MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET HT 2003 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson

ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell BNP och real BNP. b) Nominell BNP har ökat från cirka 1750 miljarder 1996 till cirka 2000 miljarder 1999, och BNP-deflatorn har ökat från 117 till 125. Hur stor är den procentuella ökningen av BNP i reala termer? 2. År 1999 var Sveriges BNP cirka 2000 miljarder kronor. Året efter var den cirka 2080 miljarder kronor. Från 1999 till 2000 steg prisnivån med ungefär 1,3 procent. Hur stor var Sveriges reala BNP-tillväxt mätt i procent? 3. Land BNP befolkning prisnivå Bismarck 50000 miljarder 200 miljoner 2000 Tirpitz 3000 miljarder 24 miljoner 1250 Hur stor är skillnaden i köpkraftsjusterad BNP per capita mellan länderna Bismarck och Tirpitz? 4. Sveriges BNP var 1905 miljarder kronor år 1998 och 2002 miljarder kronor år 1999. Sveriges köpkraftsjusterade BNP var 239,7 miljarder dollar år 1998 och 241,4 miljarder dollar år 1999. a) Vad är Sveriges köpkraftsjusterade växelkurs gentemot dollarn för år 1998 och 1999? b) Har Sveriges inflation varit högre eller lägre än USA:s under 1999? Kapitel 4 5. Följande uppgifter finns i de svenska nationalräkenskaperna för år 1992 (miljarder kr): Privat konsumtion 772 Offentlig konsumtion 401 Bruttoinvesteringar 244 Export av varor och tjänster 401 Import av varor och tjänster 376 Indirekta skatter 233 Subventioner 79 Kapitalförslitning 194 Nettofaktorinkomster från utlandet 45 Nettotransfereringar från utlandet 15 BNP till marknadspris 1437 Källa: Statistisk Årsbok 1994, Statistiska Centralbyrån a) Ställ upp en försörjningsbalans för 1992 och beräkna lagerinvesteringarna. b) Beräkna BNP till faktorpris. 1

c) Beräkna NNP till faktorpris. d) Beräkna bytesbalanssaldot. e) Beräkna nettoinvesteringarna i fast realkapital. 6. Följande uppgifter för Sveriges transaktioner med utlandet år 1999 är hämtade från Riksbanken statistiska årsbok, 1999 (miljarder kronor): Handelsbalans 130,4 Kapitaltransfereringar m.m. -18,0 Löpande transfereringar (netto) -29,6 Tjänstebalans -22,6 Kapitalavkastning (netto) -26,3 Löner (netto) -2,3 Valutareservens förändring -16,7 Restpost -14,0 a) Beräkna bytesbalanssaldot! b) Beräkna den finansiella balansens saldo! c) Vad innebär den finansiella balansens saldo? 7. a) Vad skulle kunna vara innebörden av att ett land lever över sina tillgångar? b) Vad är det som är farligt med en stor utlandsskuld? 8. Uppställningen nedan visar sparandet i den privata och den offentliga sektorn i Sverige samt Sveriges bytesbalans för åren 1987 1996. Vad säger nationalräkenskaperna om sambandet mellan dessa tre storheter? Stämmer sambandet i uppställningen nedan. Finansiellt sparande i olika sektorer 1987-1996 (procent av BNP). Offentlig därav: Privat därav: Bytessektor staten soc.förs. kommun sektor hushåll företag balans 1987 4,2 2,0 2,6-0,4-4,2-2,5-1,7 0,0 1988 3,5 1,5 2,5-0,5-3,9-3,0-0,9-0,4 1989 5,4 3,1 2,6-0,3-7,2-2,5-4,7-1,8 1990 4,2 1,4 3,4-0,6-7,2-1,1-6,1-3,0 1991-1,1-4,0 3,0-0,1-0,7 1,7-2,4-1,8 1992-7,8-10,1 1,3 1,1 4,2 5,1-0,9-3,5 1993-12,3-15,2 2,2 0,7 10,3 6,0 4,2-2,0 1994-10,8-12,1 1,7-0,3 11,2 6,2 5,0 0,4 1995-8,1-8,8 1,1-0,4 10,1 5,8 4,2 2,0 1996-4,2-5,2 1,0 0,0 6,4 5,5 0,9 2,2 Källa: Konjunkturinstitutet, Analysunderlag mars 1994 och juni 1997. 9. Landet Durendal är en liten ekonomi med få kontakter med omvärlden. Den internationella kapitalmarknaden är hårt reglerad och inga privata kapitalflöden till och från landet är tillåtna. Export och import av varor och tjänster är dock tillåten. Centralbankens valutareserv har heller inte använts under året och det existerar inga transfereringar till eller från Durendal. Vidare är visumkraven strikta så att utlänningar enbart får turistvisum, vilket innebär att de 2

