OCH STATENS M ETE O ROLOGIS Il-H Y D RO GR A FIS K A AN STA LT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL MELLAN VAIKIJAUR OCH STORA LULEÄLV

KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE O ROLOGIS Il-H Y D RO GR A FIS K A AN STA LT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 9.20. LILLA LULEÄLV MELLAN VAIKIJAUR OCH STORA LULEÄLV " "Valteranangdsstalo- Wde'burdstUulnm Lüge. Llla Luleälv mellan Vakjaur och utloppet Stora Luleälv har en längd av 4S.4 km. Tllhörande kartblad har benämnts 1 Katumfallet. Området återfnnes på topografska kartbladen 21 Jokkmokk, 28 Stenträsk och 29 Harads samt tllhör admnstratvt hänseende Jokkmokks socken av Jokkmokks lappmarks tngslag Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Geologska Llla Luleälvs dalgång å sträckan Vakjaur Stora Luleälv är endast stt och geogra- mellersta lopp någorlunda skarpt utpräglad. hìlanlen Älvens översta del framflyter en tämlgen flack terräng, över vlken de sällsynt förekommande bergshöjderna stga något hundratal meter. I mellersta delen av loppet sänkes själva flodfåran djupare terrängen, och bergen höja sg något mera. Flodloppets nedersta del får sn topografska karaktär av det fluvoglacala randdelta, som här genomskurts av älven. Stränderna äro överallt skogklädda, vare sg de, som oftast övre loppet, bldas av morän, eller, såsom längre nedför älven, av fluvoglacal sand. Strandsläntens höjd växlar mellan allmänhet 2 5 meter nom moränområdena och 10 20 meter nom det fluvoglacala deltats område. Traktens berggrund, som bldas av gnejs och grant, går på många ställen utmed älven dagen. Särsklt nträffar detta vd fall och forsar. De översta större forsarna kallas med gemensamt namn Akatjfalleu. Bergarten utgöres här av en ljus plagoklasgnejs, som bldar ett karakterstskt men kvanttatvt mera underordnat led nom traktens gnejsformaton (tllhörande urbergets äldre avdelnng). Denna ljusa gnejs växellagrar med amfboltska grönstenar av ännu mera utpräglat skktad karaktär. Vd stora Akatjfallet har älven genomskurt gnejsen, varefter erosonen hejdats på en.bank av den betydlgt motståndskraftgare amfbolten. Â sträckan mellan stora och nedersta Akatjfallen framflyter älven flera hundra meter en kanjonlk ränna gnejsen, vars väggar, särsklt den vänstra, äro det närmaste lodräta och 10 15 meter höga. Det.mtt för Jokkmokk belägna Katumfallet lgger så gott som helt amfbolt, sedan ett överlagrande gnejslager tydlgen först genomskurts. Inom hela gnejsformatonen, från Vakjaur tll strax ovan Pokkforsen stupar bergarten obetydlgt medströms. Undantag bldar sträckan strax nedanför Katumfallet, där forsen kröker åt höger, vargenom strömrktnngen blr det närmaste parallell med stryknngen hos bergarten, så att denna kommer att stupa mot vänstra stranden. Först strax ovan forsnacken tll Övre Tuorermforsen går berggrund på nytt dagen några hällar av en mörkare,. tämlgen grovkorng gnejsgrant, förmodlgen tllhörande samma åldersgrupp som den ovannämnda ljusa gnejsen. I de följande forsarna, Tuorerm-, Kallok-, Kutjerm-, Kobderm- och Själlarmforsarna, utgöres berggrunden, som de båda sstnämnda lgger mndre blottad, av en röd, btvs starkare medströms stupande medel- tll fnkorng gnejs, vlken bland, är mycket krossad och förskffrad och här och där växellagrar med en fnkorng amfbolt. I övre delen av