INNEHÅLL Otto Grönlund, Om brottslgheten Sverge och "Norge under kr,s- tden, - Herbert T.ngsten",'Öppen omröstnng den svenska rks- - dagfen. ^Hjälmar Haralds, Representatpnspr^blem. Överskter.. och meddelandenf I. Pojtk: Ngra arbeten'av:statsveténskap>- Hgt ntresse: utkomna under år 924> Den franska" presdentkrsén 924 och dess bakgrund. Av Knut Ty,nell. ^"Sakkunngbetänkahdet rörande Genéyeprotokollet, 'Av SjgfPd Wallengren. Ltteratur- _ gransknngar:- Gustaf Olsson, Det statsreälstslta problemet med särskld hänsyn tagen tll den Tfttsflosöflska skolan Wen'., v Anm. av Fr.edrk Lågerröth. ARG. 28 ' JULI 925 HAFT. 3 LUND - STATSVETENSKAPLIG TID.SKRIFT.S.EXPEDITION LUND DISTRIBUTÖR: C. W. K. GLEERUP ' lösnummer av.detta häfte kostar r. 3:50.
PRENUM EB ATtQNSÄNMALAN STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT kommer att under nnevarande år lksom förut nnehålla dels vetenskaplga uppsatser poltk ordet taget sn äldre och mera omfattande bemärkelse statstk och ekonom, dels "en avdelnng överskter och meddelanden, avsedd ätt hålla läsaren å jour med vad som händer och skrves å hthörande".områden, dels, slutlgen mera.ngående gransknngar av utkommande, framför allt.svensk, men jämväl, ahnån nordsk samt utländsk statsvetenskaplg ltteratur. Tdskrften vll framträda som' ett organ for ^vetenskaplg' orenterng och dskusson de ämnen, vlka falla nom v den; angvna.f^ä^env j ; - t Tdskrftens, redakton händhaves, underövernseende äv.fahlbeckska stftelsens kollegmm.(pröfe$s6rernä S, 'WÄLLENGREN, R. MALMGREN^, E.. SoMMÄRrf,* n WEIBULL och M. P:N NILSSON), närmast av professor MALMGREN-, som redaktonssekreterare och ansvarg utgvare, -< under medverkan' av, professor SOMMARIN {natonalekonom} och docenten S. WICKSELL (statstk), samt d:r J&, TYNÉLL och lektor J. E.N,ssoN KÖyerskter'.ocH meddelanden, äv'd. Poltk). ' '., * ", 'Tdskrftenuttommér söm/httlls ' 5 häften % om året, ofattande tllsammans mnst -20 ark. Prerurnératonsprset år. 0 kr. pr år. Lösa låften_ säljas mån av - tllgång,tll -ett prs av c':ä-75 öre pr ark. - Prenumeraton ka- ske antngen énor pöstverket v eller drekt hos»statsvetenskapl"g. l Tdskrfts Expedton; Lund*. >' > - Eftertryck av tdskrftens- artklar och övrga nnehåll utan angvande av kållän förbjudes:, ' :... Lund, februar 925. ;, - FAHLBECKSKA STIFTELSEN. / ; r Av Skrfter utgvna av/fahlbeckska, Stftelsen lar utkommt:.... -v v. ',-. I. SVEN HELANDER: Marx och Hegel. -Eh krtsk- stude -öv ( ér söcäl-- /'demokratsk världsåskådnng., 920; Prs kr. --,4: ' j. II. CURT WEIBULL: Lübeck och SkånernarknadénL "Studer LubeÖka r. pundtullshöcker'-öchpmrdmlskvttou 368 369 och 398 400. 922/ Prs kr.'3:50." V _ III. HALVAR G. F. SUNDBERG: Bdrag.tll frågan om besluts' verkställbarhet. enlgt kommunallagarna..924. Prs kr. 3:., IV".'ISKÄEL MYRBERG: Om tjänstemäns oavsältlghét. En redogörelse ' fö;svensk praxs. 925. Prs kr.-5: * * - -V. ERIK JlINDAHL: ATé'e^dä^ns.föTko$l-ng<.''''^gTa hatonaleköno-. mska synpunkter.. 925'. Prs kr. 3:50. ; _ '
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN. AV FIL. D:n OTTO GRÖNLUND. Vd krnnalstatstska undersöknngar måste hågkommas, att krmnalstatstkens sffror överhuvudtaget äro jämförelsevs osäkra mätare av den verklga krmnalteten. Dessa sffror påverkas nämlgen hög grad av förhållanden, om vlka man åtmnstone vssa fall cke kan äga någon säker kännedom, såsom polsväsendets större eller mndre effektvtet, de allmänna åklagarnes större eller mndre stränghet eller den större eller mndre benägenheten för åtal eller angvelse fråga om brott, som endast få åtalas av eller efter angvelse av målsägare; vdare domstolarnas olka sätt att döma, lagändrngar m. m. I varje fall är att märka, att krmnalstatstken endast behandlar en vss del av de begångna brotten, nämlgen dem, som vart föremål för åtgärd från polsmyndghet eller föranlett åtal nför domstol. På grund härav försvåras jämförelser mellan brottslgheten under olka tder och på olka platser, t. ex. på landsbygden och städerna. Dessa svårgheter ökas, när det gäller nternatonella jämförelser, då olkheterna avseende på lagstftnng n. m. särsklt göra sg gällande. Vad nu anförts, bör hållas mnnet vd studet av de sffror, som det följande meddelas. I. Om brottslgheten Sverge. Den svenska rättsstatstken och därmed även krmnalstatstken har fr. o. m. år 93 undergått en omorgansaton, vlket gör, att uppgfterna före resp. fr. o. m. nämnda år cke alltd äro fullt jämförbara.. Den äldre svenska krmnalstatstken ndelade brotten grövre bott, rngare brott och förseelser, men har denna Statsoetesltaplf Tdskrft 025. N. F. *
202 OTTO GRÖNLUND ndelnngsgrund, vlken saknade motsvarghet gällande lag, numera övergvts. Dubbelräknngar med hänsyn tll antalet sakfällda personer förekommo tdgare stor utsträcknng, det att personer, som ett och samma mål dömts för brott av mer än ett slag, statstken redovsades vd varje frågakommande slag av förbrytelse. Det krmnalstatstska materalets beskaffenhet möjlggör numera, att frågavarande dubbelräknngar helt och hållet undvkas, det att utom räknngen av brotten företages en särskld räknng av antalet därför tlltalade resp. sakfällda personer. I»förhandlngar vd svenska krmnalstförenngens årsmöte Stockholm år 93» lämnade överdrektören L. W de en redogörelse för krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge under de då senast förflutna årtondena t. o. m. år 90. Denna redogörelse avslutades med följande ord:»krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge, för så vtt de kunna bedömas efter krmnalstatstkens sffror, vsa obestrdlgen flera avseenden en tllfredsställande bld. Mnskad krmnaltet bland kvnnorna, sjunkande återfallsfrekvens, allmänhet avtagande antal brott mot enskld person och mot egendom äro ju synnerlgen glädjande företeelser. De mörka punkterna äro brotten mot offentlg myndghet och sedlghetsbrotten. De förstnämnda tyckas vsserlgen för tllfället hava nått sn höjdpunkt, men beträffande sedlghetsbrotten synes däremot stegrngen fortgå med snarast ökad hastghet». I det följande är det mn avskt att söka gva en översktlg framställnng av växlngarna brottslgheten Sverge under den egentlga s. k. krstden, vlken här räknats från och med år 94 t. o. m. år 920, detta under jämförelse med de tendenser brottslgheten, som konstaterats under närmaste föregående år och årtonden. Vd undersöknngen hava brotten mot strafflagen ndelats tre huvudkategorer: brott mot staten, brott mot enskld person och brott mot egendom. Såsom brott mot staten hava räknats bl. a. relgonsbrott, brott mot offentlg myndghet, brott ämbete, frdsbrott, äktenskapsbrott, våldtäkt, sedlghetsbrott, djurplåger samt fyller. Såsom brott mot enskld person hava räknats mord, dråp och annan msshandel, falsk angvelse och annan ärekränknng m. m. och.såsom brott mot egendom mordbrand och annan skadegörelse, stöld, snatter och rån, bedräger, åverkan m. m. Tll sst-
