PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-09-24 Nr 3:2013 126 Verksamhetsuppföljningsrapport inklusive Intern styrning och kontroll (ISK) Information Styrelsen informeras om uppföljning av verksamhetsmål mål, ekonomi och risker som sker kontinuerligt vid högskolestyrelsens sammanträden. Ärendets behandling Ärendet föredras av chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson, handläggare Karin Fürstenbach, handläggare Jonas Lostelius och ekonomichef Björn Magnusson. Underlag Bilaga 9.1 i kallelsen: Verksamhetsuppföljningsrapport och ekonomisk rapportering, Halvår 2013, 2013-09-23 (Dnr: MDH 1.1-251/13).
RAPPORT Sida 1 av 36 Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Halvår, 2013 Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916
RAPPORT Sida 2 av 36 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamhetsmål i sammanfattning... 3 3. Verksamhetsuppföljning... 5 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 5 3.1.1 Omfattning av verksamheten... 5 3.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter... 5 3.1.3 Studentvolymer... 10 3.1.4 Prestationer... 11 3.1.5 Genomströmning... 12 3.1.6 Utfärdade examina... 13 3.2 Forskarutbildning... 14 3.2.1 Rekrytering till forskarutbildning vid MDH... 14 3.2.2 Aktivitetsgrad... 16 3.2.3 Studieprestationer... 16 3.2.4 Utfärdade examina från forskarutbildning vid MDH... 17 3.3 Forskning... 18 3.3.1 Omfattning av verksamheten... 18 3.3.2 Forskningsprestationer... 18 4. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll... 20 Uppdateringar av statusbedömningar... 20 Omvärdering av några risker... 21 5. Ekonomi... 22 Bilaga 1: Sammanställning långsiktiga mål 2013-2016... 23 Bilaga 2: Delårsbokslut 2013 med prognos för helårsutfall... 26
RAPPORT Sida 3 av 36 1. Inledning Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som fastställts i Mälardalens högskolas Verksamhetsmål 2013-2016, uppdrag och budget 2013 (VUB 13) samt övrig verksamhetsuppföljning som bedömts relevant för att följa högskolans utveckling. Dokumentet inleds med en sammanfattande illustration över bedömning av uppfyllese av högskolans verksamhetsmål och följs sedan av avsnitten verksamhetsuppföljning, intern styrning och kontroll samt ekonomi. Intentionen är att dokumentet successivt ska byggas ut så att det även i skrift täcker samtliga områden som har övergripande verksamhetsmål i VUB. Olika delar av informationen i dokumentet uppdateras vid olika tillfällen under året beroende på när det är relevant att följa upp ett mål eller en verksamhet. Tidpunkten för uppföljning styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i de olika stödsystemen. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som även tidigare presenterats för styrelsen. 2. Verksamhetsmål i sammanfattning I tabell 1 sammanfattas de långsiktiga verksamhetsmålen som satts upp i VUB för perioden 2013-2016 i form av ett färgfält per mål inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att ge en överblick av måluppfyllelsen inom respektive område. I och med att vi befinner oss tidigt i mätperioden, som i de flesta falls sträcker sig över åren 2013-2016, bedöms de flesta mål fortfarande som möjliga att nå. Vissa mål är också redan nu uppnådda, men kommer att fortsätta följas upp för att se att högskolan under perioden håller sig kvar på nivån och förhoppningsvis även förbättrar sig ytterligare något.
RAPPORT Sida 4 av 36 Tabell 1: Sammanställning verksamhetsmål Område Måluppfyllse Kommentar Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål för utbildning på forskarnivå Mål för forskningsverksamheten Mål för samverkan och samproduktion Mål för internationalisering Anställda Ekonomi Ett mål har redan uppnåtts och ett par ligger i riskzonen att inte kunna uppnås. Det senare beror på att målen är högt ställda. Ett mål har uppnåtts, ett ligger i riskzonen för att inte kunna uppnås och ett kommer inte att uppnås. Anledningarna till svårighet i måluppfyllse är att målen är högt satta. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Bildtext: Grön=uppfyllt, gult=förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange=bedöms osäkert om målet ska kunna uppfyllas, rött=målet kommer inte att uppfyllas, ofärgad=målet har inte kunnat bedömas till denna uppföljning. Status för varje enskilt mål med specifika kommentarer finns sammanställt i bilaga 1 sist i dokumentet.
