Huvudtitel 32 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 32 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbets- och näringsministeriets huvudsakliga uppgift är att sörja för verksamhetsbetingelserna för innovationsverksamheten och företagsamheten i Finland, för att arbets-, varu- och energimarknaden är fungerande, för arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar samt en balanserad regional utveckling i den globala ekonomin. Enligt ministeriets vision är Finland ett land med en hållbar ekonomisk utveckling, stabil produktivitetstillväxt och hög sysselsättning. I internationella konkurrenskrafts- och välfärdsjämförelser placerar sig Finland i världstoppen. Framgången grundar sig på spetskompetens, innovationer, företagsamhet, kreativitet, en fungerande arbets- och varumarknad, en målmedveten energi- och klimatpolitik, regional livskraft och internationalism. Målet är att innovationsmiljön i Finland ska höra till de bästa i världen. Omvärlden Världsekonomin är i recession. Enligt prognoserna kommer år att vara särskilt svårt för Finland med tanke på ekonomin och sysselsättningen. Den dämpade efterfrågan på produkter och problemen i anslutning till tillgången på finansiering försvagar ytterligare produktionsverksamheten och investeringarna. Hittills har lågkonjunkturen i Finland kraftigast drabbat skogsindustrin, byggnadsverksamheten och metallindustrin, men är på god väg att sprida sig till servicenäringarna. Om konjunkturnedgången drar ut på tiden kommer även de livskraftiga företagens möjligheter att klara sig över de dåliga tiderna att äventyras. Då produktionsverksamheten avtar försämras sysselsättningen samtidigt som arbetslösheten ökar snabbt. En svag ekonomisk utveckling och sysselsättningsutveckling är också förknippad med sociala påföljder. Regeringen har reagerat på den försvagade ekonomiska utvecklingen genom åtgärder som både tryggar bankernas funktionsförmåga och stimulerar byggandet och den inhemska efterfrågan. Statens stöd till finansmarknaderna och åtgärderna för att stimulera efterfrågan har varit exceptionellt omfattande. För att sätta igång uppsvinget behövs det en stark tillväxt av aktiviteten inom den internationella ekonomin som grundar sig på stöd från alla stater. De nationella stimulansåtgärderna bildar de primära åtgärderna när det gäller att dämpa den branta konjunkturnedgången och bromsa upp den ökade arbetslösheten. Den internationella ekonomiska recessionen återspeglar sig på Finland genom en minskad exportefterfrågan. Inom den finska exporten ligger betoningen på investeringsvaror och därför är den konjunkturkänslig. Den minskade exporten beror inte i första hand på problem som gäller konkurrenskraften utan av att efterfrågan har minskat globalt. Konkurrenskraftsproblem har emellertid uppstått inom bl.a. skogssektorn. Det finns inga möjligheter att påskynda den internationella efterfrågan, men däremot kan konkurrenskraften och exportföretagens finansieringsmöjligheter förbättras genom egna åtgärder. Utöver konjunkturpolitiken behövs det åtgärder som på längre sikt förbättrar samhällsekonomins tillväxtmöjligheter och stöder den offentliga ekonomins hållbarhet. Skogsindustrin, energisektorn och den tunga metallindustrin utsätts för ett betydande strukturomvandlingstryck på grund av globaliseringen och den nya klimat- och energipolitiken. Vid sidan om globaliseringen orsakar de nya riktlinjerna för klimat- och energipolitiken strukturomvandlingar inom ekonomin. Kostnadseffekterna av utsläppshandeln och de höjda energipriserna liksom även de olika styrmedel som ingår i klimat- och energistrategin förändrar produktionsverksamheten. Viktiga faktorer som påverkar energipolitikens omvärld är att utsläppsmålen under Kyotoperioden ( 2012) uppfylls och utsläppshandeln genomförs samt att man förbereder sig på tiden efter Kyotoperioden. Det klimat- och energipaket som godkänts av EU innehåller stränga förpliktelser för medlemsländerna att minska växthusgasutsläppen och öka användningen av förnybar energi. Förpliktelserna har en stark inverkan på hur ekonomin fungerar, och begränsar mer än tidigare näringslivets och medborgarnas handlingsfrihet. Målen verkställs dels nationellt på det sätt som anges i klimat- och energistrategin, dels genom EU:s gemensamma åtgärder. Till följd av detta förändras energiproduktionens struktur. De ändringar som sker i industri-, tjänste- och energiproduktionsstrukturen har också regionala verkningar. Sektorer som krymper och växer placerar sig i allmänhet regionalt på olika sätt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Den ekonomiska recessionen i kombination med de strukturella ändringar som påskyndas av globaliseringen har framträtt på olika sätt inom olika områden. Plötsliga strukturomvandlingsproblem har uppstått särskilt inom regioner som har en ensidig produktionsstruktur. I en lågkonjunktur är det viktigt att förvaltningen bereder sig på att bekämpa plötsliga strukturomvandlingar. Större stadsregioner klarar bättre av att svara på utmaningarna av en ekonomisk nedgång på grund av sina mångsidigare produktionsstrukturer. Innovationsverksamheten får en allt större betydelse i