Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier Bil 11:1 2012-02-13 Verksamhetsplan 2012 Umeå centrum för genusstudier 1
NULÄGESRAPPORT Visioner, strategier och mål Fortsätta att utveckla UCGS som det nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning som det blivit under de första åren Fortsätta att vara en framstående utbildningsmiljö för både grund- avancerad och forskarnivå inom området genusstudier Bedriva undervisning i genusvetenskap med hög kvalitet och med internationalisering av Utbildningen Bedriva forskarutbildning inom genusområdet med en tvärvetenskaplig ansats Fortsätta att etablera god samverkan med det omgivande samhället i frågor som rör genus och jämställdhet SWOT-analys UCGS STYRKOR Välfungerande och diversifierad enhet. God ekonomi. God tillströmning av externa anslag senaste åren. Genus är ett av universitetets prioriterade forskningsområden. Mycket väl fungerande administration. Många kompetenta forskare, forskargrupper och lärare. UCGS ger bra undervisning av hög kvalitet i genusvetenskap på både grund- och avancerad nivå. UCGS SVAGHETER Få tillsvidareanställningar gör organisationen sårbar inför den långsiktiga utvecklingen. Trots god kvalitet på undervisningen har vi relativt få studenter på kurserna. Lokaler många nya medarbetare sätter stor press på lokalerna. I dagsläget få möjligheter att expandera i den nära omgivningen. Stor omsättning av personal under senare år gör att undervisningen blir sårbar. Svårt att bemanna alla kurser med rätt lärarkompetens och stabiliteten i undervisningen försvåras. Har under senare år startat flera kurser på engelska vilket attraherar utländska studenter. Väl fungerande samarbete i Genusforskarskolan med ett 20-tal institutioner över hela universitetet. Ett 30-tal samfinansierade doktorander, dvs stor forskarutbildning. Rekryterat flera världsledande. 2
genusforskare som gästprofessorer och samarbetspartners. Många medarbetare i nationella och internationella samarbeten och organ inom genusområdet. God samverkan med det omgivande samhället. MÖJLIGHETER för UCGS utveckling Att kunna tillsätta fler forskare för att kunna genomföra den forskning vi erhållit externa medel Stor potential för samarbeten mellan UCGS och institutioner över hela universitetet. Samarbetet har ökat de senaste åren. Fler stora forskningsansökningar med bredd inom genusfältet skulle ytterligare stärka både forskning och samarbetena. Tillvarata och stödja yngre medarbetares fortsatta karriär. HOT mot UCGS utveckling Många komplicerade administrativa system som universitet vill ha för kontroll och uppföljning kräver arbetsinsatser av en sådan omfattning att så att ytterligare koncentration av administration inte är möjlig. Universitetets resurstilldelningssystem kan vara ett hot om inte möjligheter till lösningar ges för forskare som vill lägga sina forskningsanslag på centrumbildningar. Genom att inrätta ämnet genusvetenskap på forskarnivå skulle vi ha en hel utbildning med grund-avancerad och forskarnivå. Genom vår rekrytering av världsledande genusforskare har UCGS goda potentialer att fortsätta utvecklas till ett internationellt ledande genuscentrum. Aktiviteter Vid centret bedrivs utbildning på grund- avancerad och forskarnivå. Utbildning i ämnet genusvetenskap ges på såväl grund- som avancerad nivå och vi har inrättat genusvetenskap forskarnivå vid den humanistiska fakulteten. Genusforskarskolan ger som tidigare en tvärvetenskaplig forskarutbildning i samarbete med ett flertal ämnesinstitutioner inom och utanför Umeå universitet. Vid centret bedrivs genusforskning inom en rad olika forskningsprojekt och flera nya forskningsprojekt startar under 2012. Prognosen för UCGS ekonomiska läge ser god ut även för 2012. Ekonomin är stabil och det stora myndighetskapital som vi dragits med kommer att vara nästan förbrukat vid utgången av 2012, dvs i enlighet med den handlingsplan som vi lämnat in till samhällsvetenskapliga fakulteten. Förutom forskningsanslaget, har vi intäkter genom: - Umeå universitets sk starka forskningsmiljöer ca 1,4 milj/år i fem år - Challenging Gender; 1,8 milj med dispositionsrätt under 2012 3
