FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL

Transkript

1 IvüNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROG-RAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. PITEÄLV MELLAN TJEGGELVAS OCH JÄKNAJAURE Kartblad 0-02/925 ch gelgiska förhållanden. Su.«997. N«670 Pe*54l ^albenniangdsstb lin NederbÖrdsstatin. Kartibiajdsgi'äns Skala. : A 595 Läge. Piteälv mellan utlppen ur Tjeggelvas ch Jäknajaure liar en längd av 97.6 km. Tillhörande 2 kartblad hava benämnts 3 Frsnäsfrsen ch 4 Abmrfallet. Av dessa sträcker sig det första mellan 60 ch 20 km, det senare mellan 20 ch 260 km från älvens utlpp i havet. Kartbladens läge inm fldmrådet framgår av vanstående kartskiss, där gränserna är angivna. Området återfinnes på tpgrafiska kartbladen 20 Kvikkjkk ch 27 Arjeplg, utgivna i skala : I administrativt avseende tillhör mrådet Arjeplgs scken av Arjeplgs lappmarks tingslag samt till en mindre del Arvidsjaurs scken av Arvidsjaurs lappmarks tingslag. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Nrrbygdens vattendmstl. Gegrafiska Mellan utlppen ur Tjeggelvas ch Jäknajaure flyter Piteälven fram genm landskap sm i allmänt gegrafiskt hänseende kan räknas till mränlidemas ch myrmarkemas regin. Mellan Tjeggelvas ch Jäknajaure genmflyter älven en hel rad sjöar, av vilka de förnämsta är Skärfajaure, Saddajaure ch Vulvjaure. Älven mttager flera tillflöden, av vilka de mest betydande är de från höger infallande från sjön Rappen ch från sjösystemet Mattaure. Inm mrådets västra del resa sig nrr m Saddajaure ch på ömse sidr m Tjeggelvas kala högfjäll, men i övrigt utgöres trakten mkring älvsträckan av ftast sidländ, skgbärande mränmark. På grund av sin rikedm på stra sjöar har mrådet närmast öster m högfjällen, till vilket älvsträckan hör, även benämnts de nrrländska sjökedjmas regin. Bergshöjderna nå i öster mkring Jäknajaure mellan 500 ch 700 m ö. h. ch i väster mkring Tjeggelvas östra ände mellan 700 ch 900 m ö. h. Trakten är en ödslig skgs- ch fjällbygd, inm vilken bebyggelsen inskränker sig till enstaka fiskarkjr ch lappkåtr. Berggrunden är inm älvdalen mellan Tjeggelvas ch Jäknajaure föga känd. Omkring Tjeggelvas' stände utgöres den av leptiter ch mörka skiffrar, glimmerskiff rar etc., vid Saddajaures västände av mera grvkristallina, mestadels granitiska gneiser, inm vilka smärre granitmassiv förekmma. Omkring Vullesavn består berggrunden åter av leptit, men mellan denna sjö ch Jäknajaure sammansättes den av granit, delvis med prfyrisk utbildning. Några malmeller nyttiga mineralförekmster av större betydenhet finnas ej inm älvsträckans mgivning. I leptiten mellan Skärfa-Måskesjöarna är smärre kalkstensfyndigheter kända. Intill Abmrfallet mellan dessa sjöar finnes en synnerligen mäktig gång av mycket ren kvarts. n Berggrunden går i dagen på flera ställen utmed älvsträckan. Mellan Tjeggelvas ch Skärfajaure utgöras stränderna sålunda i rätt str utsträckning av berg. Abmrfallet ch frsarna mellan Vulep Måskejaure ch Saddajaure brusa fram över berggrund. Detsamma är fallet med flera av frsarna mellan Mårsmjaure ch Frsnäs samt Hällfrsen. I största utsträckning bildas dck markytan vid älvstränderna av mränavlagringar. Dessa utgöras av en fast packad jrdart, sammansatt av en blandningav grus, sand ch lera med inlagrade mindre repade stenar ch större blck. Mränen har avsatts av inlandsisen samt ligger sm ett mer eller mindre ^ämnt täcke över berggrunden. \id älv- ch sjöstränderna har det finare materialet brtförts genm vag- ch strömersinen, varigenm de för stränderna karakteristiska blckmarkerna uppstått. Utbredningen av de glacifluviala bildningarna inm älvsträckan är ej närmare känd. Dessa bildningar bestå här av rullstensgrus, isälvssand ch isälvsmjäla samt ha avsatts av smältvattensälvarna, de s. k. isälvarna, vid landisens avsmältning. Rullstensgruset, sm avlagrades vid mynningen av de tunnlar under landistäcket, genm vilket isälvarna framrunn, bildar ftast långsträckta asar, medan sanden ch mjälan, sm avsattes utanför tunnelm5 r nningen, vanligen bilda vidsträckta terrasser. Glacifluviala avlagringar synas förekmma utmed Saddajaures nrra strand, vid Vullesavn, vid Puitasjaures östra strand samt vid Jäknajaure. Trvmsselager förekmma bltt i mindre utsträckning vid älvstränderna sanit äga i allmänhet föga betydande mäktighet. Största utbredning nå de vid Mårsmjaure samt mellan Mårsmjaure ch Frsnäs. Å de glacifluviala sandterrasserna vid Puitasjaures östra strand finnas rätt betydande dyner. Nederbördens strlek ch fördelning åskådliggöres av nedanstående tabell, sm Nederbörd. upptager månadsmedeltal av nederbörden under periden vid nederbördsstatiner inm eller i närheten av den behandlade delen av fldmrådet. Där bservatiner saknas under någn del av periden, hava dessa hänförts till nämnda perid med hjälp av en närbelägen statin med fullständiga bservatiner. Nederbördsstatinernas läge åskådliggöres av den före texten stående kartskissen, där även den nrmala nederbörden vid varje statin är angiven. I tabellen är statinerna grupperade på så sätt, att en västligare belägen statin står över en med östligare läge. De anförda siffrrna är emellertid icke representativa för hela mrådet ch särskilt inm fjällen giva de en högst fullständig bild av de verkliga förhållandena. Genm nyare undersökningar har visats, att nederbördens strlek i fjällen är mycket betydande, berende såväl på den större höjden över havet sm på det västligare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantiska vindar. Då emellertid samtliga nederbördsstatiner ligga relativt lågt högst ligger Merkenes c:a 600 m ö. h. kmmer den på den förstnämnda av dessa faktrer berende ökningen icke mycket till synes i tabellens siffrr. En uppfattning m nederbördsökningen västerut erhålles även av de värden sm meddelas från den nrska statinen Sulitelma, belägen c:a 40 m ö. h. ch någt väster m Piteälvs mråde. Nederbördens ungefärliga fördelning på årets lika månader åskådliggöres av diagrammet med reservatin för nederbördens bristfälliga uppmätning inm fjällmrådet. I medeltal är augusti den nederbördsrikaste månaden med 90 mm ch februari april de nederbördsfattigaste med 24 mm. Av årets månader hava 4, juni september, högre nederbörd än medeltalet för året. kcete B Medelnederbörd i mm 06-92S. g ni n höjd ö. h. m 55* ö >-f» O" Ef 20 3 Merkenes... Ms Njunjes N Peuraure Pe ! 36! Vunatjviken... V l 99 Stenudden... Kb N. Bergnäs... Bs IS 549 Allejanre A Jäkna Jn j Nausta... Na s ra m l i rpa Medeltal Su i i i i r Medctnedctbörd S P " i nuj jan-icetn'-jmarslaprillinqi ljum juli I aug-.jsept rikt. I mv. I dec- C C qq. t pes O pr c 0 <3 C5 a år