RAPPORT Sida 5 av 36 3. Verksamhetsuppföljning 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1.1 Omfattning av verksamheten MDH hade år 2012 intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 629 miljoner kronor. Det är en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år, men ligger i linje med högskolans planering som syftar till att anpassa verksamheten till 2016 års takbelopp. Tabell 2: Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År 2008 2009 2010 2011 2012 Miljoner kronor 560 570 632 649 629 Andel av totala intäkter 75 % 74 % 77 % 78 % 75 % För 2013 ligger halvårsprognosen på en intäkt av statliga anslag för grundutbildningen på cirka 575 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med årets första prognos. 3.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Mot bakgrund av de kategoriseringar av utbildning som görs i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2016 kommer från och med denna rapport utfall av aktuell sök- och rekryteringsstatistik att förändras. Statistiken kommer framöver att grupperas på grundnivå respektive avancerad nivå samt de fyra utbildningsområdena som finns i forsknings- och utbildningsstrategin. Rekrytering till de engelskspråkiga utbildningarna som var den undergruppering som tidigare användes kommer även fortsättningsvis att bevakas i uppföljningen och vid behov lyftas fram i analyser i detta dokument. Antagnings- och rekryteringsprocessen inför höstterminen 2013 befinner sig vid rapportens författande i fasen med upprop och registeringar vilket innebär att tillförlitliga siffror över antalet registeraringar ännu inte finns tillgängliga. Det kan dock konstateras att det i urval två var 2534 antagna vilket kan jämföras med de 2642 som var antagna i urval två till höstterminen 2012. Det är en minskning med cirka 100 studenter vilket var väntat utifrån den planerade minskningen av utbildningsutbudet. Relativt rekryteringsmålen är dock fler antagna i urval två till höstterminen 2013 än det var till höstterminen 2012 och högskolan bedöms därför i högre grad än tidigare ha förutsättningar att fylla planerade platser.
RAPPORT Sida 6 av 36 Diagram 1: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram för högskolan totalt I diagrammet nedan redovisas rekryteringsmål, antal sökande och registrerade på grundnivå. Nytt jämfört med de diagram som redovisats i tidigare rapporter är att de inkluderar såväl utbildningar på svenska som engelska gemensamt samt att det totala antalet sökande redovisas. Diagram 2: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på grundnivå Diagrammet visar att rekryteringinsmålen för program på grundnivå är på väg ner i enlighet med högskolans planering. Samtidigt ökar antalet sökande och förstahandssökande till utbildningarna. Det gör att högskolans mål om en förstahandssökande per plats uppnås på en aggregerad nivå då det totalt sett är 2,3 förstahandssökande per plats. På programnivå, vilket är den mätnivå som målet upprättats för, uppnås det dock ännu inte för samtliga utbildningar.
RAPPORT Sida 7 av 36 För utbildningar på avancerad nivå är mönstret något annorlunda. Liksom för utbildningar på grundnivå har rekryteringsmålen sjunkit jämfört med tidigare år i enlighet med högskolans planering där vissa utbildningar avvecklas. Antalet sökande, sökande i första hand samt registrerade totalt har däremot varierat under mätperioden. Det är svårt att se specifika förklaringar, men en anledning är att studieavgifter infördes år 2011 vilket främst påverkat utbildning på avancerad nivå. Diagram 3: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på avancerad nivå Ekonomiutbildningar Antalet sökande till högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde ekonomi har legat på en stadigt hög nivå de senaste två åren. Samtidigt har även antalet förstahandssökande ökat och ligger för 2013 på över 1,5 sökande per plats. Samtidigt som trenden gått mot ett ökat antal sökande och förstahandssökande har antalet registrerade inte nått upp till rekryteringsmålen. En anledning till det är varierande attraktivitet mellan de olika programmen inom utbildningsområdet. Diagram 4: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom ekonomiutbildningar
RAPPORT Sida 8 av 36 Hälso- och välfärdsutbildningar Antalet sökande och förstahandssökande till högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde hälso- och välfärdsutbildningar har stadigt ökat de senaste tre åren. Precis som för utbildningsområdet ekonomi har inte det ökade söktrycket inneburit att rekryteringsmålen har uppnåtts i och med att söktrycket varierar mellan de olika utbildningsprogrammen. För 2013 var antalet förstahandssökande per plats knappt tre personer och de program som hade högst antal sökande var sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammet. Diagram 5: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom hälso- och välfärdsutb. Lärarutbildningar Antalet sökande till lärarutbildningar totalt har ökat kraftigt det senaste två åren medan antalet förstahandssökande har haft en något lägre ökning. Det är här en stor differens mellan antalet sökande och uppfyllande av rekryteringstalen vilket beror på att ett fåtal utbildningar har ett högt söktryck medan andra har svårt att fylla sina platser. Det största söktrycket är till förskollärarprogrammet medan ämneslärarprogrammen har få förstahandssökande. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 har också som konsekvens av detta ställts in för höstterminen 2013. Det nya grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 som högskolan fick examensrätt för bara några dagar innan sista ansökningsdag till höstterminen har 88 förstahandssökande till 40 platser.