- Två karriärbidrag (2 miljoner exkl OH) - Delegationen för jämställdhet (3,1 miljoner) - Ett FAS-anslag 2011-2013 (2 miljoner) - Ett FAS-anslag 2012-2014 (4,8 milj) - Ett VR-anslag 2012 2016 (9 milj) - Ett EU-anslag 2012-2015 (4,3 milj) Följande personalstrategiska satsningar görs: - En professor i genusvetenskap (annonsen ut i febr 2011), tillträde tidigast 1 sept 2012 - Fem nya samfinansierade doktorander antas från 1 sept 2012 - En lektor tillsätts från 15 augusti 2012 (pga pensionsavgång) - 1 post-doktor tillsätts från 1 mars 2012 - Tre nya gästprofessorer på 20 % vardera inom ramen för Starka forskningsmiljöer börjar under året - En ekonomiadministratör tillsätts från 15 aug på 50 % (pga pensionsavgång) - En biträdande lektor utlyses, tillträde antagligen 1 jan 2013 Sammantaget innebär ovanstående att budgeten under de närmaste åren kommer att underbalanseras och verksamheten finansieras genom det sparade kapitalet. Inom de närmaste åren bör ovanstående satsningar ha resulterat i utökade intäkter i form av nya forskningsbidrag, nya kurser med ökat antal studenter både på grund- som avancerad nivå samt stabil verksamhet inom Genusforskarskolan. Då det nya redovisningssystemet innebär stor osäkerhet om kommande års kostnader i form av procentpåslag (OH), bör försiktighet vidtagas när det gäller nya satsningar så att ekonomin även framgent är god och stabil. Riskanalys En utmaning, som vi delar med många enheter och institutioner, är att generera externa forskningsanslag. I och med att alla fakulteter nu har infört ett resultatpremiesystem som främst bygger på externa anslag och publikationer, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att öka. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi enligt Umeå universitets riktlinjer - helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och postdocar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör en strategi utvecklas för hur den fortsatta forskningsverksamheten vid centret ska utformas. UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Visioner, strategier och mål Kursutbudet: UCGS erbjuder kurser på A-, B- och C-nivå. Ett övergripande mål är att studenter ska kunna ta kandidatexamen med genusvetenskap som huvudområde och kunna läsa vidare till mastersexamen, med behörighet för forskarutbildning inom ämnet. Innehållet i kursutbudet från A till C-nivå kännetecknas av en genomtänkt progression, samtidigt som värdet av varje nivå i sig betonas. Många A- och B-studenter läser dessa kurser inom eller utöver olika utbildningsprogram och skaffar sig därigenom kompletterande genusvetenskaplig kompetens, en integrering i linje med UCGS s uppdrag att verka för att genuskompetens inom universitetets alla nivåer säkras och utvecklas. På avancerad nivå ges årligen fyra 15 hp-kurser (varav tre på engelska) med olika inriktningar samt en mastersuppsatskurs (30 hp). En vision är, i fakultetsövergripande samverkan, kunna erbjuda ett engelskspråkigt masterprogram med genusinriktning inom en inte alltför avlägsen framtid. Samtidigt betonas - även på avancerad nivå - värdet av varje kurs i sig och 4
integrering av genusvetenskap i magister- eller mastersexamina inom annat huvudområde. Vidare har UCGS under 2011 gett en uppdragsutbildning (7,5 hp) för Umeå kommun och kranskommuner. Målet är att: - vidareutveckla och stärka utbildningen i genusvetenskap såväl progressionen upp till de olika examensnivåerna som på varje kursnivå, för integrerad kompetens inom andra utbildningar samt - vidareutveckla utbildningar i samverkan med det omgivande samhället Rekryteringen av studenter har 2011 legat något i underkant i förhållande till planeringstalen. På avancerad nivå har de nya avgiftsreglerna troligen spelat viss roll. Nedskärningskraven rörande hst påverkar rekryteringen 2012, bl.a. ställs den nätbaserade A- kursen in. Genomströmningen är god på grundnivån, något sämre på avancerad nivå. Faktorer som vi inte råder över är att studenter (särskilt på avancerad nivå) avbryter studierna p.g.a. att de fått arbete eller för att de överskattat sin förmåga att läsa flera kurser parallellt. Målet är att: - i möjligaste mån nå upp till det totala planeringstalet för 2012 samt att öka antalet utbytesstudenter. - behålla den höga genomströmningen på grundkurserna, att öka den på avancerad nivå. Examination: I den självvärdering som gjorts för Högskoleverkets utvärdering av utbildningen har vi uppmärksammat att kvaliteten är ojämn på våra C-uppsatser och insatser för att stärka uppsatsarbetet behöver göras. Målet är att: - att höja nivån på C-uppsatserna. - Studentinflytandet sker dels genom representation i styrelsen, dels genom kursvärderingar som görs efter varje avslutat moment och hel kurs. Sammanställningar med förslag till förändringar är tillgängliga för studenterna på kurswebbsidor och i mer utförlig form i tillgänglig pärm på UCGS. Ny kurs eller nytt kursmoment inleds med information om förändringar som gjorts med anledning av kursvärderingar. Målet är att: - bibehålla en hög ambitionsnivå när det gäller studenternas inflytande över utbildningen och dess kvalitet genom ett upparbetat system för kursvärdering med återkoppling till studenter och undervisande lärare. - Forskningsanknytningen avspeglas i utveckling/revideringar av kurser samt i den direkta undervisningen. Cirka 90% av lärarna under 2011 var disputerade, övriga