Letsforsen lksom Vuollermforsen går fast berg på nytt dagen. Detta består här av en rödgrå, medel- tll grovkorng grant, tllhörande urbergets yngre avdelnng, på flera ställen genomdragen med pegmattgångar. Berggrunden spelar för dessa sstnämnda forsars topograf en jämförelsevs underordnad roll. Marna gränsen Llla Luleälvs dalgång, den högsta höjd tll vlken det senglacala havet trakten nått, har ännu ej säkert blvt bestämd. Man har anlednng förmoda, att vd havets högsta vattenstånd dalgången ännu delvs vart sfylld, vadan drekta strandbldnngar från tden för frågavarande havsnvå ej kunnat utbldas själva floddalen. Dock torde denna gräns böra uppskattas tll omkrng 200 m över den nutda havsytan. Fluvoglacala bldnngar, åsar och rullstensfält, förekomma längs hela älvsträckan. Under det att de övre älvloppet ntaga endast blygsamma arealer, bl de för det nedre flodloppet och dess omgvnngar helt domnerande. Utmed forsen nedom Katumfallet uppträder en rullstensås på älvens vänstra strand utan att dock göra sg nämnvärt märkbar terrängen. Det sjölknande seet Valjates nedom Katumforsen hyser sn övre del ett stort antal holmar, av vlka de flesta bldas av morän, några även av åsen, som här synes följa dalgångens mtt. Vd Mokkforsen närmast ovanför Nelkermselet bldas högra stranden 'delvs av en genomskuren rullstensplatå. På åtskllga ställen utmed älven förekomma längs älvstränderna mndre terrassbldnngar, sådana, som på andra håll bruka markera den högsta havsnvån. Så t. ex. strax söder om Jokkmokk, vdare vd Smeds och Mattsudden, vd Nelkerm och vd Lenatorp. I allmänhet lgga dessa terrasser 4 5 meter över älvens yta. Bredden uppgår tll 100 m och däröver. De äro emellertd med all säkerhet cke av marn härkomst, utan stället fluvatla svämbldnngar, uppkomna vd forntda högre vattenstånd älven. Mellan Kobderm- och Själlarmforsarna bldas högra stranden av en jämn sandplatå, vars yta nedanför Kobdermforsen lgger c:a 1 m och ovanför Själlarmforsen 2 3 m över älvytan. Själlarmforsens högra strand bldas av en skärnng fluvoglacalsand, vlken bldnng anslutnng tll den nyssnämnda terrassen nu börjar breda ut sg på båda sdor om älven och ge det omgvande landskapet dess karaktär. Denna sandplatå torde vara bldad något under det senglacala havets yta. Den lgger över vda områden det närmaste horsontell och sänker sg småterrasser med långa mellanrum älvens strömrktnng. Krng Llla Luleälvs mynnng Stora Luleälv upptaga de fluvoglacala bldnngarna en bredd av flera km på båda sdor om älven och ansluta sg tll motsvarande bldnngar krng Stora Luleälv. Materalet utgöres av tämlgen fn sand, vlken stenblock äro tämlgen sällsynta. Marken klädes stt ursprunglga skck av en sluten tallmo. Söder om älven krng Vuollerm är deltaplanet stor utsträcknng odlat. Här förekomma en del mndre sjöar utan synlgt avlopp, såsom fallet ofta plägar vara på ett randdeltas yta. Bebyggelsen Llla Luleälvs dalgång är mycket gles. Företrädesvs är den knuten tll de fluvatla och fluvoglacala terrassbldnngar, som det föregående nämnts, och vlka på grund av jordartens lättbearbetade och stenfra beskaffenhet lämpa sg för odlng. Landsväg löper utmed älvens högra strand, oftast dock på några hundra meters avstånd från denna, från Jokkmokk tll mtt för Nelkerm, där den alltmer avvker från älven för att först vd Pajerm åter nalkas denna. I tabellen äro upptagna månadsmeda av nederbörd från ett antal statoner Nederbörd. nom Llla Luleälvs flodområde gällande peroden 1910 1921. Statonerna äro tabellen ordnade så, att allmänhet en västlgare belägen staton står över en med östlgare läge. 19. Njuonjes... 