Sökes: Attraktiva arbetsgivare



Relevanta dokument
Bra chefer gör företag attraktiva

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Linköpings personalpolitiska program

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Personalpolitiskt program

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

Personalpolitiskt program

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

Linköpings personalpolitiska program

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

@GR Ungdomsbarometern AB 2019

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Personalpolicy. Laholms kommun

Norlandiavärderingar i vardagen

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

En fjärilseffekt i näringslivet

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Personalpolicy för Laholms kommun

INSIGHTS BY ACADEMIC WORK YPAI 2017 YOUNG PROFESSIONAL ATTRACTION INDEX

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

PERSONA TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Varför ska du vara med i facket?

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

januari 2015 Vision om en god introduktion

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Arbetsgivarpolitiskt

VÄRDERINGSFÖRÄNDRINGAR

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Personalpolitiskt program

Medarbetare i Norrköpings kommun

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

OMVÄRLDSTRENDERNA SOM FORMAR FRAMTIDENS ARBETSLIV. Sex skiften som förändrar arbetsmarknaden. Arbetslivsvärderingar bland morgondagens medarbetare

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

KAIROS FUTURE Titel på rapport in här. Stjärnkraft 2018

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

AGENDA KONSTEN ATT ATTRAHERA, BEHÅLLA OCH LEDA DEN UNGA GENERATIONEN

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation Samverkan och kunskapsdelning

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Ronneby kommuns personalpolitik

Unionens handlingsprogram

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Inriktningsdokument för personalpolitiken i Norrköpings kommun. KS 2018/ Fastställd av kommunfullmäktige den 18 juni norrkoping.

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

Gymnasieskolan och småföretagen

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation

Stressen och jobbet. Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera och behålla.

Stressen och jobbet 2558

FRAMTIDENS MEDBORGARE OCH ARBETSLIV

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Personalvision Polykemi AB

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Via Nordica 2008 session 7

(Framsida) Unga om drömjobbet. Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

AGENDA HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE

Transkript:

Sökes: Attraktiva arbetsgivare

Sökes: Attraktiva arbetsgivare fakta och myter om ungdomar som arbetskraft bland arbetsgivare och ungdomar För företag är det viktigt att både betraktas som och att vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning är att företag har kunskap om vad som attraherar ungdomar hos framtida arbetsgivare och vad som är avgörande när ungdomar väljer utbildning och framtida jobb. I denna skrift redovisar vi två undersökningar genomförda av Kairos Future. Den ena handlar om ungdomars förväntningar på arbetsliv och arbetsgivare. Vad är viktigast i arbetslivet för ungdomar? Vilka krav ställer de på sin framtida arbetsgivare? Vad har de för förväntningar på sitt framtida arbete? Den andra undersökningen handlar om arbetsgivares bild av ungdomars förväntningar på arbetslivet. Vilka krav tror arbetsgivarna att ungdomar har på sitt framtida arbete? Hur ser arbetsgivarna på förmågan att kunna rekrytera, leda och behålla unga medarbetare? Skriften avslutas med jämförelser mellan arbetsgivarna och ungdomar. Skriften har sammanställts av Erik Franzon och Pär Lundgren. Ansvariga på Svenskt Näringsliv har varit Margareta Nygren och Anneli Sirsjö.

Så tror arbetsgivare att ungdomar ser på arbete och arbetsliv För att få reda på vilken bild arbetsgivare har av ungdomar och unga medarbetare genomfördes under hösten 2002 en enkätundersökning riktad till 669 små och medelstora företag. Total svarsfrekvens var 51,4 procent. Företagen hämtades från tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. De fanns i storleksintervallet 3-50 anställda respektive 51-250 anställda. arbetsgivares syn på ungdomars förväntningar på arbete och arbetsvillkor Enligt arbetsgivarna anser ungdomar att ett intressant och meningsfullt arbete är den klart viktigaste faktorn, följt av medbestämmande och inflytande över de egna arbetsvillkoren. Över hälften av arbetsgivarna har bedömt dessa faktorer som bland de fem viktigaste. Däremot tror arbetsgivarna inte att ungdomarna prioriterar yrkesstolthet, fast anställning och bestämda arbetstider och arbetsrutiner. vilka krav ställer ungdomar på sitt framtida arbete? Intressant och meningsfullt arbete Medbestämande och inflytande över egna arbetsvillkor Hög lön Professionell och personlig utveckling Flexibla arbetstider Karriärmöjligheter Trevliga arbetskamrater Sund arbetsmiljö Självständigt arbete Mycket semester och fritid Kunna resa och arbeta över hela världen Anställningstrygghet Känna yrkesstolthet Fast anställning Bestämda arbetstider och arbetsrutiner 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % 3