var doktorander inom Genusforskarskolan. Målet är att: - behålla den starka forskningsanknytningen, att ta vara på den vetenskapliga kompetens och mångfald som finns bland forskare anställda vid UCGS och i den utvidgade genusforskarmiljön vid Umeå universitet. - Yrkes- och arbetsmarknadsanknytning: Fristående kurser generellt har inte samma förutsättningar om program när det gäller arbetsmarknadsanknytning, men detta är ändå ett område som uppmärksammats alltmer på senare år i våra kurser, på A- och B-nivå ges ämnesstudievägledning både i grupp och på individnivå. Inom B-kursens ram ges också, i samverkan med ENS, inslag som behandlar genuskompetens i arbetslivet. På C-nivå med ges gästföreläsningar av yrkesverksamma, ofta alumner anställda inom offentlig förvaltning. Upparbetade kontakter med olika organisationer och kommuner i länet aktualiseras i samband med uppsatsarbetet och studenter som så önskar uppmuntras att välja ämnen med anknytning till dessa. Målet är att: - vidareutveckla och stärka de inslag vi redan har när det gäller detta område. 5
Internationalisering av utbildningen på avancerad nivå har varit ett prioriterat område 2011. En nyanställning av studieadministratör med särskilt ansvar för administration av internationaliseringsfrågor har inneburit en betydande förstärkning av enhetens resurser i detta avseende. Målet är att: - att öka andelen inresande studenter och på sikt även utresande. Aktiviteter Följande aktiviteter är kopplade till ovanstående strategiska områden: Kursutbudet: Under 2012 erbjuds en fristående kurs på A-, B- respektive C-nivå, fyra olika fristående kurser på avancerad nivå (varav tre på engelska) samt en masteruppsatskurs. Om lärarsituationen tillåter ges även en uppdragsutbildning rörande jämställdhetsarbete för anställda inom Umeå kommun. Rekryteringen av studenter: Fortsätta marknadsföring av kurser vid gymnasiebesöksdagar, via webben, vid olika arrangemang och viss annonsering i press samt särskilda insatser för ökning av utländska studenter (se Internationalisering nedan) Genomströmningen: Fortsatt och förstärkt uppföljningsarbete av studieresultat, både på grund- och avancerad nivå. Examination: C-uppsatsarbetet ska stärkas genom ökad handledningstid. Studentinflytandet: Kursvärderingar görs även fortsättningsvis vid samtliga moment och för hela kurser med återkoppling till såväl studenter som lärare. Forskningsanknytning: Fortsatt rekrytering av disputerade lärare bland nya forskare vid UCGS och i den utvidgade genusmiljön vid Umu samt vidareutveckling av tvärvetenskapligt samarbete i lärarlag med hög vetenskaplig kompetens. Yrkes- och arbetsmarknadsanknytning: Fortsatt ämnesstudievägledning i helklass och individuellt, samarbete med ENS samt vidareutveckling av samarbete/kontakter inom olika myndigheter och organisationer, för insatser i undervisning och i samband med C-uppsatser. Internationalisering: Uppföljning av utbytesavtalen samt förstärkta insatser när det gäller utländska studenter: alltifrån medverkan i universitetets nya system för internationella förfrågningar och nära kontakt med International Office till bemötande av studenter på plats. Riskanalys Ett tämligen konstant riskområde är den låga studentvolymen. Rekryteringen till A- och B- nivå låg 2011 något över planeringstalen, medan C-kursen ställdes in p.g.a för få anmälningar. På avancerad nivå varierade antalet studenter på de fyra kurserna och totalt låg vi något under planeringstalen. Vi konstaterar dock att rekryteringen till avancerad nivå står sig väl, jämfört med många andra huvudområden med avsevärt större volym på grundnivå. Detta tyder på ett intresse för genusvetenskap på denna (generellt rekryteringsproblematiska) nivå. Den största risk vi ser just nu är att ytterligare nedskärningar av hst kommer att slå mycket hårt mot vår utbildning då volymen redan är så liten. Konsekvensen skulle kunna bli att vi inte kan upprätthålla nuvarande fullständiga kursutbud för examina i genusvetenskap på kandidat- och masternivå, som vi successivt byggt upp under de senaste åren. Detta skulle även få konsekvenser för vårt utbud av kurser som ges på engelska, med negativa konsekvenser för internationaliseringssträvanden för såväl UCGS som fakulteten och universitetet. Ett annat problem rör bemanningssituationen. Den var relativt god 2011, men problematisk 2012 då många post-doc.anställningar upphört och nyanställningar inte kunnat genomföras i planerad utsträckning. Vi har en styrka när det gäller flexibilitet i 6