RAPPORT Sida 9 av 36 Diagram 6: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom lärarutbildningar Teknikutbildningar För utbildningsområdet teknik har såväl totala antalet sökande som antalet förstahandssökande ökat de senaste åren. Högskolan når trots det för de flesta av de redovisade åren inte upp till rekryteringsmålen men man kan ändå se en uppåtgående trend för antalet registrerade från 2008 och framåt. Civilingenjörsprogrammen har inför höstterminen 2013 totalt 150 utlysta platser vilket är 40 färre än höstterminen 2012. Anledningen till det minskade rekryteringsmålet är avvecklingen av civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Högskoleingenjörsprogrammen utlyser inför höstterminen 2013 totalt 210 platser mot tidigare 180. Antalet förstahandssökande steg från 225 höstterminen 2012 till 312 höstterminen 2013 och ligger därmed aggregerat på knappt 1,5 sökande per plats. Diagram 7: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom teknikutbildningar
RAPPORT Sida 10 av 36 3.1.3 Studentvolymer I enlighet med högskolans planering minskade antalet studenter något 2012 i jämförelse med de två tidigare åren. Anledningen till nedgången är att högskolan anpassar sig till ett lägre takbelopp som enligt rådande planeringsunderlag från regeringen planar ut och stabiliserar sig först år 2016. Diagram 8: Utfall helårsstudenter (HÅS) Stapeln för 2013 avser utfallet för första halvåret. Vid jämförelse med tidigare års första halvår ligger högskolan i paritet med 2011 och 2012, medan det förväntade utfallet för helåret ligger på en nivå något under 2012. Anledningen till det är att högskolan fortsätter att anpassa sitt utbud efter det minskade takbeloppet och därför som tidigare nämnts minskat antalet platser till höstterminens utbildningar. Första uppföljningen för höstterminen sker först i slutet av september varför en exakt prognos över effekterna av det minskade utbildningsutbudet inte kan presenteras i detta dokument. Att det ekonomiska anslaget till högskolan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ändå förväntas öka beror främst på regeringens höjda ersättning för helårsstudenter inom utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. För MDH motsvarar den reformen en ökad intäkt på 13,8 miljoner kronor för 2013 jämfört med 2012. För 2013 förväntas utbildningsområdena ligga relativt stadigt med ett par undantag. Efter en översyn av kursklassificeringar inom HVV kommer det att ske en skiftning mellan utbildningsområdena medicin och vård för vissa av deras kurser där andelen vård kommer att öka. Därutöver kommer även naturvetenskap och humaniora att minska de närmaste åren på grund av de strategiska avvecklingsbesluten som angavs i VUB 13.