inte får arbeta i Durendal. Däremot brukar varje år ett antal av Durendals invånare arbeta med jordgubbsskörden i grannlandet Excalibur. För detta arbete får de 5 miljarder om året som de tar med sig hem varje höst. Durendals regering har lånat stora summor i utlandet genom åren, men under år 732 har man lyckats betala tillbaka 10 miljarder på dessa lån. Räntebetalningarna på dessa lån var 8 miljarder samma år. De inhemska utgifterna på varor och tjänster, d.v.s. summan av investeringar, offentlig konsumtion och privat konsumtion, är 180 miljarder. Inga mätfel förekommer. a) Ställ upp en betalningsbalans för Durendal för år 732 och ange värdet på de olika posterna! b) Ange de poster som ingår i bytesbalansen och beräkna dessa för år 732! c) Beräkna bruttonationalprodukten (BNP) för Durendal för år 732! d) Beräkna bruttonationalinkomsten (BNI) för Durendal för år 732! 10. I vilken delpost i Sveriges betalningsbalans ingår följande transaktioner och med vilket tecken (plus/minus): a) en svensk köper aktier i Microsoft för 10 miljoner b) Ericsson köper elektroniska komponenter från Frankrike för 350 miljoner c) Volvo säljer 1000 bilar till Grekland för 100000 kronor styck d) svenska staten lånar 500 miljoner av en tysk bank e) staten betalar 20 miljarder i ränta på statsskulden f) staten beviljar Uganda 100 miljoner kronor i U-hjälp g) en svensk åker på skidsemester i Österrike och spenderar totalt 8000 kronor på resa och diverse utgifter på plats i Österrike h) en engelsman köper en nyutgåva av Strindbergs samlade verk för 895 kronor i) Sverige finansierar byggnationen av en skola i Afrika och betalar en miljon för detta ändamål (uppgiften är att betrakta som överkurs) j) den svenska ägaren av Microsoft-aktier som omtalas i a får aktieutdelning på 25000 kronor k) en svensk banktjänsteman reser till Berlin i fem månader och arbetar där på en stor, tysk bank mot en lön på 20000 kronor i månaden l) en tysk bosatt i Hamburg köper ett sommarhus i Småland för 550000 kronor 11. Följande uppgifter gäller för Sverige år 2001: BNP var 2260 miljarder kronor, folkmängden var i genomsnitt under året 8896000, importen var 891 miljarder, den privata konsumtionen var 1103 miljarder, den offentliga konsumtionen var 618 miljarder, bruttoinvesteringarna exklusive lagerinvesteringar var 404 miljarder, exporten var 1021 miljarder, faktorinkomsterna från utlandet var 194 miljarder, faktorinkomsterna som betalades till utlandet var 231 miljarder, kapitalförslitningen var 333 miljarder, indirekta skatter minus subventioner var 340 miljarder och nettotransfereringarna till utlandet var 26 miljarder. a) Hur stor var Sveriges BNP per capita 2001? b) Hur stor var Sveriges BNI per capita 2001? c) Hur stor var Sveriges NNP per capita 2001? d) Ställ upp Sveriges försörjningsbalans för år 2001 och räkna ut lagerinvesteringarna! e) Hur mycket ändrades Sveriges kapitalstock under år 2001? f) Hur stor var Sveriges disponibla nationalinkomst under år 2001? 3