lärarkåren, men svaghet när det gäller kontinuitet; utöver våra korttidsförordnade forskare/lärare har vi alltför få tillsvidareanställda. Detta problem måste lösas för risken i nuvarande situation är, dels att kvaliteten i utbildningen på sikt kommer att bli lidande, dels att forskare/lärares totala arbetssituation blir alltmer ohållbar. UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Visioner, strategier och mål Vid Umeå centrum för genusstudier bedrivs tvärvetenskaplig forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan vars vision är att främja genusforskning som en inriktning inom olika discipliner. Genusforskarskolans verksamhet har därför i hög grad fått karaktär av ett integreringsprojekt inom stora delar av Umeå universitet. Det är ett arbetssätt som också främjar satsningen på genusforskning som ett av universitetets starka forskningsområden. Forskarutbildningen bygger på en ekonomisk och vetenskaplig samverkansmodell. Det innebär att Genusforskarskolans doktorander har en dubbel hemvist; i ett ämne vid Umeå universitet där de disputerar, och vid Genusforskarskolan. För att uppnå syftet att skapa ny kunskap och kompetenta forskare, förutsätts Genusforskarskolan och ämnesinstitutionerna arbeta konstruktivt för att hantera praktiska och vetenskapliga implikationerna av den tvärvetenskapliga samverkansmodellen. Detta gör vi genom att satsa på följande strategiska områden: rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö. På området rekrytering strävar vi efter att utforma en tydlighet rörande utlysning och rekrytering av doktorander för att stärka och bredda den tvärvetenskapliga profilen och säkra kvalitetskraven. Vidare strävar vi efter att locka såväl manliga som kvinnliga sökande till utlysta doktorandtjänster för att uppnå en jämnare könsfördelning i doktorandgruppen. Ett annat viktigt område inom ramen för rekrytering av doktorander, utgörs av möjligheten att under 2012 erbjuda forskarutbildning i ämnet genusvetenskap. Målen är att: - Bibehålla ett högt söktryck och en jämn tillströmning av nya doktorander, såväl samfinansierad som inom ämnet genusvetenskap, och att parallellt med detta stärka utbildningens kvalitetsaspekter. - Utveckla och inrätta forskarutbildning inom det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap under 2012. På området handledarkompetens strävar vi efter att fortsatt stärka vårt samarbete med handledare vid ämnesinstitutioner. Härvidlag vill vi bidra till att stärka genusvetenskaplig kompetens genom att genomföra en genusprofilerad och behovsstyrd satsning på handledningspedagogiska frågor i handledarkollegiet. Målet är att: - Fortsättningsvis stötta kompetensutvecklingsbehov i handledargruppen. På området internationellt utbyte strävar vi mot att aktivt erbjuda möjligheter för doktorander att få erfarenheter av internationella forskningssammanhang och att dessa, genom goda rutiner för återkoppling och uppföljning, ska komma hela forskarmiljön till godo. Målet är att: - Genusforskarskolans doktorander ska skolas till att bli aktiva initiativtagare och deltagare i upprättandet av internationella forskarnätverk inom området genusforskning. 7
På området kurser och seminarier verkar vi för att vidareutveckla och lyfta fram den behovsstyrda kurs- och seminarieverksamheten som en kvalitetsaspekt som särskiljer Genusforskarskolan från traditionella forskarutbildningar. Målen är att: - Genusforskarskolans modell för kursutveckling och seminarieverksamhet ska utgöra en levande del av kvalitetsarbetet och framväxten av en tvärvetenskaplig forskarmiljö vid Umeå centrum för genusstudier och Umeå universitet. - Det samarbete som utvecklats med InterGender rörande forskarutbildningskurser bibehålls och fördjupas. På området utbildningsmiljö strävar vi efter att utveckla former för doktorandernas närvaro och integrering i det dagliga arbetet, till exempel genom forskningsaktiviteter (seminarier, workshops etc.) och sociala aktiviteter. Målet är att: - Genusforskarskolan ska erbjuda en god utbildnings- och forskarmiljö med delaktighet för alla anställda och doktorander samt även handledare. Aktiviteter I anslutning till ovan identifierade strategiska områden, rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö, är följande aktiviteter kopplade: Rekrytering Inför 2012 planeras ytterligare tillsättningar av 5 samfinansierade doktorandtjänster. Vidare fortgår arbetet med att planera för antagning av doktorander i genusvetenskap på forskarnivå. Handledarkompetens Utbyte av erfarenheter kring rutiner, handledarpedagogik, specifika och generella problem tas regelbundet upp (1-2 ggr/termin) på handledarkollegiet, dit samtliga involverade huvudoch biträdande handledare inbjuds. Genusforskarskolan planerar också att under 2012 erbjuda en handledarutbildning med inriktning mot handledning av genusvetenskapliga projekt. Internationellt utbyte Varje doktorand vid Genusforskarskolan har tillgång till internationaliseringsmedel som är öronmärkta för utlandsvistelser