Utifrån ovanstående allmänna uppfattningar ställde vi sedan en rad mer konkreta frågor, vilket gav följande bild i sammanfattning: arbetsgivarna: ungdomar vill hellre ha ett roligt arbete än ett välbetalt 60 procent av arbetsgivarna svarar att de tror att ungdomarna skulle föredra ett roligt arbete framför ett välbetalt. Svaren från arbetsgivare i tillverkande mindre företag skiljer sig dock åt. De tror i högre utsträckning, än i övriga företag, att ungdomar föredrar ett välbetalt arbete framför ett roligt. Flera av dem som kommenterat sina svar säger att båda alternativen förmodligen är lika viktiga. Många menar att arbetet nog måste vara både välbetalt och roligt för att ungdomarna ska kunna tänka sig att stanna på arbetsplatsen en längre tid. arbetsgivarna: ungdomar tycker att arbetsuppgifterna är viktigare än arbetskamraterna En knapp majoritet av arbetsgivarna tror att arbetsuppgifterna är viktigare för ungdomarna än vilka arbetskamrater som finns på arbetsplatsen. Arbetsgivare i större företag anser i något högre grad att arbetsuppgifterna har större betydelse, medan arbetskamraterna anses något viktigare i mindre företag. arbetsgivarna: ungdomar vill helst arbeta i grupp på en liten arbetsplats De flesta arbetsgivare tror att ungdomar hellre vill arbeta tillsammans med andra i grupp än ensamma, samt att de hellre vill arbeta på en mindre arbetsplats än en stor. Bilden är dock inte alldeles entydig och det finns stora variationer i svaren. Arbetsgivare inom större företag tror i något högre utsträckning att ungdomar föredrar större arbetsplatser och tvärt om tror arbetsgivare inom mindre företag att ungdomar föredrar en liten arbetsplats. arbetsgivarna: ungdomar kommer att byta arbetsplats oftare än äldre generationer Så gott som samtliga svarande (95 procent) tror att ungdomar kommer att stanna kortare tid på en arbetsplats än tidigare generationer. Av kommentarerna framgår att flera anser att hur länge de stannar till stor del beror på läget på arbetsmarknaden. När tiderna är goda kommer fler att söka sig vidare. Samtidigt pekar flera på att situationen inom företaget har stor betydelse. Brist på utvecklingsmöjligheter inom ett företag kan få unga att söka sig vidare till andra arbeten. arbetsgivarna: ungdomar har dålig uppfattning om vilken kompetens som krävs i arbetslivet En klar majoritet (75 procent) av arbetsgivarna menar att ungdomarna har en dålig uppfattning om vilken 4