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 203 nämnda slag av brott hava jämväl förts förfalsknng och mened. De sakfällda personerna åter hava bl. ä. uppdelats med hänsyn tll de straff, som de ådömts, tre huvudgrupper, allteftersom de dömts tll straffarbete (eller dödsstraff), annat urbota straff eller böter. A. Brottslgheten, a) I hela rket. En sammanställnng av antalet brott mot strafflagen av olka slag för vlka personer sakfällts, på mllon av medellölkmängden, har gjorts dagrammen 4 (sd. 206 207, 2.0 och 2) samt tab. I och II, vlka sstnämnda avse dels åren 89= 920 femårga medeltal, dels även vart och ett av åren 9 920 för sg. TAB. I. 89-95 896-00 90-05 906-0 9-5 96-20 Brott mot strafflagen: 9553 2032 2422 3678 3642 908 Brott mot staten (utom fyller) 2468 2782 2690 2879' 2867 254 Relgonsbrott. 36 23 22 8 20 27 Brott mot offentlg myndghet 536 663 748 778 746 490 5 60 53 675 77 408 37 8 5 30 95 54 Våldtäkt 2.0. 3.0 3.0 2.6 3.6.0 4.3 5. 3.6 2.9 2.8 2.6 6.7 8.9 8.6 0.5 2.3 4.5 46 '55 49 52 ' 44 33 Djurplåger 72 28 79 95 58 0 Brott ämbete 7 5 3 5 4 4 5535 7662 824 9348 9466 55 89 925 855 800 654 420.7 2.3.5 l. 0.9.0 6.2 8.0 6.3 5.0 3.2.9 Barnamord, fosterfördrvnng o. d. 3.2.4 0.7 0.4 0. 9.8 Andra msshandelsbrott 77 780 724 683 550 33 Brott mot annans frhet (utom våldtäkt) 7.5 8.0 0.2.8. 3.4 3.4 Falsk angvelse o. annan ärekränknng 45 5 02 89 86 73 659 663 663 65 655 933 26 22 23 25 25 39 6.0 4.5 3.8 2.9 3.6.6 Mordbrand 5.4 4.0 3.6 2.0 2.7.6 Annan skadegörelse 6 67 57 50 53 49 Stöld 252 252 272 275 296 485 Snatter o. rngare delaktghet stöld 26 24 26 22 22 222 Rån 2.4 2.9 2.0 3.0 0.7 2. Bedrägerbrott och -förseelser 69 88 8 88 76 68 9.4 7.5 8.8 7.5 9.4 3.4 Åverkan m. m 02 9 86 76 67 6 För åren t. o. m. 90 de för brott sakfällda personerna med vssa dub belräknngar; för de följande åren antalet brott, för vlka personer sakfällts.
204 OTTO GRÖNLUND Av sffrorna den första tablån framgår, att fyllerfrekvensen oavbrutet tlltagt utom under den ssta femårsperoden, då den stället kraftgt avtog, samt att frekvensen av övrga brott mot staten, vlken före krstden vart jämförelsevs konstant, jämväl avtagt under den ssta femårsperoden. Brotten mot enskld person vsa en bestämd tendens tll mnsknng antal, vlken mnsknng fortgått så smånngom. Egendomsbrotten, vlka före krstden vart jämförelsevs konstanta, hava därefter tlltagt antal, särsklt under den ssta femårsperoden. Huru förhållandena gestaltat sg under varje särsklt år av toårsperoden 9 920, synes av tab.ii. Brotten mot offentlg myndghet hava t. o. m. år 93 ökats oavbrutet, men därefter nedgått avsevärt antal jämbredd med nedgången fyllerfrekvensen. Nedgången fortgck t. o. m. år 98, då mnmum uppnåddes, varefter stegrng åter nträdde. Berörda mnsknng frekvensen av brott mot offentlg myndghet är anmärknngsvärd betraktande av den bestämda tendens tll öknng antalet dylka brott, vlken förut framträtt. Oljud, förargelseväckande beteende m. fl. förseelser hava före krstden regel jämväl tlltagt antal t. o. m. år 93, varefter en mnsknng nträdde under de följande åren, med undantag endast för år 96. Sedan mnmum uppnåtts år 98, vdtog åter stegrng frekvensen av dessa förseelser, lksom av fyllerfrekvensen. Den allt sedan början av 900-talet fortgående glädjande mnsknngen frekvensen av andra frdsbrott än de nyssnämnda (hemfrdsbrott m. fl.) har jämväl fortgått under krstden. De grövre sedlghetsbrotten (otukt m. m.) hava under den senaste toårsperoden, lksom under de närmast föregående, ökats ej obetydlgt antal, varvd särsklt åren 98 920 förete höga sffror. De rngare sedlghetsbrotten (sedlghetssårande handlng m. m.) hava däremot avtagt antal under det ssta årtondet, det att frekvensen av dessa brott var särsklt låg år 98 och närmast föregående år. Även djurplågerfrekvensen har nedgått, särsklt under de allra senaste åren. Denna nedgång, lksom nedgången frekvensen av vssa andra här ovan nämnda brott mot staten, torde helt (Forts..sd. 208).
TA B. II. 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Brott mot strafflagen 3338 4827 4903 2949 292 478 622 6344 9266 869 Brott mot staten (utom fyller) 2590 2993 37 290S 2672 2679 609 327 289 2969 6 23 20 5 29. 68 3 8 0 9 739 776 79 746 675 63 363 300 499 674 490 82 205 849 676 730 987 796 467 2055 96 03 98 97 82 70 4 39 48 74 Våldtäkt 2.7 4. 5.0 4.2 2. 2.4 2. 0.5 0.9 3. 2.2 3.4 3.7.8 2.8 2.6 2.6 2.9 2.6 2. Grövre sedlghetsbrott 4.4 0.7 4.6.3 0.4 4. 8.5 7.7 5.8 6. 49 47 45 43.37 42 25 8* 35 44 65 93 66 26 42 25 35 9 93 78 Brott ämbete 6 2 3 5 6 2 4 6 8 3 9259 0205 0480 8987 847 7656 3275 307 576 7825 Brott mot enskld person 752 87 657 545 500 507 330 329 436 497 l. 0.6.6 0.7 0.2. 0.9 2. 0.7 0.7. Dråp 2.0 3.4 3.9 2.5 3.9 2..9 2.9 2. Barnamord, fosterfördrvnng o. d..4 9.3 9.3 9.5.2 5.0 ' 9.9 5.0 8.2. 648 69 548 454 43 4 255 240 338 40 Brott mot annans frhet (utom våldtäkt) 2.5 3.9' 4. 4. 2.3 2.8.,2.9 2.4 3.4 5. Falsk angvelse o. annan ärekränknng 87 09 90 74 69 75 58 80 84 66 737 82 595 509 603 636 908 67 925 578 23 29 23 23, 25 8 32 (59 5 25 4.9 3.2 3.4 2.5 3.5.2 2.6 0.9 2.4. 3.0 2.5 2.7 2.8 2.8 2.4 0.3.2 2.. 47 52 47 50 68 58 43 47 45 54 Stöld 348 '399 260 27 254 300 500 903 443 262 Snatter o. rngare delaktghet stöld 5 2 34 93 26 37 224 426 228 09 Rån.3 0.7 0.5 0.4 0.7 0.9.0 2.6.9 4. 99 4 59 57 54 57, 57 94 74 57 Brott konkurs 3.4 8.4 8.9 G.9 0.0 6. 3.6.7 2.7 2. 82 82 56 56 59 55 44 72 ' 75 6
206 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM. Antal brott mot strafflagen Sverge A. Hela rket. 89/95 896/00 90l/05 90G/0 9/5 96/20 B. Landsbygden. 89/95 896/00 90l/05 906/0 9/5 96/20 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 000 0000 t / t / / / v 9000 8000 2000 Brott mot staten (utom fyller). Fyller. Brott mot enskld person. Brott mot egendom.
