. Patterson (eds), Washington: Smithsonian Institution Press. Ekblom A (2009). Vad har Hållbar utveckling med arkeologi att göra? (text för A4 Arkeologi & samhälle) Diamond, Jared Kollaps. How societies choose to fail or survive. London, Penguin books. Fairhead J. & M. Leach (1996) Misreading the African Landscape: society and ecology in a forest savanna mosaic. Cambridge: Cambridge University Press. Foster DR (2000). Conservation lessons and challenges from ecological history. Forest history today. Fall issue 2-11 Gillson and Willis (2004) As Earth s testimonies tell : wilderness conservation in a changing world. Ecology Letters 7, Glaser B (2007). Prehistorically modified soils of central Amazonia:a model for sustainable agriculture in the twenty-first century. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, Heckenberger M J, Russell JC, Toney JR and Schmidt MJ (2007). The legacy of cultural landscapes in the Brazilian Amazon: implications for biodiversity. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, Hughes, J Donald (2001) ). An environmental history of the world : humankind's changing role in the community of life. London, Routledge. Holling, C.S., Gunderson L.H., Ludwig D. 2001: Chapter 1: In search of a theory of adaptive change. In Gunderson, L. H. and Holling C. S., editors. Panarchy: Understanding Transformations in Human and Natural Systems. Washington, Island press. Hunt (2007) Rethinking Easter Island s ecological catastrophe, Journal of Archaeological Science 34, Kirch, P.V. (2005) Archaeology and global change, the Holocene record. Annual Review of Environmental Resource management 30,

47 Referenser & vidare lästips Pyne S, Firestick History ur The Journal of American History, Vol. 76 Nr 4 Willis, KJ, Araujo MB, Bennet K D, Figeroa-Rangel B, Froyd CA, Myers N (2007) How can a knowledge of the past help to conserve the future? Biodiversity conservation and the relevance of long-term ecological studies. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, Peiser (2005). From Genocide to Ecocide: The Rape of Rapa Nui. ENERGY & ENVIRONMENT VOLUME 16 No. 3& ) Ponting, Clive A new green history of the world. London, Vintage Radkau, Joachim (2008). Nature and Power: a global history of the environment. Cambridge, Cambridge University press Sörlin, Sverker och Öckerman, Anders (1998) Jorden en ö: en global miljöhistoria. Stockholm, Natur och kultur Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur Worster, D. (1994a) Natures Economy. A History of Ecological Ideas (2 nd edition), Cambridge, Cambridge University Press. Wu, J. and Loucks O. (1995). From balance of nature to Hierarchical Patch Dynamics: A paradigm shift in ecology. The Quarterly Review of Biology 70,