2 2 Bißder ch Piteälvs nederbördsmråde är vid utlppet ur Tjeggelvas kvkm ch vid sjöar. utlppet ur Jäknajaure 5 0 kvkm. På denua sträcka mttager älven följande större tillflöden: i i i i r i Vattenstånd, i Tjegiyelvns vid Stenudden Rappenälvcn sm infaller fr. h. Arvasädn» ï» v. Suinakjkk» > s î Vudjasjkk :»»» Eggelatsälven» > >» h. i Skärfajaure 420 kvkm.» Vulvjaure 470 s»» 80» vid km 9.» 270 s Ï» » Summa 830 kvkm. Av ökningen kvkm kmma sålunda sammanlagt på dessa biflder 830 kvkm eller 68?» av den ttala. Bland de sjöar, sm Piteälv avvattnar van Jäknajaures utlpp är de största följande: Pieskejaure... kvkm. Skärfajaure. 2.7 kv km Mavasjaure.. 2S.5 Saddajaure S Kaskajaure > Arvasjaure. 7. > Luddejaure Î Vul vj aur. 28.7» Vaimk...4 > Mattaure. 8.3» Kvddejaure ch Vildk Al. Mattaure. 0.8» Tjeggelvas » Jeutmjaure ch Eggelats > Labbas > Jäknajaure. 6.0» Rappen..' > kvkm kvkm. jgq. I leur. mflrs april j trut} jiim juli any sepb. [ afr. [ ncv. d^c Nederbördsmråde kvkm Vattenstånd. Nedanstående översikt visar sjöarnas fördelning över mrådet. Siöprcent Vid utlppet ur Tjeggelvas ;» > Skärfajaure i» > Vulvjaure i»? Jäknajaure Vattenståndsbservatiner föreligga i denna del av Piteälv från statinerna Stenudden (i Tjeggelvas, sedan d. -/i 909), Nrra Bergnäs (i Saddajaure, sedan d. 9 /5 92), Vulvjaure (i Vulvjaure sedan d. 4 /ii 920) ch vid Jäkna (i Jäkiiajaure, sedan d. s /i 96). För periden hava vid dessa statiner följande värden erhållits för karakteristiska vattenytr sedan krrektin införts för fullständig bservatinsserie vid d tre sist nämnda av dessa statiner: Högsta liögvatteuvta, Nrmal > > medelvattenyta > Nrmal lfigvattenyta». ; Stenudden Nrra Bergnäs Vulvjaure Jäkna m ö. h. m ö. h. m ö. li. m ö. h.! « S Under avvägningen har högvattenytan år 922, då peridens högsta vattenstånd inträffade, kunnat bestämmas på några platser ch har härav även den nrmala högvattenytan vid samma platser beräknats. Dessa avvägda ch beräknade höjder är sammanställda i nedanstående översikt. Högsta Nrmal liögvattenyta högvattenyta m ö. h. m ö. h. Tjeggelvas > Skäri'ajuarc Ovan Abnirfallet 4:> Vulep Mâskejaure > Saddajaure vid N. Bergnäs > Vulvjaure * Vullesavn eia 00 m van Oxfrsens nacke Ovan llälllbrsen Ndm Hällfrsen »Seiet» 393.! > Paitasjaure ; > Jäkiiajaure Diagrammet åskådliggör vattenståndets variatin under några karakteristiska år i Tjeggelvas. Arskurvrnas mest utpräglade maximum inträffar vanligen i samband med snösmältningen m våren. Under periden har maximum i Tjeggelvas inträffat tidigast den %, i medeltal den s8 / tì ch senast den 2S /t ch gälla nästan exakt samma tider för den övriga delen av den behandlade älvsträckan. Vattenståndet bestämmes så gtt sm uteslutande av förhållandena inm fjällmrådet ch de stra sjöarnas förmåga att magasinera den fråu detta avrinnande vattenmängden. På grund av den från fjällen under hela smmaren försiggående smältningen ch smältvattnets långsamma avtappande från sjömagasinen blir vattenföringen under större delen av smmar ch höst relativt hög. Flera maxima inträffa fta i samband med nederbörd eller stark temperaturstegring. Då nederbörden i fjällen redan tidigt m hösten faller i frm av snö, saknas vanligen alldeles den höstfld, sm fta uppträder i nedre delen av älven. Från hösten sjunker vattenståndet i allmänhet jämnt ned till vinterminimum, sm vanligen inträffar under april manad. Vattenmängdsmätningar hava utförts vid utlppen ur Tjeggelvas, Vulvjaure ch Jäknajaure. Avbördningskurvr hava uppgjrts för Tjeggelvas ch Jäknajaures utlpp ch dagliga vattenmängder hava uträknats för periden vid den förra ch för periden vid den senare platsen med hjälp av de avlästa vattenstånden. På grund av sörpning ch isdämning är vintervattenstånden i Jäknajaure i allmänhet icke användbara för beräkning av vattenmängder, utan hava dessa därför under denna årstid bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätningar ch med ledning av vattenmängdsstatinerna längre upp ch längre ned i älven. Ur de dagliga vattenmängderna hava uträknats månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder, ch slutligen har vid Jäknajaures utlpp dessa hänförts till periden med tillhjälp av mtsvaraude värden vid Tjeggelvas' utlpp. Med stöd av de sålunda vid Tjeggelvas' ch Jäknajaures utlpp erhållna karakteristiska vattenmängderna hava, med hänsyn tagen till mrådenas karaktär, beräknats de värden för varje avsnitt av vattendraget, sm finnas angivna i tabellen å sid. 3. Beträffande vattenmängdernas tillförlitlighet må anmärkas,, att avbördningskurvan vid Tjeggelvas' utlpp är säker över 200 kbm per sek. ch vid Jäknajaures utlpp över 400 kbm per sek. ch att dessutm de låga vattenmängderna vid båda platserna är mindre tillförlitliga på grund av alltför få lågvattenmätningar. Följande månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder hava erhållits: Nederbördsmråden samt medelvattenmängd ch medelavrinning för månad ch dr ( ). :! Jäknajaures ti u 3 3 p. rbef Medelvattenmängd i kbm per sek. Medelavrinning i liter per sek. eli kvkm. s ra m l i rp : a B i nu j i _ «i. & " Karahte-ristiska vattenmängder ch mtsvarande avrinning (96 923). Tj eggelva is' utlpp kbm per sek. liter per sek. ch kvkm. t pes. t k B O < & c p Jäknajaures utlpp kbm per sek. är liter per sek. ch kvkm! Högsta högvattenmängd > medelvattenmängd ; Vattenmängd med 50 % varaktighet ! Nrmal 6-månadersvattnmängd i > Vattenmängd med 75 varaktighet Nrmal 9-månaders vattenmängd » S i Nrmal lågvattenmängd \» Avrinning svar ahtighet i dagar per år. Avrinning i /s. km Tjeggelvas' utlpp Jäknajaures > Vattenmängder.