i miljöer med relevans för det egna avhandlingsarbetet. Under 2012 kommer en kartläggning av befintliga internationella nätverk att genomföras. Planering för utlandsförlagda internat i samarbete med utvalda genusvetenskapliga institutioner också att inledas. Kurser och seminarier Under 2012 kommer såväl generiska som specifika kurser erbjudas doktoranderna (t.ex. mediaträning samt teoretiskt riktad kursverksamhet). Doktoranderna kommer också ges möjlighet att önska workshops på specifika teman som leds av experter inom dessa fält. Utbildningsmiljö Målsättningen är att Genusforskarskolans doktorander ska ges utrymme och möjlighet att dels skapa en god utbildningsmiljö inom doktorandkollektivet, dels ges få tillgång till den bredare miljön vid centret. Konkret arbetar vi mot detta mål genom att doktorander deltar i seminarier, kursverksamhet och internat där de träffar såväl andra doktorander som seniora forskare knutna till centret. 8
Riskanalys Söktrycket har överlag varit starkt vid utlysning av doktorandtjänster. Under förutsättning att den finansiella situationen för att bedriva forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan inte förändras, ser vi därför små risker inför kommande års utlysningar. Det som ter sig bekymmersamt är tillsättningen av helfinansierade doktorander inom huvudområdet genusvetenskap. Ambitionen var att två doktorander inom genusvetenskap skulle ha tillträtt 1 januari 2011. Vår målsättning är fortsatt att utveckla det nya ämnet på forskarnivå med målsättningen att 1 jan 2013 tillsätta 2 doktorander i ämnet genusvetenskap. FORSKNING Visioner, strategier och mål UCGS fortsätter sin utveckling som ett nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning. Genusforskningen har ytterligare befäst sin position vid Umeå universitet genom att under 2010 utses till en av universitetets starka forskningsmiljöer. Den excellensmiljö som identifierades 2006 har således på detta sätt getts ytterligare kvitto på en framgångsrik utveckling. Ambitionen är att Umeå centrum för genusstudier fortsätter att utveckla Umeås genusforskning dels utifrån det mång- och tvärvetenskapliga fundament som sedan tiotals år är uppbyggt vid Umeå universitet men också en kraftfull utveckling inom ämnet genusvetenskap. På dessa stadiga två ben skapas möjligheter till att befästa och utveckla positionen som ett internationellt ledande genusforskningscentrum. Ett sådant forskningscentrum bedriver framstående verksamhet inom flera övergripande och sinsemellan överlappande områden. Mål och strategier kan grupperas i: Organisationsutveckling; Utveckling av forskningens innehåll; Konkurrenskraft; Rekrytering och kompetensförsörjning samt Samverkan med omgivande samhället. Organisationsutveckling UCGS karaktär av dynamisk forskarmiljö fortsätter att utvecklas med strategiska satsningar på professor i genusvetenskap, gästprofessorer och postdoktorer. Samarbetet med den kringliggande genusforskarmiljön stärks genom tät interaktion med PI-gruppen för genus som stark forskningsmiljö. Att tydliggöra och utöka funktionen för vetenskaplig ledning är ett led i detta arbete. UCGS forskarkollegium har formaliserats och utgör en viktig rådgivande instans till UCGS styrelse. Samarbetet med europeiska och globala nätverk inom organisationer som AtGender och RINGS skall stärkas. Målet är att skapa en ändamålsenlig inre organisation för att ta ett universitetsgemensamt ansvar för tvärvetenskapligt, nationellt och internationellt samarbete. Utveckling av forskningens innehåll Teoretisk utveckling, reflexivitet och kunskapskritik: Det mångvetenskapliga samarbetet inom UCGS och ingående projekt och forskningsprogram skapar goda villkor för reflexivitet, kritisk kunskapsutveckling, teorigenerering och teoriutveckling. Målet är att de tvärvetenskapliga kunskapsarenorna ytterligare fördjupas och utvecklas. Även det utåtriktade samarbetet utgör möjligheter till teoretisk och metodologisk utveckling. Inom exempelvis projekten Challenging Power och kvinnomuseet inför kulturhuvudstadsarbetet finns möjligheter att fördjupa och utveckla forskning inom särskilda fält. Metodutveckling: Genusforskare har varit och är fortfarande bland föregångarna när det gäller utvecklingen av både kvalitativa forskningsmetoder och interaktiva forskningsansatser. Även kvantitativa forskningsmetoder används och vidareutvecklas av genusforskare idag. Målet är att ytterligare fördjupa kunskapen kring kvalitativa metoder samt öka användande t 9