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 207 på mllon av medelfolkmängden åren 89 920. C. Städerna. 89/95 896/00 90l/05 906/0 9l/lö 96/20 89/95 896/00 90l/05 906/0 9l/lo 96/20 / N / / / f t l l l För åren 89 90 antal sakfällda personer med vssa dubbelräknngar.
208 OTTO GRÖNLUND vsst kunna sättas samband med den samtdgt försggående nedgången fyllerfrekvensen. Fy/ZeWfrekvensen har under de senaste årtondena ökats oavbrutet och ganska hög grad. Med krstdens nträde började emellertd år 94 frekvensen sjunka, vlken sänknng fortgck t. o. m. år 98, varefter densamma åter steg. Den starka nedgången fyllerfrekvensen, särsklt åren 97 och 98, förorsakades tll stor del av den statlga restrktonspoltken fråga om utmnuterng av brännvn och utskänknng av vn och öl, vlken under nämnda år skärptes. Sedan krstdsrestrktonerna upphört, har fr. o. m. år 99 det ndvduella kontrollsystemet (med motbok), vlket förut tllämpats vss utsträcknng, gällt hela rket vd försäljnng av rusdrycker. Medan alkoholkonsumtonen Sverge medeltal för åren 906 90 uppgck tll 5,o lter per nvånare och under åren 9 95 tll 4,T lter, sjönk den under åren 96 920 ned tll 2,4 lter per nvånare. Sänknngen frekvensen av fyllerförseelser m. fl. förseelser blev emellertd ej länge bestående, det att redan under åren 99 Och 920 en höjnng återgen nträdde. Tll denna höjnng" bdrogs hög grad den nu begynnande olaglga brännvnshanterngen (lönnbrännng) ävensom den olovlga nförseln av rusdrycker. Trots höjnngen var fyllerfrekvensen år 920 dock betydlgt lägre än under åren närmast före krstden. Frekvensen av mord och dråp har under de senaste årtondena vsat en tendens tll nedgång. Någon ändrng härutnnan har cke nträtt under krstden. Ej heller har, åtmnstone att döma av de här ovan meddelade sffrorna, frekvensen av barnamord, fosterfördrvnng och lknande brott under krstden regel stgt. Andra msshandelsbrott än de förut nämnda hava regel nedgått antal under de ssta årtondena. Denna nedgång fortfor under krstden, påverkad av den samtdgt skeende nedgången fyllerfrekvensen, t. o. m. år 98, då mnmum nåddes, varefter emellertd stegrng vdtog under de båda påföljande åren. Brott mot annans frhet vsa under krstden en tendens tll mnsknng antal. Även frekvensen av ärekränknngsbrotten (nb. falsk angvelse) sjönk under krstden, lksom under åren därförut. Då vssa av dessa brott endast
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 209 få åtalas av eller efter angvelse av målsägaren, kan mnsknngen emellertd bero på mnskad processlystnad. Antalet förfalsknngsbrott var under vssa av krstdsåren synnerlgen högt, vlket däremot åtmnstone under den kulmnerade krstden ej var fallet med menedsbrotten och ej heller med mord-' brand och andra skadegörelsebrott. Även åverkan m. m. vsade en tendens tll nedgång frekvensen under krstden, vlken tendens redan tdgare framträtt.. Denna mnsknng kan emellertd, lksom mnsknngen antalet ärekränknngsbrott, bero på mnskad processlystnad. StöWfrekvensen vsade redan före krstden en tendens att vss mån tlltaga, medan snaffewfrekvensen länge vart det närmaste konstant. Under åren t. o. m. 98 steg därefter fre : kvensen av tjuvnadsbrotten tll en förut oanad höjd under nflytande av krstdsförhållandena. Sedan maxmum uppnåtts sstnämnda år, nträdde en tllbakagång under de båda därpå följande åren, så att stöldfrekvensen år 920 t. o. m. något understeg 96 års sffra. Rån vsar under krstden allmänhet låga sffror utom år 920. Antalet bedrägerbrott (utom konkurs) steg avsevärt under år 98. Antalet konkursbrott däremot, vlka stå nära samband med konkursernas antal, sjönk regel t. o. m. år 98, då konkursfrekvensen under krstdens högkonjunktur allt mer avtog. Då konkursfrekvensen under de båda därpå följande åren åter började att något stga, följde även frekvensen av konkursbrotten med. Lksom tjuvnadsbrotten tlltogo även under krstden oavbrutet antal förseelserna mot de s. k. krstdsförfatlnngarna. Sedan maxmum uppnåtts år 98, avtog även frekvensen av dessa förseelser högst väsentlgt, så att de år 920 endast utgjorde en rnga del av hela antalet brott. Även antalet brott mot krgslag steg under de år världskrget pågck hög grad med anlednng av den långvarga tjänstgörngen för de värnplktga samt moblserngen och neutraltetsvakten, men avtog under de därpå följande åren återgen. I tab. III (sd. 2) lämnas uppgfter om. antalet brott mot andra lagar än den allmänna strafflagen, beräknade på mllon av medelfolkmängden under resp. år. Beträffande snatterförseelserna kan förändrngen antal under år 98 någon mån bero på den samma år vdtagna lagändrngen kap. 20 mom. 2 S. L., (höjnng av värdet av det tllgrpna föremålet, för att tllgreppet skall anses som snatter, från förut högst 5 kr. tll nu högst 30 kr.)
20 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM 2. Antal brott mot offentlg myndghet, oljudsförseelser m. m. samt msshandelsbrott Sverge på 'mllon av medelfolkmängden, åren 9-920. DIAGRAM 3. Antal fyllerförseelser Sverge på mllon av medelfolkmängden, åren 9 920. 3800 3400 9 2 3 4 5 6 7 8 9 20 9 2 3 4. 5 6 7 8 9 20 / ( I f / / t» l ( v l X 600 / / 400 200 000 800 V / t»=> = ss: «t 4 N Oljudsförseelser m. m. Brott mot offentlg myndgh. ;=» Msshandelsbrott. Fyller.
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 2 DIAGRAM 4. Antal tjuvnadsbrott o. s. k. krstdsförseelser Sverge på mllon av medelfolkmängden, åren 9 920. OC SD L> C ** C OHIO» O CE IO CO H» 9 2 3 * U 5 6 7 8 9 20 r> M h M!-< CI l> IH CI I-T CD OJ IN H O CO CO 00 CI IN IR,!M O CI T- T>> CM CN h IO y t. 4 // l II l lì l l ; l ù l l w l n II l l l l II ; l v l l ' / t K l lì lì l l l l II r IL V CO, CO R- CD T-H CD 'u 'C 0 0 55 J> C? 3 Js 2? IH! H 5 < CN O 00 I-H H n CO ^ CC I-I O c *0 C C E «*- ~ t Q «? 'S'È c g 7 2= c 2 <2 - S> 5 ^ a < Tjuvnadsbrott. = = = = S. k. krstdsförseelser.