3 3 Avrinningens årliga perid följer vattenståndets. De enligt månadsmedeltal uppritade medelkurvrna hava sina maxima i juni månad ch minima i april. Medelavrinningen under juli är emellertid i det närmaste lika hög sm under jiini. Från juli månad sjunka kurvrna snabbt under smmar ch höst ch långsamt under vintermånaderna. Kurvrnas allmänna förlpp framgår bäst av fig. här nedan. Under de enskilda åren inträffa naturligtvis fta stra avvikelser från detta nrmala förlpp. En jämförelse mellan de båda avrinningskurvrna visar att kurvan för Tjeggelvas' utlpp ligger betydligt över kurvan för Jäknajaures under hela smmaren ch särskilt mycket under försmmaren, då den starkaste avsmältningen försiggår. Detta sammanhänger därmed att nederbörden ( inm det' västligare belägna högfjällsmrådet är avsevärt mycket större än inm den östligare delen av mrådet. Medelavrinningen blir även av denna rsak högre vid Tjeggelvas' än vid Jäknajaures utlpp, resp. 24 ch 9 liter per sek. ch kvkm. Under vintermånaderna ch även under den första avsmältningstiden på våren är avrinningen däremt någt större vid Jäknajaures än vid Tjeggelvas' utlpp. Då avrinningen under vintern till övervägande grad bestämmes av tillhörande mrådes magasineringsförmåga, vill det härav synas sm m denna vre större vid den senare än den förra platsen. Emellertid är skillnaden betydlig, ch trde den dessutm ligga inm felgränsen för den beräknade lågvattenmängden. Att avrinningen under en tid på våren är större vid Jäknajaures än vid Tjeggelvas' utlpp sammanhänger med den tidigare avsmältningen inm nedre delen av mrådet. i Mänadsnißd ia av avràimi^g- 9 G-923 / \ 'Qeggävas i ltlpp \j atm] aure s» / \ / \ l/s.w t I \ l l r l l ^ \ l» \ l \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ i \ \! \ \ -20 u I l \ \ tx 20- \\ \N NN jan.. fe"br. maps april m<ij juni juli auç sept. kt. I nv. dec. De i tabellen här nedan för varje avsnitt av vattendraget angivna turbineffekterna hava beräknats ur de naturligen framrinnande vattenmängderna under antagande av en verkningsgrad av 75 L Då det endast i i t Avrinningens I medelvaräktig-liec I Xjeg-gtivas'utlpp! Jäknajaures undantagsfall varit möjligt att bestämma mtsvarande fallhöjder, har beräkningen i allmänhet utgått från medelvattenytan, sm vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fallhöjderna vid frsar ch fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett mtsatt förhållande äger rum vid sel ch spakvatten, är det på grund av denna beräkningsgrund vanligare, att frssträckrnas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erfrderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än sm kan ligga i den antagna verkningsgraden, ch ej heller - har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckr näppeligen kunna tillgdgöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa frsar, ch då uppgifterna angående frsarnas benämning fta är fullständiga, kunna i tabellen mindre felaktigheter i dessa avseenden förekmma. För de lika delsträckrna hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits ; Km Effekt per km Vid lågvattenmängd Nrmal årsvärde S8 Med varaktighet av 75 % 50 % i peridenj årsvärde Av den dispnibla effekten är ingen del tillgdgjrd. periden N rmai Allmän farled trde icke finnas i Piteälv mellan utlppen av sjöarna Tjeggelvas ch Jäknajaure. Enligt beslut den 20 september 897, den 4 mars 920 ch enligt Kungl. 478 Dispnibel vattenkraft. Vid medel vattenmängd Tillgdqjrd vatten kraft. Farled. Flttled. Maj:ts kungörelse den 3 augusti 920 med prvisrisk förteckning över vattendrag, i vilka enligt vattenlagen flttled skall bibehållas, har allmän flttled tillåtits ch rdnats i denna del av Piteälv samt har enligt vederbörande vattendmstls utslag den 20 mars 923 den prvisriska förteckningen, i vad den rör Piteälv, vunnit laga kraft. Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 juli 923 med förteckning över Kungsådra vattendrag, där kungsådra finnes, förekmmer kungsådra i Piteälv från Skärfajaures utlpp. Talbell över fallhöjder, vattenmängder, dispnibel ch utbyggd vattenkraft m.. Förklaring-ar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Nrmal låg-(medel-, hög-)vattenyta medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-) vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en perid = den vattenmängd, sm överskridits under 75 (50) % av periden. Effekt vid lika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, sm vid en verkningsgrad av 75 % mtsvarar resp. vattenmängd ch fallhöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analg betydelse med mtsvarande vattenmängd. Vattenmängder i kubikmeter per sekund ïurbineffekt i hkr rt II Fallsträckans benämning. S m Fallhöjd Lågvattenmängd.. Vattenmängd med varaktighet av 75 % 50 % periden. Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Lågvatteneffekt. periden.. Högsta.. Effekt med varaktig tet av 75 % 50 % periden. Hedelvatteneffekt. periden.. Avstånd Neder- Medelbörds- från vatten m- mynrådytningen km kvkm m ö. h. Installerad turbineffekt hkr Tjeggelvas Skärfajaure S Abmrfallet Pajep Måskejaure Vulep Måskejaure >» > > > > > > 0.0»»» > >»»» Ò > >» > > > > > * » > S >»» , O. t l > >» t»» > > » >»»» t > »»»» > > >» _ » >» > > > )».2 > >»» S >»» »» >» S»» $ 0.3 >»» > > S ) ) i

4 4 Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr v = 75 % Fallsträekans benämning. Avstånd från mynningen ^f-medelbrds -i vatten-, m ~ i vta ràde :, km ; kvkiu jm ö. h.i m Fallhöjd Lågvattenmängd. Vattenmängd med aktighet av Lägstii 75 % 50 % periden. var- Medcl- Hög- Låg vutten- vattenvattenniängd mängd effekt periden.. Högsta.. Effekt med varaktighet av! rä ; varde. 75 % 50 periden. Medel vatten effekt periden.. lnstal-j lerad turbin-j effekt! hkr Saddajaure Yulvjaurc Kransfrscn Kallkjaure Kallkfrsen Mårsmjaurc Allbergfrsen Frsnäsfrsen Vul lesa vn Oxfrsen Häll frsen Jäknajaure Kartbladsgräns 60.» : 233.0! e I '! i ; ! : ; i i ; ' >» > >» ï *» > >» > > >» > >» >» >» >» > 0.8» >»»»» >» > >»»»» > > >» > S > i y S > 20»» > > > > >» >».2 >»»» Ï > >» »» > >» > s» 3.»» > >» 2>, > O. *» > a >» > J > S >» 3> >» > O. i > >» > 5 > 2.2 * > >»» T> s » ï» > > 3> > SO > > >»» >» >» \> > Ï» > > > ï»» >»» Y >»»» >» y > S >»»» » ) > > >» > > s >» S > >» >- > > > >» Ï> O.O» S >» 5 D s» 2.C»»»»»»»» »» > > > >» s G O. >»» > > Î»» >» 5» > S ^ S> S» *» > > > > »»» > >»» > > ï >»» >» > > y»» Ï»» > S > S»»» S >»» > >»» O.» > >» > >- > S t s X» *»» » 54 > > O