RAPPORT Sida 11 av 36 Tabell 3: Utfall helårsstudenter (HÅS) per utbildningsområde 1 Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 Design 176 169 180 170 86 Humaniora 662 727 715 765 322 Undervisning 671 740 726 784 446 Medicin 620 712 743 772 395 Musik 91 87 93 88 44 Naturvetenskap 863 895 1016 741 357 Samhällsvetenskap 2032 2259 2307 2199 1245 Teater 27 28 31 37 19 Teknik 1432 1498 1464 1351 764 Vård 923 926 826 818 534 Totalt 7 496 8 042 8 101 7 724 4 211 3.1.4 Prestationer Utfallet av antalet helårsprestationer för första halvåret 2013 ligger, sett till prestationsgrad, i paritet med tidigare år. Det indikerar att prestationerna för helåret bör hamna någonstans i nivå med 2012 års utfall. Diagram 9: Helårsprestationer (HÅP) 1 2013 avser utfall för halvåret.
RAPPORT Sida 12 av 36 3.1.5 Genomströmning I VUB:s långsiktiga mål för perioden 2013-2016 sätts mål för andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre respektive sex av ett program. För programtermin tre ska minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett vara registrerade och motsvarande siffra för programtermin sex ska vara minst 66 procent. Diagram 10: Genomströmning programtermin 3 Genomströmningen för utbildningar på grundnivå ligger som grafen visar sedan ett antal år stabilt kring 77 procent. Genomströmningen variera dock mellan olika typer av utbildningsprogram där utbildningar som leder till en yrkesexamen generellt sett har en högre genomströmning än de som leder till en generell examen. För utbildningar på masternivå är genomströmningen varierande mellan åren och detta beror främst på att gruppen är relativt sett liten samt förändringar i studentpopulationen på grund av införandet av studieavgiftet. En anledning till den minskade genomströmningen för 2012 kan vara att det finns masterprogram som erbjuder examina på magisternivå redan efter ett år och att det därmed ser ut som att de registrerade studenterna har hoppat av utbildningen trots att de tagit ut examen i enlighet med utbildningsplanen.
RAPPORT Sida 13 av 36 Diagram 11: Genomströmning termin 6 Genomströmningen för termin sex ligger i princip stadigt kring 60 procent för hela mätperioden. Målet om en genomströmning på 66 procent uppnås för närvarande inte, men genomströmningen har de senaste två åren ökat och närmar sig nu målet. 3.1.6 Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen det år som de slutfört sin utbildning utan kan av olika anledningar vänta ett eller flera år. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning och det innebär att antalet examina, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka allt eftersom fler studenter tar ut sina examina. Diagram 12: Antal utfärdade examina första halvåret, 2013 Under åren 2008-2013 har det varit en stadigt uppåtgående trend av antalet examina, men 2012 vände trenden ner något och det utfärdades 51 examina färre under 2012 än 2011 sett till antalet
RAPPORT Sida 14 av 36 examina avslutade och registrerade under samma år. Utöver att antalet examina de facto har ökat är en av anledningen till de senaste årens uppgång att det sedan bolognaprocessens genomförande är möjligt att ta ut såväl en generell som en yrkesexamina inom ett antal yrkesutbildningar. Det innebär att många studenter tar ut två examina för samma utbildning vilket driver upp statistiken. Detta är främst vanligt inom vårdutbildningarna, men förekommer även i viss utsträckning i ingenjörsutbildningarna. Första halvåret 2013 har 813 examina utfärdats och motsvarande siffra för 2012 är 715. I och med att halva verksamhetsåret återstår är det för tidigt att bedöma möjligheten till måluppfyllelse av högskolans mål att antalet examina ska öka även om det pekar mot att en total ökning av antalet examina kommer att kunna uppnås. 3.2 Forskarutbildning 3.2.1 Rekrytering till forskarutbildning vid MDH Könsfördelning bland aktiva doktorander Högskolan har rekryteringsmålet att könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Som framgår av nedanstående tabell så uppnås målet om könsfördelning för hela högskolan inom uppsatt mål, däremot finns en sned könsfördelning inom tre av forskarutbildningsområdena. Högskolan måste därmed arbeta aktivt för att målet ska förbli uppnått under resterande del av FUS-perioden 2013-2016. Tabell 4: Könsfördelning, antal och genomsnittlig aktivitetsgrad bland aktiva doktorander Könsfördelning Antal Genomsnittlig aktivitetsgrad Forskarutbildningsområde Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Inbyggda system 79 % 21 % 57 45 12 78 % 78 % 78 % Innovation och produktrealisering 59 % 41 % 39 23 16 64 % 62 % 66 % Miljö, energi och resursoptimering 73 % 27 % 26 19 7 70 % 72 % 66 % Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 60 % 40 % 10 6 4 54 % 63 % 39 % Hälsa och välfärd 21 % 79 % 28 6 22 77 % 72 % 78 % Didaktik 49 % 51 % 35 17 18 63 % 71 % 55 % MDH, högskoleövergripande 59 % 41 % 195 116 79 70 % 72 % 67 % Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap i området. Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik i området. Könsfördelning bland nyantagna doktorander Under det första halvåret har 17 doktorander antagits till forskarutbildning vid MDH. Tio av dessa doktorander antogs med doktorsexamen som slutmål och sju doktorander antogs med licentiatexamen som slutmål. Diagram 9 visar könsfördelningen bland de antagna doktoranderna oberoende av slutgiltigt examensmål.