Kapitel 5 12. Följande uppgifter gäller för Sverige år 2001: män Kvinnor totalt Befolkning 4408445 4500683 8909128 Befolkning i arbetsför 2861000 2771000 5632000 ålder I arbetskraften 2302000 2112000 4414000 Sysselsatta 2203000 2036000 4239000 Arbetslösa 99000 76000 175000 a) Vad är arbetslösheten (det relativa arbetslöshetstalet) för kvinnor, män och totalt? b) Vad är det relativa arbetskraftstalet? c) Vad är sysselsättningsgraden för kvinnor, män och totalt? d) Hur påverkas arbetslösheten totalt om 25000 av de arbetslösa förtidspensioneras? Hur påverkas sysselsättningsgraden? e) Hur påverkas arbetslösheten om 40000 nya arbetstillfällen uppstår och 20000 av dessa går till arbetslösa, medan 20000 går till personer utanför arbetskraften? 13. Vad är skillnaden mellan konsumentprisindex (KPI) och BNP-deflatorn? 14. En familj köper ett hus för 975000 kronor. De lånar 800000 kronor till sex procents ränta och binder låneräntan för en tid av två år. De räknar med att inflationen ska vara två procent per år under tvåårsperioden. a) Vilken realränta förväntar de sig? b) Vad händer med den nominella räntan på lånet om inflationen i stället blir fyra procent? c) Vad händer med realräntan om inflationen i stället blir fyra procent? d) Vem tjänar på en högre inflation, låntagaren eller långivaren? 15. Antag att den förväntade inflationen i ett land är fem procent. Hur och varför innebär det en omfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare om den faktiska inflationen blir tre procent? 16. Den förväntade inflationen i Sverige i dag är ungefär två procent. Antag att företagen i Sverige räknar med att kunna höja produktiviteten med en procent under nästkommande år. a) Om löneavtal som gäller ett år ska tecknas, hur stora kommer de nominella löneökningarna att bli? Vad blir den förväntade ökningen av reallönerna? b) Vad händer om inflationen under året blir fyra procent i stället för de förväntade två procenten? 17. I Sverige är skatten på kapitalinkomster 30 procent. Antag att en person år 1990 fick 14 procent nominell ränta på sitt sparade kapital och att samma person 2001 fick 6 procent nominell ränta. Inflationen 1990 var 10 procent och inflationen 2001 var 2 procent. a) Vilken realränta fick personen 1990 respektive 2001? b) Vilken real avkastning efter skatt fick personen 1990 respektive 2001? c) Vilken slutsats kan man dra om sambandet mellan inflation och real avkastning efter skatt? 4

Kapitel 7 18. Följande uppgifter gäller för Sverige år 2001: män Kvinnor totalt Befolkning 4408445 4500683 8909128 Befolkning i arbetsför 2861000 2771000 5632000 ålder i arbetskraften 2302000 2112000 4414000 Sysselsatta 2203000 2036000 4239000 Arbetslösa 99000 76000 175000 a) Sveriges BNP är ungefär 2260 miljarder kronor. Den genomsnittliga årsarbetstiden för de sysselsatta är ungefär 1605 timmar. Med hur mycket kommer Sveriges BNP per capita att öka om 50000 av de arbetslösa får arbete? b) Befolkningsstrukturen i Sverige i dag är sådan att andelen pensionärer kommer att öka framöver. Hur kan detta faktum komma att påverka BNP per capita? 19. Förklara den process som gör att BNP per timme rör sig mot långsiktig jämvikt om den ursprungliga kapitalintensiteten är mindre än kapitalintensiteten i långsiktig jämvikt, d.v.s. om k. k steady state 20. Vad händer med BNP och kapitalintensitet på lång sikt om: a) befolkningstillväxten ökar b) sparandet minskar c) den tekniska nivån förbättras 21. Hur skiljer sig den neoklassiska och den nya tillväxtteorin i fråga om effekterna av a) investeringar? b) teknologiska innovationer? c) utbildning? Kapitel 9 22. Antag att arbetsmarknaden i ett land initialt befinner sig i jämvikt, så att arbetslösheten är lika med den naturliga arbetslösheten. a) Om landet inför en ny teknologi som på ett genomgripande sätt påverkar produktiviteten, vad händer med utbud och efterfrågan på arbetskraft? b) Hur påverkar händelsen i a reallöner och sysselsättning på kort och medelfristig sikt? 23. Antag att arbetsmarknaden i ett land initialt befinner sig i jämvikt, så att arbetslösheten är lika med den naturliga arbetslösheten. a) Vad händer med utbud och efterfrågan på arbetskraft om produktiviteten i ekonomin sjunker? b) Hur påverkar händelsen i a reallöner och sysselsättning på kort och medelfristig sikt? 5