av stora databaser som exempelvis Demografiska databasen och stora registerdata inom Umeå universitets genusforskningsmiljö. Internationellt utbyte: Inom forskningsprogrammen Challenging Gender och Quing har omfattande internationella utbyten etablerats i form av internationella referensgrupper, gästforskarvistelser, internationella konferenser m m. Vidare förekommer internationella samarbeten och samverkan mellan enskilda forskare och forskargrupper genom tillkomna nya forskningsprojekt samt det högre seminariet vid UCGS som har en ambition att bjuda in ledande internationella genusforskare. Målet är att den höga nivån av internationalisering skall fortsatt vara ett kännemärke för UCGS. Konkurrenskraft Publiceringsstrategier: Förutom den referee-granskade tidskriftspubliceringen har flera av Umeås genusforskare också haft framgångsrik publicering av antologier och böcker på utländska förlag. UCGS är också aktivt inblandade i redaktioner för flera internationella tidskrifter för genusforskning, vilket också gynnar arbetet med publiceringsstrategier. Målet är en fortsatt publicering i välrenommerade publikationskanaler och att andelen arbeten på engelska väsentligt stiger. Externa medel. UCGS har varit mycket framgångsrik och nationellt ledande under 2011 när det gäller att tillskapa extern finansiering för genusforskning om sammanlagt 22,5 miljoner kr. Särskilda stödsystem och strategier för att skapa konkurrenskraftiga ansökningar skall sättas in för att vidmakthålla detta positiva tillstånd. Målet är att ha en fortsatt hög nivå av extern finansiering. Rekrytering och kompetensförsörjning Antalet forskare inom genusområdet vid Umeå universitet kan beräknas till ca 70. Här är inte doktorander inräknade, till exempel 30 doktorander vid Genusforskarskolan och minst 20 ytterligare doktorander. Majoriteten av forskarna har disputerat efter 1990. Rekryteringssituationen är gynnsam tack vare bland annat Genusforskarskolans resurs för forskarutbildning, men även nationell och internationell rekrytering sker. I nuläget finns således inga problem med kompetensförsörjning till den ämnesintegrerade genusforskningen. Ett viktigt tillskott i forskarmiljön är fortlöpande postdoktoranställningar alltsedan 2009, liksom de gästprofessurer som tillsatts först under 2009 samt under 2011/2012. Könsfördelningen bland forskare är skev, varför området strävar efter att öka andelen manliga forskare. Under 2011 har det strategiska arbetet fortsatts för att öka andelen män och bygga upp miljöer, något som särskilt aktualiserats vid utlysningarna till postdoktorsoch doktorandanställningar. Dock skall också tilläggas att området genusforskning utgör en viktig bas när det gäller det långsiktiga arbetet att utöka andelen kvinnliga professorer vid universitetet som helhet. Under 2011 har en professur i genusvetenskap utlysts för tillsättning under 2012. Från 2009 finns ett utvecklingsprogram inom UCGS som riktar sig till postdoktorer och forskarassistenter. Programmet syftar till karriärutveckling för att gynna en fortsatt akademisk forskarbana. Eftersom UCGS uppdrag är att gynna såväl ämnesknuten genusforskning inom olika discipliner som utveckling av ämnet genusvetenskap är det viktigt att reella möjligheter för dessa båda inriktningar skapas. För den breda ämnesknutna utvecklingen svarar seminarieverksamhet, Genusforskarskolan och en del av postdoktors- och gästprofessorssatsningarna. För utvecklingen av genusvetenskap krävs att genusvetenskap inrättas som forskarutbildningsämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten, att professuren tillsätts under 2012 samt att möjligheter ges till att forskare kan erhålla docentkompetens inom ämnet genusvetenskap. Detta är ytterst viktigt för den fortsatta utvecklingen av centret. 10
Aktiviteter - Tillskapande av medel för skrivande av ansökningar samt coaching kring ansökningsskrivande - Seminarieverksamhet med olika inriktningar och för olika grupper av forskare, internt och/eller externt - Workshops rörande publiceringsstrategier - GenusFokus dvs utåtriktade temadagar för forskningsinformation och samverkan - Workshops kring pågående genusforskningsprojekt inom hela UmU Riskanalys En utmaning för UCGS framöver kommer att vara att generera nya externa anslag till forskningen. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör fortsatta diskussioner med universitetsledningen föras om hur man på bästa sätt skapar goda strukturella villkor för en centrumbildning av denna typ. SAMVERKAN OCH INNOVATION Visioner, strategier och mål Genuskunskap och genusvetenskaplig kompetens efterfrågas i allt högre grad i det svenska samhället. Genusforskningen producerar producera kunskap av stor relevans för områden som rättsväsende, skola, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvård, jämställdhetsarbete, livsformer och värderingar samt opinionsbildning. Ett biträdande lektorat har tillsatts med specifik inriktning på kunskapsöverföring. Kompetensen inom UCGS är högt efterfrågad inom olika samhällssektorer