20. Kvkkjokk.. 24. Peuraure... 21. Tjåmotes... 547. Luvos... 23. Nautjaur... 22. Randjaur... 25. Nausta 27. Jokkmokk... 28. Juggjaur... 29. Koskats... Medeltal Medelneclerbörd 1910 1921. h. Ó. k. jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. m. 380 47 41 29 42 31 62 86 91 67 54 62 52 664 315 35 32 24 25 23 54 74. 64 45 32 49 36 493 445 32 28 24 32 23 61.62 75 42 30 51 35 495 310 23 20 18 26 21 54 58 73 40 28 46 31 438 420 18 17 18 29 19 61 75 77 55 27 40 28 464 355 22 18 17 26 21 51 66 64 43 26 40 30 424 285 22 18 18 27 23 59 68 63 47 23 41 27 436 470 23 22 22 32 23 58 66. 76 53 28 45 31 479 255 22 19 20 30 24 55 63 71 51 30 52 32 469 306 24 IS 22 35 26 60 64 65 5 31 49 32 477 255 23 25 24 34 24 57 60 65 48 40 53 37 490 345 26 23 21 31 23 57 67 71 49 32 4S 34 484 - Av tabellen och motsvarande dagram synes, att sommaren är den nederbördsrkaste årstden. I august, vlken månad allmänhet har störst nederbörd, faller medeltal 71 mm, under det att mars, då nederbörden är mnst, denna har utgjort 21 mm medeltal under peroden. De anförda sffrorna äro emellertd ngalunda representatva för hela flodområdet. Genom Axel Hambergs undersöknngar nom Sarjekområdet har först vsats, att nederbördens storlek nom områdets fjälltrakter är mycket betydande, beroende såväl på den större höjden över havet som på det västlgare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantska vndar. Då samtlga nederbördsstatoner lgga relatvt lågt, och då sffror saknas från områdets västlgaste del kommer den på dessa faktorer beroende öknngen cke mycket tllsynes tabellens sffror. Den längst västerut belägna statonen, Njuonjes har en årsnederbörd på 664 mm och den högst lggande statonen Nausta, belägen e:a 470 m över havet en årsnederbörd, på 479 mm. år

9 mm. lga vattenmängder uträknats för peroden 1910 1921. Detta beräknngssätt har emellertd cke vart användbart under vntermånaderna, tll följe vattenståndets dämnng av s, utan hava under denna td vattenmängderna beräknats på grund av utförda mätnngar och med lednng av kända förhållanden närbelägna vattendrag. På detta senare sätt erhållna värden kunna dock vara avsevärt felbestämda. Av denna orsak äro låg- och 9-månadersvattenmängder lksom ock högvattenmängden ganska osäkra. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava för peroden 1910 1921 erhållts vd Pajerm, där nederbördsområdet är 9590 kvkm: Me cl e 1 XLe d e t b 1 j an ' febr. jmars aprl maj 1 jun j jul aug. sept.! okt. nov. 1 dec. är m 3 /s 45 34 27 29 [ ls.km- ; 4.7 3.0; 2.8! 3.0 1! 175 4S3 ; 481 j 307 18 50 I 50 ; 32 [ 193 140 20 15 87! 67 9.1: 7.1 170 IS ls a. n_ a. cl g 2 3 5 I G I 7 I 8 I 9 I 10 I 11 I 32 Medelnederbörd 1910 1931. Ur avrnnngen har nylgen av Axel Wallén beräknats, att den årlga medelnederbörden för peroden 1911 1920 för hela området uppgår tll 870 mm. Bfloder och Llla Luleälv har vd utloppet ur Yakjaur ett nederbördsområde om 9070»jour. jjyjjm samt vd sammanflödet med Stora Luleälv 9610 kvkm. Av öknngen, 540 kvkm, komma 150 på Lnajokk, som vd km 07.5 tllstöter från höger samt 75 på Harrejokk, som vd km SO tllstöter från vänster. Bland de sjöar, som llla Luleälv avvattnar, äro de största följande: kvkm kvkm 35 Llandjaur... 