slags kompetens som dagens arbetsliv kräver. Den uppfattningen är mer spridd ju mindre arbetsgivaren är. Detta kan troligen vara en reaktion på att många små arbetsgivare inte har råd med en felrekrytering och därför helst ser att en nyanställd skall vara färdigutbildad. Större arbetsgivare har oftare en större förståelse för att det krävs en egen utbildningsinsats för att lära den nyanställda grunderna i jobbet. arbetsgivarna: ungdomarna tror att arbetslivet kräver en bred kompetens Cirka 60 procent av arbetsgivarna menar att ungdomarna tror att arbetslivet främst efterfrågar bred kompetens. De tillverkande företagen är helt överens, oavsett storlek, medan det finns tydliga skillnader bland tjänsteföretagen. Medelstora tjänsteföretag anser i högre grad att ungdomar tror det krävs bred kompetens. att kunna attrahera, leda och behålla unga medarbetare En del av undersökningen handlar om vad arbetsgivarna tror krävs för att vara attraktiva i ungdomars ögon. Det handlar om förmågan att rekrytera, leda och behålla unga medarbetare samt vilka krav de tror ungdomar har på en framtida arbetsgivare. arbetsgivarna: ungdomarna kräver att arbetsgivare visar att de bryr sig om sin personal En bra personalpolicy är det viktigaste kravet (av sju alternativ) som arbetsgivarna tror att ungdomarna kommer att ha. Arbetsgivare i företag med över 50 anställda anser detta än mer viktigt än arbetsgivare i mindre företag. En spännande affärsidé tror arbetsgivarna är näst viktigast. En tydlig vision och tydliga värderingar och att vara etablerad och framgångsrik anses vara ungefär lika betydelsefullt. De alternativen ligger på tredje respektive fjärde plats. arbetsgivarna: ungdomarna kommer att vara mindre lojala än äldre generationer En fråga som det råder mycket stor enighet om bland arbetsgivarna är om morgondagens unga medarbetare kommer att vara mer eller mindre lojala mot sina arbetsgivare jämfört med dagens medarbetare. Här har över 90 procent svarat att det tror att ungdomarna kommer att vara mindre lojala. Det finns inga tydliga skillnader mellan olika grupper på denna punkt. De flesta verkar mycket eniga om att ungdomarnas lojalitet kommer att vara svagare. arbetsgivarna: det krävs mer än bara lön för att behålla ungdomar De flesta arbetsgivare tror att immateriella värden (arbetsplatsens atmosfär, företagskultur, varierande arbetsuppgifter, bra ledarskap och flexibel organisation) kommer att ha större betydelse än materiella värden (lön, bonus eller andra förmåner) för att kunna behålla unga medarbetare i framtiden. Det finns emellertid en tendens till att arbetsgivare i mindre företag inom tillverkande sektorn anser att materiella värden har större betydelse än arbetsgivare inom tjänstesektorn. Någon kommenterar att de materiella värdena kommer att vara viktigast vid rekryteringen av nya medarbetare, men att det är de immateriella som avgör om de stannar kvar. Någon annan menar att lönen kan vara likadan på flera ställen och att det då blir de immateriella värdena som avgör var unga väljer att arbeta. Jag tror lönen är mycket viktig, eftersom man har en levnadsstil som kostar pengar. Både fritid och boende. Men i valet mellan att ha kul på jobbet och högsta möjliga lön, väljer man det roliga jobbet. 5

mindre företag tycker det är svårare att rekrytera unga än medelstora företag Något mer än hälften av arbetsgivarna tycker att det är lätt att rekrytera unga medarbetare, övriga tycker att det är svårt. Det är en förhållandevis stor spridning i hur arbetsgivare inom olika branscher har svarat. Betydligt färre arbetsgivare inom de mindre företagen i synnerhet de tillverkande anser det vara lätt att rekrytera unga medarbetare, medan det omvända förhållandet råder i större företag. Större tillverkande företag anser att det är lättast att rekrytera. vad gör arbetsgivarna idag för att attrahera unga medarbetare? Sex av tio arbetsgivare svarar att de inte gör någonting för att blir mer attraktiva som arbetsgivare för unga människor. Tillverkande mindre företag gör minst. Bland dem som gör något är det vanligast att de bedriver någon form av samarbete med skolor. Samarbete förekommer med allt från grundskola till högskola. Ofta 6

handlar det om någon form av praktik, men det kan vara att erbjuda studiebesök och ta del i arbetsmarknadsdagar. Inom företagen förekommer ofta satsningar på förbättrade möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Över huvud taget verkar vidareutvecklingsmöjligheterna inom företaget vara ett prioriterat område. Några satsar även på karriärplanering och mentorskap för att bättre kunna behålla sina anställda. Ett annat sätt att göra arbetsplatsen mer attraktiv är olika typer av trivselhöjande åtgärder, som att satsa på god arbetsmiljö, erbjuda friskvård eller anordna fester och evenemang inom företaget. Till denna typ av åtgärder kan möjligen även räknas åtgärder som inriktas på att skapa medinflytande för de anställda eller en arbetsorganisation som erbjuder personalen mer flexibilitet. Utöver detta förekommer även satsningar på att ha en tydlig vision och tydliga värderingar. Några arbetsgivare nämner även förmåner av olika slag som ett medel. de största utmaningarna för att kunna rekrytera och behålla ungdomar i framtiden Att erbjuda en bra lön Erbjuda stimulerande arbetsuppgifter Erbjuda en stimulerande och rolig arbetsplatskultur Erbjuda förmåner av olika slag Tillhandahålla personlig och professionell utveckling Erbjuda en stressfri arbetsplats Erbjuda frihet och medbestämmande Tillhandahålla ett gott ledarskap Erbjuda en organisation att vara stolt över Att kunna ge en bra bild av arbetsuppgifterna 0 10 20 30 40 50 60 % I undersökningen tillfrågades arbetsgivarna vilka de anser vara de största utmaningarna för att kunna rekrytera och behålla morgondagens unga medarbetare. Flest arbetsgivare anser att den största utmaningen ligger i att kunna erbjuda en bra lön. Därefter följer att erbjuda stimulerande arbetsuppgifter samt att erbjuda en stimulerande och rolig arbetsplatskultur. På detta område finns få tydliga skillnader mellan olika typer av arbetsgivare. Det finns dock en liten tendens till att arbetsgivare i större företag ser arbetsplatskulturen, samt professionell och personlig utveckling, som en större utmaning. Likaså verkar tjänsteföretag se möjligheterna till att erbjuda en stressfri arbetsmiljö som en större utmaning än tillverkande företag. Att erbjuda en organisation att vara stolt över verkar ha något större betydelse för mindre företag, i synnerhet inom tillverkande sektor. 7