22 OTTO GRÖNLUND b) På landsbygden-och städerna. Det har framhållts, att en öknng brottslghetssffrorna för hela rket cke med nödvändghet behövde häntyda på en verklg öknng krmnalteten, utan kunde vara en följd av befolknngens sammanträngande tll städer och stadslknande samhällen, där åtmnstone vssa brott regel pläga bevras mera effektvt än på den egentlga landsbygden. Tll följd av den relatvt starka tllväxten av städernas och de stadslknande samhällenas befolknngar kan det nträffa, att en öknng brottslghetssffrorna för hela rket cke motsvaras av en öknng för landsbygd och städer (med egen jursdkton) tagna för sg. Och även orm en öknng nträtt på landsbygden (nb. städer under landsrätt), kan delta möjlgen förklaras av tllkomsten av tättbebyggda samhällen med ordnat polsväsen, sådana som städer under landsrätt, köpngar och muncpalsamhällen.. Det torde på grund härav cke sakna ntresse, att brottslghetsfrekvensen på landsbygden och städerna särsklt belyses. På mllon av medelfolkmängden kommo särsklt för landsbygd och städer fråga om brotten mot strafflagen, fördelade vssa grupper, följande brottslghetssffror (se även dagram ): TAB. IV. 89 95 896 00 90 05 906 0 9 5 96 20 Brott mot straf/lage ; : 2. Brott mot staten (ut- Lb. 725 926 943 070 82 858 St. 9758 05 8849 8582 7747 5604 Lb. 682 955 00 300 740 45 [St. 25864 34245 33307 34855 3770 70 Brott mot enskld Lb. 493 53 472 433 368 256 person St. 2585 2429 2204 959 470 855 Lb. 393 388 367 355 422 665 Brott mot egendonv St. 739 750 808 585 69 2438 Fyllerfrekvensen har, lkhet med frekvensen av andra brott mot staten, under krstdlen mnskats såväl på landsbygden som städerna, lksom fallet var hela rket. Men medan denna mnsk- 2 WDELL, krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge, 93. För åren 89 90 antal sakfällda personer med vssa dubbelräknngar'.
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 23 nng under 900-talet före krstdens början på landsbygden hade föregåtts av en öknng, hade den däremot städerna föregåtts av en mnsknng (med vssa undantag beträffande fyller), öknngen på landsbygden före krstden kan emellertd mycket väl förklaras av sådana orsaker, som nyss framhållts. Beträffande brotten mot enskld person kan konstateras, att den mnsknng frekvensen såväl före som under krstden, vlken ovan anmärkts gälla för hela rket,, har sn motsvarghet såväl på landsbygden som städerna. Beträffande slutlgen egendomsbrotten hade före krstden mnsknng nträtt på landsbygden och under peroden 906 90 jämväl städerna. Denna mnsknng förbyttes under den kulmnerande krstden en avsevärd öknng såväl på landsbygden som städerna, vlken öknng huvudsaklgen var en följd av den då förhärskande stöldepdemen. Av vad här ovan sagts, torde man måhända kunna göra sg en föreställnng om de vktgaste av de förändrngar, som under krstden nträffade på landsbygden och städerna frekvensen av olka huvudgrupper av brott, jämförelse med tdgare rådande förhållanden. TA B. v. 89 95 896 00 90 05 906 0 9 5 96 20 Dömda tll: Dödsstraff el. straffarbete Annan urbota bestraffn. Böter Summa 345 84 444 356 > 22 44 364 250 4467 372 229 5846 380 230 6568 730 205 404 973 469 508 6447 778 4976 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Dödsstraff el. straffarbete Annan urbota bestraffn. 359 204 6220 40 207 7363 43 264 8020 344 240 5852 384 229 5403 443 78 5037 704 222 0783 379 285 85 690 78 4753 43 63 7730 Summa 6783 797 8697 636 606 l565s ll709 355 l582 8324
24 OI'IO GRÖNLUND lì. Sakfällda personer och ådömda straff, a) I hela rket. På mllon av hela medelfolkmängden utgjorde antalet för brott (utom mot krgslag) sakfällda personer rket, fördelade efter huvudsaklga arten av ådömt straff, det antal, som framgår av tab. V (sd. 23) under där angvna år (se även dagram 5, sd. 25). Att döma av där meddelade sffror för de olka femårsperoderna synes en ej obetydlg öknng brottslgheten överhuvudtaget så smånngom ha ägt rum t. o. m. den näst ssta peroden, varefter under den ssta peroden en avsevärd mnsknng nträdde. Granskar man närmare sffrorna, fnner man, att denna öknng före krstden emellertd huvudsaklgen beror på en öknng av de tll böter dömda, medan de tll straffarbete dömda endast ökats helt rnga grad. Med krstdens nbrott blev förhållandet det motsatta: antalet tll böter dömda mnskades avsevärt, medan antalet tll straffarbete dömda stället betydlgt ökades. Den ljusnng, som nedgången brottslgheten överhuvudtaget under krstden sålunda kunde anses nnebära, hade en mörk baksda, det att de grövre brotten, särsklt stöldbrotten, tlltogo stor utsträcknng. Mnmum av antalet tll böter dömda personer nträffade år 97, varefter stegrng nämnda antal åter ägde rum. Maxmum av antalet tll straffarbete dömda nträffade år 98, varefter mnsknng härutnnan kan konstateras. b) På landsbygden och städerna. På mllon av landsbygdens resp. städernas medelfolkmängd kom det tab. VI (sd. 26) angvna antal för brott (utom mot krgslag) sakfällda personer (se även dagram 6, sd. 28), fördelade efter straffen, på landsbygden resp. städerna under där angvna år. De här meddelade sffrorna kunna vara av ntresse, när det gäller att närmare belysa bl. a. vad mån frekvensen av de grövre brotten vart tlltagande redan före krstden och vad mån frekvensen av bötesförseelserna ökats eller mnskats. Man fnner, att relatva antalet tll straffarbete dömda personer under 900-talet före krstden vart underkastad en avgjord mnsknng städerna och att även på landsbygden en vss tendens tll mnsknng framträtt. (Forts. sd. 27).