och inför Umeå 2014 tenderar denna efterfrågan att öka ytterligare. Även internationellt finns efterfrågan på Umeåforskarnas sakkunskap; t ex inom WHO- och EU-projekt, inom norska, sydafrikanska och australiensiska forskningsråden samt SIDA/Sarec. Detta skapar goda förutsättningar för UCGS att samverka med samhälle och näringsliv genom kunskapsöverföring och innovativa synsätt. Målet för de kommande åren är att ytterligare fördjupa och synliggöra genusforskningens viktiga samhällsrelevans. Förutom de initiativ som redan är under planering, kommer vi att ta initiativ till ytterligare samarbete med lokala aktörer för att synliggöra genus- och jämställdhetsaspekter i samhället. Aktiviteter Utåtriktad samverkan, särskilt i form av forskningsinformation och fortbildning, är av tradition en stark sida inom genusområdet. Centrets vetenskapliga medarbetare har kunskapsresurser när det gäller jämställdhet och genusforskning som efterfrågas flitigt från många olika håll, t.ex. journalister, politiker, tjänstemän i andra verksamheter, t.ex. vårdorganisationer, studenter från andra ämnen inom och utanför Umeå universitet samt lärare och gymnasieelever. Centrets forskare och lärare genomför regelbundet populärvetenskapliga föreläsningar utanför universitetet för olika åhörargrupper. Teman för dessa föreläsningar kan vara genus och politik, genus och våld, genus och jämställdhet i barnfamiljer, maskulinitet. Två av centrets medarbetare sitter med i universitetets referensgrupp för planering inför kulturhuvudstadsåret 2014. Under 2012 fortsätter planeringen av bl a ett samarrangerat projekt kallat Challenging Power som ska gå av stapeln under kulturhuvudstadsåret. Samarbete med Bokkaféet Pilgatan och ABF sker under hösten 11
2012 med en föreläsningsserie om aktuella samhällsproblem. En medarbetare vid UCGS är universitetets representant i referensgruppen för Kvinnomuséet som är under planering. Idén med museet är interaktion med brukarna och här kommer på sikt att finnas en stor kontaktyta ut i samhället. En medarbetare är universitetets representant för styrgruppen för Centrum mot våld i Västerbottens län. UCGS deltar också med föreläsningar för allmänheten, bl a i vetenskapslunch på café Station. UCGS medverkar kontinuerligt i landstingets chefsutbildning i frågor om genus och jämställdhet. En medarbetare sitter i expertpanelen för Genderbased Violence i EIGE, Vilnius (European Institute for Gender Equality). En medarbetare är styrelseledamot i IKSUs styrelse. Riskanalys UCGS saknar fortfarande en tydligt uttalad målsättning med sitt samverkansarbete. Vi bör under 2012 se över alla olika samverkansaktiviteter och utarbeta en gemensam målsättning för hur arbetet ska utformas. Detta kommer att ge ramar för vad som ingår i Samverkan och vad som inte ingår. VERKSAMHETSSTÖD Administration För den administrativa verksamheten vid UCGS svarar en utbildningssamordnare (100%), en ekonomiadministratör (100%), studieadministratör (50%) fr o m 2011-09-01 och en informatör (50%). En samordnare för personaladministrativa frågor delas med fem andra institutioner/enheter. Det studieadministrativa arbetet för utbildning på grund- avancerad och forskarnivå delas mellan studieadministratören och utbildningssamordnaren. Studieadministratören arbetar också med vissa internationaliseringsfrågor. Övergripande ekonomi/budget, lokal och datorfrågor samt viss personalhantering svarar ekonomiadministratören för. Utbildningssamordnaren svarar för ekonomi inom Genusforskarskolans verksamhet och för forskningsprogrammet Challenging Gender. Utbildningssamordnaren är sekreterare i styrelsen för UCGS. På grund av en eventuell delpensionsavgång rekryteras en ekonomiadministratör på 50 % från 15 aug. 2012. Riskanalys Den enorma expansion som UCGS genomgått från starten 2008 har inneburit stora påfrestningar och en ökad arbetsbörda för stödfunktionerna och administrationen. Men även fortsättningsvis kommer arbetsbördan att vara stor, inte minst på grund av den nya redovisningsmodellen för ekonomi samt flera nya externa forskningsbidrag. Dessutom har en omfattande ökning av internationella gästforskare och postdoktorer medfört ytterligare ökning av arbetsbördan för administrationen. Våra kontaktytor omfattar även nätverk med forskare utanför den egna enheten vilket bidrar till en ökad administration. För att vidmakthålla en god och hållbar psykosocial arbetsmiljö och hälsa är det därför av vikt att se över det administrativa arbetet. 12