RAPPORT Sida 15 av 36 Diagram 13: Könsfördelning bland antagna doktorander oberoende av slutligt examensmål. Av diagramet framgår att könsfördelningen bland de nyantagna doktoranderna ligger inom målintervallet för könsfördelningen bland aktiva doktorander, 60:40. Ser man enskilt till gruppen doktorander som antagits med doktorsexamen som slutmål ligger könsfördelningen på 70 procent män och 30 procent kvinnor. En förklaring till detta kan vara att bland de antagna med doktorsexamen som slutmål bedriver 70 procent forskarutbildning inom något av högskolans teknikområden (inbyggda system, innovation och produktrealisering eller miljö, energi och resursoptimering), områden som det generellt är svårt att rekrytera kvinnor till. Övriga 30 procent antogs till forskarutbildning inom forskarutbildningsområdet didaktik. I gruppen doktorander som antagits med licentiatexamen som slutmål är fördelningen 14 procent män respektive 86 procent kvinnor. I denna grupp är alla antagna till forskarutbildning inom området didaktik. Sett ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att rekryteringen av doktorander med doktorsexamen som slutmål blir mer balanserad med avseende på kön än vad som kan ses för den första halvan under 2013 för att könsfördelningsmålet bland aktiva doktorander ska bibehållas att vara uppnått. Antagningsnivån till utbildning på forskarnivå Högskolan har inget uppsatt mål för antalet doktorander som årligen ska antas till utbildning på forskarnivå. Däremot finns det uppsatta mål för antalet utfärdade doktorsexamina för 2016 samt för 2020. Då de årliga antagningsnivåerna påverkar förutsättningarna att uppnå examensmålen redovisas antalet antagna doktorander med doktorsexamen som slutmål för perioden 2007-2013 nedan. Som framgår av tabellen behöver vissa forskarutbildningsområden öka antagningen för att skapa förutsättningar att uppnå examensmålen. Utifrån antagningssiffrorna för det första halvåret i år behöver samtliga forskarutbildningsområden öka antagning till utbildning på forskanivå med doktorsexamen som slutmål.