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 25 DIAGRAM 5. Antal sakfällda personer, fördelade efter ådömda straff, Sverge på mllon av medelfolkmängden. Åren 89-920. Åren 9-920. 89/95 898/00 90l/05 906/0 9/5 96/20 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 / / / / / / / / / v 8000 6000 2000 000 / / / / / /' v. * V' ". / / / / / / / t! f / / /' /' 0000 9000 4000 3000-000 Dömda tll: - För brott (utom mot krgslag). Dödsstraff el. straffarbete. Fängelse el. annat urbota Böter. straff. I
TAB. VI. 89- -95 896-00 90 05 906--0 9 5 96 20 Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng {stäcer'' {städer' (Landsb. B o t e r : - { S t ä d e r Landsb. Städer 88 90 79 74 80 375 004 993 07 00 960 672 4 47 59 40 55 2 475 507 572 53 448 428 4070 4598 4645 4974 604 632 42320 50568 4905 50298 47088 3455 4372 4935 4983 5288 6376 C87 43805 52068 50694 582 48496 3665 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete {stfder >-,.,... /Landsb. Ångan urbota bestraffnng Städer B o t e r (Landsb. {Städer Landsb. Städer 70 88 20 62 77 205 32 764 384 200 94 040 024 86 96 088 73 3005 499 037 9 25 92 64 74 0 3 72 08 04 459 452 472 454 384 362 53 585 366 36 572 G06 665 6054 5763 699 5794 6322 6647 6640 4795 567 5085 43658 42245 38964 2439 26469 3689 46730 6007 6374 7008 6380 64 654 6228 7258 739 6944 49324 52659 5237 44973 43590 4044 263S3 30059 38054 480S3
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE. OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 27 Detta, fast motsvarande sffror för hela rket, såsom nyss-nämndes,* utvsade "en låt vara obetydlg öknng under samma td. Under krstden däremot har den öknng, som sffrorna för hela rket utvsade, antalet tll straffarbete dömda personer, såsom var att vänta, motsvarats av en öknng nämnda antal såväl på landsbygden som städerna. Beträffande relatva antalet tll böter dömda personer fnner man, att före krstden öknng nträtt på landsbygden, såsom sffrorna för.hela rket även utvsade. I städerna har däremot under 900-talet före krstden nämnda antal nedgått (utom! under åren 906 90). Under krstden vsar antalet tll böter dömda en avsevärd mnsknng städerna, men däremot alltjämt öknng på landsbygden. Motsvarande sffror för hela rket vsa, såsom nyss nämndes, under krstden lkaledes på en avsevärd mnsknng. Den alltjämt, även under krstden, fortgående öknngen frekvensen av bötesförseelserna på landsbygden torde tll en del kunna förklaras, på sätt här ovan framställts, av tllkomsten på landsbygden av orter av stadslknande natur med effektvare polsbevaknng än på landsbygden övrgt. Under krstden torde även det relatvt taget stora antalet s. k. krstdsförseelser på landsbygden hava bdragt att höja nyssnämnda frekvens där. Tll följd av ovan påpekade förändrngar brottslgheten på landsbygden och städerna har så smånngom en vss utjämnng av motsatsen dem emellan nträtt, vlket torde framgå av här nedan anförda sffror: under åren 90 905 utgjorde relatva antalet sakfällda på landsbygden 9,8 % av relatva antalet sakfällda städerna, vlket procenttal åren 906 90 steg tll 0, 2, åren 9 95 tll 3, och åren 96 920 tll 8, 6. : c) De sakfällda, fördelade efter kön. Antalet för brott sakfällda män (sakfällda för brott utom mot krgslag) resp. kvnnor, fördelade efter huvudgrupper av straff, utgjorde på mllon män resp. kvnnor det antal, som framgår av tab. VII (sd. 29; se även dagram 6) under där angvna år. Brottslgheten bland kvnnorna är Sverge överhuvudtaget ganska rnga jämförelse med brottslgheten bland männen. Belatva antalet sakfällda kvnnor utgjorde % av relatva antalet (Forts. sd. 220). Slalsvetemlalr Tdskrft )25. N. F. 5
28 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM 6. Antal sakfällda personer på landsbygden och städerna samt antal sakfällda män och kvnnor hela Sverge på mllon av medelfolktnängden, åren 89 920. 89/95 896/00 }90l/05 906/0 9l/l5 96/20 50000 48000 46000 44000 t t V 60000 4S000.46000 44000 4.2000. 40000 38000 t v 42000 40000 38000 36000 36000 34000 32000-30000 28000 26000 / / * r N 34000 32000 30000 28000 26000 24000 22000 f 24000 22000 20000 20000 SO00 8000 6000 6000 4000 000 2000 2000 O000 0000 8000 8000 6000 6000 4000 4000 2000-0 2000 0 Sakfällda personer: Landsbygd. Släder. Män. Kvnnor. För brott (utom mot krgslag).
TA B. VII. 89--95 896 00 90 05 906--0 9-5 96 20 Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng.. Böter Summa M. 62 642 67 687 698 345 Kv. 95 84' 7 72 76 38 M. 352 426 485 44 44 373 Kv. 25-27 27 27 29 44 M. 2993 27349 27986 30744 32074 269.02 K v. 525 555 588 63 732 685 M. 22057 2847 29Í42 3872 3323 2S620 Kv. 645 666 686 72 837 867 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng... Böter M. 665 734 768 626 697 8 304 258 260 770 Kv. 67 83 73 75 83 90 29 225 42 05 M. 386 394 57 455 436 33 :393 527 38 297 Kv. 29 28 23 34 3 3 58 53 44 34 M. 3480 33697 34830 30503 29900 293 20393 22035 2825 3469 Kv. 632 737 935 833 524 534 564 2069 768 457 M. 3253 34825 365 3584 3033 30273 22090 2543 2982» 35686 Summa Kv. 728 848' 203 942 638 655 75 2347 954 596
220 OTTO GRÖNLUND sakfällda män under de femårsperoder, som omnämnas tablån å föregående sda resp.: 7, 2, 5, s, 5, 8, 5, d, 5, 0 och 6, 5. Av sffrorna tablån framgår, att före krstden relatva antalet sakfällda män vart oavbrutet stgande och att detsamma även gäller om relatva antalet sakfällda kvnnor, ehuru långt mndre grad. För såväl män som kvnnor berodde -öknngen på en öknng antalet tll böter dömda och för männen jämväl på en öknng antalet tll straffarbete dömda. För kvnnorna däremot framträdde en tendens tll mnsknng antalet tll straffarbete dömda. Då öknngen antalet sakfällda män före krstden sålunda var långt kraftgare än öknngen antalet sakfällda kvnnor, blev följden, att en förbättrng nträdde för kvnnorna jämförelse med männen fråga om brottslgheten, vlket torde framgå av nyss anförda procenttal. Under krstden däremot förändrades läget tll kvnnornas nackdel. Antalet sakfällda män mnskades avsevärt, beroende på en mnsknng antalet tll böter (huvudsaklgen för fyller m. fl. förseelser) dömda, ehuru antalet tll straffarbete dömda ökades. Antalet sakfällda kvnnor däremot ökades alltjämt, ehuru obetydlgt, beroende på en öknng antalet tll straffarbete dömda, ehuru antalet tll böter dömda mnskades. Medan under åren närmast före krstdens början endast 5 å 6 sakfällda kvnnor kommo på 00 sakfällda män, kommo under krstden 6 å 7 sakfällda kvnnor på samma antal män. En förbättrng nträdde emellertd återgen kvnnornas läge under de båda ssta åren. d) Ungdomsbrottslgheten. Av hela antalet för s. k. grövre brott sakfällda personer med uppgven ålder voro under 2 år gamla, procent: 90 05 25,7, 906 0 24, 9 och 9 2 2',. Av hela antalet under åren 97 920 för brott sakfällda personer, vlka upptagts straffregstret, voro medeltal för dessa år 39,4 % under 2 år gamla l. En vss förbättrng brottslgheten bland personer under 2 år, jämförelse med brottslgheten bland de äldre, synes sålunda hava vart på väg att nträda före krstden. Att läget för dessa unga personer För åren 93 6 saknas motsvarande uppgfter.