5 Tabell över avvägda fixpunkter (923) ch peglar. Förklaringar. $ Precisinsfix (järn eller mässingsdubb). A Järndubb (Statens meterlgisk-hydrgrafiska anstalt) eller Kppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). + Krs (Statens meterlgisk-hydrgrafiska anstalt). A Krs (Rikets allmänna kartverk, äldre fix). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. b". = ber"-. Km fr, myn-! ningen B e s k r i v Höjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n A 83 st. Stenudden a,.5 m Y m gärdesgården vid Stenudden, c:a 3 m frän stranden av den mindre vik, i vilken pegeln står, i ej jrdfast sten A 2 49 st. Stenudden b, i tppen av str sten, vid vilken pegeln är fästad A st. Stenudden c, undervattensdubb, 2.5 m S m pegelstenen, riktlinje genm pegeln c:a 4 m Y m kåtan Pegel 37 Stenudden. 0-pkt 9 /s 923 A st. Tjeggelvas' utlpp, c:a 50 m uppströms länga hlmen i Tjeggelvas' utlpp, c:a 60 m uppströms udden där stryk börjar, i största stenblcket utanför skgen C:a 20 m frän skgskanten, e:a 0 m nedströms m jätteblck i skgskanten, c:a 0.2 m från möt utlp-. pet branta sidan (ej å tppen) A st. Tjårrasvare, vid Skärfajaures övre ände, ytterst â udden närmast älvens inlpp, 0 m rakt utåt sjön från yttersta tallen, å tppen av mindre sten,..5 m V m större sten A bg. Skärfajaure, vid Skärfajaures utlpp, c:a 500 m uppströms m där älven tränger ihp sig ch bildar ett svagt stryk, ytterst å utskjutande bergudde, mitt för några tättliggande jätteblck ute i vattnet.. ' A 3 75 bg. Värdivarc, NO m Värdivare, mitt för Abmrfallets nacke, 3 m s n e t t n e d s t r ö m s f r å n k i s t a n s i n r e ä n d e A st. Pajep Måslcejaure, å nedströmssidan av udden närmast nedströms m inlppet till viken å N stranden av Pajep Håskejaure, 2 m. utanför skgskanten, å krönet av största stenen A st. Yulep Måslcejaure, mitt för Yulep Måskejaure, ytterst å uddn, 250 m uppströms m sjöns utlpp, i tppig sten c:a 2 m utanför mycket str sten. A st. Knllnjunj, â udden mitt för Kallnjunj, c:a 00 m uppströms stryk vid liten hlme, c:ä 30 m nedströms uddspetsen, c:a 5 m utåt från högvattenstranden, i str sten A bg. Skerris, vid N ften av Skerris, mitt för dubbel bergtpp å andra stranden, å bergndde med hlme utadför, c:a 0 m nedströms smalaste delen av sundet, å klipputsprång A st. Västerhlm, vid Västerhlms V udde, å yttre uppströmshörnet av större hlme (vid lågvatten sammanhängande med Västerhlm, mindre hlme utanför), i strt stenblck i strandkanten... A st. Osterhlm, å Österhlm, c:a 400 m nedströms dess V spets, c:a 30 m ifrån ch mitt för större sten ute i vattnet, c:a 2 m utanför högvattenstranden, å tppen av sten Pegel 4 Nrra Bergnäs. 0-pkt G /s 923 A st. Laxsjön, å ön mellan Akkajaure ch Saddajaure,^ å uppströmssidan av udden 3 km N m Laxsjön, 30 m från uddens spets (vid högvatten), m från tall, i tppen av större sten A st. Saddajaure, vid nrdligaste grenen av frsen mellan Saddajaure ch. Vulvjaure (flttleden), å stra hlmen, c:a 50 m uppströms frsnacken, 55 m nedströms kistans övre ände, c:a 20 m innanför kistan, i str sten vid skgskanten A 2 46 st. Vulvjaure a, i tppen av sten vid vilken pegeln är fästad A 2 47 st. Vulvjaure b, i tppen av mycket str sten, m V m NV hörnet av nybyggnad, rakt uppåt stranden från pegeln h A 2 48 st. Vulvjaure c, undervattensdubb, 5 m V utåt sundet från fix a (pegeln), i syftlinjen från syftstlp över fix a 206 h Pegel 04 Yulyjaure. 0-pkt 7 /s v A 3 74l st. Suinakjlck, vid Vulvjaures utlpp, c:a 300 m nedströms m Suinakjkk, å nedströmssidan av udde, den högra av de spetsiga bergstpparna i N synes över str långsmal sten ute i sjön, c:a 5 m 98.4 v innanför tall, å högsta punkten av str flat sten (nedströmshörnet). A bg. Eallkjaure, c:a 300 m uppströms frsen mellan Kallkjaure ch Mårsmjaure, å liten smal hlme, :a 20 m från spetsen av spetsig från vänstra stranden utskjutande udde, å flat häll. (Vid lågvatten är grenarna kring hlmen trra ch fixen minst 200 m från älven) 95.6 v A st. Mårsmjaure, vid östligaste utlppet från Mårsmjaure (fittningsgrenen) å uppströmsänden av udde (vid högvatten hlme), c:a 00 m uppströms m frs, c:a 50 m från strömmen ch bmfäste, å linjen mellan bmfästet ch 3 stra stenar bredvid varandra i strandkanten, c:a 75 m från stenarna, i flat sten 92.2 v A st. Vudjasjkk, vid Vudjasjkks övre mynning, å strt blck vid bäckgrenens högra strand, m från blckets nedströmshörn v A st. Daitavare, å udden V m Daitavare, där älven gör skarp krök åt höger' ch liten högvattengren avstängd med kista tager av, 50 m uppströms m frs, 200 m nedströms m förfallen spång, ytterst å udden, 2 m uppströms m järnring 86." v A st. Allavare, c:a 50 m. uppströms m JTrsnäsfrsen, c:a 50 m nedströms m där liten högvattengren slutar, innanför den långa kistan, c:a 30 m nedströms m kja, 3 m nedströms m tall, sm står i högvattenstrandkanten 85. v A st. Frsnäs, å udden nedströms m Vunats-savn, snett emt gård, i str sten ytterst å udden, 0.9 m uppströms tall 82.2 v A st. Vullesavn, å udden vid vänstra utlppet ur Vullesavn (trrt vid lågvatten), 5.6 m från tall 78.6 v A bg. Plassakårtje, vid Hällfrsen, å nedersta bergudden, 2.2 m från liten björk,.9 m från liten tall, 5 cm hög dubb.75.0 v A st. Laptjk, c:a 500 m. nedströms m hlmen vid Laptjk, c:a 400 m uppströms hlme nära vänstra stranden, c:a 250 m uppströms bäck, strax nedströms m liten udde à andra stranden, mitt för liten göl innanför stenåsen, i tppen av str sten i strandlinjen invid stenåsen 7.0 v A 3 73 st. Puitasjaure, mitt för övre änden av Puitassul, c:a 200 m nedströms udde,' i den högsta av flera invid varandra liggande stenar strax utanför skgskanten 67.8 v A bg. Gartevarats, Ö m Gartevarats, c:a 3 km uppströms m Kiedak, å bergndde nedströms m vik i vilken vintervägen från Kiedak uppåt Prsnäs kmmer ned på älven, vid högvatten ytterst å udden, 4.6 m uppströms m blekad tall,.0 m från meterhög stubbe 64.5 v A st. Mudknåive, vid Jäknajaures övre ände, c:a 00 m uppströms m gården Kiedak, 50 m uppströms m gärdesgård, 0 m uppströms m förlängningslinjen av litet fähus' uppströmsvägg ch 30 m från detsamma 62 h A Vejtekvare, vid Jäkuajaure, Innerst i viken nedströms m udden 250 m nedströms sckengränsen, å tppig sten 58 h A 652. Jäkna b, c:a 300 m från sydligaste grenen av Jäknajaures utlpp, vid ndden med kja nedströms m Jäkna, c:a 5 m utanför skgskanten, å tppen av strt blck, vid vilket högvattenpegeln är fästad h A Jäkna c, undervattensdubb, 23 m från högvattenpegeln ch fix b i riktning: påle å stranden över fix b 58 h Pegel S66 Jiikiia. 0-pkt 2G /s 923. Högvattenpegeln Lågvattenpegeln Texten rörande de gegrafiska ch gelgiska förhållandena är författad av Fil. Dr. C. Caldenius. r Stckhlm lf>24. s "P. A. Nrstedt & Söner

6

7 c S > «_ (D =5 5 2 > CD : 5 ii eo>> i *CJ) J t OJ w \sj. Ij in CM O) =>ï I s Û) JD JD T3. 3 C ti "O 3 C I II tö 'N L. ~ _ >- <XZ : 5L c js tö = g?* TS" O ^ CO "O "O >'* - *S ii ö 2 «Q. < <«O X "WJ-O -OO ^ II >S R»3 c..5 a) i- >~, ffc(- Q_ b- CL Z3 _D i I I ' + + ; ; I «I I!! «< Ol ipeéel vulvqj iure över'tia-vej i meter Vattenniänfed i,kbm per sek.. Nederfrördamräde i "kvkm, Vattenkraft i turbinhäsfkrafter

8

9 m >.03 :<0 J5 = d m Höid över havet i meter > LU û_ C3 CO CSI I CD CM E I Oß O) CO C/J II 2ä 4 { t a) c ^ -4 O <0 -Q * j.s ft > 5* > : - 5j 3 c 5 V0«=. wj? 5 ï ^ ö : 5 sa?. >V W) SÄS ïfsi.s ^ s X^î» 3=6 ;S V.3 ^ C- - <D t- >, È 3». f*t Û. U. Q. =5 -O I ', I ; + I + t + I <a-«cxj Vattenpianéd i, kbm per sek. Nederbördsmråde i "kvkm 40ÖB 3000 ÎÏ00 ] e**l Stenudden. ver havet i meter Vattenkraft i turbini lästkrafter WOÖ Î000 0