RAPPORT Sida 16 av 36 Tabell 5: Antagningsnivå till forskarutbildning med doktorsexamen som slutmål uppdelat per forskarutbildningsområde för perioden 2007-2013. Examensmål Examensmål Forskarutbildningsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2016 2020 Inbyggda System 5 9 8 7 19 9 4 9 9 Innovation och produktrealisering 1 5 3 10 3 15 1 3 5 Hälsa och välfärd 0 0 1 3 1 22 0 2 6 Miljö, energi och resursoptimering 4 9 3 5 9 3 2 5 5 Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 3 4 2 0 1 2 0 3 3 Didaktik 3 2 4 3 3 5 3 4 4 Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik 3.2.2 Aktivitetsgrad Högskolan har två uppsatta mål gällande aktiva doktorander. Dels rekryteringsmålet att könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent, se ovan, och dels att aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska minst vara 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Två gånger per år rapporterar högskolan in uppgifter om aktivitetsgrad och försörjning till Statistiska centralbyrån (SCB). I den senaste rapporteringen till SCB (den 15 augusti) uppdaterades uppgifter för 232 personer. Av dessa doktorander hade 195 doktorander en registrerad aktivitet mellan 4-100 procent. Resterande 37 doktorander rapporterades som nollaktiva. Den genomsnittliga aktivitetsgraden för de 195 doktoranderna var 70 procent under det första halvåret 2013, tabell 6 ovan. Högskolan uppnår därmed det uppsatta målet över aktivitetsgrad. Tre av forskarutbildningsområdena ligger även enskilt över aktivitetsgradsmålet under det första halvåret medan de övriga tre områdena ligger under målet. 3.2.3 Studieprestationer Metodutveckling pågår för framtagning av studieprestationsresultat. Högskolan har två uppsatta mål för studieprestationer. Dels att den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå för en doktorsexamen ska motsvara fyra års heltidsstudier och dels att inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha en lägre prestationsgrad än 80 procent. Ser man till den genomsnittliga bruttostudietiden för de doktorander som avlagt en doktorsexamen vid högskolan under perioden 2001-2013 så ligger den på 5,7 år. Minskas tidsperioden till att omfatta utfärdade examen under perioden 2007-2013 så är den
RAPPORT Sida 17 av 36 genomsnittliga bruttostudietiden 6,0 år. Ser man till riksgenomsnittet så ligger bruttostudietiden för en doktorsexamenen på 5,5 år. 2 Utifrån definition av prestationsgraden som avklarad ackumulerade aktivitet av hela utbildningen dividerat med förväntat uppnådd aktivitet låg den genomsnittliga prestationsgraden bland aktiva doktorander på 69 procent. Att prestationsgraden är lägre än 80 procent återspeglas även i den genomsnittliga bruttostudietiden presenterad ovan. 3.2.4 Utfärdade examina från forskarutbildning vid MDH Högskolan har årliga examensmål för utfärdade doktorsexamen per enskilt forskarutbildningsområde. Här presenteras resultat utifrån den högskoleövergripande samt långsiktiga nivån om 26 utfärdade doktorsexamina årligen. Under det första halvåret 2013 begärde fem doktorander ut en doktorsexamen. Tre av dessa hade bedrivit forskarstudier inom inbyggda system, en inom miljö, energi- och resursoptimering och en inom didaktik. Antalet utfärdade doktorsexamina för halvåret ligger runt motsvarande nivåer som noterades för de första halvåren 2007 respektive 2010, se diagram 9. Som diskuterats tidigare påverkas förutsättningarna att uppnå de årliga examensnivåerna av tidigare års antagningsnivåer. Utifrån att den genomsnittliga bruttostudietiden för en utfärdad doktorsexamen ligger på sex år ger det att den förväntade examinensnivån för 2013 motsvarar antagningsnivån för 2007. Diagram 14: Antal antagna doktorander samt antal utfärdade doktorsexamina under perioden 2007-2013. Det långsiktiga målet över utfärdade doktorsexamina bedöms därmed inte kunna uppnås under innevarande år. Från diagrammet går att utläsa att de historiska antagningsnivåerna ligger under det långsiktiga examinationsmålet fram till 2009 för att sedan ligga på en högre nivå. Bedömningen är därför att en lägre examinensnivå än uppsatt mål kommer att ses för året medan examinensnivån förväntas att succesivt öka fram till och med 2016 som en effekt av att forskarutbildningen vid högskolan växer. Sett ur ett långsiktigt perspektiv är det därmed 2 http://www.doktorandhandboken.se/attdoktorera/hurlangtidtardet
RAPPORT Sida 18 av 36 sannolikt att det högskoleövergripande årliga målet över utfärdade doktorsexamina uppnås under 2016. Då rekrytering inom vissa forskarutbildningsområden är låg finns det dock en viss oro att enskilda forskningsområden inte uppnår respektive områdesmål för utfärdade doktorsexamina, tabell 5. Under vårterminen utfärdades fyra licentiatexamina. Även utfärdandet av denna form av examen ligger under tidigare års nivåer. 3.3 Forskning 3.3.1 Omfattning av verksamheten Forskning- och forskarutbildning ökade såväl sina intäkter som sin andel av högskolans totala intäkter under 2012. Den största anledningen till uppgången är högskolans ökade externa bidrags- och uppdragintäkter. Tabell 6: Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Miljoner kronor 161 185 202 193 188 212 Andel av totala intäkter 23 % 25 % 26 % 23 % 22 % 25 % 3.3.2 Forskningsprestationer Nedanstående statistik bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DIVA. En publikation i nedanstående sammanställning tillräknas det år som den publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in den till högskolan. Data för forskningspublikationer i DIVA för enskilda år kan därför komma att öka till kommande redovisningar. Tabell 7: Refereegranskade publikationer i DIVA 2008-2013 3 Inriktning 2009 2010 2011 2012 2013 MERO 67 41 43 57 16 IEO 37 35 36 42 11 UV 52 53 39 39 9 HV 65 56 73 61 27 IPR 39 26 61 55 6 IS 141 130 161 154 17 Övrigt 23 14 26 9 1 Totalt 424 354 437 418 86 3 Avser första halvåret 2013.