51 Tjåmotesjaur... 13 20 Peuraure 21 Karats 60 46 Vakjaur 23 Parkjaur 19 s vd och efter släggnngen. Sedan förhållandena stablserats, sjunker vattenståndet, som dock hela vntern är avsevärt påverkat av sen, tll vårmnmum. Yattenmängdsmätnngar hava utförts vd Pajerm och vd utloppet ur Vakjaur och har efter dessa avbördnngskurva hänförd tll den förra pegelstatonen konstruerats. Med hänsyn tll mätnngarna kan denna anses vara ganska säkert bestämd mellan 150 500 kbm:s vattenmängd. Efter avbördnngskurvan hava dag s s 1/s.kn 2 Exeeptonell högvattenmängd 1390 145 Normal 935 98 Normal nedelvattennängd 170 18» 135 14 6-mänadersvattennängd (medeltal av ärsvärden) 83 8.7 Vattenmängd med 50 % varaktghet 84 8.8 6-månadersvattennängd 47 4.9 9-nänadersvattennängd (medeltal av ärsvärden) 36 3.8 Vattenmängd med 75 % varaktghet 37 3.9 9-mänadersvattenmängd 23 2.4 Normal lågvattenmängd 23 2.4 Exceptonell 14 1.5 Med lednng av de beräknade vattenmängderna vd Pajerm har extrapoleras värden för ovan och nedom belägna sträckor. MfMîelvcmaldgïetakrva väcl PqjerrL 1910 1921 Vattenstånd. Exe. högvattenyta 259.42 120.59 Normal 2oS.85 126.00» medelvattenyta 257.91 123.58 257.77 123.22 Normal lågvattenyta 257.38 122.60 Exc.» 257.01 122.28 1" Yakjaur är således dfferensen mellan högsta och lägsta värde 2.41 m och vd Pajerm nära dubbelt så mycket eller 4.3 1 m. VàltexstAnds da^f un. vd. 1311 1 Avrnnngsvarahtghet dagar per år. Avrnnng 1/s.km 2 1 1! 2 3 4 5 ; j 6 ; 7 8 10 15 20 25 30 50 100! dagar (1910 1921) 1 1! 343; 315; 268: 238 217(202 191 171 13ö l07 89 l O C O C } 1 C Nederbördsområdet har vd Yakjaurs utlopp en sjöprocent av 6.4 och en sankmarksproceut av 7.3. Vattenståndsmätnngar förelgga på denua sträcka från 2 statoner, nämlgen Yakjaur från 6 nov. 1899 och vd Pajerm från 5 aprl 1909. De äro emellertd Vakjaur på grund av pogelrubbnng något osäkra. För peroden 1910 1921 hava vd dessa statoner erhållts följande värden å karakterstska vattenytor: Vakjaur Pajerm m 8. h. m ü. I. loo- Vattenmängder. jan.j febrjnflra.! J ul V j 11^ J olet, Vattenståndets årlga varaton framgår av dagrammet över vattenståndet vd Pajerms pegel, som upptager kurvor för vattenstånd under det vattenrka året 1920 och det relatvt vattenfattga 1911. Yattenståndskurvorna utmärkas allmänhet av ett mycket oregelbundet förlopp. Redan slutet av aprl börjar vattenståndet ofta stga från stt mnsta värde under mars och aprl månader. Sommarens första och vanlgen även högsta maxmum nträffar början av jun men kan dock under de ensklda åren vara avsevärt förskjutet från denna tdpunkt. Det har sn orsak huvudsaklgen det från områdets lägre delar avrnnande smältvattnet. I relaton tll, dels nederbörden och dels temperaturförhållandena under sommaren, vlka senare kunna orsaka en större eller mndre utsträcknng oregelbunden avrnnng av smältvatten från olka högre nvåer, uppträda under sommaren vanlgen fl elfl maxma av sklda höjd och varaktghet, Den november och december månad förekommande stgnngen av vattenståndet motsvaras cke av en öknng den avrnnande vattenmängden utan uppstår på grund av oregelbunden dämnng av 1910-1921 1911 1920 Med.. I sept, ölet. I Tryv: Månadsmeda av avrnnng vd Pajerm.

