Huvudtitel 32 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (ANM-koncernen) har som huvudsaklig uppgift att sörja för verksamhetsbetingelserna för innovationsverksamheten och företagen i Finland, arbets-, varu- och energimarknadens funktionsduglighet, arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar och en balanserad regional utveckling i den globala ekonomin. Enligt ANM-koncernens vision är Finland ett land med en hållbar ekonomisk utveckling, stabil produktivitetstillväxt och hög sysselsättning. Också i internationella konkurrenskrafts- och välfärdsjämförelser placerar sig Finland i världstoppen. Denna framgång grundar sig på spetskompetens, innovationer, företagsamhet, kreativitet, en aktiv arbetskraftspolitik, utveckling av arbetslivet, en fungerande varumarknad, en medveten energi- och klimatpolitik, regional livskraft och internationalism. Omvärlden De internationella ekonomiska utsikterna är något ljusare och efterfrågan har börjat återhämta sig i många av Finlands viktigaste exportländer. I Finland kommer dock den ekonomiska tillväxten igång med en viss fördröjning och kommer fortfarande att vara blygsam åren och. Sysselsättningen fortsätter att försvagas. Arbetslöshetsgraden förväntas stiga till 8,7 procent år, varefter arbetslösheten förväntas sluta öka. Näringspolitiken och andra politikområden som stöder en för den ska utvecklas så att den ekonomiska tillväxten i Finland kan tryggas också när den ekonomiska volatiliteten ökar. Det är viktigt att vi positionerar oss i de globala värdekedjorna så att värde kanaliseras till vår egen samhällsekonomi och skapar så goda förutsättningar som möjligt även för inhemskt arbete. Viljan är att delta i den internationella arbetsfördelningen genom arbetsplatser och uppgifter med hög produktivitet hellre än låg produktivitet. Dessutom är det viktigt att det via ägande flyter in allt mer kapitalinkomster till samhällsekonomin. Åtgärder som ökar konkurrensen på marknaderna stärker för sin del tillväxtförutsättningarna och tryggar också konsumenternas intressen. Avregleringen av världshandeln och världsekonomin tillsammans med den tekniska utvecklingen formar kraftigt den allmänna verksamhetsmiljön. Digitaliseringens betydelse som sektorsgenomgripande teknik ökar. Också miljöoch energifrågorna och andra globala utmaningar formar verksamhetsmiljön. Efterfrågan på energi och råvaror växer. En central förändringstendens är att de globala värdenätverken splittras upp. Företagen decentraliserar och flyttar ut sina funktioner till de orter som befinns vara bäst och fördelaktigast. Samtidigt innebär nya produktionssätt att produktion delvis också börjar förläggas mer lokalt. Tjänstesektorn fortsätter att dominera ekonomin, och trenden ökar i takt med att produktion och tjänster sammanflätas. För att företagen ska ha framgång inom den globala ekonomin krävs allt större innovationsförmåga, specialisering och produktivitetsökning bl.a. genom digitalisering och införandet av nya arbetssätt. Dessutom krävs förmåga att snabbt och flexibelt övergå till nya uppgifter. Också individerna måste snabbt kunna ta till sig nya saker och arbetssätt. När utvecklingen mot immateriellt värdeskapande ökar accentueras förskjutningen mot alltmer högproduktiva uppgifter på arbetsmarknaden. Den globala bekämpningen av klimatuppvärmningen kräver allt större miljöhänsyn i all ekonomisk verksamhet. Ekologisk produktion, ibruktagande av kolsnål energi och biobränslen samt investeringar i teknik kommer att vara snabbt växande delområden inom ekonomin under åren framöver. I den globalt sett hårdnande konkurrensen finns det i de rika naturresurserna i Finland och i den finländska kompetensen avsevärda nya möjligheter att producera mervärde och välfärd. De viktigaste möjligheterna baserar sig på en utveckling av bioekonomin, mineralekonomin och vattenhushållningen. Samhälleliga effekt Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens arbets- och näringspolitik tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och i samarbete med övriga ministerier. ANM-koncernen bygger upp verksamhetsbetingelserna för det finländska arbets- och näringslivet. Koncernens viktigaste är att skapa hög sysselsättning på hållbar grund. För att nå detta främjar koncernen tillväxt, produktivitet, kompetens och internationell konkurrenskraft inom ekonomin och i regionerna. Genom koncernens åtgärder är det viktigt att öka antalet privatfinansierade arbetsplatser. Arbets- och näringsministeriet har för sitt ansvarsområde ställt upp följande för samhälleliga verkningar, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins för : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Företagsverksamhet med högt mervärde ökar. Ungdoms- och långtidsarbetslösheten minskar och arbetslivets kvalitet förbättras. De strukturella hindren för konkurrens minskar. Finlands energisjälvförsörjning ökar. Konsekvenser för jämställdheten i anslutning till budgetpropositionen Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras genom bl.a. åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. Genom effektiv arbetskrafts- och företagsservice uppmuntras arbetskraften och företagen till kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden, vilket är av största vikt i synnerhet vid omstruktureringar. Av de arbetslösa arbetssökandena hos arbetsförmedlingen var 43 % kvinnor åren 2011. Kvinnornas andel av dem som börjat delta i arbetskraftsservice var följande: inom yrkesinriktad arbetskraftsutbildning 40 % åren 2012 och 38 % år 2011, inom integrationsutbildning 60 % åren 2012 och 58 % 2011, inom lönesubventionerat arbete 48 % år och 50 % åren 2011 2012 samt inom systemet med startpeng 47 % år och 45 % åren 2011 2012. Av dem som inledde frivilliga studier var 63 % kvinnor åren 2011. Förbättring av produktiviteten En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det tidigare produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen har ersatts med ett effektivitetsoch resultatprogram, där de som tidigare uppställts för ökad effektivitet i funktionerna förblir oförändrade i fråga om de ekonomiska helhetskonsekvenserna. Målet är att samtliga ämbetsverks produktivitet ska öka med 0,5 % år. Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro) ordinarie budget budgetprop. 32.20.40 Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) fullmakt för finansiering 399,640 359,015 32.20.43 Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 14,786 9,786 32.20.82 Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 200,000 200,000 32.20.83 Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 106,823 166,823 32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 25,678 21,678 32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) fullmakt för upphandlingskontrakt 91,500 90,000 32.30.64 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 4,000-40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet fullmakt att godkänna lån (lån för skyddsupplag) 8,400 8,400 bevillningsfullmakt 0,034 0,034 32.50.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
ordinarie budget budgetprop. bevillningsfullmakt 291,194 328,549 32.60.40 Energistöd (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 60,000 35,000 32.60.41 Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 90,000-32.60.42 Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 4,800 - Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 01. Förvaltning 382 219 372 828 335 441-37 387-10 01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 60 816 54 110 53 109-1 001-2 02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 215 204 215 897 209 207-6 690-3 20. Civiltjänst (förslagsanslag) 5 505 5 083 4 939-144 -3 21. Produktivitetsanslag för arbetsoch näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 4 777 6 019 663-5 356-89 29. Mervärdesskatteutgifter för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 85 910 81 692 57 996-23 696-29 60. Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) 0 20 20 0 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) 10 007 10 007 9 507-500 -5 (87.) Aktieförvärv (reservationsanslag 2 år) 0 20. Närings- och innovationspolitik 1 871 903 1 279 572 1 393 644 114 072 9 01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 39 314 37 974 36 098-1 876-5 (02.) Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år) 89 187 91 039-91 039-100 (05.) Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 965 5 934-5 934-100 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Tekes (reservationsanslag 3 år) 40 639 41 284 40 362-922 -2 (07.) Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år) 11 091 10 037-10 037-100 40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 430 661 405 320 366 871-38 449-9 41. Statsunderstöd för att främja företagens internationalisering och tillväxt (reservationsanslag 3 år) 36 122 26 637 49 342 22 705 85 42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år) 7 600 10 600 9 800-800 -8 43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 15 977 20 515 14 518-5 997-29 (44.) Statsunderstöd för enskilda företags projektberedning i Ryssland (reservationsanslag 3 år) 700 1 400-1 400-100 (45.) Beredning av företagens forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år) 4 000 2 000-2 000-100 (46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år) 26 100 3 200-3 200-100 47. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag) 60 310 52 722 54 338 1 616 3 48. Räntestöd och annat stöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) 10 469 10 000 11 800 1 800 18 49. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år) 105 710 105 710 0 (50.) Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år) 1 000-1 000-100 (63.) Betalningar som föranleds av skuldkonvertering (reservationsanslag 3 år) 0 80. Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag) 803 256 414 500 459 295 44 795 11 (81.) Lån till Finlands Exportkredit Ab för finansiering av inhemska fartygsleveranser (förslagsanslag) 179 000 0 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 82. Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag) 0 10 10 0 83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 101 512 90 400 140 500 50 100 55 87. Kapitallån till Finnvera Abp (reservationsanslag 3 år) 10 000 5 000 5 000 0 88. Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år) 30 000 80 000 50 000 167 89. Kapitalinvestering i nystartade företags kapitalplaceringsverksamhet (fast anslag) 20 000 20 000 0 30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 822 859 739 398 798 717 59 319 8 01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 160 975 156 961 153 838-3 123-2 44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) 5 039 5 067 5 000-67 -1 45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 24 176 29 239 24 980-4 259-15 50. Lönegaranti (förslagsanslag) 39 111 37 000 43 000 6 000 16 51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 579 254 503 975 563 899 59 924 12 64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) 14 303 7 156 8 000 844 12 40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 40 793 41 700 39 442-2 258-5 01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 937 11 362 10 816-546 -5 03. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år) 1 434 2 133 2 016-117 -5 (04.) Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 206 1 864-1 864-100 05. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 18 230 18 557 18 607 50 0 31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år) 5 211 5 011 4 731-280 -6 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) 773 673 673 0 51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag) 2 002 2 080 2 579 499 24 95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag) 0 20 20 0 50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 480 446 573 929 446 613-127 316-22 (43.) Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) 11 866 6 066-6 066-100 62. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 2 273 2 273 1 623-650 -29 64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag) 466 307 565 590 444 990-120 600-21 60. Energipolitik 97 570 271 177 327 702 56 525 21 01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 169 8 872 8 994 122 1 (20.) Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år) 3 400 0 28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år) 500 500 500 0 40. Energistöd (förslagsanslag) 29 282 72 905 80 908 8 003 11 41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag) 0 42 000 30 750-11 250-27 42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag) 135 1 500 1 950 450 30 43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag) 1 551 1 000 600-400 -40 44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 57 532 144 400 204 000 59 600 41 70. Integration 102 928 96 971 97 073 102 0 03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 661 2 291 2 246-45 -2 30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag) 102 267 94 680 94 827 147 0 Sammanlagt 3 798 718 3 375 575 3 438 632 63 057 2 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Det totala antalet anställda 12 204 12 100 9 360 01. Förvaltning F ö r k l a r i n g : Arbets- och näringsministeriet ansvarar för verksamhetsbetingelserna för företagsamheten och innovationsverksamheten i Finland, arbetsmarknadens funktionsduglighet och arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar samt utvecklandet av regionerna. Ministeriet leder och styr närings- och innovationspolitiken, sysselsättningsoch företagsamhetspolitiken, konsument- och konkurrenspolitiken, region-, energi- och klimatpolitiken samt utvecklingen av arbetslivet och integrationen av invandrare. Vid arbets- och näringsministeriet pågår fem strategiska program (Cleantech, Skogsprogrammet, Välfärdsprogrammet HYVÄ, Strukturomvandling och arbetsmarknadens funktion samt Arbetsliv 2020), vilka syftar till att uppnå de arbets- och näringspolitiska en enligt regeringsprogrammet med hjälp av specifika åtgärder och ett brett förvaltningsövergripande samarbete. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter inom regionerna. NTM-centralerna främjar företagsamhet, arbetsmarknadens funktion, kunnande och kultur, landsbygdens livskraft, kollektivtrafiken och utvecklandet av den, trafiksystemets funktion och trafiksäkerhet, en god miljö och ett hållbart utnyttjande av naturen och naturresurserna inom regionerna samt invandring av arbetskraft till regionerna. NTM-centralerna har ett nära samarbete med landskapsförbunden och kommunerna. Bland lokalförvaltningsmyndigheterna omfattas arbets- och näringsbyråerna (TEbyråerna) av NTM-centralernas styrning. Det finns femton NTM-centraler, och av dem sköter nio centraler uppgifter inom alla tre ansvarsområden: 1) näringar, arbetskraft, kompetens och kultur, 2) trafik och infrastruktur samt 3) miljö och naturresurser. Den allmänna administrativa styrningen av NTM-centralerna hör till arbets- och näringsministeriet. Ansvaret för styrningen av NTM-centralernas verksamhet hör inom respektive verksamhetsområde till inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet eller den myndighet inom centralförvaltningen som har ålagts att sköta styrningen. Den strategiska styrningen av NTM-centralerna sker i samarbete mellan nämnda ministerier och den samordnas av arbetsoch näringsministeriet. 01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 53 109 000 euro. Anslaget får även användas 1) för ett pris för offentliggörande av konsumentinformation 2) till bidrag i anslutning till verksamheten vid rådgivningsenheten för offentlig upphandling 3) till betalning av överföringsutgifter som föranleds av projekt som finansieras med medel från EU:s SOLIDfond. I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. F ö r k l a r i n g : I samband med beredningen av budgetpropositionen ställs följande resultat preliminärt upp för ministeriets verksamhet för : Verksamhetens resultat Produktion och kvalitetsledning Arbets- och näringsministeriet Regeringspropositioner (st.) 28 15 10 Till riksdagen inom utlovad sessionsperiod (%) 70 > 80 > 80 Ändringar i riksdagen på grund av författningstekniska eller språkliga brister (%) 2,8 0 0 Statsrådsförordningar (st.) 40 30 20 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Genomförandeunderskott för direktiv som omfattas av lagstiftningen för den inre marknaden (%) 0,8 < 1,0 < 1,0 Utbildnings- och utvecklingscentret Salmia Antal personer som deltagit i utbildning och utvecklingsverksamhet 3 278 2 500 2 500 Fördelningen av arbets- och näringsministeriets resurser enligt resultatområde uppskattning 1 000 euro årsv. 1 000 euro årsv. uppskattning 1 000 euro årsv. Koncernstyrning 