OM BROTTSLIGHETEN SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 22 däremot allvarlgt försämrats under krstden, är uppenbart, men av ovanstående sffror kunna några säkra slutsatser, vad mån så skett, cke dragas. Procenttalen för åren före krstden, vlka, avse endast de för s. k. grövre brott sakfällda, äro nämlgen ej fullt jämförbara med det för krstden ovan meddelade procenttalet, vlket avser de straffrégsfret upptagna sakfällda personerna. Av den offcella statstkens berättelser om brottslgheten för åren 97 920 framgår, att brottslgheten överhuvudtaget under dessa år var relatvt störst bland 8 2-årngarna, men därefter regel avtog för varje högre åldersklass, vlket gällde såväl för män som för kvnnor. Brottslgheten bland 5 8-årngarna var lägre än bland 8 25-årngarna, men högre än bland dem, som voro 25 år och mera. I nedanstående tablå hava sammanställts uppgfter angående brottslgheten bland 5 8-årngar under åren 95 920. Antalet sakfällda personer nom dessa åldersklasser hava beräknats på 00,000 av medelfolkmängden nom motsvarande åldersklasser av befolknngen, varjämte deras brottslghetstal omräknats tll procent av de äldres! TAB. VIII. År 5 8-årngars brottslghetstal I % a v de äldres brottslghetstal M. Kv. Summa M. Kv., Summa 95 39.0 35.8 80.0 40.7 0.4 45.9 96 400.0 37. 22.6 47. 03. 52.2 97 858. 79.0 474.9 4.9 58.0 23.9 98 445.9 08.5 788. 48.5 52.0 56.6 598.7 64.9 335.9 83.0 20.9 89.9 920 243.3 40.0 43.3 34. 07.2 40.8 96--20 ' 707.7 65.8 392.0 88.7 32.7 96. Av sffrorna tablån framgår, att de 5 8-årga såväl männens som kvnnornas brottslghet avsevärt steg t. o. m. år 98 såväl och för sg som förhållande tll brottslgheten bland de äldre (utom beträffande kvnnorna sstnämnda avseende år 98), varefter en tllbakagång nträdde nyssnämnda båda avseenden. Stegrngen de mnderårgas brottslghet under krstden förorsaka-
222 OTTO GRÖNLUND des framförallt av en stegrng antalet egendomsbrott (stöld och snatter m. m.). I medeltal för femårsperoden 96 920 var de mnderårga männens brottslghet lägre än de äldre männens, medan beträffande kvnnorna förhållandet var det motsatta. Skllnaden mellan männens och kvnnornas brottslghet var dock även beträffande de mnderårga alltjämt synnerlgen stor. e) Återfall brott. Av hela antalet för s. k. grövre brott sakfällda personer voro förut straffade för sådant brott, procent: 90 05 28, 5, 906 90 27,5 och 9 92 25, 9. Särsklt för kvnnorna voro motsvarande sffror: 22,6, 7,5 och 4,8. Av hela antalet under vart och ett av åren 97 920 sakfällda personer, vlka upptagts straffregstret, voro förut straffade procent: 97 26, s, 98 28, 0, 99 34, 0 och 920 38,8 x. Särsklt för kvnnorna voro motsvarande sffror: 2,8, 3,5, 8,o och 9,7. Ehuru ovanstående resp. serer av procenttal cke äro fullt jämförbara med varandra av samma skäl, som förut anförts, är det dock uppenbart, att återfallsprocenten före krstden vart fallande, medan densamma under krstden börjat stga och tll sst stgt högst väsentlgt. Särsklt under de båda ssta åren var återfallsprocenten synnerlgen hög, vlket torde fnna sn förklarng av bl. a. den starka stegrngen antalet för tjuvnadsbrott sakfällda personer under de närmast föregående åren. * De det föregående konstaterade utvecklngstendenserna krmnalteten Sverge före krstdens nbrott hava sålunda under krstden hög grad förändrats. Förändrngarna hava gått dels ogynnsam, dels även gynnsam rktnng. De mörka punkterna under krstden voro bl. a. stegrngen antalet egendomsbrott (särsklt stöld och snatter), krstdsförseelserna m. m. och den alltjämt höga frekvensen av vssa sedlghetsbrott, vdare den ökade brottslgheten jämväl bland kvnnorna och bland de mnderårga samt den stgande återfallsfrekvensen. De ljusa punkterna åter voro bl. a. För åren 93 96 saknas motsvarande uppgfter om återfall brott.
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 223 den starka'mnsknngen fyllerfrekvehsen samt den samband därmed stående nedgången frekvensen av brott mot offentlg myndghet och av vssa andra brott mot staten ävensom den fortsatta nedgången frekvensen av brott mot enskld person. Dessa förändrngar brottslgheten under krstden dels ogynnsam, dels gynnsam rktnng blevo emellertd cke länge bestående, utan skedde redan under åren 99 och 920 flera avseenden en återgång mot de tdgare förhållandena. De följande årens krmnalstatstk, vlken ännu cke förelgger färdg, kommer att utvsa, vad mån denna återgång då blvt fullständg eller cke. Det saknas emellertd cke anlednng att hoppas, ätt frekvensen av vssa brott, vlken före krstden var jämförelsevs hög, men under krstden sjönk, bl. a. frekvensen av fyller och vssa andra brott mot staten, särsklt brott mot offentlg myndghet, dock cke kommer att, åtmnstone under de närmaste åren, uppnå fullt samma höjd som före krstden. Kunde frekvensen av dessa brott tllsvdare hållas nere, åtmnstone någon mån, vore det en gynnsam förändrng de utvecklngstendenser krmnalteten, vlka före krstden gjorde sg gällande. II. Om brottslgheten Norge. Den januar 905 trädde Norges nya strafflag kraft. Sedan dess har strafflagens ndelnng av de brottslga handlngarna två huvudgrupper, förbrytelser och förseelser, genomförts jämväl statstken. Med förbrytelser förstås sådana straffbara handlngar, som omförmälas strafflagens* andra del, ävensom andra lagar omförmälda sådana handlngar, för så vtt de kunna medföra vsst frhetsstraff av angven varaktghet eller förlust av offentlg tjänst såsom huvudstraff. Med förseelser åter förstås sådana straffbara handlngar, som omförmälas strafflagens tredje del, ävensom andra lagar omförmälda sådana handlngar, för så vtt de cke äro att anse såsom förbrytelser.»fengsel» över 3 månader eller»hefte» över 6 månader.
224. OTTO GRÖNLUND.. ; A. För olka slag av brott sakfallda personer hela rket. Antalet för förbrytelser resp. för förseelser sakfallda personer, på mllon av medelfolkmängden, utgjorde Norge under nedanstående år (se även dagram 7, sd. 226):... TA B. IX...89 95 896 00 90 05 906 0 9 5 96 20 Förbrytelser..-. Förseelser 484 48 744 22787 528 9632 220 763 269 24857 27.3 2899 6295 2453 260 885 2626 2 4072 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Förbrytelser... Förseelser... 228 23676 205 2498 242 26053 383 24035 287 25577 44 29860 729 9407 33 5900 2626 22350 882 2850 24904 2623 27295 2548 26864 330 236 903 24976 28732 Efter den under senare hälften av 890-talet nträdda öknngen antalet sakfallda personer såväl för s. k. justtesaker som framförallt för s. k. poltsaker 2 kan under de följande åren en nedgång konstateras båda nu nämnda avseenden. Denna öknng resp. mnsknng avsäg framförallt beträffande förbrytelserna sådana mot offentlg myndghet, msshandel och tjuvnadsbrott och beträffande förseelserna fyller och frdsförseelser. Under de goda tder, som voro rådände under senare hälften av 890-talet, förorsakade den ökade arbetsförtjänsten en öknng alkoholkonsumtonen, vlken sn ordnng medförde en stegrng frekvensen av fyller m. fl. förseelser. Detta gällde särsklt huvudstaden Krstana. Sedan de goda tderna upphört, sjönk under 900-talets första årtonde åter frekvensen av nyssnämnda förseelser. I någon mån torde straffmyndghetsålderns höjnng, fr. o. m. den september 900, från 0 tll 4 år jämväl hava bdragt tll nedgången antalet sakfallda personer efter nämnda tdpunkt. Huruvda.den nya strafflagens kraftträdande fr. o. m. år 905 lkaledes utövat ett dylkt nflytande, 8 Vd domstolarna med undantag av krgsdomstolarna. Motsvara det närmaste den nu gällande strafflagens båda huvudgrupper av straffbara handlngar: förbrytelser och förseelser.