24. Arbetslösheten i Sverige har stigit från 4,0 procent i februari 2002 till 4,5 procent i februari 2003. Sveriges BNP har ökat från 563 miljarder kronor första kvartalet 2002 till 586 miljarder kronor första kvartalet 2003. Kan man med ledning av dessa siffror dra slutsatsen att den strukturella arbetslösheten har stigit? Motivera! 25. Om ekonomin går mot en lågkonjunktur, hur kan man vänta sig att den totala, strukturella och konjunkturella arbetslösheten påverkas? Kapitel 11 26. Denna övning visar hur banker kan skapa pengar (likviditet) genom sin utlåning. För enkelhetens skull antar vi att det bara finns en enda bank som strävar efter att hålla 10 procent av sin inlåning i kontanter. Allmänheten antas efterfråga en konstant mängd kontanter: 10 miljoner kronor. Vi utgår från jämvikt enligt följande situation: Skulder Bankernas balansräkning Tillgångar inlåning kassa lån kassakvot allmänhetens kassa penningmängd 100 10 90 10% 10 110 Antag att centralbanken ökar den monetära basen med 10 miljoner kronor, t.ex. genom en öppen marknadsoperation, som till en början tillfaller allmänheten. Studera sekvensen av händelser som följer på denna åtgärd genom att besvara följande frågor: a) Hur kommer allmänheten att reagera? (Kom ihåg allmänhetens konstanta efterfrågan på kontanter: 10 miljoner kronor) b) Hur påverkar detta bankernas kassakvot? c) Hur reagerar bankerna på att kassakvoten inte längre är den önskade? d) Hur mycket kontanter håller nu allmänheten? e) Vad gör allmänheten med sina överflödiga kontanter? f) Hur påverkar detta bankernas beteende? g) När slutar denna process och hur ser bankernas och allmänhetens situation ut när de nått jämvikt? h) Hur ändras penningutbudet under processens gång? 27. Följande uppgifter gäller för Sverige 31 december 2000: allmänhetens penninginnehav: 89 miljarder bankernas inlåning från allmänheten: 840 miljarder bankernas utlåning till allmänheten: 1189 miljarder reserver i bankerna: 24 miljarder a) Vad är bankernas genomsnittliga reservkvot? b) Hur stor är penningmängden? c) Hur stor är den monetära basen? d) Vad är penningmultiplikatorn? e) Om Riksbanken för ut ytterligare 10 miljarder i sedlar i ekonomin, hur mycket kommer penningmängden att öka? 6

Kapitel 12 28. Vid årsskiftet 2001/2002 var växelkursen mellan isländska kronur och svenska kronor nästan exakt 10 isländska kronur per svensk krona. Island har haft stora problem med hög inflation. Nu har de visserligen fått bukt med den höga inflationen, men om vi likväl tror att inflationen i Island kommer att vara fyra procent 2002 medan vi tror att inflationen i Sverige blir två procent, vad väntar vi oss då att växelkursen ska vara i slutet av 2002? 29. Utgå ifrån kvantitetsidentiteten. Antag att omloppshastigheten (velociteten) är konstant. Antag vidare att produktiviteten i landet ökar med två procent per år och att penningmängden ökar med fyra procent per år. Vad kommer inflationen att bli i genomsnitt per år på medelfristig sikt? 30. Centralbanken vill hålla inflationen på två procent. Den långsiktiga årliga ökningen av potentiell BNP beräknas bli 1,5 procent. Hur mycket ska penningmängden öka per år för att inflationsmålet ska hålla på medelfristig sikt? Kapitel 15 31. Föreställ dig ett land där den autonoma konsumtionen är 30, investeringarna 100, den offentliga konsumtionen 200, exporten 150 och importen 120. Allmänheten konsumerar 60 procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 25 procent av alla inkomster i skatt. Den marginella importbenägenheten är 0,2. Samtliga frågor avser vad som händer på mycket kort sikt. a) Hur mycket kommer BNP att öka om den offentliga konsumtionen ökar med 150? b) Hur mycket hade BNP ökat i a om skattesatsen hade varit 50 procent? c) Hur mycket hade BNP ökat i a om den marginella konsumtionsbenägenheten hade varit 0,8? d) Hur mycket hade BNP ökat i a om landet inte hade haft någon import alls? e) Vilka slutsatser kan man dra om hur olika faktorer påverkar multiplikatorns storlek? 32. Föreställ dig ett land där den autonoma konsumtionen 50, investeringarna 300, den offentliga konsumtionen 200, exporten 200 och importen 200. Allmänheten konsumerar 90 procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 20 procent av alla inkomster i skatt. Den marginella importbenägenheten är 0,12. Samtliga frågor avser vad som händer på mycket kort sikt. a) Hur påverkas BNP om exporten minskar med 100? b) Antag att regeringen vill motverka exportminskningen genom att höja den offentliga konsumtionen (expansiv finanspolitik). Med hur mycket måste den offentliga konsumtionen öka för att BNP ska återgå till samma nivå som innan exportminskningen? c) Oppositionen vill i stället motverka exportminskningen genom att sänka skatten. Illustrera i AD(Y)-diagrammet hur en sådan åtgärd påverkar ekonomin! 7