1 414 17,1 1 500 15 1 500 15 Sysselsättning och företagsamhet 6 396 77,4 6 400 77 6 400 75 Arbetsliv och arbetsmarknad 4 876 55,0 4 900 55 4 900 54 Näring och innovationer 6 395 64,5 9 000 72 9 000 71 Energi 4 133 47,2 4 000 47 4 000 46 Utveckling av regionerna 3 832 55,4 3 800 54 3 700 53 Information 5 887 77,2 5 800 75 5 800 74 Ledningen och ministeriets gemensamma resurser 12 309 6,0 11 838 6 11 047 6 Strategiska projekt 2 771 6,0 - - - - Kommunikation 923 10,0 900 10 900 10 Personal och förvaltning 3 664 65,2 3 600 63 3 500 60 Granskning 360 4,0 360 4 350 4 Arbetsrådet, riksförlikningsmännens byrå och samarbetsombudsmannens byrå 591 7,0 650 7 650 7 Utbildnings- och utvecklingscentret Salmia 1 226-1 362-1 362 - Sammanlagt 54 777 492 54 110 485 53 109 475 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklingen av årsverken 569 541 518 Arbetstillfredsställelse totalt (1 5) 3,49 > 3,49 > 3,49 Beräknad användning av anslaget (euro) Försöks- och utredningsverksamhet 1 220 000 Strategiska projekt 3 303 000 Utbildnings- och utvecklingscentret Salmias omkostnader 1 362 000 Övriga omkostnader 47 224 000 Sammanlagt 53 109 000 Utbildnings- och utvecklingscentret Salmia är ett utbildnings- och utvecklingscentrum för den regionala och lokala förvaltningen, som är underställt arbets- och näringsministeriet. Salmias utbildnings- och utvecklingstjänster främjar verkställandet av arbets- och näringspo- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
litiken samt stöder verksamheten och effektiviteten hos arbets- och näringsministeriets organisationer inom region- och lokalförvaltningen. Till centrets kunder hör närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna samt centralernas och byråernas samarbetspartner. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 67 509 62 110 65 109 Bruttoinkomster 12 732 8 000 12 000 Nettoutgifter 54 777 54 110 53 109 Poster som överförs överförts från föregående år 7 270 överförts till följande år 13 309 Löneutgifter och andra utgifter för kompetenscentrumet (överföring från moment 32.70.03) 45 Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) -284 Totalrenovering av ANM (återföring av ett avdrag av engångsnatur) 340 Överföring till moment 23.01.02-150 Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -76 Indexhöjning av hyresutgifterna 73 Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment 28.20.01) -5 Lokaleffektiviteten inom förvaltningen (regeringsprogr.) -1 000 Löneglidningsinbesparing -90 Lönejusteringar 224 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -271 Sparbeslut 1 000 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -179 Ytterligare besparing i omkostnaderna -628 Sammanlagt -1 001 budget 53 109 000 I tilläggsb. budget 54 110 000 bokslut 60 816 000 02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 209 207 000 euro. Anslaget får även användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av eurorådgivningscentralerna och av uppgifter av projektnatur vid Innovationsfinansieringsverket Tekes inbegripet utveckling av personalens kompetens 2) till betalning av utgifter för skötseln av fastigheter som staten besitter i enlighet med lagen om renskötsellägenheter, naturnäringslagen, skoltlagen och den lagstiftning som föregick lagen om gårdsbruksenheter 3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder 4) för utveckling och underhåll av portalen Företags- Finland 5) till betalning av utgifter som föranleds av uppgifter som främjar uppfinningsverksamheten samt för skaffande av de utredningar om uppfinningar som ska göras. F ö r k l a r i n g : I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer de styrande ministerierna (inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och miljöministeriet) preliminärt för närings-, trafik- och miljöcentralerna upp följande resultat för verksamheten för : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Effektivitet Regionernas livskraft sysselsättningsgraden (%, minst) 68,5 70 69 arbetslöshetsgraden (%, högst) 8,2 7,9 8,3 skicket på livligt trafikerade vägar (% av vägnätet som är i dåligt skick, högst) 6,5 6,0 4,2 befolkningsandel som bor på områden med en befolkningstäthet på minst 20 inv./ha av stadsregionens befolkning (%) - 64,1 66,5 andel bostadslägenheter som byggts inom detaljplaneområde av de lägenheter som byggts inom hela den större stadsregionen (%) - 92 89 mängd biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall på avstjälpningsplatser (1 000 t/år) 600 600 425 jordbrukets fosforbalans (kg/ha) - < 3,8 < 5,0 jordbrukets kvävebalans (kg/ha) - < 46 < 46 antal naturskyddsområden (1 000 ha) - 3 010 3 075 Näringslivets framgångsfaktorer andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem (%, högst) 28 29 26 näringslivets tillfredsställelse med transporterna (skalan 1 5) 3,9 3,9 4,0 Befolkningens välbefinnande arbetslöshetsgrad bland personer under 25 år (%, högst) 19,9 15,6 15 Medborgarnas tillfredsställelse med resornas smidighet (skalan 1 5, allmän tillfredsställelse) 3,2 3,7 3,4 flyktingar som placerats i kommuner (antal) 1 196 2 000 2 000 arbetslöshetsgraden bland utlänningar (%, högst) 28,4 17,9 20 andel aktörer inom livsmedelskedjan som uppfyller kraven i bestämmelserna (%, minst) - 95 95 olyckor som lett till personskador (antal) 2 745 < 2 880 < 2 797 Utöver de preliminära effekt som de styrande ministerierna gemensamt ställer upp ska NTM-centralerna i sin verksamhet beakta de effekt som varje styrande ministerium ställer upp i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen till den del som