10 I } *

11 KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGIS K-HYDROGRAFIS K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. PITEÄLV MELLAN JÄKNAJAURE OCH HAVET Läge. Gegrafiska ch gelgiska förhållanden. Väi±enxrmiigcissta Hn, NedevböudsstatirL X Kiartbladsgräns Skala : ID ÎO JO» Piteälv mellan Jäknajaure ch havet har en längd av 58 km. Tillhörande två kartblad hava benämnts Sikfrsen ch 2 Strfrsen. Av dessa sträcker sig det första mellan O ch 80 km, det senare mellan 80 ch 60 km från älvens utlpp i havet. Deras läge inm fldmrådet framgår av vanstående kartskiss, där gränserna är angivna. Området återfinnes på tpgrafiska kartbladen 27 Arjeplg, 28 Stenträsk, 35 Arvidsjaur, 36 Bden ch 44 Piteå samtliga i skala : , samt upp till km 25 på eknmiska kartrna över Piteå tingslag i skala : I administrativt avseende tillhör mrådet Arvidsjaurs scken av Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Älvsby scken av Älvsby tingslag ch Piteå scken av Piteå tingslag samt Nrrbttens län. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Nrrbygdens vattendmstl. Den sträcka, Piteälven genmflyter från Jäknajaure till sitt utlpp i Bttniska viken, kan i allmänt gegrafiskt hänseende uppdelas i tvenne till naturen skarpt avgränsade mråden, nämligen ett västligt, sm aldrig i senkvartär tid nåtts av havet ch ett östligt, sm i sen- ch pstglacial tid varit övertäckt av havet. Gränsen mellan dessa mråden bildas av den s. k. marina gränsen eller den högsta nivå, till vilken havet nådde inm trakten vid istidens slut. Tillfölje den efter istiden försiggångna likfrmade landhöjningen ligger denna nivå i väster vid Älvsbyn c:a 220 m. ch i öster vid mynningen c:a 240 m. över havet. Utmed älven trde den frntida fjrden, då den hade sin största utsträckning, ha nått ungefär fram till Strhlmsfrsarna. Området väster m eller van marina gränsen plägar efter de där förhärskande jrdarterna benämnas mränlidernas ch myrmarkernas regin eller med hänsyn till vegetatinen ch den viktigaste näringsgrenen inm detsamma shgsreginen. Det öster eller nedanför marina gränsen belägna mrådet brukar efter de där förekmmande praktiskt viktigaste jrdlagren benämnas de marina lermas ch älvsedimentens regin eller tillfölje den till dessa sediment bundna dlingen jrdbruicsreginen. Mellan Jäknajaure ch Bttniska viken framflyter Piteälven i en djupt nedskuren dal, sm mellan Jäknajaure ch Fällfrsen, c:a mil nrr m Älvsbyn, framgår i ungefär västnrdväst-stsydst men här bryter av till nära nrd-sydlig riktning, vilken bibehålles fram till kusten. De dalen mgivande bergshöjderna nå i väster mkring Jäknajaure 600 à 700 m. ö. h. ch i öster mkring Älvsbyn 200 à 300 m. ö. h. Älvstränderna är mycket glest beflkade. Särskilt är detta fallet inm skgsreginen, där de är mycket ödsliga. Men ej- heller under marina gränsen har bebyggelsen nått någn större täthet. Odlad bygd i större utsträckning förekmmer, förutm kring' de stra byarna Älvsbyn ch Sikfrs,. bltt i närheten av mynningen mkring de därvarande fjärdarna. Mellan Jäknajaure ch mynningen mttager Piteälven flera tillflöden, av vilka de flesta utgöras av bäckar ch mindre åar. Av större betydelse är bltt den från söder tillstötande Abmrälven, sm bildar avlpp för Malmesjaure, den likaledes från söder infallande Vistån, vilken utgör avlpp för flera mindre sjöar, samt den nrrifrån kmmande Vargisån. Å större delen av sträckan mellan Jäknajaure ch Älvsbyn framrinner älven starkt frsande mellan strsteniga stränder, närmare mynningen blir älvens lpp lugnare, ehuru även å sträckan närmast söder m Älvsbyn ansenliga frsar ch fall finnas. Smärre hlmar förekmma rätt talrikt inm älven, särskilt örik är den närmast öster m Jäknajaure, vid några av frssträckrna samt vid mynningen. Berggrunden mkring, älven tillhör helt ch hållet urberget. Den sam mansättes mellan Jäknajaure ch mynningen av flera lika bergarter. Å sträckan 22SS3 mellan Jäknajaure ch Abmrälvens inflöde består den av prfyrbergarter med tuffer, öster m Abmrälvens inflöde ch ungefär fram till föreningsstället med Vargisån anstå graniter ch syeniter, vilka ck bilda berggrunden å sträckan närmast mkring Älvsbyn. Mellan Vargisåns inflöde ch Älvsbyn åter bestå bergen av leptiter ch glimmerskiffrar. Söder m Älvsbyn ch ända fram till mynningen utgöres berggrunden av gnejser ch gnejsgraniter. Utmed älven går berggrunden i dagen på jämförelsevis få ställen. Nämnas bör, att älven vid Strfrsen, Fällfrsen ch Sikfrsen framrinner över klippgrund. Markytan mkring älven bildas sm regel av de lösa jrdslagen ch bland dem främst av istidens niränavlagringar d. v. s. srterat material, bestående av vanligen hårt sammanpackade blandningar av mer eller mindre kantiga stenar, grus, sand ch finaste bergartspulver. Mränen, sm avlagrats av inlandsisen, förekmmer sm ett mer eller mindre jämnt täcke å berggrunden ch bildar sm regel älvstränderna särskilt van marina gränsen. I allmänhet är den mycket blckrik. Under marina gränsen har på många ställen det finare materialet av vågrna brtsköljts ur mränen ch denna mlagrats till svallgrus, vars sammanhållning ej är så gd sm mränens. I betydligt mindre utsträckning- bildas älvstränderna av rullstensgrus ch isälvssand, avsatta av isälvarna vid inlandsisens avsmältning. Rullstensgruset förekmmer på grund av sitt bildningssätt i mer eller mindre långsträckta åsar, vilka under marina gränsen ftast döljas av yngre sediment. Isälvssanden bildar mången gång vidsträckta terrasser, sm ansluta sig till rullstensåsarna. Dessa avlagringar äga rätt str mäktighet ch utsträckning utmed älven vid Älvsbyn ch vid mynningen. Vid strandens förskjutning från marina gränsen till det nuvarande läget vid Bttenhavet utsattes de glaciala jrdlagren för betydande mlagringar ch genm älvens ersin ch reackumulatin av dem ha älvgrus, älvsand ch älvmjäla etc. uppstått. Större delen av de betydande grus-, sand-, mjäla- ch leravlagringar, genm vilka älven på stra delar av sträckan under marina gränsen skurit sig ned, tillhöra dessa avlagringar. Inm älvens mynningsmråde liksm ck inm selsträckrna utmed älvlppet i övrigt förekmma svämbildningar, d. v. s. bankar ch öar, bestående av grus ch sand, sm av älven avsatts inm dess lugnvattenmråden eller i dess krökbäcken. Inm mynningsmrådet utgöra dessa älvbankar besvärliga hinder för sjöfarten, särskilt därigenm att deras frm ch läge genm älvens verksamhet fta förändras. Trvbildningar spela ingen större rll bland de avlagringar, sm intaga älvens stränder. Bltt å södra älvstranden väster m Viståns inflöde utbreda sig mera betydande myrmarker. Tabellen upptager månadsmedia av nederbörd för periden från Nederbörd.. ett antal statiner inm Piteälvs ch närbelägna fldmråden. Statinerna är. i tabellen rdnade så, att i allmänhet en västligare belägen statin står över en med östligare läge. Vid Kiebnelukt, N. Bergnäs ch Jäkna finnas icke bservatiner från hela periden, men har med tillhjälp av en närbelägen statin reduktin verkställts till periden 9Ó Njunjes Peuraure Kiebnelukt 3 2. N. Bergnäs Allejaure Jäkna Nausta Strm yrheden 9 3. Pattaure Degerbäcken 5 4. Fagerheden Medeltal Sulitelma Medelnederbörd h. Ö.. jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. kt. nv. dec. år m Av tabell ch diagram synes, att smmaren är den vida nederbördsrikaste årstiden. I augusti, vilken månad i allmänhet har störst nederbörd, faller i medeltal 72 mm. Ett sekundärt maximum uppträder i nvember. Minimum ligger i februari mars, vilka månader i medeltal hava en nederbörd av 23 mm