3 Dsponbel Turbneffekterna å nedanstående tabell hava beräknats med en verknngsgrad av vattenkraft. 75 % ur de naturlga framrnnande vattenmängderna. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har vd beräknngen allmänhet utgåtts från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjden vd forsar och fall vanlgen ökar med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor svårlgen kunna tllgodogöras. Följande effekter turbnhästkrafter hava för hela sträckan erhållts: vd normal medelvattenmängd. 313000 hkr» lägsta 248000» med varaktghet av 50 % 154000» vd lägsta 6-månadersvattenmängd 86000 hkr med varaktghet av 75 % 68000» vd lägsta 9-månadersvattenmängd 42000» mormal lågvattenmängd 42000 s» lägsta. ; 26000» Medeleffekt per längdklometer vd normal medelvattenmängd.. 6520» Ingen del av den dsponbla effekten är på denna sträcka tllgodogjord Utbyggd vattenkraft. Allmän farled förekommer cke å denna sträcka' av älven. Farled. Allmän flottled fnnes Llla Luleälv från sjön Saggat tll utloppet Stora Flottled. Luleälv, enlgt beslut den 2 december 1893, den 16 mars 1898 och den 31 december 1906. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 januar 1919 om provsorsk förteck- Kungsådra, nng å de vattendrag, där kungsådra enlgt vattenlagen skall anses fnnas, förekommer kungsådra Llla Luleälv från Tjåmotesjaur. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel vattenkraft m. m. Vattenmäng d kubkmeter per sekund Beräknad turbneflekt hkr rj = 75.%'. Fallsträckans benämnng. Av- ' Neder- stånd börds- Medel- från vatten yta om- mynrådnngen km kvkm m ö. h. Fallhöjd m peroden. Varaktghet. 75 <; 50 %. peroden. Medel Hög. Lå 8- vatten. vatten. vatten. peroden.. Exceptonell. Exceptonell. Varaktghet, 75 50 % peroden. peroden.. Lä.gvatten. Medelvatten. Installerad turbnefekt hkr Vakjaur 9070 48.4 257.9 Luspaforsen 47.5 250.9 47.0 243.2 Akatjfallen 46.9 238. L 46.7 236.3 45.9 230.5 Katumfallet 44. S 228.5 43.5 216.2 41.0 9130 213.3 Smeds- och Mokk for 34.1 9300 212.8 sarna 33.0 210.0 30.S 9375 209.3 Nclkermforsen 29.0 205.0 28.3 204.8 Tuorermforsarna 27.8 197.9 27.4 197.7 27.2 194.6 26.8 192.9 26.1 190.5 25.5 190.4 25.4 187.3 Kutjermforsen 24.1 184.7 23.0 176.0 Kobdermforsen Själlarmforsen Letsforsen Pokkforsen 21.7 175.8 20.8 170.6 19.6 169.6 18.7 164.0 18.2 163.8 16.4 152.8 16.1 152.7 11.9 126.1 Pajerm pegel «9.G 123.G 9.0 9590 123.0 Pajermforsen 3.1 95.1 1.7 95.0 Vuollermforsen 0 9610 71.5 7.0 14 22 22 35 45 81 131 165" 920 1340 980 1540 1540 2450 3150 5670 9170 11500 7.7» S 3» 1080 1700 1700 2700 3450 6230 10100 12700 5.1»»»»»» 710 1120 1120 1780 2300 4120 6680 8400 1.8»» 5.8»» 250 390 390 630 810 1460 2360 2970»» 810 1270 1270 2030 2610 4700 7600 9550 2.0»»»»»» 280 440 440 700 900 1620 2620 3300 12.3» ) 1350 1720 2700 2700 4300 5500 9900 16100 20300 2.9»» 5 400 640 640 1020 1300 2350 3800 4790 0.5»»» 70 110 110 170 220 400 660 820 2.8 23 23 3ô 46 82 132 167 930 1370 390 640 640 1010 1290 2300 3700 4670 0.7» Î?»» 100 160 160 250 320 570 920 1160 4.3»» S 133 168»» 600 990 990 1550 1980 3510 5720 7200 0.2 t Ï».»» 