NTM-centralerna utför uppgifter inom förvaltningsområdet i fråga. Verksamhetens resultat Bindningar för fullmakter som anvisats NTM-centralerna (%) ERUF-bindningar 76 100 100 ESF-bindningar 97 100 100 Betalningar för NTM-centralernas bindningar (%) ERUF-betalningar 67 95 100 ESF-betalningar 80 95 100 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Genomförandegraden för tillsynen över jordbruksstöd 100 100 100 Övergripande tillfredsställelse hos NTM-centralernas intressentgrupper (1 5) 3,6-3,6 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklingen av årsverken 3 996 3 907 3 578 Arbetstillfredsställelse totalt (1 5) 3,4 - > 3,4 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 282 044 276 897 275 207 Bruttoinkomster 62 532 61 000 66 000 Nettoutgifter 219 512 215 897 209 207 Poster som överförs överförts från föregående år 19 697 överförts till följande år 15 389 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Offentligrättsliga prestationer Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 9 099 8 000 12 000 övriga intäkter -1 - - Intäkter sammanlagt 9 098 8 000 12 000 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten särkostnader 5 489 7 000 9 300 andel av samkostnaderna 3 472 3 000 4 000 Kostnader sammanlagt 8 961 10 000 13 300 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 137-2 000-1 300 Kostnadsmotsvarighet, % 102 80 90 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Intäkter av den samfinansierade verksamheten finansiering från andra statliga ämbetsverk 32 077 35 000 32 000 finansiering från EU 399 300 300 annan finansiering utanför statsförvaltningen 39 - - övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten 3 485 2 500 3 500 Intäkter sammanlagt 36 000 37 800 35 800 Totala kostnader för projekt 42 064 44 000 42 000 Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -6 064-6 200-6 200 Självfinansieringsandel, % 86 86 85 Genom närings-, trafik- och miljöcentralerna styrs finansiering från följande moment i budgeten: 30.10.41, 51, 61 och 62, 30.20.43, 30.40.20, 31, 51, 62 och 77, 31.10.20, 50 och 76, 31.30.63 och 64, 32.30.44, 45, 51 och 64, 32.50.64, 32.60.40, 32.70.30, 33.20.31 och 52, 35.10.21, 22, 61 och 63 samt 35.20.64. Effektivisering av regionförvaltningen (regeringsprogr.) -2 500 Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) -5 535 Valtori (överföring till moment 28.40.01) -865 Valtori (överföring till moment 28.40.02) -546 Överföring från moment 28.40.01 (0,5 årsv.) 39 Övriga utgifter i samband med överföring av personal (överföring från moment 32.01.20) 144 Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -294 Indexhöjning av hyresutgifterna 201 Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment 28.50.50) -20 Löneglidningsinbesparing -477 Lönejusteringar 1 716 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -1 053 Sparbeslut -1 000 Nivåförändring 3 500 Sammanlagt -6 690 budget 209 207 000 I tilläggsb. -1 152 000 budget 215 897 000 bokslut 215 204 000 20. Civiltjänst (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 939 000 euro. Anslaget får användas 1) för kostnader som föranleds av civiltjänst som ordnas med stöd av civiltjänstlagen (1446/2007), med undantag av lönekostnaderna 2) för kostnader för civiltjänstepliktiga som blir utan tjänstgöringsplats i enlighet med 46 3 mom. i civiltjänstlagen. I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. F ö r k l a r i n g : Förstatligandet av civiltjänsten förändrade ställningen för dem som saknar tjänstgöringsställe, eftersom de tjänsteuppgifter som civiltjänstcentralen erbjuder numera endast kan vara sådana som hör till centralen, och inte såsom tidigare uppgifter som hör till Lappträsk kommuns ansvarsområde. Förändringen påverkar antalet personer som hemförlovas från civiltjänstcentralen efter fullgjord tjänstgöring. Man försöker minska antalet civiltjänstpliktiga som blir utan tjänstgöringsplats genom att främja en ökning av antalet till buds stående civiltjänstgöringsplatser med hjälp av en aktiv marknadsföring av civiltjänstgöringen till potentiella tjänstgöringsplatser. Avsikten är dessutom att processen för ansökan om tjänstgöringsplats ska effektiviseras på individuell nivå både under utbildnings- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
perioden och efter den. Målet är att mindre än 10 % av de tjänstgöringspliktiga ska bli utan tjänstgöringsplats. Merparten tjänstgöringspliktiga lämnade utbildningscentralen för att fullgöra arbetstjänsten vid en annan tjänstgöringsplats så snart de fått en plats. uppskattning uppskattning Personer som ansökt om civiltjänstgöring 2 250 2 250 2 200 Antal utbildade personer 1 757 1 800 1 800 Antal personer som saknade tjänstgöringsplats efter utbildningsperioden 351 350 300 antal personer som hemförlovats från civiltjänstcentralen efter fullgjord tjänstgöring 45 20 20 Övriga utgifter i samband med överföring av personal (överföring till moment 32.01.02) -144 Sammanlagt -144 budget 4 939 000 budget 5 083 000 bokslut 5 505 400 21. Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 663 000 euro. Anslaget får användas 1) till investeringar, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom ministeriets förvaltningsområde samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster 2) för avlönande av personal motsvarande högst fem årsverken i uppgifter för viss tid för att främja produktivitetsåtgärder. F ö r k l a r i n g : Under momentet har man samlat anslag som motsvarar de besparingar som de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet medför. Avsikten är att anslaget ska användas för att finansiera projekt som främjar produktiviteten. Genomförandet av REMIT-förordningen (2 årsv., överföring till moment 32.60.01) -250 Sparbeslut -3 514 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -1 592 Sammanlagt -5 356 budget 663 000 budget 6 019 000 bokslut 4 777 000 29. Mervärdesskatteutgifter för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 57 996 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till utgifterna under moment 32.30.51, till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till statliga investeringsprojekt som finansieras med medel under moment 32.30.64 samt till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till konsumtionsutgifter som betalas med medel under moment 32.20.40. F ö r k l a r i n g : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Mervärdesskatteutgifter för Centralen för turistfrämjande (överföring till moment 32.20.41) -1 300 Mervärdesskatteutgifter för Teknologiska forskningscentralen VTT och Mätteknikcentralen (överföring till moment 32.20.49) -19 000 Valtori (överföring till moment 28.01.29) -3 396 Sammanlagt -23 696 budget 57 996 000 budget 81 692 000 bokslut 85 910 083 60. Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) Under momentet beviljas 20 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av ersättningsutgifter för garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantifonden (444/1998), lagen om exportgaranti (479/1962) och lagen om statliga exportgarantier (422/2001) 2) till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantiförbindelser som ingåtts i statsgarantiverksamheten med stöd av lagar gällande denna (375/1963, 573/1972 och 609/1973), av garantier och borgen som beviljats med stöd av lagen om statsgarantier för tryggande av basråvaruförsörjningen (651/1985) och lagen om statens konsolideringsgarantier (529/1993) samt av garantier som före 1999 beviljats med stöd av lagen om statens kapitalgarantier (594/1992). Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. budget 20 000 budget 20 000 bokslut 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 9 507 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag samt för fullgörande av förpliktelser till internationella organisationer 2) till betalning av utgifter som föranleds av stödjande av särskilda program 3) till betalning av utgifter som föranleds av internationellt samarbete. Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter. I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget (euro) Nordiskt samarbete inom kärnsäkerhetssamarbetet 340 000 Medlemsavgift till Internationella atomenergiorganet (IAEA) 1 950 000 Avgifter och finansiella bidrag i anslutning till verksamheten vid OECD:s organisationer på energiområdet 898 000 Finlands andel till Internationella atomenergiorganets (IAEA) fond för tekniskt bistånd och samarbete 350 000 Kostnaderna för sekretariatet för Europeiska energistadgan 44 000 Medlemsavgift till Europeiska rymdorganisationen (ESA) och andel av pensionsavgifterna 3 252 000 Medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO) 1 650 000 Medlemsavgift till den internationella byrån för förnybar energi (IRENA) 100 000 Övriga medlemsavgifter till internationella organisationer och finansiella bidrag till OECD 123 000 Finansiella bidrag för samarbete till internationella finansiella institut, organisationer och samarbetsorganisationer 800 000 Sammanlagt 9 507 000 Sparbeslut -500 Sammanlagt -500 budget 9 507 000 budget 10 007 000 bokslut 10 007 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
20. Närings- och innovationspolitik F ö r k l a r i n g : Närings- och innovationspolitiken stärker förutsättningarna för ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Under de närmaste åren kommer man inom närings- och innovationspolitiken att lyfta fram sådana åtgärder som syftar till att stimulera nya källor för tillväxt genom att strukturerna läggs om och produktivitetsökningen snabbas upp. Målet är att främja sådan strukturomvandling som är inriktad på högt mervärde, dvs. på att företagen går in för nya växande affärsverksamheter, de anställda övergår till allt mer krävande uppgifter med högre inkomstnivå och att allt effektivare verksamhetssätt tas i bruk i företag och inom den offentliga sektorn. En konkurrenspräglad verksamhetsomgivning är en viktig förutsättning för att beredskap för förändring ska växa fram. Konkurrensen tvingar företagen till innovationer, till att ändra sina verksamhetssätt och söka nya marknader. På den öppna marknaden är det möjligt att få högre intäkter för att investera i utvecklandet av nya produkter och tjänster. Näringspolitiken ska möta utmaningen med den splittring av värdekedjor och globalisering av ekonomin som förändrar företagens verksamhetsmiljö. Genom närings- och innovationspolitiska åtgärder förbättras företagens skicklighet att anta utmaningar i konkurrenssituationer, såsom förmåga att utnyttja de möjligheter som globala värdenätverk skapar. Bl.a. de strategier som gäller bioekonomi, cleantech, de kreativa branscherna, livsmedel och hälsoteknik är väsentliga delar av industripolitiken. Själva definitionen av industriell verksamhet börjar förändras i takt med den tekniska utvecklingen och utvecklingen inom serviceproduktionen. Den offentliga finansieringens instrument spelar en viktig roll när finansmarknadens funktionella brister ska hjälpas upp. Dessa instrument behövs främst för finansiering av nyetablerade företag med nya affärsverksamheter. Finland svarar på den utmaning till förnyelse som strukturomvandlingen i industrin för med sig genom att investera i tillväxt, internationalisering och omstrukturering av affärsverksamheten hos företagen, i synnerhet på nya tillväxtområden som cleantech, bioekonomi och naturresursekonomi, affärsverksamhet i Arktis och de möjligheter som digitaliseringen öppnar. Framgång för tillväxtföretagen är ett tecken på att den ekonomiska förändringsberedskapen, dynamiken, har it väl. En central åtgärd för främjandet av strukturomvandlingen är att förbättra internationaliseringen och andra verksamhetsförutsättningar för tillväxtföretagen. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effekt för för resultatområdet för närings- och innovationspolitik: / uppskattning / uppskattning / uppskattning De närings- och innovationspolitiska åtgärderna inriktas på tillväxtorienterade företag som struktureras om Andelen nyetablerade företag av företagsbeståndet (%) 10 10 10 Andelen nedlagda företag av företagsbeståndet (%) 7 7 7 Riskinvesteringar i nyetablerade företag (mn euro) 280 > 150 > 350 Antalet arbetsplatser som tillväxtföretagen genererat under de 3 föregående årens tid 13 000 >15 000 >15 000 Ökad risktagning för offentliga finansiella tjänster Bättre förmåga till internationalisering inom små och medelstora företag De små och medelstora företagens export (md euro) 7,5 > 7,7 > 7,9 Andel av hela exporten (%) 13 > 13 > 13 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
/ uppskattning / uppskattning / uppskattning Innovationsverksamheten ökar och nyttiggörandet av den ökar inom näringslivet och den offentliga sektorn Andelen företag med innovationsverksamhet (% av företag med minst 10 anställda) > 56 > 56 > 56 Andelen företag som satsar på användarorienterad innovationsverksamhet (% av företag med minst 10 anställda) > 21 > 21 > 21 Andelen innovationer av den offentliga upphandlingen (%) 1 2 2 Mängden ny affärsverksamhet som uppkommer till följd av att de offentliga datalagren och den offentliga informationen öppnas ökar ökar ökar Utgifterna för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ökar (%/BNP) 3,8 3,8 4,0 Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade företagsverksamheten blir mångsidigare Exportvolym (md euro) 72 > 72 > 76 Andelen export med offentligt stöd av den totala exporten (%) > 4,5 > 4,5 > 4,5 Andelen direkta utländska investeringar av BNP (%) 37 39 40 Ny affärsverksamhet uppstår inom nya finska styrkeområden, främst inom bio- och naturresursekonomi och miljöområdet Omsättningen, exporten och förädlingsgraden samt antalet nya företag inom branschen ökar ökar ökar I genomförandet av närings- och innovationspolitiken deltar inte bara ministeriet utan även Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Innovationsfinansieringsverket Tekes, Finnvera Abp, Finlands Exportkredit Ab, Finlands Industriinvestering Ab, Finpro rf och flera andra statsbidragssammanslutningar. 01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 36 098 000 euro. Anslaget får även användas 1) till betalning av internationella medlemsavgifter 2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder. F ö r k l a r i n g : Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att med hjälp av kunskap, kompetens och innovationer främja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och stödja planeringen och verkställandet av samhällspolitiken. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i mineraltillgångar, bokföringen av dem och ett hållbart utnyttjande av dem. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultat för Geologiska forskningscentralen för : Effektivitet Gruv- och utvinningsindustrin och samhällenas råvaruförsörjning stärks som en vital del av ekonomin för hållbar utveckling. Förutsättningarna för hållbara energilösningar och markanvändningsplaneringen förbättras. Geoinformation som en dellösning i fråga om utmaningarna för samhället och den globala utvecklingen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
Verksamhetens resultat Funktionell effektivitet Resultatområdenas andel av kostnaderna, % mineraltillgångar och råvaruförsörjning 59,2 57 57 energiförsörjning och miljö 20,1 22 22 markanvändning och byggande 20,7 21 21 Produktion och kvalitetsledning Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden prognoser och nya tolkningar som gäller malmpotentialen, st. - 3 3 övriga rapporter och utredda ämnen, st. - 20 20 Kartläggning av torvtillgångar kartlagd torvmarksareal, km 2 285 300 300 rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, TWh 68 50 50 Regionala stenmaterialsutredningar, st. 1 1 1 Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st. 17 18 18 Maringeologisk kartläggning kartlagd areal, km 2 650 500 500 Publicering internationella, vetenskapligt granskade publikationer, st. 52 50 55 Serviceförmåga och kvalitet interna auditeringar, st. 8 10 10 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklingen av årsverken 589 575 555 Arbetstillfredsställelse totalt (1 5) 3,44 3,5 3,5 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 52 296 46 974 45 098 Bruttoinkomster 11 898 9 000 9 000 Nettoutgifter 40 398 37 974 36 098 Poster som överförs överförts från föregående år 2 637 överförts till följande år 1 553 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 7 221 6 500 6 500 övriga intäkter 90 - - Intäkter sammanlagt 7 311 6 500 6 500 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten särkostnader 4 968 4 600 4 600 andel av samkostnaderna 1 658 1 445 1 445 Kostnader sammanlagt 6 626 6 045 6 045 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 685 455 455 Kostnadsmotsvarighet, % 110 108 108 Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) -942 Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -51 Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -177 Indexhöjning av hyresutgifterna 48 Löneglidningsinbesparing -69 Lönejusteringar 171 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -184 Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -98 Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -20 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -127 Ytterligare besparing i omkostnaderna -427 Sammanlagt -1 876 budget 36 098 000 budget 37 974 000 bokslut 39 314 000 (02.) Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Enligt lagen om Teknologiska forskningscentralen VTT, som träder i kraft, upphör Teknologiska forskningscentralen VTT:s verksamhet den 31 december 2012. Verksamheten fortsätter i form av ett bolag med specialuppgifter från och med den 1 januari. Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) -177 Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring till moment 32.20.49) -82 103 Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -1 420 Forskningsinfrastrukturer (regeringsprogr.) -6 390 Löneglidningsinbesparing -115 Lönejusteringar 217 Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -789 Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -158 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -104 Sammanlagt -91 039 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18
I tilläggsb. 2 283 000 budget 91 039 000 bokslut 89 187 000 (05.) Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Statsrådet antog den 5 september ett principbeslut om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. Enligt principbeslutet slås Teknologiska forskningscentralen VTT (VTT) och Mätteknikcentralen (MIKES) samman och den enhet som bildas bolagiseras. Som ett led i reformen kommer Mätteknikcentralens ackrediteringsenhet (FINAS) att omplaceras och bli en del av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Ackrediteringstjänsten FINAS (överföring till moment 32.40.05) -420 Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring till moment 32.20.49) -5 447 Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -35 Löneglidningsinbesparing -12 Lönejusteringar 32 Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -19 Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -4 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -29 Sammanlagt -5 934 budget 5 934 000 bokslut 5 965 000 06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Tekes (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 362 000 euro. Anslaget får även användas 1) till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamhet samt aktiveringsverksamheten 2) till omkostnaderna för prognostiseringsnätverket Team Finland och för utvecklande och genomförande av prognosmodellen. F ö r k l a r i n g : Innovationsfinansieringsverket Tekes främjar utvecklingen av industrin och tjänsterna genom teknologi, innovationer och tillväxtfinansiering. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultat för Tekes för : Effektivitet uppskattning Produktiviteten och den internationella affärsverksamheten ökar och näringslivet förnyas särskilt med hjälp av radikala innovationer och sektorsövergripande innovationsverksamhet Unga företag med snabb tillväxt Antalet unga företag med finansiering 499 440 440 Företagens prognostiserade omsättning/tekes finansiering, koefficient 30 23 23 Företagens realiserade/prognostiserade omsättning, koefficient 0,98 1 1 Tillväxtföretag som internationaliseras Prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/tekes finansiering, koefficient 19 19 19 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19
uppskattning Realiserad/prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter, koefficient 0,56 1 1 Offentliga forskningsorganisationer Antalet användare av resultaten av nätverkade projekt 15,2 12 12 Bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet Tillväxtföretag som internationaliseras Nyhetsvärde för finansierade projekt (index 0 100) 79 80 80 Andelen internationell affärsverksamhet av företagens omsättning 48 49 50 Storbolag Tekes-penningflöde inom stora bolag, % 95 80 80 Stora bolags nätverksbildning i Tekes-projekt totalt, % 201 170 170 Offentliga forskningsorganisationer Andelen internationella samprojekt (% av alla projekt) 86 85 85 Verksamheten resulterar i tjänster, produkter och processer som förbättrar människornas och miljöns välstånd Specialteman som gäller flera kundsegment Antalet anställda som drar nytta arbetsorganisationernas utvecklingsprojekt, st. 10 864 12 000 12 000 Andelen cleantech av Tekes-finansieringen (%) - 33 33 Antalet innovationer som direkt främjar nationella energi- och miljö 606 500 520 I arbetet med att nå Tekes resultat deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02. I syfte att nå resultaten används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40, 32.20.42, 32.20.83 och 32.20.89. Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs 2018. Uppnåendet av effekten för Tekes följs i första hand upp genom effektivitetsbedömningar som görs med tre års mellanrum samt genom indikativa uppföljningsmätare som publiceras årligen. Funktionell effektivitet Verksamhetens resurshållning De totala kostnaderna för finansierings- och kundrelationsarbetet/beviljad finansiering, % 4,2 < 5,0 < 5,0 Produktivitet Värdet av projekt som inleds, mn euro/årsv. 3,3 > 2,7 > 2,7 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20