RAPPORT Sida 19 av 36 Det totala antalet vetenskapliga publikationer (refereegranskade artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag) var 2012 något färre än 2011. Forskningsmiljöerna innovation och produktrealisering (IPR) och inbyggda system (IS) har under några års tid haft en positiv trend och med hänsyn tagen till sena registreringar av publikationer för året 2012 bedöms den kunna fortsätta om än något avmattat. För 2013 har hittills bara 86 publikationer registrerats men databasen bygger på självrapportering och den officiella avstämningen sker per helår.
RAPPORT Sida 20 av 36 4. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Efter styrelsens februari- och majmöten har uppföljning skett av de kontrollåtgärder som förvaltningen respektive akademierna har ett huvudansvar för. Uppföljningen har lett till bedömningen att några statusmarkeringar behöver uppdateras och några risker föreslås omvärderas. Uppdateringar av statusbedömningar Kontrollåtgärden Kompetensförsörjningsplaner anses nu vara införd och fakultetsnämnden planeras göra sin uppföljning under hösten 2013. Statusen ändras från orange till grön. Kontrollåtgärden Långsiktig och strategisk verksamhetsplanering på samtliga nivåer (Verksamhetsplaneringsprocessen) samt modell för framtagande av utbildningsutbud är en av flera åtgärder för att begränsa risken för Bristande förmåga att anpassa verksamheten efter takbeloppet. Det systematiska prognosarbetet visar emellertid att verksamheten inte anpassas i tillräckligt snabb takt och risken för överproduktion bedöms ha ökat. Kontrollåtgärden kan inte anses vara under kontroll på samtliga nivåer och därför ändras statusen från grön till orange. Kontrollåtgärden Välgrundade förkunskapskrav och behörighetskrav avfärgades i samband med styrelsens revidering av riskhanteringsplanen i februari 2013. Uppföljningen visar att det finns rutiner för att sätta välgrundade förkunskapskrav och att det finns strukturer som innebär en regelbunden utvärdering av förkunskapskraven. Statusen ändras därför från ofärgad till grön. Kontrollåtgärden Mål för extern finansiering anges i verksamhetsplaner är införd i och med att det finns mål angivna i akademiernas verksamhetsplaner. Eftersom mer arbete krävs då uppföljning av utfallet görs i samband med upprättandet av verksamhetsberättelser ändras statusen från ofärgad till orange. Statusen för kontrollåtgärden Rutiner för kvalitetssäkring av externa forskningsansökningar ändras från orange till grön mot bakgrund av att det finns uppdaterade rutiner för de viktigaste forskningsfinansiärerna. Beträffande kontrollåtgärden Mål för vetenskapliga publiceringar anges i verksamhetsplan så finns mål omnämnda i akademiernas verksamhetsplaner men eftersom mer arbete krävs då uppföljning görs i samband med upprättandet av verksamhetsberättelserna ändras statusen från ofärgad till orange. Kontrollåtgärden Fördelningsmodellen för forskningsanslag baseras delvis på utfall i publikationer är implementerad och utfallet följs, statusen ändras från ofärgad till grön. Kontrollåtgärden Kontroll av information på webben är ett ansvar för samtliga organisatoriska enheters chefer som har webbsidesansvar och kommunikationssektionen har i enlighet med