30 40 40 70 90 160 270 330 6.9»»»» 1380 970 1580 1580 2450 3170 5650 9180 11600 f\ 0.2»»»»»» 30 40 40 70 90 160 270 330 1 3.1 J»» Ï S 430 710 710 1120 1420 2540 4120 5200 1.7 D 240 390 390 610 780 1390 2260 2850 2.4 5»»»»»» ) 340 550 550 860 1100 1970 3190 4030 0.1»» s»» S 10 20 20 30 40 80 130 160 3.1»» T» 3»» 430 710 710 1120 1420 2540 4120 5200 2.6 t» Ï-» 360 600 600 930 1200 2130 3460 4350 8.7»» ï 1220.2000 2000 3130 4000 7220 11600 14600 0.2» j,»» } 30 40 40 70 90 160 270 330 5.2 37 47 83»» 720 1190 1190 1920 2440 4320 6920 8700 1.0»»» 134 169» 140 230 230 370 470 830 1340 1690 5.6»» s» 940» 780 1290 1290 2070 2630 4650 7500 9450 0.2»»»»»» 30 40 40 70 90 160 270 330 11.0»» 84 s 1540 2500 2500 4060 5190 9260 14700 18600 0.1»» ) 10 20 20 30 40 80 130 160 26.6» 3720 6100 6100 9800 12500 22300 35600 45000 2.5 S S» 135 170 1390 350 570 570 920 1180 2100 3380 4250 0.6 )» 80 130 130 220 280 500 810 1020 27.9»» ì» t» 3900 6400 6400 10300 13100 23500 37700 47500 j 0.1 t»» '» 10 20 20 30 40 80 140 170. 23.5 S t 1 3300 5400 5400 8700 11000 19700 131700 40000

4 Tabell över avvägda ftxpunkter ocl peglar (åren 1920 1921). lvm fr. luv lnngen B e k r v n l over lavet Km fr. mynnngen B e r v n n Höjd över havet Karta G 21 Jokk- ; mokk 52 v! 52 v 52 v 52 v -19 l 49 I 47 11 : 44 h 42 l. : 36 l 36 h 33 h ; j j j Peg-el 30. Yakjaur, O-pkt 1921 18 jul 256.70 1314 st. Vakjaur a, Ovro vtan av toppg sten ute vattnet, vd vlken pegeln är fästad 25S.C7 A 2553 st. Yakjaur ), 5 m nedom brygga, där stenstranden över- går_ gräs 259.0 G A 2254 st. Vakjaur c. gräsbacken ovan fx b, c:a 3 m nedom åkern, mndre sten 259.27 A 2350 st. Östansjö a, vd Luspen tll vänster om vägen Jokkmokk Luspen 259.23 2351 st. Östansjö b, (äldre kartverksfx) A vd Luspen tll vänster om vägen Jokkmokk Luspen 259.29 A 234!) bg'. Akkats, c:a 100 m uppströms 3:e oel e:a 350 n nedströms ; 2:a (stora) Akatjfallet, 48 m uppströms gammal koja och 29 m upp-! ströms landändan av stenkstan, nedströms stupande berghäll... 239.9G A 234S by. Katnm, mtt för fallet och 5 m frän stranden, topp av I berget 228.7!) A 2347 st. Bäckaskog, 150 m SO om grnden ntll gärden Bäckaskog, 3 m N om landsvägen och 1 n uppströms telefonstolpe 1274, nvd lten gran, låg flat sten ' 216.40 A 2845 bg 1. Smeds a, mtt för uppströmssdan av gamla bron tll Smeds, c:a 4 m S om landsvägen 215.99 A 2346 st. Smeds b, nvd vägen ned tll färjstället, c:a 5 m frän ladas! Ö knut, kullrg sten j 216.53 A 2345 st. Lttavare, vd nedre ändan av Mokkforscn, c:a 30 m frän skogen och c:a 90 m snett utåt och uppströms frän S udde av rullstensås, stor sten ute pä stenstranden 211.12 28 h 24 h Karta G 28 Steuträsk 19 h 14 h 10 h 10 l 10 h 6 l Karta G 29 Ilarads 3 h 2 h + 2344 bg. Djqselct, c a 30 m ovan stenkstan vd forsnacken tll övre Tuorermforsen, flat berghäll.. + 2343 bg. Lenatorp, c:a 200 n nedom udden nedströms Lenatorp, flat berghäll + 2342 st. Koskatsvare, vd foten av Själlarmforsen, c:a 200 m ovan bäckutlopp, å udde, ljus kullrg sten (flera stora stenar å samma udde). + 2341 st. Pokevare, nedströms om berget Pokevare, mtt emot slänt av rullsten fr frän. skog, 