sammanfattning av arbetsgivarnas bild av ungdomar och arbete arbetsgivarna visar en samstämmig bild oavsett bransch, storlek och geografi I huvudsak så uppvisar arbetsgivarna en stor samstämmighet kring hur de ser på ungdomar som morgondagens medarbetare. Även om det i enskilda frågor finns stora skillnader i svar mellan olika arbetsgivare är den samlade bilden relativt entydig. Den bild som träder fram av dagens ungdomar innebär att vi, enligt arbetsgivarna, kan vänta oss att morgondagens medarbetare inte nöjer sig med den gamla kakan Dagens unga är starkt fokuserade på att innehållet i arbetslivet skall upplevas meningsfullt, roligt och stimulerande. Detta tror i alla fall en majoritet av arbetsgivarna. Samtidigt tycks de vara övertygade om att ungdomar vill ha bra betalt, men de underskattar ungdomarnas intresse för tryggheten i en fast anställning. Om det stämmer gäller det alltså för en attraktiv arbetsgivare att kunna erbjuda allt det gamla och samtidigt lägga på nya dimensioner i både arbetsinnehåll och arbetsvillkor. morgondagens medarbetare sätter sina egna behov främst Det är tydligt att arbetsgivarna uppfattar ungdomarna som relativt självcentrerade. De tror att ungdomarna ställer starka krav på medinflytande och egen utveckling. De tror också att de flesta ungdomar vill arbeta tillsammans med andra människor och att de föredrar en liten arbetsplats där det finns utrymme för nära relationer och stort inflytande. Samtidigt verkar de tycka att det är en ganska otacksam uppgift att anställa ungdomar. De kommer inte vara kvar särskilt länge och inte heller känna någon större lojalitet med dem som arbetsgivare. morgondagens medarbetare kräver ett värderingsbaserat arbetsliv och ledarskap Arbetsgivarna ser ungdomar som starkt individuellt drivna och betonar de värdena högt i sin syn på hur de tror ungdomar vill ha ett framtida arbetsliv. Samtidigt tycks de överens om att unga människor är mer kräsna än tidigare generationer. Därför kommer det t ex att krävas ett annorlunda ledarskap för att möta dem i ett framtida arbetsliv. De menar att ungdomarna främst kommer att vänta sig att arbetsgivare visar att de bryr sig om sina medarbetare. att de största utmaningarna handlar om lön och stimulans Arbetsgivarna menar att de största utmaningarna blir att kunna erbjuda de löner och andra förmåner de tror att ungdomarna kräver. Dessutom måste de kunna erbjuda stimulerande, roliga och utvecklande arbetsuppgifter. men det finns en del mindre skillnader Det finns dock en del skillnader, men det är endast i enstaka fall de är signifikanta, det vill säga statistiskt säkra. Undantagen kan sammanfattas i följande punkter: Det finns vissa skillnader kopplade till företagets storlek. Mindre arbetsgivare tenderar att ha en särskiljande bild kring vissa frågor jämfört med lite större arbetsgivare. Exempelvis visar det sig att ju större företaget är desto större är arbetsgivarnas tro på att ungdomar vill ha ett roligt arbete. Ju mindre företaget är desto mer materiella tror de att ungdomarna är. Det finns ett fåtal skillnader mellan arbetsgivare relaterade till vilken geografisk hemvist de har. Storstadsarbetsgivare tror att ungdomar efterfrågar karriärmöjligheter medan arbetsgivare på mindre orter tror att hög lön och en organisation att vara stolt över är viktigt. Storstadsarbetsgivarna tycker också att det 8

är svårare att rekrytera än deras kollegor på mindre orter gör. Det finns en del skillnader mellan arbetsgivarföreträdare i olika åldrar. Viktigaste skillnaden är att yngre arbetsgivare har en större tro på att ungdomar värderar arbetskamrater högt och gärna vill arbeta i grupp. 9