12 9 mm -TO -GO i i r i r i r i r cm. vattensfcandsäiagram vid. Alvsby 920 9% IMTe clel n_ ecle:i?~böt d_ -s i± JO IM! il TL ii cl 2iai4iäieni8i9iiiiim -300 Medelnederbörd De anförda siffrrna är emellertid ingalunda representativa för liela fldmrådet. Nyare undersökningar hava visat, att nederbördens strlek inm fjällmrådet är mycket betydande, berende såväl på den större höjden över havet sm på det västligare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantiska vindar. Dä samtliga nederbördsstatiner ligga relativt lågt högst ligger Allejaure på c:a 4S0 m:s höjd över havet ch då siffrr saknas från mrådets västligaste del beläget väster m liöjdaxeln, kmmer den på dessa faktrer berende ökningen icke alls till synes i tabellens siffrr. En uppfattning m nederbördsökningen västerut från höjdaxeln giva de värden, sm meddelas från den nrska statinen Sulitelma belägen på c:a 40 m:s höjd över havet ch någt väster m Piteälvs mråde. Siffrrna är medeltal för periden För hela Piteälvens mråde van Jäkna beräknas ur avrinningen att den årliga medelnederbörden för periden uppgår till 770 mm. Bißder ch Piteälv har vid utlppet ur Jäknajaure ett nederbördsmråde m 5 0 kvkm sjöar. samt vid mynningen 200 kvkm. På denna sträcka mttager älven följande större tillflöden : Vattenstand. Abmrälven kvkm Ljusträskbäcken»» > Vargisån v.» > Vistån» h. > Nedre Tvärån v.» » Krsträskbäckeu h.» > Tvärån 2>» >, c:a kvkm Av ökningen, kvkm, kmma således sammanlagt på dessa biflder kvkm eller 80 % av den ttala. Bland de sjöar, sm Piteälv van Jäknajaures utlpp avvattnar är de största följande : kvkm kvkm Pieskejaure Paij. Måskajaure Mavasjaure Saddajaure Kaslcajaure Arvasjaure.. 7. Luddejaurc Vul vjaure Vaimk...4 Mattaure Kvddejaure ch Vildk Al. Mattaure Tj eggelvas Gallajaur Labbas Jeutmjaure ch Eggelats Rappen Jäknajaure Skärfajaure.. 2,7 Med undantag av en mindre sjö, Buksejaure, nedm Jäkna, genmflyter älven därefter icke vidare några sjöar. Genm tillflödena avvattnas flera, inm skgsmrådet belägna, vilka dck i allmänhet hava en ganska betydlig utsträckning. Störst bland dessa är Abraure (5.5 kvkm) ch Malmesjaure (2.6 kvkm) inm Abmrälvens mråde. Nederbördsmrådet har vid Jäknajaures utlpp sjöprcenten 0.2 ch vid utlppet i havet 6.8. Vattenståndsmätningar för en längre följd av år föreligga från statinerna Jäkna (från jan. 96) ch Älvsby (från 4 nv. 899) samt vid Sikfrs kraftstatin (övre Sikfrs från 7 aug. 94, Nedre Sikfrs från jan. 93). Krtvariga bservatiner finnas dessutm vid Granhlmen (3 aug nv. 96) ch Vidsel (2 mars 96 6 maj 920). För periden hava vid Jäkna, Vidsel ch Alvsby erhållits följande värden å karakteristiska vattenytr. Exc. högvattenyta. Nrmal > > medelvattenyta > Nrmal lâgvattenyta. Exc.» Jäkna 39. m. ö. h. 390.S)» > » », 389."2» Vidsel Älvsby 47. m.ö. h L m. ö. b. 46.2» 32.9 > 44.3» 30.0G» 44. > > 43.5 > 29.0 > 28.09» Är 98, då högvattenståndet var ungefär nrmalt vid Jäkna ch vid Älvsby 0.4 m. därunder, avvägdes följande märken efter högsta vattenståndet: van Benbrytefrsen m. ö. Ii. van Trângfrsen 49.4 m. ö. Ii. > Törnfrsen 65.8 > vid Älvsby färjläge > Åkerselfrsen 57.3» nedm Arnemarbfrsen »» Strfrsen 29.0 > Vidstående diagram visar vattenståndets årliga variatin vid Älvsby dels det vattenrika året 920 ch dels det relativt vattenfattiga 94. I allmänhet hava årskurvrna två mera utpräglade maxima. Det första uppstår huvudsakligen i samband med snösmältningen inm skgsmrådet ch utgör den s. k. hemflden, det senare har sin rsak i det vatten, sm under vintern magasinerats i fjällmrådets snötäcke, ch vilket efter smältningen m våren uppsamlats i de stra fjällsjöarna för att därefter avrinna.! i m jail, i fëbp. I mars apru} rn^ juin juli I aug. I sept. \ nv. I dec Hem- eller vårflden inträffar vanligen under maj månad ch har i medeltal inm den beräknade periden haft sitt maximum den 9 maj. Ofta har den emellertid sekundära maxima såsm under det å diagrammet framställda året 94. Hemflden, sm i regel är jämförelsevis betydlig ch utsträckt över en förhållandevis krt tid, följes av den till strlek ch utsträckning vida betydelsefullare smmarflden. På grund av den från fjällen under hela smmaren försiggående smältningen ch smältvattnets långsamma avtappande från sjömagasinen blir vattenföringen under större delen av smmar ch höst relativt hög. Smmarens vattenståndsmaximum inträffar vanligen i slutet av juni eller i början av juli, men under nederbördsrika smrar förekmma fta senare flera maxima, sm dck i allmänhet är betydligt mindre utpräglade. Om hösten, i september eller ktber, förekmmer fta en mindre stigning av vattenståndet, rsakad av en förhållandevis str nederbörd, samtidigt sm avdunstningen vid denna tid är betydlig. De maxima, sm senare under nvember ch december inträffa, rsakas vanligen ej av ökad avrinning utan av dämningar på grund av sörpning ch bttenisbildning, vilka i allmänhet föregå isläggningen. Vid Jäknajaures utlpp bestämmes så gtt sm uteslutande vattenståndet av förhållandena inm fjällmrådet ch de stra sjöarnas förmåga att magasinera den från detta avrinnande vattenmängden. En tidig hemfld mtsvarande den, sm längre ned i älven förekmmer, finnes icke. Vattenståndsmaximum inträffar vanligen i början av juli. Härifrån sjunker vattenståndet i allmänhet ganska jämnt, ch då höstnederbörden inm fjällmrådet i str utsträckning faller i frm av snö, saknas vanligen även varje spår av höstfld. Vattenmängdsmätningar hava utförts vid Jäknajaures utlpp, Granhlmen, Vidsel ch Älvsby samt i två tillflöden, i Abmrälven vid Musksel ch i Vistån vid Vidsel. Endast vid Jäknajaures utlpp ch Älvsby har. emellertid antalet varit tillräckligt för knstruktin av avbördningskurvr. På grundval av dessa hava dagliga vattenmängder uträknats för periden vid Jäkna pegel ch för periden vid Älvsby pegel. För Jäkna har därefter reduktin verkställts till periden med tillhjälp av mtsvarande värden vid Älvsby. Följande månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder hava vid dessa statiner erhållits: Perid jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. kt. nv. dee. år 3 tn pr 3 w B t» S K CO 3 CO r - k m N* S CO ft 3^ 03 pr 3 u CO pr 3 cc «pr 3 QD pr 3 CO pr 3. CO pr 3 CO pr t 00 e CO pr y 0D B K m B CO Wl 3. CO CO 3. CO 3 CO 3 i i!! Jäkna 2SÌ i42jl Alvsby 46( j3 200 l Jäkna N = 5 0 kvkm Alvsby N = kvkm m 3 /s I/skm 2 m 3 /s /skm 2 m s /s /skm 2 m s /s /skm 2 Exc. högvattenmängd Nrmal».,., Nrmal medelvattenmängd > mänadersvattenmängd (medeltal av ärsvfirden) Vattenmängd 6-mänadersvattenmängd med 50 % varaktighet mä,nadersvattenmängd(iudeltal 7.4 av årsvärden) C Vattemuängd med 75 % varaktighet månadersvattenmängd Nrmal lågvatteinnängd J Ì9 Ex. > Vattenmängder.