strukturomvandlingssituationer. I den nuvarande situationen är det viktigt att försöka skapa en ny grogrund, uppnå de centrala mål som uppställts på lång sikt och att lindra de direkta negativa effekterna av nedgången. De negativa effekterna av den ekonomiska krisen kommer att värst drabba permitterade arbetstagare, personer som förlorat sitt arbete och sådana ungdomar vilkas övergång från en läroanstalt till arbetslivet har försvårats. Då skatteinkomsterna minskar berör den ekonomiska krisen också dem som använder kommunala tjänster. När den globala ekonomiska krisen börjar ge med sig kommer den återhämtade efterfrågan och upplösningen av investeringsbehoven att leda till att världshandeln stärks. Detta erbjuder Finland en tillväxtmöjlighet som måste kunna utnyttjas. I syfte att upprätthålla medborgarnas välbefinnande är det viktigt att Finlands samhällsekonomi klarar sig ur konjunktursvackan så snabbt som möjligt, börjar en stark tillväxt och kommer in på det sysselsättningsspår som anges i regeringsprogrammet. Då kan man bättre tillgodogöra sig den arbetsföra befolkningens resurser i hela landet, vilket stärker hållbarheten av den offentliga ekonomins finansiella bas. För att sysselsättningsgraden ska kunna höjas behövs också en tydlig förlängning av arbetskarriärerna. Utvecklingen av arbetslivets kvalitet har en central roll när det gäller att höja sysselsättningsgraden. Antalet personer i arbetsför ålder (15 64 år) börjar sjunka under nästa årtionde. Detta innebär att den demografiska försörjningskvoten försvagas. I den demografiska försörjningskvoten jämför man antalet barn och personer som gått i ålderspension med befolkningen i arbetsför ålder. I den ekonomiska försörjningskvoten jämför man i sin tur andelen personer som arbetar med den övriga befolkningen. Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 2006 var den ekonomiska försörjningskvoten i Finland 1,28, vilket innebär att det per hundra sysselsatta personer fanns 128 personer som inte hör till arbetskraften eller är arbetslösa. Försörjningskvoten var lägst, dvs. ekonomiskt förmånligast (1,02) på Åland och i Nyland. Kajanaland hade den högsta försörjningskvoten, 1,76. Den ekonomiska försörjningskvoten i Finland har förbättrats på 2000-talet. Denna försvagas dock av den rådande ekonomiska lågkonjunkturen och på lång sikt även av förändringen i befolkningens åldersstruktur. Den ekonomiska försörjningskvoten kan förbättras genom en höjning av sysselsättningsgraden. Samhälleliga effektmål Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens arbets- och näringspolitik tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och i samarbete med övriga ministerier. ANM-koncernen arbetar för att skapa verksamhetsbetingelser för Finlands arbets- och näringsliv. Koncernen har till uppgift att stärka ekonomins och regionernas konkurrenskraft på ett sätt som förbättrar kompetensen och produktiviteten och höjer sysselsättningsgraden. Arbets- och näringsministeriet har för sitt ansvarsområde i enlighet med koncernstrategin ställt upp följande samhälleliga resultatmål för : Under finanskrisen sörjer man för tillgången på finansiering för livsdugliga företag med de medel som förvaltningen har till sitt förfogande. Ny, växande och internationaliserande företagsverksamhet främjas. Innovationspolitiken stärks och innovationskoncentrationer av högsta kvalitet skapas. Arbetskraftens kompetens ökas och sysselsättning som motsvarar arbetsgivarnas behov påskyndas. Produktiviteten och arbetslivets kvalitet förbättras och arbetskarriärerna förlängs. Användningen av förnybar energi främjas. Alla dessa riktlinjer ska också användas för att främja konkurrenskraften och utvecklingen inom samtliga regioner. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Konsekvenser för jämställdheten i anslutning till budgetpropositionen Även om kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden numera redan i många avseenden är relativt lika, finns det dock fortfarande skillnader. Principen om lika lön för kvinnor och män förverkligas inte i praktiken och det finns fler män än kvinnor i ledande ställning. Kvinnor utför två tredjedelar av visstidsarbetena. Vissa grupper av kvinnor, bl.a. invandrare och romer, är i en sämre arbetsmarknadsställning än männen i motsvarande grupper. Framöver fäster man uppmärksamhet vid de rådande skillnaderna och lindrar dem med till buds stående medel. Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras genom bl.a. åtgärder för att främja sysselsättningen och företagsamheten. I syfte att förbättra utvärderingen av effekterna och förutsägbarheten i fråga om servicen (såsom arbetskraftspolitiska åtgärder) utbildar man i enlighet med regeringsprogrammet personal för integrering av könsperspektivet. På 2000-talet har andelen kvinnor av de arbetslösa arbetssökande inom arbetsförmedlingen varit i genomsnitt cirka hälften ( kvinnor 51 % och män 49 %). I mars var arbetslöshetsgraden för unga män 29,4 %, medan arbetslöshetsgraden för kvinnor i samma ålder var 14,3 %. Åtgärder vidtas för att unga män ska förankra sig bättre i arbetslivet. De arbetskraftspolitiska åtgärderna fördelar sig relativt jämnt enligt kön. Under hela 