4 m från skogkanten, bredvd en klunga barrträd, nära strandlnjen Pegel 31. Pajerm, O-pkt 1921 15 jul A 1313 st. Pajerm a, c:a 20 n uppströms pegeln, strandlnjen.. A 2846 st. Pajerhn b, NÖ hörnet tll äldre (S) huvudbyggnaden av hemmansägare J. Erkssons gärd, utskjutande grundsten + 2340 st. Ho, c:a 50 n nedom stenksta, c:a 200 m ovan bäckutlopp, på gräsplanen 5 m frän stranden + 2339 st. VuollerHSelet, nedom forsen, överst seet, på mndre udde, stor sten strandlnjen A 2338 st. VoUcrm, något nedom Yuollcrmforsens nackc, stor sten på stenstranden 205.87 1S4.3G 165.56 136.25 121.61 124.82 142.51 112.04 96.89 96.45 Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av l:stc statslydrografen fl. 'd:r J. Y. Erksson. Förklarngar. Exceptonell lågvattenyta Normal medel vattenyta Normal»» ' högvattenyta Exceptonell lögvattenyta lågvatteumängd Normal» 9-månadcrsvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 75 % varaktghet! 9-månadcrsvattennängd Vattenmängd med 75 % varaktghet 6-åadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd mod 50 % varaktghet/ 6 -månad ersvattenmängd Vattenmängd med 50 fé varaktghet medelvattenmängd Normal» högvattcnnängd : lägsta kända vattenstånd. -- medeltalet av de årlga lågvattenstånden. = lägsta ârsnedelvattenstândct. = medeltalet av de årlga medelvattenstånden. - medeltalet av de ärlga lögvattenståndeu. = högsta kända vattenstånd. - lägsta kända vattenmängd. - medeltalet av de årlga lågvattenmängderna. _ (den vattenmängd, som under ett år haft en var- \ aktghet av 275 dagar. = lägsta kända 9-månadersvattenmägd. _(deu vattenmängd, som under en perod haft en var- \ aktglet av 75 % av tden. I den vattenmängd, som under ett ar haft en var- \ aktghet av 182Vs dagar. - lägsta kända 6-månadersvattenmängd. _ fden vattenmängd, som under en perod haft en var- ~\ aktghet av 50 # av tden. - lägsta årsmedclvattenmängden. = medeltalet av de årlga medelvattemängderna. ~ medeltalet av de årlga lögvattenmängderna. Exceptonell högvattenmängd Effekt vd exceptonell lågvatteumängd normal med 75 % varaktghet 50 %»» vd lägsta medelvattcnmängd» normal Installerad turhneffekt = högsta kända vattenmängd. ff Prccsonsfx (järn eller mässngsdubb).. fjärndubb (Statens neteorologsk-hydrografska anstalt). \Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). -I- Ivors (Statens neteorologsk-hydrografska anstalt). Rng (» ). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v. = vänster strand. b. = lögcr st = sten. bg = berg. det antal turbnhästkrafter, som fås, om motsvarande fallhöjder och vattenmängder med en verknngsgrad (;;) av 75 l tllgodogörcs. (sammanlagda antalet turbnhästkrafter, för vlket I turbner fnnas nsatta. Stockholm 192^. T\ A. Norstedt & SCmer

" " zz -tö «S U VJ «co as jad Luq ; p^ueuu9 e/ <äcr S G "O JS DÛ o ÇI o D D X f \afeacl Avxyv; goa % L st -J co 3T I O <! \ èst, % k % \ ^vraa OK eovçrçjok. I. c (0 ÎS.-N o S rö "ü "O!g.a «^? o Q. ^"«5 k X -onx -ao g c..2 a h- Q- U_ PL. ID -O aajax jaasq aaaq pfyj- J 1M OOOOt 00009 oooos oooo oooos 0000c 0000 jöß6j sel)u!qjnj ^ejju3 e/\ u)ja( ooqo 0006 räpf3mspjöq^p%