Kapitel 16 33. Denna övning belyser effekterna av finanspolitik under olika förutsättningar. Vad blir effekten på BNP och ränta av ökade offentliga utgifter med oförändrade skatter, d.v.s. expansiv finanspolitik? Beskriv både den direkta effekten (via varumarknaden) och den indirekta effekten (via penningmarknaden) under följande tre olika uppsättningar av förutsättningar: a) Sluten ekonomi, d.v.s. inga transaktioner med omvärlden. b) Liten öppen ekonomi med fria kapitalrörelser och fast växelkurs. c) Liten öppen ekonomi med fria kapitalrörelser och flytande (rörlig) växelkurs. 34. a) Om växelkursen mellan kronor och dollar är rörlig, vad kommer att hända med växelkursen om inflationen i Sverige är högre än inflationen i USA? b) Om växelkursen mellan kronor och dollar är fast, vad kommer att hända med växelkursen om inflationen i Sverige är högre än inflationen i USA? c) Om växelkursen mellan kronor och dollar är fast, vad kommer att hända med Sveriges bytesbalans om inflationen i Sverige är högre än inflationen i USA? 35. a) Vilken är den viktigaste nackdelen med att svenska kronan sjunker i värde? b) Vilken är den viktigaste fördelen med att svenska kronan sjunker i värde? c) Person A har ett villalån på 100000 euro, person B äger amerikanska aktier värda 50000 dollar och person C har ett sommarhus i Spanien. Om vi antar att alla tre är svenskar med inkomster i svenska kronor, kommer de att drabbas lika hårt om den svenska kronan sjunker i värde? d) Vad händer med Sveriges statsskuld när kronan sjunker i värde? 36. Antag att räntan i Babaorum är fyra procent. Antag vidare att det allmänt förväntas att valutan i Lillbonum kommer att depreciera med tre procent gentemot valutan i Babaorum under det kommande året. Inget av länderna har någon statsskuld och båda upplevs som stabila länder och förknippas inte med någon risk. Babaorum är ett stort land som styr världsmarknadsräntan, medan Lillbonum är ett litet land som inte påverkar några världsmarknadspriser. Vad bör räntan vara i Lillbonum? 37. Antag att räntan i Sverige är fem procent och att räntan i Norge är fyra procent. Antag vidare att den svenska kronan och den norska kronan bedöms vara lika stabila så att ingen av dem väntas depreciera gentemot den andra. Vad kan ränteskillnaden mellan de båda länderna bero på? 38. Våren 1999 avgick Erik Åsbrink som finansminister i Sverige. När Åsbrinks avgång offentliggjordes steg räntorna på den svenska marknaden. Vad kan orsaken ha varit? 39. Hur påverkar följande händelser efterfrågan på kort sikt i en liten, öppen ekonomi med rörlig växelkurs (med andra ord en ekonomi som Sverige)? a) företagens prognoser visar att deras försäljning kommer att öka de närmaste åren b) hushållen förväntar sig högre inkomster de närmaste åren c) aktiepriserna sjunker kraftigt d) staten ökar utgifterna för utbildningssektorn med 30 procent e) priset på olja sjunker kraftigt 8