Så ser ungdomarna själva på arbete, arbetsliv och arbetsgivare I det här avsnittet ger vi en bild av resultatet från flera års undersökningar av ungdomar, som är på väg att lämna gymnasiet och äntra vuxenvärlden. För att få perspektiv på ungdomarnas bilder av arbetslivet, och deras resonemang kring sig själva som medarbetare, redovisar vi också en del generella bilder av hur de ser på framtiden. Att förstå detta är viktigt eftersom ungdomars syn på arbete i hög grad kan relateras till deras syn på andra områden i livet. samhället som har format dagens ungdomar För att ge perspektiv på vad som kännetecknar ungdomar idag är det intressant att fundera på vad som präglat den tidsanda de har vuxit upp i. Till stora delar skiljer sig deras omgivande samhälle åt från dem som tidigare generationer präglats av. I en summarisk sammanfattning menar vi att dagens unga, till skillnad mot tidigare generationer, har växt upp i ett globalt medielandskap präglat av reklamteve/-radio och stark USA-influens. med Internet och mobiltelefoner som en självklarhet vilket gett dem enklare möjligheter till mer globala (och individuella) relationer än tidigare generationer. 10

bortom auktoritetstilltron där istället varje människa själv äger rätten till sin egen sanning utan att den ska kunna ifrågasättas. Ungdomar lyssnar inte på en person som gömmer sig bakom en titel. Respekt måste förtjänas, den kan inte krävas. i ett samhälle präglat av jakt på omedelbar tillfredsställelse, det vill säga allting ska vara tillgängligt när som helst och var som helst. Vem orkar vänta på en guldklocka har jag gjort något bra vill jag ha belöning nu! i ett samhälle där de gamla värderingarna är så självklara att livsprojektet blir ett annat än deras föräldrars. Självförverkligande hamnar i fokus. dagens ungdomar är inte en homogen grupp Det finns naturligtvis skillnader mellan ungdomar. Dagens ungdomar är kanske till och med mer heterogena, som grupp betraktat, än tidigare generationer. Ett par skillnader visar sig till exempel mellan könen och mellan ungdomar som har studerat på yrkes- eller studieförberedande gymnasieprogram. Det gäller framför allt att det finns stora skillnader mellan män på yrkesförberedande program och kvinnor på studieförberedande program. Det visar sig till exempel när det gäller vad som är viktigast i livet just nu. En av de viktigaste frågorna för samtliga ungdomar, utom männen på de yrkesförberedande programmen, är att skaffa sig en bra utbildning och kompetens. Kvinnor på studieförberedande program värdesätter bra kompetens och utbildning och att resa jorden runt. Kvinnor på yrkesförberedande program vill istället vara med sina vänner, pojkvän eller med föräldrar och syskon. Männen vill däremot ägna sig åt fritidsintressen eller nöjesliv. Trots de här olikheterna finns det en hel del saker där ungdomarna har gemensamma förväntningar på framtiden. Det är de bilderna vi väljer att redovisa nedan. vad tycker ungdomar är viktigt i livet? Det kan vara bra att ha ovanstående i åtanke när vi redovisar resultatet av vad ungdomarna själva säger om sin egen och samhällets framtid. Ungdomarna generella bild av vad som är viktigt i livet ser ut som följer: De anser att det viktigaste i livet idag är att umgås med vänner och att vara frisk och i god form. Att ha ett spännande arbete är däremot något som stadigt blivit mindre intressant under den senaste tioårsperioden, en förändring som även går igen bland svenskar i alla åldrar. De sjunger att den ljusnande framtid är deras. En övertygande majoritet anser inte bara att de har fullständig frihet och kontroll över den egna framtiden utan även att deras egen personliga framtid ser mycket ljus ut. Däremot är det inte mer än tre av tio som anser detsamma om samhällets framtid. De vill hålla så många dörrar som möjligt öppna inför framtiden och strävar efter en personligt utvecklande utbildning som är till hjälp på arbetsmarknaden och som ser bra ut på meritlistan. 11