2000-talet har i genomsnitt % av alla dem som har inlett arbetskraftspolitisk vuxenutbildning varit kvinnor. Också var kvinnornas andel 51 %. Andelen kvinnor bland dem som har inlett arbetskraftsutbildning motsvarade kvinnornas andel bland arbetslösa arbetssökande (51 %). Andelen kvinnor i lönesubventionerat arbete och i arbetspraktik eller arbetslivsträning är större än andelen kvinnor bland arbetslösa arbetssökande. År var ca 54 % av de personer som sysselsattes med hjälp av lönesubvention kvinnor. Andelen kvinnor var i genomsnitt större inom den kommunala sektorn (ca 63 %). I fråga om arbetspraktik eller arbetslivsträning som omfattas av arbetsmarknadsstöd var andelen kvinnor ca 59 %. Vid anskaffningen av lönesubventionerade arbetsplatser och praktik- eller arbetslivsträningsplatser fäster man allt större vikt vid jämställdhetsperspektivet. Av de personer som fick deltidstillägg stod kvinnorna för ca 87 %, vilket beror på att deltidstillägg används mest i social- och hälsovårdsuppgifter inom den kommunala sektorn. Av dem som fick startstöd var 48 % kvinnor och 52 % män. Att främja kvinnligt företagande står i en central ställning inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Strävan är att höja antalet kvinnliga företagare i företagsbeståndet till 40 % fram till Till arbets- och näringscentralerna anskaffas sakkunskap i företagsrådgivning för kvinnor. För olika kvinnogrupper, såsom invandrarkvinnor eller unga arbetslösa kvinnor, kan det ordnas inskolnings- och rekryteringsprojekt för företagsamhet för att öka företagarpotientialen hos dessa specialgrupper. Till de speciallån som Finnvera Abp beviljar hör företagarlånet till kvinnor, som beviljas företag där kvinnor är majoritetsägare och som leds av en av de kvinnliga ägarna som huvudsyssla. Det beräknas att kvinnorföretagarlån beviljas till ett belopp av ca 27 miljoner euro. Anslagen för regionutveckling De centrala nationella anslag enligt 10 a i regionutvecklingslagen (602/2002) som inom arbets- och näringsministeriets huvudtitel inverkar på regionutvecklingen ingår i kapitel Regionutveckling och strukturfondspolitik. Anslagen under dessa moment uppgår till sammanlagt euro. Största delen av landskapsutvecklingspengarna utdelas enligt statsrådets beslut till landskapsförbunden att användas för både specialprogram för genomförande av de nationella målen för regionutvecklingen och andra sådana regionutvecklingsåtgärder som landskapsförbunden anser vara viktiga. Kajanalands utvecklingspengar riktas i sin helhet till Kajanalands landskap och beslut om deras användningsändamål och resultatmål fattas enligt lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) av Kajanalands landskapsfullmäktige. Konsekvenser av produktivitetsprogrammet Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dessa motsvarar 363 årsverken år. Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (1000 euro) ordinarie budget budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) fullmakt för finansiering Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag) räntestödsfullmakt Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag) fullmakt för upphandlingskontrakt Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) fullmakt för upphandlingskontrakt Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag) fullmakt för finansiering Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet fullmakt att godkänna lån (lån för skyddsupplag) bevillningsfullmakt Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) bevillningsfullmakt EU:s strukturfonders och statens medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram under programperioden (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Energistöd (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Kyotomekanismerna (förslagsanslag) bevillningsfullmakt Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 01. Förvaltning Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) (20.) Arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 20. Civiltjänst (förslagsanslag) Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Mervärdesskatteutgifter inom arbetsoch näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) (63.) Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) (92.) Ersättning till statens kärnavfallshanteringsfond (förslagsanslag) Jordägarnas andel av gamla utmålsavgifter (förslagsanslag) Innovationspolitik och företagens internationalisering Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Statens tekniska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) Säkerhetsteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år) Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år) Stödjande av forsknings-, utvecklingsoch innovationsverksamhet (förslagsanslag) Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år) Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år) Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 50. Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år) Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag) Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) Stödjande av företagens investeringsoch utvecklingsprojekt (förslagsanslag) (46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år) Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) Lönegaranti (förslagsanslag) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag) (87.) Kapitallån till Finnvera Abp för kapitalisering av Finlands Exportkredit Ab (fast anslag) (88.) Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år) Kapitallån till Finnvera Abp (reservationsanslag 3 år) Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet Konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Konkurrensverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år) Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år) Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag) Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag) Regionutveckling och strukturfondspolitik Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) (61.) Europeiska regionala utvecklingsfondens och socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram under programperioden (förslagsanslag) (62.) Statlig medfinansiering för arbets- och näringsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar under programperioden (förslagsanslag) Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram under programperioden (förslagsanslag) Energipolitik Energimarknadsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år) Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år) Energistöd (förslagsanslag) Kyotomekanismerna (förslagsanslag) Energiekonomiska understöd till föreningar (reservationsanslag 3 år) Sammanlagt Det totala antalet anställda Förvaltning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 F ö r k l a r i n g : Statens regionalförvaltning reformeras från ingången av. Länsstyrelsernas, arbets- och näringscentralernas, de regionala miljöcentralernas, miljötillståndsverkens, Vägförvaltningens vägdistrikts och arbetarskyddsdistriktens uppgifter samt de av Sjöfartsverkets myndighetsuppgifter som gäller förbindelsefartygstrafiken förs samman och organiseras på nytt i två nya myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentraler och Regionförvaltingsverk. I samband med budgetproposition har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen (RP 59/ rd). Närings-, trafik- och miljöcentralernas främsta uppgift är att stödja den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter inom regionerna. Närings-, trafik- och miljöcentralerna främjar företagsamhet, arbetsmarknadens funktion, kunnande och kultur, landsbygdens utveckling, kollektivtrafiken och utvecklandet av den, trafiksystemets funktion och trafiksäkerhet, en god miljö och ett hållbart utnyttjande av naturen och naturresurserna inom regionerna samt invandring av arbetskraft till regionerna. Närings-, trafik- och miljöcentralerna har ett nära samarbete med landskapsförbunden och kommunerna. Bland lokalförvaltningsmyndigheterna omfattas arbets- och näringsbyråerna av närings-, trafik- och miljöcentralernas styrning. Det finns sammanlagt 15 närings-, trafik- och miljöcentraler, och av dem sköter nio centraler uppgifterna inom alla tre ansvarsområden: 1) näringar, arbetskraft, kompetens och kultur, 2) trafik och infrastruktur samt 3) miljö och naturresurser. Den allmänna administrativa styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna hör till arbets- och näringsministeriet. Ansvaret för styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet hör inom respektive verksamhetsområde till inrikesministeriet, undervisningsministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbetsoch näringsministeriet, miljöministeriet, eller den myndighet inom centralförvaltningen som har ålagts att sköta styrningen. Den strategiska styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna sker i samarbete mellan nämnda ministerier och den samordnas av arbets- och näringsministeriet. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer de styrande ministerierna (inrikesministeriet, undervisningsministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och miljöministeriet) preliminärt för närings-, trafik- och miljöcentralerna upp följande resultatmål för de samhälleliga verkningarna för : Främjande av den regionala konkurrenskraften och befolkningens välbefinnande Stävjande av klimatförändringen och främjande av en hållbar utveckling 01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) för ett pris för offentliggörande av konsumentinformation, dock högst euro 2) till omkostnader för avlöning, resor, möten, utbildning och information samt till andra motsvarande omkostnader inom ramen för politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv och 3) till understöd i anslutning till verksamheten vid rådgivningsenheten för offentlig upphandling. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att det vid arbets- och näringsministeriet den 1 juli inrättas en samarbetsombudsmannabyrå, vilket genomförs inom ramen för ministeriets nuvarande anslag och personalresurser. I anslutning till inrättandet av samarbetsombudsmannabyrån överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag gällande en samarbetsombudsman och vissa lagar som har samband med den. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställs följande resultatmål preliminärt upp för ministeriets verksamhet för : Verksamhetens resultat Riksdagen får 80 % av de regeringspropositioner som ministeriet ansvarar för under den överenskomna tiden (år : 60 %). Genomförandeunderskottet för direktiv som omfattas av lagstiftningen för den inre marknaden är < 1,5 % (år : 1,2 %). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Nyckeltal som beskriver arbetskraftsinstitutets verksamhet mål mål Vitsord för respons från studeranden (skala 1 10) 8,3 8,3 8,4 Antalet personer som deltagit i utbildning Den beräknade användningen av anslaget Forsknings- och utredningsverksamhet och strategiska projekt Arbetskraftsinstitutets omkostnader Löneutgifter och andra utgifter för politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv Övriga omkostnader Sammanlagt Arbetskraftsinstitutet svarar för beredningen av TEcentralernas riksomfattande personalutbildningssystem, genomförandet av deras utbildningsprogram och för samordningen av utvecklandet. Som grund vid dimensioneringen av anslaget har använts studerandedagar och som pris per studerandedag ca 111 euro. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Lönejusteringar och slopande av FPA-avgiften för arbetsgivare (inkl. ett avdrag av engångsnatur på euro) -12 Ändringar i StPL-avgiften Administrativ börda (avdrag av engångsutgift) -350 Överföring till moment (avdrag av engångsutgift) -500 Överföring från moment (2 årsv.) 110 Produktivitetsfrämjande åtgärder (-26 årsv.) Omfördelning -598 Nivåförhöjning 422 Sammanlagt budget budget bokslut Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) till ett belopp av högst euro för små och medelstora företags kompetensutvecklingstjänster och för köp av sakkunnigtjänster för företagsrådgivning och av tjänster för utbildning av personal som arbetar med företagsrådgivning 2) till betalning av utgifter som föranleds av eurorådgivningscentralerna och av uppgifter av projektnatur vid Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer inbegripet utveckling av personalens kompetens 3) till betalning av utgifter för skötseln av fastigheter som staten besitter i enlighet med lagen om renskötsellägenheter, naturnäringslagen, skoltlagen och den lagstiftning som föregick lagen om gårdsbruksenheter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 4) till betalning av de överföringsutgifter som vikarieservicesystemet för kvinnliga företagare och utvecklingen av systemet föranleder samt 5) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder. Hos dem som deltar i kompetensutvecklingstjänsterna enligt lagen om tjänster för utveckling av små och medelstora företags kunnande (971/2004) tas en finansieringsandel ut som är ungefär en sjättedel av de separata kostnader som föranleds av produktionen av tjänsterna. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna. F ö r k l a r i n g : I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer de styrande ministerierna (inrikesministeriet, undervisningsministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och miljöministeriet) preliminärt upp följande resultatmål för närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet för : Verksamhetens resultat Utveckling av närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet Personalens arbetshälsa är åtminstone på den goda nivån 3,4 (arbetstillfredsställelseindex 1 5) I finansieringsandelar som tas ut hos dem som deltar i små och medelstora företags kompetensutvecklingstjänster beräknas euro inflyta under moment Vid dimensioneringen av momentet har till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats en minskning med 99 årsverken, varav 89 har beaktats i de anslag och årsverken som överförs från organisationerna. Fördelningen av 10 årsverken preciseras senare. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) budgetprop. Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % 76 Dimensioneringen av anslaget euro Årsverken (endast omkostnader) Överförts från TE-centralerna (moment ) Överförts från länsstyrelserna (moment (10)) Överförts från magistraterna (moment ) Överförts från Vägförvaltningen (moment ) Överförts från Sjöfartsverket (moment ) Överförts från de regionala miljöcentralerna (moment (02)) Överförts från Finlands miljöcentral (moment ) Överförts från arbetarskyddsdistrikten (moment ) Ändringar i StPL-avgiften 2005 (ofördelad) Produktivitetsprogrammet Anläggningskostnader Omfördelning Sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Genom närings-, trafik- och miljöcentralerna styrs finansiering från följande moment i budgeten: , och 62, och 49, , 51, 52, 62 och 77, och 31, , 50 och 76, och 64, , , 45, 51 och 64, och 64, , och 52, , 61, 63 och 77 samt budget Civiltjänst (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) för kostnader som föranleds av civiltjänst som ordnas med stöd av civiltjänstlagen (1446/2007) samt 2) för kostnader för dagpenning och uppehälle för de civiltjänstpliktiga som har inlett sin tjänstgöring inom arbets- och näringsförvaltningen före. F ö r k l a r i n g : Antalet personer som ansöker om civiltjänstgöring ligger på samma nivå som under de föregående åren, dvs. omkring