OM BROTTSLIGHETEN SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 225 %an ej med säkerhet avgöras. Under åren närmast före krstdén höll sg antalet för förbrytelser sakfällda personer tämlgen konstant, medan antalet för förseelser sakfällda betydlgt steg. Denna stegrng, vlken fortgck under flera år, berodde tll stor : del på en åter begynnande stegrng frekvensen av fyller- och frdsförseelserna. Under krstden nträffade däremot redan år 94 en ej obetydlg nedgång antalet för förseelser sakfällda personer, vlken nedgång huvudsaklgen torde ha berott på den av det skärpta brännvnsförbudet under en del av detta år förorsakade nedgången fyllerfrekvensen. Under de båda följande åren nträdde åter en stegrng härutnnan. Det var först, sedan brännvnsförbudet december 96 åter trätt kraft, som en stark nedgång kan konstateras, under åren 97 och 98, antalet-för förseelser sakfällda personer. Ehuru förbudet fortfarände gällde, kunde emellertd fyllerfrekvensen cke hållas nere lka mycket under de därpå följande åren som under nyss nämnda år. Medan antalet för förseelser sakfällda sålunda växlade, steg antalet för förbrytelser sakfällda avsevärt under den kulmnerande krstden, åren 96 98, varefter emellertd en mnsknng nträdde. Antalet för förbrytelser resp. för förseelser av olka slag sakfällda personer utgjorde under åren 9 920 på' mllon av medelfolkmängden under motsvarande år det antal, som framgår av tab. X (sd. 228 29). Växlngarna frekvensen av fyller samt frdsförbrytelser och frdsförseelser måste ses samband med den Norge tllämpade förbudspoltken. I august oktober månader år 94 rådde brännvnsförbud, men under den närmast följande tden blev försäljnng eller utskänknng av brännvn tllåten vss utsträcknng. Från och med december månad år 96 gällde åter provsorskt brännvnsförbud, sedermera kompletterat med vnförbud. Först september år 92 blev emellertd det provsorska förbudet defntvt. Det är först fr. o. m. år 95 som man den norska statstken kan sklja antalet för fyller sakfällda från antalet för ördnngsoch frdsförseelser sakfällda personer, emedan de tdgare voro sammanräknade under en gemensam rubrk. Emellertd hava vd
226 OTTO GllONLUNO DIAGRAM 7. Antal för förbrytelser och förseelser sakfällda personer' Norge på mllon av medelfolkmängden. Åren 89-920. Åren 9-920. 89/95 896/00 90/05 906/l0 9/5 96/20. 9 92 93 94 95.96, 97 98 99 920 / / t / / / l /' /' X t ' I I / f. / /' / f / / / : j j Sakfällda personer för: Förbrytelser. Förseelser. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 227 sdan av övrga krmnalstatstska uppgfter fr. o. m. år 93 nsamlats särsklda uppgfter om antalet fyllerförseelser. Antalet dylka förseelser utgjorde på mllon av medelfolkmängden hela rket under nedanstående år: År År. 93 94 95 96 22.709 9.843 20.85 24.656 97 98 99 920 2.79 8.878 4.364 3.09 Lksom de förut meddelade uppgfterna angående antalet sakfällda personer vsa dessa uppgfter på en bestämd nedgång fyllerfrekvensen år 94, följd av en stegrng under åren 95 och 96, och en- ännu kraftgare nedgång åren 97 och 98,' varefter stegrng åter nträdde. På samma sätt sjönk och steg antalet för ordnngs- och frdsförseelser sakfällda personer under krstden. Man knde sålunda cke Norge trots förbudet ernå, vad man Sverge vann genom krstdsrestrktonerna och det ndvduella kontrollsystemet, nämlgen en så gott som oavbruten nedgång frekvensen av fyller m. fl. förseelser under den egentlga krstden. Beträffande frekvensen av andra brott mot staten än de nyssnämnda kan anmärkas, att antalet för förseelse mot offentlg myndghet sakfällda personer under åren fr. o. m. år 95 var mycket lågt jämförelse med de föregående åren. Antalet för grövre sedlghetsbrott sakfällda var jämförelsevs lågt under åren 97 99 och de för rngare sedlghetsbrott sakfällda vsade mnsknng fr. o. m. år 96. Lksom Sverge synes sålunda Norge nedgången fyllerfrekvensen under krstden hava utövat nflytande på nedgången frekvensen av vssa andra brott mot staten. Beträffande frekvensen av brott mot enskld person må anmärkas, att antalet för msshandelsbrott m. m. sakfällda personer regel sjönk t. o. m. år 98, men därefter åter började stga, då fyllerfrekvensen jämväl steg- Antalet för falsk angvelse och annan ärekräknng sakfällda sjönk under åren 95 97, men steg därefter åter. Beträffande slutlgen egendomsbrotten steg särsklt antalet för tjuvnadsbrott sakfällda personer avsevärt under krstden, Norge lksom Sverge. Sedan kulmen uppnåtts år 98, nträffade emel-
228 OTTO GRÖNLUND TAB. X. 9 5 96 20 9 92 93 Sakfällda personer för nedanstående brott: S "fl "fl e- 2 **l sr. "". O: Brott offentlg tjänst» mot» myndghet... Frdsbrott och fyller 2 Mordbrand Mened och annan falsk förklarng Förfalsknng Våldtäkt Äktenskapsbrott Sedlghetsbrott Brott mot annans frhet... Msshandel m. m Dråp Barnamord, fosterfördrvn. Falsk angvelse, ärekränkn. Stöld, snatter m. m Rån Bedräger Brott konkurs Skadegörelse, åverkan Tryckfrhetsbrott Krstdsbrott Andra brott Summa 0.6 36 8 0.4 0 30 3 5 3 4 22 4 4 40 759 6 2 20 4 42 3 708 20723 233 5 5 92 3 2955.6 35 2.6 0. 5 3 4 29 6 92 3 7 29 965 5 9 6 7 58 88 269 I 24857 274 87 604 93 7 2 49. 2 5288 2899 0.4 30 24 4 28 2. 4 29 3 243 4 7 45 69 5 20 25 7 4 836 956 72 5 2 0 2. 0.4 37 9 2 23 3 2.5 26 2.5 234 2.5 3 42 694 3 23 8 6 37 2999 45 9 577 2034 254 7 3 224 3 2777 228 23676 206 2498 0.4 29 20 0.4 9 34. 3 8 30 4 27 5 4 35 733 7 24 24 4 42 2 842 224 78 8 26 226 2.4 2608 243 26053 lertd en tllbakagång frekvensen av dessa brott. Även antalet för förfalsknng sakfällda personer, steg, särsklt under åren 98 och 99. Däremot mnskades antalet för brott könkurs sakfällda, beroende på bl. a. det mnskade antalet konkurser under krstdens högkonjunktur. Även antalet för skadegörelse och åverkan sakfällda personer var under vssa av krstdsåren jämförelsevs lågt. Lksom Sverge sakfälldes Norge det högsta antalet personer för s. k. krstdsbrott under år 98. Beträffande andra tab. X upptagna, men ej specfcerade brott nträffade under åren 2 Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna). För fyller hava sakfällts följande antal personer under nedanstående år: 95: 7.964, 96: 2.445, 97: 0.774, 98: 8.68, 99:'2.595 och 920:.332; medeltal för åren 96 920: 2.824. För tdgare år saknas särsklda uppgfter om antalet för fyller sakfällda personer (beträffande uppgfter om antalet fyllerförseelser se sd. 227).