De flesta av dagens ungdomar styrs av det som intuitivt känns bra, istället för att ledas av sakligt övervägda beslut. De är inte analytiska rationalister utan försöker lösa problem genom att försöka förstå hela sammanhang, snarare än att först bryta ned det i delar. En överväldigande majoritet av båda könen klurar hellre ut nya idéer själva än tar andras idéer och gör något av dem. De rör sig i konsumtionssamhället som fisken i vattnet och tycks omfamna en förbehållslös konsumtion. De omhuldar emotionella begrepp som kreativitet, sammanhang och intuition. De tycker om att sätta sprätt på pengar snarare än att spara eller investera dem. De fäster vikt vid sina ägodelar och har svårt att kasta saker även om de inte behöver dem. De allra flesta ungdomar har ambitionen att flytta från sin hemort efter gymnasiet. En minoritet kommer att leva större delen av livet där de bor idag. Det är framför allt män på yrkesförberedande program som vill bo kvar på sin hemort, medan kvinnor på studieförberedande program vill se sig om i världen. 12

ungdomars syn på arbete och förväntningar på arbetslivet Ungdomar har förväntningar på sitt framtida arbete som till stora delar påminner om tidigare generationers. Men det finns också tydliga skillnader. I det här avsnittet vill vi ge en kortfattad sammanfattning av ungdomars syn på arbete och arbetsliv. engagemang och trygghet är viktigast i arbetslivet Så gott som samtliga ungdomar anser att trevliga arbetskamrater är en av de i särklass viktigaste faktorerna i arbetslivet. En stor majoritet anser också att ett intressant och meningsfullt arbete och sund arbetsmiljö generellt sett är mycket viktigt. Fast anställning är den fjärde viktigaste faktorn för alla ungdomar, undantaget är kvinnor på studieförberedande program. Att dessa fyra visar sig generellt viktiga är ett tydligt tecken på att ungdomar i första hand vill att deras arbetsliv ska vara engagerande och tryggt. Trots detta måste påpekas att individens arbetslivsvärderingar i mycket stor utsträckning är personligt betingade varför det finns stora individuella variationer. kultur och media lockar mest industrin minst Att arbeta med kultur och nöjen eller med mediarelaterade yrken är mest attraktivt för de flesta ungdomar. För den tillverkande industrin är det alarmerande att deras arbetsområden kommer sist i jämförelsen mellan olika typer av yrkes-/arbetsområden. ungdomar kräver variation, förnyelse och egen frihet Tvärtemot vad man skulle kunna tro, arbetar de flesta ungdomar inte för att få chansen att förverkliga sig själva. Arbetet verkar snarare viktigast i termer av vilka livsmöjligheter det medför; pengar för personliga livsmål, semester, nöjen eller konsumtion. Det finns en stark vilja bland dagens unga att nå fram till en position i arbetslivet där de har frihet en position där de har kontroll över sin egen situation och kan råda över sig själva. ungdomar vill vara fria att få göra sin grej Ledstjärnan i ungdomarnas framtida arbetsliv är att tjäna pengar, ha roligt och utvecklas. Nyskapande och kamratskap är nyckelbegreppen i deras framtida yrkeskarriär. De vill göra kul grejer; kul har man med andra. Rutin upplevs som tråkigt, som det värsta som finns. Tristess är mycket värre än stress, vilket visar sig i att så många som en av tre kommer att byta jobb regelbundet hela livet ett uttryck för behovet av variation. Tre av fyra ungdomar tar hellre ett roligt jobb än ett välbetalt. Vad som gör jobbet roligast, arbetskamraterna eller arbetsuppgifterna, är inte helt tydligt även om en knapp majoritet prioriterar arbetsuppgifterna högre. 13

arbetslivet lockar och utmanar Det framtida arbetslivet är definitivt inget som skrämmer dagens unga, snarare tvärtom; tre av fyra ser verkligen fram emot att börja jobba. Det är en ambitiös skara som är sugna på att utmärka sig och skaffa sig kontroll. Sinsemellan skiljer sig dock ungdomarna åt: En stor grupp ungdomar säger att de kommer satsa på att få en chefsposition, starta eget företag eller satsa på en roll som expert, stjärna eller guru. De som vill ha en chefsroll vill oftare än andra ha utmanande och krävande arbetsuppgifter, även om det innebär höga prestationskrav och mycket stress. De är också mindre benägna att ta ett roligt jobb istället för ett välbetalt. Ambitionen verkar grundläggas av viljan att få göra det man vill. Det finns också en stor minoritet som föredrar ett jobb med enkla arbetsuppgifter, fasta rutiner och klara direktiv, även om jobbet blir rutinartat och småtråkigt. De som föredrar lätta jobb är också mycket mer benägna att prioritera lön och arbetskamrater än roliga arbetsuppgifter. Att döma av svaren tycks också många ungdomar väl medvetna om riskerna med att jobba för mycket. 14