per år. Antalet personer som inkallas till tjänstgöring och civiltjänstpliktiga som utbildas vid civiltjänstcentralen, dvs. ca civiltjänstpliktiga per år, uppskattas hålla sig på samma nivå eller minska något. uppskattning uppskattning Personer som ansökt om civiltjänstgöring Antal utbildade personer Antal personer som saknar tjänstgöringsställe efter utbildningsperioden Kostnaderna för uppehälle i fråga om de civiltjänstpliktiga som blivit utan tjänstgöringsställe efter utbildningsperioden uppgick till totalt euro 2007 och totalt euro. En minskning av antalet civiltjänstpliktiga som blir utan tjänstgöringsställe eftersträvas genom att antalet till buds stående civiltjänstgöringsställen ökas. Avsikten är dessutom att processen för ansökan om tjänstgöringsställe effektiveras på individuell nivå. budget budget bokslut Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till investeringar, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom ministeriets förvaltningsområde samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster. F ö r k l a r i n g : Under momentet har sammanställts de anslag som motsvarar de inbesparingar som föranletts av förvaltningsområdets produktivitetsfrämjande åtgärder. Avsikten är att anslaget används för att finansiera projekt som främjar produktiviteten. budget budget bokslut Mervärdesskatteutgifter inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får även användas till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till utgifterna under moment , till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till statliga investeringsprojekt som finansieras med medel under moment och till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och sysselsättningsrelaterade statliga investeringsprojekt som genomförs med medel under moment F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro som en överföring till moment budget budget bokslut Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) till betalning av ersättningsutgifter för garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantifonden (444/1998), lagen om exportgaranti (479/1962) och lagen om statliga exportgarantier (422/2001) samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 2) till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantiförbindelser som ingåtts i statsgarantiverksamheten med stöd av lagar gällande denna (375/1963, 573/1972 och 609/1973), av garantier och borgen som beviljats med stöd av lagen om statsgarantier för tryggande av basråvaruförsörjningen (651/1985) och lagen om statens konsolideringsgarantier (529/1993) samt av garantier som före 1999 beviljats med stöd av lagen om statens kapitalgarantier (594/1992). Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. budget budget bokslut 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag samt fullgörande av förpliktelser till internationella organisationer 2) till betalning av utgifter som föranleds av stödjande av särskilda program och 3) till betalning av utgifter som föranleds av internationellt samarbete. F ö r k l a r i n g : Den beräknade användningen av anslaget Nordiskt forskningssamarbete inom kärn- och strålsäkerhetsområdet Medlemsavgifter till FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) Medlemsavgift till Internationella atomenergiorganet (IAEA) Avgifter och finansiella bidrag i anslutning till verksamheten vid OECD:s organisationer på energiområdet Finlands andel till Internationella atomenergiorganets (IAEA) fond för tekniskt bistånd och samarbete Kostnaderna för sekretariatet för Europeiska energistadgan Medlemsavgift till Europeiska rymdorganisationen (ESA) Medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO) Medlemsavgift till internationella byrån för förnybar energi (IRENA) Övriga medlemsavgifter till internationella organisationer och finansiella bidrag till OECD Finansiella bidrag för samarbete till internationella finansiella institut, organisationer och samarbetsorganisationer Sammanlagt budget budget bokslut (92.) Ersättning till statens kärnavfallshanteringsfond (förslagsanslag) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten. budget bokslut Jordägarnas andel av gamla utmålsavgifter (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till de andelar av försvarsavgifterna som enligt gruvlagen (503/1965) ska betalas till jordägarna. budget budget bokslut Innovationspolitik och företagens internationalisering F ö r k l a r i n g : Genom innovationspolitiken främjas näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. För att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten förutsätts förutom innovationer att dels nya affärsmodeller och servicekoncept, dels arbetsorganisationers innovationer och sociala innovationer utvecklas. Viktiga prioriteringsområden är dessutom att stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företags internationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda inhemska och utländska företag internationellt högklassiga verksamhetsbetingelser. I ekonomiskt dåliga tider är det Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 viktigt att se till att satsningarna baserar sig på kunskapsbasen