Handlingsplan för medarbetarundersökningen; NMI-enkät 2011 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) har under hösten 2011, tillsammans med resten av Umeå universitet, genomfört en enkät för att kunna räkna ut NMI = Nöjd medarbetarindex. Anställda har fått svara på frågor om bland annat organisationen på arbetsplatsen, arbetsbelastning, ledarskap och arbetsklimat. Generellt trivs de anställda vid UCGS bra på jobbet. Det genomsnittliga NMI-indexet utslaget på alla frågor i testet låg på 68, vilket är högre än genomsnittet för Umeå universitet generellt (där det låg på 63). Speciellt högt index (som indikerar hög nöjdhetsgrad) fick personalens känsla av arbetstillfredsställelse (90 av 100 möjliga), studenter (92 av 100), fysisk arbetsmiljö (87 av 100) och organisation/personalarbete (82 av 100). Det finns dock vissa områden där personalen är mindre nöjda. Problemområde 1: Arbetsbelastning Kategorin Arbetsbelastning får det lägsta index av alla kategorier i undersökningen: 57 av 100. Det är också en kategori med ojämna svar, vissa på arbetsplatsen verkar uppleva att de har en hanterbar arbetsbelastning, medan andra känner att de har för mycket att göra. Av de 13 personerna som svarade på enkäten uppgav 40 % att de vanligtvis inte hann med sina arbetsuppgifter inom ramarna för sin ordinarie arbetstid (de gav alltså låga betyg 1-4 poäng), 20 % uppgav att deras arbete var mycket psykiskt påfrestande. 30 % tyckte att deras arbetsbelastning ofta var alltför hög och 50 % uppgav att de ofta ställdes inför krav från olika håll som var svåra att förena. 43 % tyckte också att arbetsbördan vid enheten var ojämnt fördelad. Bakom dessa siffror ligger reella problem som måste tas på allvar. Vi bör jobba aktivt under 2012 för att motverka en skadligt hög arbetsbelastning vid UCGS. En översyn av fördelningen av arbetsbördan bör ske. Problemområde 2: Ledning och ledarskap. Att kalla kategorin Ledning och ledarskap för ett problemområde för UCGS är kanske lite hårt, vi får helt godkänt index här (66), och ligger betydligt högre än universitetets index i genomsnitt (60). 40 % av de svarande tycker att det är oklart vem som fattar beslut i olika frågor vid enheten, 30 % tyckte att de inte fick veta vad ledningen/chefen ansåg om deras arbetsprestationer. När det gäller beslutsfattande tror vi att en förbättring redan skett i och med att en biträdande vetenskaplig ledare utsetts och att formerna för PI- gruppen för Starka fo-miljöer samt forskarkollegiet har formaliserats på ett tydligare sätt. Föreståndarna bör se över formerna för medarbetarsamtalen så att feedback om medarbetarnas arbetsprestationer tydligare kommuniceras. Extra viktigt är det att informera utländska forskare om vad man tycker om deras prestationer, och att man inte förväntar sig att de ska arbeta på ledighet/semester osv. Problemområde 3: Framtiden Området Framtiden får index 59 i undersökningen och att många känner sig osäkra inför sin framtid hos UCGS är inte konstigt. Centrumbildningar vid universitetet är i sig en osäker konstruktion, där man helst inte ska ha så många tillsvidareanställningar. I undersökningen svarar 30 % att de inte känner sig trygga över hur deras arbetsuppgifter kommer att se ut i framtiden. 33 % känner sig osäkra om de kommer att klara sitt arbete fram till ålderspensionen och 40 % känner sig otrygga i sin anställning. Här har UCGS, både ledning och personal, försökt göra det bästa av situationen. Vi har blivit bättre på att informera nya postdoktorer om de förhållanden som faktiskt gäller, och ledningen har lyckats få igenom flera nya tjänster som kommer att tillsättas. Men grundproblemet, att centrumbildningar i sig skapar en osäker arbetsmiljö, är svårt för oss att göra något åt och är något som måste påpekas på en högre nivå inom universitetet. Problemområde 4: Hälsa och välbefinnande Detta är kanske det mest alarmerande av de fyra problemområdena. 27 % uppger att de har svårt att sova på grund av tankar på jobbet och 18 % uppger att de inte har energi att umgås med familjen eller ägna sig åt sin fritidssysselsättning när de är lediga. 27 % svarar också att 13
de inte kan släppa tankarna på jobbet när de är lediga. Även om dessa siffror översatt i antal personer inte blir så många (3 personer i detta fall) så bör problemet tas på största allvar. Ett led i detta är förmodligen att försöka komma tillrätta med de övriga tre problemområdena; med en rimligare arbetsbelastning och en större trygghet inför framtiden mår man också bättre generellt. Åtgärder - Översyn av arbetsuppgifter för att minska stressen - Förbättra medarbetarsamtalen så att feedback på arbetsprestationer tydligare framgår - Fortsätta verka för att göra anställningarna vid enheten tryggare - Säkerställa att enhetens beslutsvägar är klara för varje medarbetare, ex genom introduktionsprogram för nyanställda - En Arbets- och delegationsordning för enheten har upprättats och fastställs av styrelsen den 13 febr 2012, vilken förhoppningsvis klargör beslutsvägarna och ansvarsfördelningen. 14