ungdomarna tror att arbetslivet kräver en lång utbildning En majoritet av ungdomarna säger att man måste ha högskoleutbildning för att kunna få ett bra jobb, och man måste ha djup (spets-) kompetens snarare än en bred, allmän kompetens. Till stor del speglar detta troligen samhällets signaler under 90-talet. ungdomars syn på arbetsgivare och ledarskap Ungdomarna har många starka uppfattningar om vad en arbetsgivare står för och inte minst vad de själva kräver av en arbetsgivare de ska ta anställning hos. hellre fria händer än tydliga order Dagens unga tycks hellre arbeta efter eget huvud än efter andras. Det innebär också att de föredrar ett ledarskap där de får arbeta självständigt utan tydliga order och specifika besked. En skillnad är dock män som genomgått yrkesförberedande gymnasieprogram. De är inte riktigt lika benägna att arbeta efter eget huvud som andra ungdomar. en coachande chef är idealet Kännetecknet på en bra chef är att han/hon ger stöd och uppmuntran. Ungdomar efterlyser någon som kan coacha dem och maximera deras potential. Idealchefen är rättvis, ärlig och bryr sig om sina medarbetare. Han eller hon är kunnig, erfaren och insatt i medarbetarnas arbetsuppgifter. Dessutom måste chefen kunna uttrycka arbetsgivarens visioner och värderingar. arbetsgivaren ska ha bra personalpolicy, tydliga värderingar och ta ett samhällsansvar Det är förhållandevis stor samstämmighet i synen på en framtida arbetsgivare. Bra personalpolicy och tydliga visioner och värderingar är de generellt sett viktigaste kraven följt av att företaget måste ta sitt moraliska och samhälleliga ansvar. Detta utgör ett tydligt tecken på att unga vill arbeta hos arbetsgivare som tar hand om sina anställda och har en idé om vad de vill med sin verksamhet. Det är ganska få som tycker det är viktigt att företaget är världsledande eller nystartat. Män på yrkesförberedande program avviker en del från detta mönster. De prioriterar affärsidé och framgång framför arbetsgivarens ansvarstagande. 15

Arbetsgivare och ungdomar möts på flera punkter Det är inte helt rättvist att rakt av jämföra arbetsgivarnas syn på hur de tror ungdomar ser på arbetet och arbetslivet med vad ungdomarna själva säger. Både ungdomar och arbetsgivare baserar sina svar på en blandning av fakta och myter. Men det är mitt i den kontexten som arbetsgivare måste klara av att skapa attraktivitet för sitt företag som arbetsplats och arbetsgivare. Därmed ger jämförelsen viktiga indikationer på var de största konflikterna och utmaningarna kan tänkas ligga för de arbetsgivare som vill vara attraktiva för morgondagens medarbetare. En del utmaningar handlar om att möta egna fördomar och förstå att ungdomar i grunden är annorlunda än tidigare generationer. I andra fall handlar det om att ge ungdomar en bättre bild av vad företaget har att erbjuda. om ungdomars krav och förväntningar på framtidens arbete Bilden nedan visar hur väl arbetsgivarnas uppfattningar om ungdomarnas krav på arbetet stämmer överens med ungdomarnas egen syn. På den lodräta axeln visas vilka faktorer som arbetsgivarna tror ungdomar anser viktigast, medan den vågräta axeln visar ungdomarna egna prioriteringar. I de fall där arbetsgivarnas bild helt stämmer överens med ungdomarnas så ligger alternativet utmed den vita pilen. Om en viss faktor ligger ovanför pilen så innebär det att arbetsgivarna överskattat dess betydelse för ungdomarna, medan de som ligger under pilen underskattats. ungdomars krav på sitt arbete vad arbetsgivare tror Viktigt Hög lön Intressant och meningsfyllt arbete Medbestämmande och inflytande över egna arbetsvillkor Flexibla arbetstider Professionell och personlig utveckling vad ungdomar tycker Oviktigt Karriärmöjligheter Självständigt arbete Sund arbetsmiljö Trevliga arbetskamrater Viktigt Mycket semester och fritid Att resa och arbeta över hela världen Bestämda arbetstider och arbetsrutiner Att de kan känna yrkesstolthet Anställningstrygghet Fast anställning Oviktigt 16