f) en revolutionerande uppfinning gör att man kan producera dubbelt så mycket energi ur samma mängd olja som tidigare g) staten höjer inkomstskatten h) staten höjer bolagsskatten i) staten höjer inkomstskatten, men använder hela det belopp som skattehöjningen ger till att förbättra infrastrukturen j) nya löneavtal sluts med kraftigt höjda löneökningar k) invånarna förändrar sin smak till att vilja ha mer utländsk mat l) hushållen börjar låna mer pengar än tidigare m) arbetsgivaravgiften sänks 40. För att hindra den amerikanska ekonomin från att hamna i en konjunkturnedgång sänker Federal Reserve System den amerikanska styrräntan. a) Vad händer med BNP, prisnivå och ränta i USA på kort sikt? b) Vad händer med världsmarknadsräntan? c) Hur kan BNP, prisnivå och ränta i Sverige påverkas? Kapitel 17 41. Vad händer om staten höjer skatterna a) i en sluten ekonomi? b) i en liten, öppen ekonomi med fast växelkurs och fria kapitalrörelser? c) i en liten, öppen ekonomi med fast växelkurs och kapitalregleringar som hindrar kapital att röra sig in i och ut ur landet? d) i en stor, öppen ekonomi med rörlig växelkurs? 42. Antag att regeringen i ett land som befinner sig i djup lågkonjunktur försöker bedriva expansiv finanspolitik för att komma ur lågkonjunkturen. BNP beräknas ligga 200 miljarder under potentiell BNP och multiplikatorn beräknas till 4. Regeringen ökar därför den offentliga konsumtionen med 50 miljarder. Landet har fria kapitalrörelser och fast växelkurs. a) Vad händer med BNP och prisnivå på kort respektive medelfristig sikt? b) Vad hade hänt med BNP på kort sikt om multiplikatorn hade varit 5? 43. Hur påverkar följande händelser utbud och efterfrågan på medelfristig sikt i en liten, öppen ekonomi med fast växelkurs? Observera att händelserna är desamma som i fråga 39. Händelseförloppet som leder fram till eventuella ändringar i AD(P), d.v.s. samspelet mellan AD(Y), ränta och växelkurs utelämnas därför ur svaret. a) företagens prognoser visar att deras försäljning kommer att öka de närmaste åren b) hushållen förväntar sig högre inkomster de närmaste åren c) aktiepriserna sjunker kraftigt d) staten ökar utgifterna för utbildningssektorn med 30 procent e) priset på olja sjunker kraftigt f) en revolutionerande uppfinning gör att man kan producera dubbelt så mycket energi ur samma mängd olja som tidigare g) staten höjer inkomstskatten h) staten höjer bolagsskatten i) staten höjer inkomstskatten, men använder hela det belopp som skattehöjningen ger till att förbättra infrastrukturen j) nya löneavtal sluts med kraftigt höjda löneökningar k) invånarna förändrar sin smak till att vilja ha mer utländsk mat 9

l) hushållen börjar låna mer pengar än tidigare m) arbetsgivaravgiften sänks 44. Uppgiften handlar om en liten, öppen ekonomi med fast växelkurs. a) Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt om exporten ökar och ekonomin initialt befinner sig i långsiktig jämvikt? b) Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt om exporten minskar och ekonomin initialt befinner sig i långsiktig jämvikt? c) Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt om exporten ökar och ekonomin initialt befinner sig i lågkonjunktur? d) Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt om exporten ökar och ekonomin initialt befinner sig i högkonjunktur? 45. Antag att alla marknader i ett land initialt befinner sig i jämvikt, så att arbetslösheten är lika med den naturliga arbetslösheten och BNP = potentiell BNP. a) Den utländska efterfrågan på landets produkter ökar. Vad händer med BNP och prisnivå på kort sikt? b) Vad händer med utbud och efterfrågan på arbetskraft på kort sikt? c) Hur påverkas prisnivå, BNP, reallöner och sysselsättning på medelfristig sikt? 46. Antag att arbetsmarknaden i ett land initialt befinner sig i jämvikt, så att arbetslösheten är lika med den naturliga arbetslösheten. a) Vad händer med BNP och prisnivå om ekonomin gör mot en recession? b) Vad händer med utbud och efterfrågan på arbetskraft om ekonomin går mot en recession? c) Hur påverkas BNP, prisnivå, reallöner och sysselsättning på medelfristig sikt? 47. Antag att Ericsson, Astra och ABB samtidigt introducerar ny teknologi som gör det möjligt att framställa producera företagens produkter till en lägre kostnad. Vad blir effekten på BNP, prisnivå, reallöner och arbetslöshet på kort och medelfristig sikt? 48. I ett land med lågkonjunktur och hög arbetslöshet väljer regeringen att höja barnbidragen för att öka barnfamiljernas konsumtion. a) Vad kommer att hända med BNP och prisnivå på kort sikt? b) Vad kommer att hända med BNP och prisnivå på medelfristig sikt? 49. Kan finanspolitik användas för att påverka efterfrågan i ekonomin eller leder finanspolitiska åtgärder i det långa loppet enbart till inflation? 50. Centralbanken i en sluten ekonomi vill strama åt ekonomin (d.v.s. minska efterfrågan i syfte att sänka inflationen). a) Vilken åtgärd vidtar centralbanken lämpligen? b) Hur påverkar denna åtgärd BNP och prisnivå? 10