13 3 UDO MedfilyaraktiîetskijrvcKp Jakria Avrinningsvarahtighet i dagar per år. Avrinning i /skm 2 Jäkna dagar Älvsby " Beträffande vattenmängdernas tillförlitlighet må anmärkas, att avbördningskurvrna är säkra för Jäkna vid större vattenmängd än c:a 300 m. s per sek. ch för Älvsby vid större vattenmängd än 500 à 600 m. 8 per sek. På grund av sörpning ch isdämning är vintervattenstånden i allmänhet icke användbara för beräkning av avrinnande vattenmängder, utan hava dessa därför under denna årstid bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätningar, med ledning av kända förhållanden i likartade närbelägna vattendrag samt med hjälp av driftsrapprter från Sikfrs kraftstatin. De på detta sätt erhållna värdena är dck i vissa fall ganska säkra. Manadsmjedia av avrinning' j ^ T/s!cm, z I \ / l_ Jäkna. -Ätvsby Med ledning av de beräknade vattenmängderna vid Jäknajaures utlpp ch Älvsby hava interplerats ch extraplerats värden för mellanliggande ch nedm Älvsby belägna sträckr. Då nederbörden inm de i väster belägna fjälltrakterna är avsevärt större än i skgsmrådet österut, överstiger den årliga medelavrinningen vid Jäkna avsevärt den långt ned i älven vid Älsby bestämda. Särskilt under smmarmånaderna, då fjällmrådets vinternederbörd till större delen avrinner, är vattenmängden vid Jäkna str i förhållande till den vid Älvsby. Under höstmånaderna är avrinningen vid Älvsby relativt str ch får ungefär samma värde sm vid Jäkna, vilket sammanhänger därmed att den höstfld, sm vid den förra statinen"vanligen förekmmer, i allmänhet saknas vid den senare. De stra fjällsjöarnas utjämnande inverkan gör sig under vintermånaderna märkbar på' så sätt, att under denna, tid avrinningen genmgående förbliver högre vid Jäkna än vid Älvsby. Däremt råder ett mtsatt förhållande under vårmånaderna rsakad av den tidigare avsmältningen från östra delarna av mrådet. På grund av den stra sjöprcenten van Jäknajaures utlpp är särskilt lågch 9-månadersvattenmängder här relativt avsevärt större än mtsvarande värden vid Älvsby. Turbineffekterna å mstående tabell hava beräknats med en verkningsgrad av Dispnibel 75 prcent ur de naturliga framrinnande vattenmängderna. Då det endast i vattenkraft. undantagsfall varit möjligt att bestämma mtsvarande fallhöjder, har vid beräkningen i allmänhet utgåtts från m edel vattenytan, sm vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fallhöjderna vid frsar ch fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett mtsatt förhållande äger rum vid sel ch spakvatten, är det på grund av denna beräkningsgrund vanligare, att frssträckrnas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erfrderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än sm kan ligga i den antagna verkningsgraden eh ej heller därtill, att vissa sträckr svårligen kunna tillgdgöras. För de lika delsträckrna hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits. Km Lågvatten Exc. Nrmal årsvärde Yaraktighet 75 % 50 % periden årsvärde periden Medelvatten Nrmal Effekt pr längdkm %>jan- E^[mgpâppil]Tn^ jiinl juli. [ aug septj Qkfc nvr dec. Kraftverk finnes endast vid Sikfrs. Detta utfördes åren 9 2 för till- Tillgdgdgörande av 38,5 m 8 /s. Den tillgdgjrda fallhöjden är nrmalt c:a 3 m.9j T^vên ~ Installerade är 2 st. enheter m tillsammans thkr för drift av trefas- ktaft. generatrer. Energiprduktinen å generatrerna uppgick 92 till,8 mill. kwh. Energien användes för allmän distributin inm Piteå ch Luleå scknar. Större kraftmängder tillhandahållas till följande fabriker: Luleå Träsliperi, Luleå Järnverk, Lussavaara-Kiirunavaara A. B., Svartön, Luleå Stad. Ägare är Sikfrs Kraftaktieblag, Stckhlm. Allmän farled förekmmer icke å denna sträcka av älven. Farled. Allmän flttled finnes från ch med Tjäggelvas till Långnäsfjärden i havet, Flttled. enligt beslut den 20 september 897 ch den 4 mars 90. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 januari 99 m prvisrisk för- Kungsådra, teckning å de vattendrag, där kungsådra enligt vattenlagen skall anses finnas, förekmmer kungsådra i hela Piteälv nedm Skärfajaure ch således å denna sträcka. Km fr. mynningen B c s k r i v n i n Höjd över havet m Km fr. mynningen B e s k r i Höjd över havet Avvägda fixpunkter ch peglar (åren ) h. Pegel SG6. Jäkna, 0-pkt h. A.652 st. Jäkna b, 300 m frän Jäknajaures utlpp, i viken vid krntrpare Lindbergs gård, i större sten 25 m från pegeln 52.4 h. Al 65 St. Buksejaure, i övre delen av Buksejaure vid Granvikens båtställe, 8 m från stranden 47.4b. A 650 st. Hög seiet, vid Högselet mitt för Trllhlmens överstadel, i större sten lv. A 649 l)g'. Övre Trllselet, vid Övre Trllselets nedre del, strax uppströms m mindre frs, i berghäll 4.0 v. A 648 bg. Trllfrsen b, mitt i 3:dje seiet i Trllfrsen nedifrån räknat, i högsta tppen av en utskjutande berghäll 36.6 v. Al 647 st. Trllfrsen a, vid nedre delen av l:sta seiet i Trllfrsen nedifrån räknat, vid frsnacke ch nedre ändan av den övre stenkistan, i högsta delen av str sten 34.8 V. A 646 bg. Abmrälven, mitt för Abmrälvens utlpp, 90 m nedströms m nedre ändan av stenkista, i berghäll 33.2 v. Al 645 st. Övre Ljusselsfrsen, van övre Ljusselsfrsen c:a 0 m uppströms m näst nedersta stenkistan.i Övre Ljusselet 29.6 v. Al 644 st. Ljusselet, vid Ljusselet, c:a 50 m van Krkafrsen, 5 ni från stranden i sten vid större björk. stenen Signaturplattr i stubbe vid 27.5 v. A 643 st. Krkafrsen, överst i Krkafrsen mitt för nedre delen av lång hlme, i högsta tppen av spetsig sten 25.2 v. A 642 st. Båtselet b, vid Båtselet van frs i sten bredvid tall v. A 64 bg. Båtselet a, överst i frsen van Granhlmsfrsen, mitt för nedre ändan av lång, smal hlme, van liten i berget skarpt markerad vik 9.0 v. A 640 bg. Ahkvare, nedanför Ahkvare, van mindre, i berget skarpt markerad vik, i utskjutande berghäll bredvid tall 4.8 y. a 639 st. Granhlmsfrsen, mitt för Ljusträsksbäckens utlpp, överst i Granhlmsfrsen, 25 m uppströms m timmerkja, i större sten...6 h. ^ 638 st. Granhlmen, 50 m nedströms m Ö. Granhlmens gård 07.2 v. (Israel Sandberg) i större sten.. A 637 st. Benbrytefrsen b, c:a 250 m uppströms m Benbrytefrscn. Signaturplattr i tall bredvid fixstenen v. A 636 bg. Benbrytefrsen a, vid Benbrytefrsens nedre del, 00 m uppströms m Kaffebäckens utlpp, i berget mitt för liten hlme. Signaturplatta i trr fara v v v v v v v v v v v v. 6.5 Ii v h h h h h. A 635 st. Bäknefrsen,. c:a 00 m uppströms m nedre änden av nedre hlmen i Räknefrsen, i större sten 4 m från stranden. Signaturplatta i tall 3 m frän fixen A 634 st. Törnfrsen, strax van Törnfrsen, i str på övre sidan plan sten. Signatarplatta i större tall m från ch någt van stenen. A 033 st. Akerselet b, strax van N. Åberselsfrsen, där väg från Olf Nilssns trp kmmer ned till älven, 0 m från stranden. Signaturplatta i tall A 632 bg. Akerselet a, 4.5 km uppströms m Anders Karlssns gård i Granselet, i högsta delen av lång smal, utskjutande berghäll... A 63 st. Granselet, vid Granselet, 00 m uppströms m Anders Karlssns gård, i lågt belägen sten. Signaturplatta i tall A 630 bg. Yargisån, vid Vargisån, 5 m nedströms m landsvägsbrn i Bredsel, 3 m från åns högra strand A 629 bg. Bredsel, vid Bredselet mitt för Strfrsen, 200 m nedströms m Ludvig Larssns gård, i högsta delen av berghällen... A 62S st. Tr&ngfrsen, van Trångfrsen c:a 50 m från skarp krök av älven, i str jrdfast sten A 57S st. Vidsel, i sckeln till färjkarlens stuga, gaveln mt vägen. i östra hörnet Pegel 867. Vidsel, 0-pkt 9S!!!!! A 627 st. Östrand, vid östra sidan av nrra brfästet till brn över N. Pansikån, 8 m från km-stlpe 28. A 626 bg. Banfrsen, vid frshuvndet till övre Banfrsen, 5 m från älven i högsta punkt av berget A 625 bg. Fällfrsen, c:a 500 m van JTällfrsen, nedströms färjstället, i utskjutande berghäll, 2 m från ensamstående tall..... A 624 st. Övre Tvärån, i västra sidan av nrra brfästet å landsvägsbrn över Övre Tvärån A 623 st. Nystrand b, vid Nystrands färjställe, i närheten av färjkarlens bstad, åt älven till A 622 st» Nystrand a, vid brn över bäcken i Nystrand, östra sidan av södra brfästet Pegel 38. Älvsby. 0-pkt f 2 44 st. Älvsby, vid järnvägsbrn över Piteälv i stenpiren i älven väster m banan, prec. fix 2 59 M A 2 2S5 st. Älvsby färjställe, c:a 75 m uppströms m färjstället, på strandslänten i mindre plan jrdfast sten