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 229-. T AB. X (forts,),.. 94 95 96 97 98 99 920 S- "fl 2. O: ' S? 9' S "fl a O: 2. o 2 "fl 2 o=. sr "fl S "fl 2. o-.6 48 7 0.8 4 07 9743.9 37 0.4 7 86 265.2 39 23.2 9 209 24848 '.5 30 4..9 3 222 382.2 24 34. 4 3 233 0663.2 42 2.. 7.67 627.5 38 4 3 99 4705 7 32 3 8 36 4 22 5 4 45 85 9 4 6 7 f «257 7 244.2 264 6 32 4 5 32 7. 92 2.4 3 35 820 4 25 8. 8 44 300 4 53 8 3733 35 3 6 38 8 89 4 ( 28 923 4 24 9 4 75 287 0 52 2.4 4332] 9 3 3 l.l 26 3 65 2 3 6 9 970 7 6 5 6 364 38 220 9 5.9 4969 66.5 5. 23. 7 69 2.3 3 28 94 4 5 6 4 339 62 207 3 0 78.2 4586 9 76 3 2.3 23 5 223 '.5 4 33 989 6 6 4 7 9 240 25 6 37 39.5 5596 45 4 5 33 4 207 6 5 ' 35 727 4 24 4 25 0.4 268 4 26 8 33 2 0.4 6745 382 24035 287 25577 44 29860 729 9407 33 5900 2627 22350 882 2850 fr. o. m. år 95 regel en avsevärd öknng. frekvensen jämförelse med föregående år. Bland dessa brott ngå förseelser mot rusdryckslagstftnngen, lönnbrännng m. m. B. Brottslgheten på landsbygden och städerna. På mllon av landsbygdens resp. städernas medelfolkmängd utgjorde antalet för förbrytelser resp. för förseelser sakfällda personer på landsbygden och städerna det antal, som framgår av tab. XI (sd. 230; se även dagram 8, sd. 23) under där angvna år. Landsbygdens brottslghetstal utgjorde % av städernas under de femårsperoder, som omnämnas tablån, resp. 7,8, 8,05, 0,9,,0 8,7 och 0, 6. Under de peroder, som utmärkas av en stgande fyllerfrekvens städerna, har landsbygdens ställnng vart relatvt gynn- Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).
230 OTTO GRÖNLUND TA B. XI. 89--95 896 00 90 05 906 0 9 5 9 6 20 flb. Förbrytelser st. Lb. Förseelser st. Samtlga... flb. st. 705 '3670 3399 49534 464 5320' 89 409 5072 70028 5963 74047 828 33 5596 55409 6424 58720 63 2688 5059 48967 5690 5655 654 2767 5765 7290 649 74057 23 4443 5657 60324 6S70 64767 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 [Lb. 78 Förbrytelser [st. 2473 flb. 5807 Förseelser st. 67479 Samtlga... flb. [st. 6525 69052 600 2687 5625 7224 6225 7490 594 2823 6040 74850 6634 77673 7 30 560 68725 632 7736 645 2826 575 73082 6396 75908 637 334 5837 86679 6474 90020 878 3926 5076 549 5954 587 836 633 4273 43383 609 4956 56 545 603 60987 7574 6632 sam jämförelse med städernas, medan under de peroder, som utmärkas av en fallande fyllerfrekvens städerna, landsbygdens ställnng härutnnan försämrats. Sålunda nträdde efter förbudets kraftträdande under krstden och den därav förorsakade nedgången fyllerfrekvensen städerna en höjnng landsbygdens procenttal jämförelse med föregående år. antalet sakfällda 37 3650 705 56943 88S 60593 Under krstden steg personer på landsbygden, beroende på en öknng antalet för förbrytelser sakfällda, medan däremot antalet sakfällda städerna sjönk, beroende på en sänknng antalet för förseelser sakfällda, ehuru antalet för förbrytelser sakfällda jämväl ökades städerna och antalet för förseelser sakfällda vsade någon mnsknng även på landsbygden. Förändrngarna under krstden brottslghetsfrekvensen landsbygden och städerna Norge ernra sålunda vss mån om motsvarande förändrngar under samma td Sverge. På C. Sakfällda personer, fördelade efter kön. mllon av den manlga resp. d'en kvnnlga medelfolkmängden utgjorde antalet för förbrytelser och för förseelser sakfällda män resp* kvnnor det antal, som framgår av tab. XII (sd. 232; se även dagram 8) under där angvna år. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna). på
OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 23 DIAGRAM 8. Antal sakfällda personer på landsbygden och städerna samt antal sakfällda män oeh kvnnor hela Norge på mllon av medelfolkmängden åren 89 920. 89/95 896/00 90l/05 906/0 9/5 96/20 80000 78000.76000 74000 72O0O 70000 08000 66000 64000 62000 60000 58000 50000 54000 52000 50000 48000 46000 44000 42000 40000 38000 36000 34000 32000 3O000 28000 26000 24000 22000 20000 8000 6000 4000 2000 0000 8000 600Ó 4000 2000 0 t I / - 9 / ~ ; / t / / V / / / ) / / / /! - N V Sakfällda personer: ; X l 80000 78000.76000 74O0O 72000 70000 68000 66000 64000 62000-60000 58O0O 56O0O 54000 52000 50000 4S000 46000 44000 42000 40000 38000 36000 34000 32O00 30000 28000 26000 24000 22000 20000. 8000 6000 4000 2000 0000 8000 6000 4000 2000 0 Landsbygd. Slder. Man. Kvnnor. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).
232 OTTO GRÖNLUND;. TAB. XII. 89- -95 896-*00 90-M5 : 906 0 9 5 96 20 fm. Förbrytelser Kv. M. Förseelser... IKv. 2587 452 28537 987 3080 48 4440 235 2732 384 37969 2226 2239 263 3447.240 2384 224 48322 2847 3942 487 4290 2559 fm. [Kv. 32 243!) 4748 2832 4070 260 36386 2403 50706 307 4632 3046 9 92 93 94 95 96 97 98 99 920 Förbrytelser Förseelser... M. Kv. M. Kv. 2297 224 45397 3302 fm. 47694 K v. 3526 2267 208 48542 2760 50809 2968 2333 29 50760 2878 53093 3097 2607 235 46794 2688 4940 2923 24 232 50047 2624 52458 2856 2692 247 57898 338 60590 3385 3296 343 37453 2738 40749 308 5500 839 30057 2405 35557 3244 4747 605 43325 2356 48072 296 Kvnnornas brottslghetstal utgjorde % av männens under de femårsperoder, som omnämnas ovanstående tablå, resp.: 7, a, 6,o, 6,4, 6,o, 6,j och 6, 6. 3445 393 42485 282 45930 2575 Vssa förskjutnngar ha nträtt förhållandet mellan männens och kvnnornas brottslghet, lksom fallet var beträffande brottslgheten på landsbygden och städerna. peroder, då fyllerfrekvensen vart stgande bland männen, Under de kvnnornas procenttal vart relatvt lågt, medan däremot under de peroder, då fyllerfrekvensen vart sjunkande bland männen, detsamma stgt. Dessa växlngar männens och kvnnornas brottslghet deras nbördes förhållande, synas emellertd Norge åtmnstone under de ssta årtondena hava vart av ganska rnga omfattnng. Under krstden steg sålunda, då fyllerfrekvensen bland männen nedgck, någon mån kvnnornas procenttal. Antalet sakfällda män mnskades på grund av en mnsknng antalet för förseelser sakfällda män, medan antalet sakfällda kvnnor vsserlgen även mnskades på samma sätt, men betydlgt mndre grad än männen. Denna mnsknng antalet sakfällda beträffande såväl män som kvnnor motverkades emellertd vss mån av den samtdgt nträdda betydlga öknngen antalet för förbrytelser sakfällda såväl män som kvnnor. har