51. Sverige är en liten, öppen ekonomi med fria kapitalrörelser. För närvarande har vi rörlig växelkurs. Finland är en liten, öppen ekonomi som är med i EMU. a) Antag att den internationella efterfrågan på svenska produkter sjunker. Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt? b) Antag i stället att omvärlden plötsligt enbart vill köpa Ericssons mobiltelefoner och att ingen vill köpa Nokias. Vad händer med BNP och prisnivå på kort och medelfristig sikt i Sverige? Om Finlands export sjunker, sjunker exporten i EMU-området. Vad händer med BNP och prisnivå i EMU? c) Vilken övergripande slutsats kan man dra ur svaren för Sverige i a och b om effekterna av rörlig växelkurs på bytesbalansen. d) Vilken åtgärd borde regeringen eller centralbanken ha vidtagit efter exportminskningen i a om Sverige hade fört sin ekonomiska politik enligt en 1) återkopplingsnorm samt 2) fast norm? 52. Antag att ett företag gör en revolutionerande teknisk innovation som gör att landet företaget verkar i kan producera elektroniska produkter mycket effektivare och billigare än andra länder. Hur kommer BNP och prisnivå att påverkas på kort och medelfristig sikt? 53. Estland är en liten, öppen ekonomi med fria kapitalrörelser och fast växelkurs. Antag att den estniska regeringen sänker skatterna samtidigt som den estniska centralbanken höjer räntan (minskar penningmängden). Hur kommer BNP och prisnivå att påverkas på kort och medelfristig sikt? 54. Den svenska arbetslösheten steg kraftigt i början av 1990-talet. Antag att studier visar att den naturliga arbetslösheten därigenom har stigit till sex procent. a) Antag att en stark folkopinion anser att arbetslösheten bör sänkas till fyra procent. Regeringen följer folkopinionen och ålägger Riksbanken att bedriva en expansiv penningpolitik som syftar till att uppnå fyra procents arbetslöshet. Vad blir effekten på prisnivå, BNP, potentiell BNP, arbetslöshet och reallöner på kort och medelfristig sikt av en sådan politik? b) Relatera den politik som förs i a till Riksbankens inflationsmål! c) Kan regeringen ålägga Riksbanken att bedriva en expansiv politik med nuvarande lagstiftning? d) Är det möjligt att med finanspolitik minska arbetslösheten till fyra procent! 55. Av miljöskäl beslutar regeringen att förbjuda en mycket effektiv men miljöfarlig teknologi som är i allmänt bruk hos företagen i dag. a) Vad händer med BNP, prisnivå och reallöner på kort och medelfristig sikt om ingen annan ekonomisk-politisk åtgärd vidtas? b) För att motverka effekterna i a ökar regeringen transfereringarna kraftigt. Vad händer med BNP, prisnivå och reallöner på kort och medelfristig sikt? c) Hur påverkas svaret i b om regeringen i stället för att öka transfereringarna satsar motsvarande belopp på utbildning och infrastruktur? 11

56. Antag att sparandet skulle öka kraftigt i Sverige i dag. a) Hur påverkas BNP nästa år? b) Hur påverkas BNP på 20 års sikt? c) Hur påverkas svaret i b av det faktum att Sverige är en liten, öppen ekonomi? Kapitel 18 57. Den kortsiktiga Phillipskurvan i ett land kännetecknas av följande samband: Inflation arbetslöshet 2 7 3 6 4 5 5 4 6 3 Den naturliga arbetslösheten är fem procent. a) Rita den kortsiktiga och den långsiktiga Phillipskurvan! b) Vad är den förväntade inflationen? c) Vad blir arbetslösheten om den faktiska inflationen blir tre procent? d) Om den förväntade inflationen stiger till sex procent, hur kommer den kortsiktiga Phillipskurvan att påverkas? Varför ändras den? e) Om regeringen bedriver expansiv finanspolitik som höjer inflationen till åtta procent och samtidigt deklarerar att den expansiva finanspolitiken kommer att bestå under de närmaste fem åren, hur kommer inflationsförväntningarna och den kortsiktiga Phillipskurvan att påverkas? Kapitel 21 58. Vad är Sveriges Riksbanks mål? 59. Vilken position måste man ha om man ska kunna påverka Sveriges penningpolitik? 60. Varför baseras penningpolitiken ofta på den s.k. underliggande inflationen? 61. Vilken penningpolitisk åtgärd skulle du förorda i följande fall? Året är 2002 och Sveriges Riksbanks inflationsmål ska vara vägledande för åtgärden? a) inflation underliggande inflation 1999 5,0 % 5,0 % 2000 5,3 % 5,3 % 2001 4,8 % 4,8 % 2002 prognos 5,2 % 5,2 % 2003 prognos 4,8 % 4,8 % 2004 prognos 4,1 % 4,1 % 2005 prognos 3,8 % 3,8 % b) inflation underliggande inflation 12