14 4 Km fr. my ilningen B e s k r i v n i n Ilöjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n Höjd över havet! 35.0 h h h. 2S.7 h li h. 2.2 h. A 22S(ì st. Kälsberg, vid stig från Kälsberg nedströms timmervälta ch mitt för den södra av de gamla gårdarna i flat sten uppe på strandslänten bland albuskarna A St. Skadaströmmen, vaii Skadaströmmen, c:a 0 m från strandlinjen A 2 2SS st. Grubban, vid nedersta brytningen i Skadaströmmen, 200 m uppströms liten hlme, nedströms mränudde A 2 28.) st. Tvärån, van stråkan, i kröken nrr m Tvärån, c:a 200 ni nedm färjstället mitt för Strycktjärn A 952 st. Kullen, c:a km nedm Kullen, 75 m från ch nedströms stengrund i älven, 20 m van gärdesgård i sten i strandlinjen.... A i>5b st. Heästryckan, van Grenfrsen, 75 m från övre ändan av hlmen i frsen, i strt fyrkantigt blck A 954 b g'. Sikfrssel, nederst i seiet van Sikfrs, 20 ni från hörnet av leddamm, i häll i strandlinjen 20.6 h h h v v v v O 955 hg. Sikfrs a, kraftverkets fix, i laxtrappans övre skarpa krök A 956 st. Sikfrs b, c:a 400 m nedm kraftverket mitt på stenig udde i str tppig sten A 957 st. Brgfrs, c:a 50 m van Tväråns inlpp, 50 m van stenig udde i tppig sten A 95S st. Arnemarlcsfrs, nedm frsen c:a 300 m från nedre ändan av den stra hlmen i frsen, i en av d östligaste "stenarna å stenig udde A.959 st. Finnbäek, c:a 00 m nedm bäckutlpp, 40 m n. udde med lada, i flat ur strandvallen utskjutande sten A 960 st. Rönnberg, c:a 300 ni från ch uppströms m gård å högra stranden, 75 m nedm bäckutlpp, i str rundryggad^ sten A 96 st. Böle br, i nrra landfästets uppströmssida Vattenmängd i kubikmeter per sekund Beräknad turbineffekt i hkr.?/ = 75 %. Fallsträckans benämning. Av Nederstånd Medel- börds- från vatten- Olllråde myn yta ningen i i i km kvkm ni. ö. h. Fallhöjd i ni Lågvatten. Exceptinell. Varaktighet. 75 % 50 % periden. Medel- Hög Lå g- vatten. vatten. vatten. periden.. Exceptinell. Exceptinell. N> mal. Varaktighet. Medelvatten. 75 % 50?» periden. Ilcla periden.. [nstallerad effekt hkr. Användning ch övriga anmärkningär. Jäknajaure C 9.5 > > > >» >» > >» > >» > > > > > y» ) > > Ö. Trllfrsen 42.7 > > >» > > s > > S» S M. Trllfrsen 29.3» V»»»» > » i»»» >» > >»» > C0 4S N. Trllfrsen l > > Î» >» > > Ö. Lj usselfrscn » S» 28 >»»» S N. Lj usselfrscn 5.2 > >» >» 64 > > Krkafrsen.0» >»»» >» S ,8». 20 >» > S > V»» 48 > > > 20.0 : i S9S ! Granhlinsfrseu 6.9» j > 7 j t > 50 > >» I Benbrvtefrsen UO.0! » >» i Räkne-. Törnfrsarna O S Akerselfrsen 2. > > > >» S > >» 98 > Strfrsen Trängfrsn 2.2 > 27 > 66 SS ' ! IS » s»» >» > > Fällfrsn.0 S»» S > 28» ' C >>» Ï»» > 28» Gren-, Trång-, Lillsel » t h» 8.0» cli Strscl-frsarna! > > > > > ) i Sikfrsen *3 4.2» >»»» >» Drift av elekt! O.O riska gene ; i 2.6 A rnemarkfrsen ratrer. Ägare: Sik i 5. i » > % s >» frs kraft! A.-B.! i Texten rörande de gegrafiska ch gelgiska förhållandena är författad av Fil. lic. C. Caldenius. Exceptinell lågvattenyta = = lägsta kända vattenståud. Nrmal s = = medeltalet av d &rlig = = medeltalet av d årliga mcdelvattenstånden. > högvattenyta = medeltalet av de årliga högvattenståuden. Exceptinell högvattenyta = högsta kända vattenståud.» lågvattemuängd = lägsta kända vattenmängd. Nrmal 5 9-månadersvattenmängd, årsvärde av\. vattenmängd med 75 % varaktighet J 9-månadersvattenmängd _ deu vattenmängd, sm under en perid haft en var- Vattenmängd med 75 fi varaktighet : ~\ aktighet av 75 % av tiden. 6-niånadersvattenmängd, årsvärde av\. _ I den vattenmängd, sm under ett år haft en varaktighet av 827a dagar. vattenmängd med 50 % varaktighet 6-månadcrsvattcnniängd = lägsta kända 6-niånadersvattenmängd. Vattenmängd med 50 % varaktighet = liiedelvattenniängd Nrmal >» högvattenmängd = medeltalet av de årliga lågvattenmängderna. _ dcu vattenmängd, sm under ett år haft en var- \ aktighet av 275 dagar. = lägsta kända 9-månadersvattenmängd. den vattenmängd, sm under en perid haft en varaktighet av 50 % av tideu. = lägsta ârsmedelvattenmängden. = medeltalet av de årliga medelvattenmängderna. = medeltalet av de årliga högvattnmängderna. Förklaringar. Exceptinell högvattenmängd Effekt vid exceptinell lågvattenmängd >» nrmal»»» med 75 % varaktighet» 50 %» > vid lägsta niedelvatteumängd» > nrmal» Installerad turbineffekt högsta kända vattenmängd. Precisinsfix (järn eller mässingsdubb). IJärndubb (Statens meterlgisk-hydrgraliska anstalt). " \Kppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare flx). + O A v. h. st fcg Stckhlm»22. '. A. Nrstedt & Söner. 2288S Ivrs (Statens meterlgisk-liydrgrafiska anstalt). King (» ' >» ). Krs (Rikets allmänna karlverk, äldre flx). = vänster strand. = höger» = sten. = berg. Idet antal turbinhästkrafter, sm fås, m rntsva- = J rande fallhöjder ch vattenmängder med en verk- I ningsgrad (<;) av 75,i tillgdgöras. _ (sammanlagda antalet turbinhästkrafter, för vilket \ turbiner flnnas insatta.

15 _> c!< 0) H S 2 CO -ö r- O E-S "3 > J2 D mx %LU! p$ueuiue eapp8uu iapui i ;8ABt[ aaaq plj^ pg9wk ^ % K % y. s <&&> '«WLH U 0 00 O E j>j sel U!qvjn l! U«^uci *wj/8 V S CM CM > / //* I I 3* c? fö Ä'/t S «-a"a ~ c w 2Q ö. a> >^- X ^ - 0 * < =i S UI>A> çzi 0006 xidja^ t apçjmep.igqaapa^ baiami X ia.\bt[ aaao pfjj

16

17 p9ueuju9 ea 9p3 AJ g aapxii i JSA RJ.I3À0 ptöp] '-stil S -J OÛI \ \ t>\ \$r CM < bt y> sei^uiq inj. i yej> us 4eA c» cd t UMKp CSÄV Ui t t M u> & rs> X ï: W O S 5 T3"0 2 «5. a» 5^- <D s? WjO - c..5 a> f >v Q. LL. CL =3 J «< UiMAM 00,06 aspra x pâm[ aaao pfjj ^ 0Q09 UDJA5[ t ap^anispjiqqaapa}^ qs

18 ì

Visa mer