Som bilden visar finns det några tydliga skillnader i uppfattning mellan arbetsgivarna och ungdomarna: Arbetsgivarna har överskattat betydelsen av flexibla arbetstider, hög lön samt professionell och personlig utveckling. De har underskattat anställningstrygghetens och den fasta anställningens betydelse. De underskattar även arbetskamraternas och yrkesstolthetens betydelse för ungdomarna. Troligen uppfattar de att många ungdomar avser att byta arbete ofta och att de därmed inte är intresserade av fasta anställningar. Ungdomarna vill å sin sida däremot ha den tryggheten i botten när de rör sig mellan olika arbetsplatser. Att arbetsgivarna underskattar betydelsen av arbetskamrater är också allvarligt. Dagens ungdomar är starkt relationsorienterade och få kan tänka sig att stanna kvar på en arbetsplats där de inte trivs med sina arbetskamrater. För den arbetsgivare som står inför en generationsväxling kan detta innebära en mycket stor utmaning. Inte minst om det knappt finns några yngre medarbetare, sedan tidigare, som ungdomarna ser som potentiella vänner på arbetsplatsen. arbetsgivarna har i grunden en balanserad bild av ungdomars förväntningar på innehållet i arbetet Många arbetsgivare har en sund och nyanserad bild av balansen mellan att kunna erbjuda ett stimulerande och välbetalt arbete. En majoritet av ungdomarna vill hellre ha ett roligt jobb än ett välbetalt och det är också vad arbetsgivarna tror. När det gäller vad som är viktigast: arbetsuppgifterna eller arbetskamraterna, så väger dessa alternativ jämt. Även de flesta arbetsgivare har den uppfattningen, men i valet så tror en majoritet att arbetsuppgifterna väger tyngst. Däremot kan det spåras en viss frustration över hur ungdomar är vana vid att välja sina relationer (och vilka de ska umgås med). Därmed har också ungdomarna (enligt arbetsgivarna) bristande förmåga att arbeta tillsammans med människor som har andra värderingar än de själva. skild syn på vilken kompetens som krävs för framtidens arbetsliv Ungdomar tror generellt att det krävs högskoleutbildning för framtidens yrkesliv. Även kring frågan om det krävs bred eller djup kompetens råder en diskrepans mellan ungdomarna och arbetsgivarna. Ungdomarna tror att det krävs djup kompetens (vilket för många ungdomar är synonymt med en högskoleutbildning) medan de flesta arbetsgivare tror att ungdomarna tror att det krävs en bred kompetens. 17

krav på en framtida arbetsgivare vad arbetsgivare tror Viktigt Har en bra personalpolicy Har en spännande affärsidé vad ungdomar tycker Har en tydlig vision och tydliga värderingar Oviktigt Är väletablerad och framgångsrik Tar sitt moraliska och samhälleliga anvsvar Viktigt Är världsbäst elller ledande inom sitt område Är nystartad Oviktigt När det gäller kraven på en arbetsgivare har arbetsgivarna en bra bild av hur ungdomar tänker. Det är egentligen bara ett par avvikelser som kan lyftas fram. Dels överskattar arbetsgivarna betydelsen av att ha en spännande affärsidé, dels underskattar de vikten av att ta ett moraliskt och samhälleligt ansvar. Det märks också på vilka förväntningar ungdomar har på en chef och ledare jämfört med vad arbetsgivarna tror att de måste erbjuda. Såväl arbetsgivarna, som ungdomarna själva, är kluvna inför valet mellan att ge medarbetare fria händer eller tydliga direktiv. Tilltron på att tydliga direktiv ger bra resultat ökar ju mindre företaget är. 18

Sammanfattning arbetsgivarna har en bra bild av unga medarbetare, men gör lite för att bli mer attraktiva som arbetsgivare Det är viktigt att slå fast att arbetsgivare allmänt sett har en relativt bra bild av ungdomar och deras förväntningar på arbetslivet. Men för att inte slå sig till ro, och tro att allt löser sig bara för att den övergripande bilden ser bra ut, gäller det att uppmärksamma några av de största utmaningarna vi kan skönja vid jämförelsen mellan arbetsgivare och ungdomar. I klartext tycks det som om arbetsgivarna underskattar ungdomarnas behov av trygghet och individuell frihet samtidigt. arbetsgivarna underskattar betydelsen av att kunna erbjuda goda relationer och kamratskap. vissa arbetsgivare har svårt att förstå att de måste förtjäna sitt ledarskap och inte förutsätta att medarbetarna ska underordna sig. Därmed måste de också visa att de tar ansvar för mer än det egna företaget. många arbetsgivare tycks ha svårt att hantera att arbetet inte är lika viktigt för dagens ungdomar, som det var för tidigare generationer. ett antal arbetsgivare har svårt att omsätta sin insikt om hur ungdomar tänker i praktiken. endast fyra av tio gör någonting för att bli attraktiva arbetsgivare. 19

www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 herlin widerberg