och innovationsverksamhet så att man kan skapa förutsättningar för ett nytt uppsving och förnyelse. I den nationella innovationsstrategin definieras de centrala riktlinjerna för att genomföra en omfattande innovationspolitik. Innovationsstrategins centrala nya infallsvinkel är betoningen på efterfrågan och användarinriktning. Med detta avses bl.a. lagstiftning som främjar efterfrågan på och ibruktagandet av innovationer, standardisering, offentlig upphandling och sådana affärsverksamhetsmodeller som härleds från användarnas behov. Ökad uppmärksamhet fästs vid att främja innovationsverksamhet för kreativ ekonomi. Statsrådets principbeslut om en strategi för immateriella rättigheter stärker innovationspolitiken. Ett särskilt mål är att förbättra möjligheterna för små och medelstora företag och enskilda uppfinnare att använda olika rättsliga skyddsformer och därigenom effektivisera de kommersiella möjligheterna för produkterna. Genom sådan forskning och utveckling som baserar sig på högklassig konkurrens kan man påverka förnyelse, produktivitetstillväxt, förbättrad konkurrenskraft och en höjning av forskningskvaliteten. Då satsningarna på forsknings- och innovationsverksamhet ökar betonas även behovet att bedöma de samhälleliga och ekonomiska effekter som följer av finansieringen och de olika politikåtgärderna. Kunskapsunderlaget för beslutsfattandet i samhället stärks genom forskning, utvärdering och prognostisering. Vid inriktningen av resurser beaktar man de strategiskt viktiga branscher inom vilka Finland har högklassiga kompetenskoncentrationer och där företagen i framtiden har de bästa förutsättningarna för tillväxt och för att vara banbrytare. I enlighet med regeringsprogrammet går man inom innovationsverksamheten in för att ytterligare fördjupa samarbetet mellan dels utbildnings- och forskningssammanslutningar, dels företag med huvudvikten på koncentrationerna av strategisk spetskompetens (SHOK). Genom kunskapscentraprogrammet (OSKE) som grundar sig på klusterbaserat nätverksbyggande stärks innovationsbasen i regionerna. Åtgärderna inom EU:s strukturfondsprogram riktas så att de stödjer målen i Lissabonprogrammet på ett sådant sätt som betonar främjandet av nätverksbildning och förstärkandet av kompetensstrukturerna. Målet med innovationspolitiken är att skapa och locka till Finland allt flera innovativa internationella företag med en snabb tillväxtpotential. Ett tillräckligt antal företag med snabb tillväxt säkerställer att samhällets satsningar på innovativitet ger upphov till arbetsplatser och skapar ytterligare välfärd. Tillväxtföretagandet främjas och de specifika behoven för en snabb tillväxt beaktas systematiskt. Detta kräver att bl.a. riskfinansieringsmiljön, de företagstjänster som riktas till tillväxtföretag och verksamheten i företagskuvöser utvecklas ytterligare samt att utländska företag i allt högre grad lockas till Finland. En fortsatt topplacering inom utvecklingen förutsätter att forsknings- och innovationssystemet aktivt deltar i internationellt samarbete. Samarbetsnätverk utvecklas tillsammans med ledande innovationskluster. Med hjälp av internationella innovationscenter (FinNode) skaffar man information och skapar nya samarbetsformer som hjälper finska aktörer att tillgodogöra sig den globala innovationsverksamheten. Innovationscentrens verksamhet etableras och nätverket och dess styrning stärks. Inom europeiskt forskningssamarbete påverkar man aktivt en förnyelse av forskningssammanslutningarnas strukturer och innehåll. Verksamheten vid sammanslutningar som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken stärks genom att deras resurser ökas, och till följd av detta kan de sakkunnigtjänster som små och medelstora företag behöver upprätthållas också under recessionen. Utbudet på avgiftsfria tjänster tryggas. I företagens gemensamma projekt stöds internationalisering och export genom att finansiering riktas till främst nya företag samt små och medelstora företag. Vid inriktningen av resurser läggs huvudvikten särskilt på att göra miljö-, klimat- och energiaffärsverksamheten mer kommersiell och internationell. Inom turismpolitiken effektiviseras verksamheten i enlighet med den uppdaterade turiststrategin för Finland. Resurser inriktas i allt högre grad på att stärka bilden av Finland som turistland utomlands. Den inhemska regleringen och regleringen på gemenskapsnivå utvecklas så att den även kan utnyttjas som en positiv drivfjäder för innovationer och företagsverksamhet som grundar sig på innovationer. Med hjälp av standardisering och offentlig upphandling främjas efterfrågan på nya och innovativa produkter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Utnyttjandet av mineraliska naturtillgångar främjas genom en reform av gruvlagstiftningen samt genom att stödja förbättrandet av kunskapsbasen för geologibranschen och utveckla finansieringen av gruvprojekt, byggandet av infrastruktur och utbildningen inom branschen. Ministeriet utvärderar årligen verksamheten vid sina enheter inom förvaltningsområdet genom ett förfarande för resultatstyrning och genom att låta göra utomstående bedömningar. Enheterna utvärderar även själva sin verksamhet och verkningarna av den. Den centrala uppgiften år är att inleda de åtgärder som följer av den internationella utvärderingen av innovationssystemet. Statens tekniska forskningscentrals och Geologiska forskningscentralens utvecklingsåtgärder fortsätter utifrån de strategiska bedömningar som görs om dem med beaktande av de riktlinjer som gäller regeringens sektorforskning och statens produktivitetsprogram. Säkerhetsteknikcentralens handlingskraft tryggas i samband med regionaliseringen och de andra struktureringsarrangemang som pågår. Man försöker effektivisera serviceförmågan hos de statsbidragssammanslutningar som främjar företagens internationalisering med en synergianalys som gäller dem. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga resultatmål för för resultatområdet för innovationspolitik och internationalisering av företag: Finlands placering i den internationella innovationsjämförelsen sjunker inte till följd av konjunkturläget. Kompetensen i innovationsföretag som inleder sin verksamhet stärks och tillgången till finansiering underlättas. Verksamhetsbetingelserna för tillväxtföretag förbättras. Små och medelstora företag internationaliseras. Efterfrågan och användaraspekten stärks inom innovationspolitiken. De nationella och regionala kompetens- och innovationskoncentrationerna stärks. Företagen och forskningsinstituten tillgodogör sig i allt större utsträckning internationella forskningsnätverk och forskningspartnerskap. Produktiviteten i fråga om offentliga tjänster förbättras och det uppstår nya affärsverksamhetskoncept inom tjänsteproduktionen. Inom de offentliga tjänsterna har man inlett innovativa projekt för att revidera verksamhetssätten. Allt fler företag bedriver forskning och utveckling, reformerar sin verksamhet med hjälp av innovationer och inför nya affärsmodeller. De särskilda styrkorna hos olika områden utvecklas och samarbetet mellan kompetenscentren ökar. Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten i samhället och företag hålls på en hög nivå. I genomförandet av innovationspolitiken och internationaliseringen deltar förutom ministeriet även Geologiska forskningscentralen, Statens tekniska forskningscentral, Säkerhetsteknikcentralen, Mätteknikcentralen, Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer och Centralen för turistfrämjande samt av statsbidragssammanslutningarna stiftelsen Invest in Finland, Institutet för internationell handel Fintra, Finsk-svenska handelskammaren, Finsk-ryska handelskammaren, Andelslaget Viexpo, Finland Convention Bureau Finpro rf, Music Export Finland, Konstflitföreningen i Finland ry/design Forum, Uppfinningsstiftelsen, Finlands Standardiseringsförbund SFS rf och Finlands Kvalitetscentral Ab/Finlands Kvalitetsförening rf. Kapitlets rubrik har ändrats. 01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) till betalning av internationella medlemsavgifter och 2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder. F ö r k l a r i n g : Geologiska forskningscentralen har till uppgift att producera och distribuera geologisk informa- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 tion som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att vara till nytta för samhället, intressegrupperna och framför allt näringslivet. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i naturtillgångar i jordskorpan och utnyttjandet av dem. I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen (GTK) för : Effektivitet Förutsättningarna för råvaruförsörjningen till samhället och näringslivet och byggandet förbättras. Möjligheterna att ta i bruk förnybara energikällor utökas, vilket förbättrar självförsörjningen inom energiförsörjningen. Verksamhetens resultat Utvärderingen av naturresurser inriktas på ädel- och basmetaller, industrimineraler, naturstenar samt torv-, stenmaterial- och grundvattentillgångar. Bokföringen av geologiska naturtillgångar blir färdig i fråga om de viktigaste råvarutillgångarna. Administreringen av och tillgången på geologiskt material utvecklas i syfte att säkerställa och förbättra serviceförmågan. mål mål Funktionell effektivitet Kostnader resultatområdesvis, % naturtillgångar och råvaruförsörjning 56,0 56,0 55,0 energiförsörjning och miljö 22,0 22,0 23,0 markanvändning och byggande 22,0 22,0 22,0 Samfinansierad verksamhet kostnadsmotsvarighet, % 50,0 50,0 50,0 andel av de sammanlagda årsverkena inom kärnverksamheten, % 10,7 11,0 11,0 antalet projekt, st Avgiftsbelagd verksamhet inkomster, mn euro 10,1 6,0 6,5 överskott, euro överskott, % av intäkterna 15,0 5,0 7,0 Produktion och kvalitetsledning Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden omfattande sammandrags- och försäljningsrapporter, st övriga rapporter och utredda ämnen, st Kartläggning av torvtillgångar kartlagd torvmarksareal, km rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, mn m Regionala stenmaterialsutredningar, st Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st Maringeologisk kartläggning kartlagd areal, km lodningar, linje-km Publicering internationella, vetenskapligt granskade publikationer andra publikationer och artiklar, st Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15