1999 5,0 % 5,0 % 2000 4,3 % 4,3 % 2001 3,8 % 3,8 % 2002 prognos 3,6 % 3,2 % 2003 prognos 2,8 % 2,8 % 2004 prognos 2,1 % 2,1 % 2005 prognos 1,8 % 1,8 % c) inflation underliggande inflation 1999 1,0 % 2,0 % 2000 1,3 % 2,3 % 2001 0,8 % 1,8 % 2002 prognos 0,5 % 1,4 % 2003 prognos 0,6 % 1,8 % 2004 prognos 0,9 % 1,4 % 2005 prognos 1,3 % 1,7 % d) inflation underliggande inflation 1999 0,5 % 0,7 % 2000 0,8 % 0,9 % 2001 0,8 % 1,0 % 2002 prognos 1,1 % 1,2 % 2003 prognos 1,8 % 2,0 % 2004 prognos 2,7 % 2,9 % 2005 prognos 4,1 % 5,2 % 62. Antag att inflationen i Sverige är 2,2 procent. Antag också att du har följande prognos för den ekonomiska situationen i Sverige om två år: 1) Lagerinvesteringarna väntas bli -30 miljarder kronor. 2) BNP-gapet väntas bli 1 procent. 3) Ingångna kollektivavtal säger att lönerna kommer att öka med 6 procent per år. 4) Den svenska kronan väntas depreciera mot dollarn och euron med cirka 10 procent. 5) Råvarupriserna förväntas öka med 7 procent. Skulle du med ledning av denna prognos råda Riksbankens direktion att höja eller att sänka reporäntan? Motivera ditt svar! 13

SVAR 1. a) BNP = bruttonationalprodukt = det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras för slutlig användning i ett land under en tidsperiod (vanligen ett år) BNP kan beräknas antingen som 1) summan av alla bruttoförädlingsvärden i näringsliv, hushåll och offentlig sektor (användningssidan), 2) summan av alla löner och kapitalinkomster = summan av alla faktorinkomster (inkomstsidan) eller 3) C + I + G + X IM (utgiftssidan) Nominell BNP är BNP mätt med de priser som gäller det året mätningen avser (d.v.s. man mäter 1998 års BNP med 1998 års priser, 2001 års BNP med 2001 års priser etc.). När BNP beräknas måste man använda sig av en uppsättning priser för att kunna värdera varor och tjänster. Nominell BNP betecknas ibland BNP i löpande priser. Real BNP = BNP i fysiska termer = produktionsvolym = BNP i fasta priser = BNP mätt med ett visst års priser oavsett vilket år mätningen avser (t.ex. BNP för samtliga år beräknad med 1985 års priser). Det främsta syftet med beräkningar av real BNP är att göra jämförelser över tiden där effekten av prisökningar har räknats bort. b) Nom. BNP BNP- Real BNP deflator = (Nom BNP / BNP-deflator) * 100 1996 1750 117 =(1750 / 117) * 100 1495,7 1999 2000 125 =(2000 / 125) * 100 = 1600,0 Relativ real BNP-ökning = (1600,0-1495,7) / 1497,7 0,0697 = 6,97 procent. 2. BNP år 1999 = 2000 miljarder BNP år 2000 = 2080 miljarder BNP år 2000 i 1999 års priser = 2080 / 1,013 real BNP tillväxt 2080 1,013 1 0,027 2,7 2000 BNP år 2000 i 1999 års BNP år 1999 procent priser 1 3. köpkraftsjusterad växelkurs mellan länderna = prisnivå i Bismarck / prisnivå i Tirpitz = = 2000 / 1250 = 1,6 köpkraftsjusterad BNP för Bismarck mätt i Tirpitz prisnivå = = BNP i Bismarck / köpkraftsjusterad växelkurs = = 50000 miljarder / 1,6 = 31250 miljarder köpkraftsjusterad BNP per capita för Bismarck = = köpkraftsjusterad BNP / befolkning = 14

= 31250 miljarder / 200 miljoner = 156250 Den köpkraftsjusterade BNP-nivån för Tirpitz i Tirpitz valuta är lika med den faktiska BNPnivån. Däremot måste vi dividera med befolkningen för att få fram den köpkraftsjusterade BNP-nivån per capita. köpkraftsjusterad BNP per capita för Tirpitz = BNP för Tirpitz / befolkning = = 3000 miljarder / 24 miljoner = 125000 Bismarcks köpkraftsjusterade BNP per capita är därmed (156250 125000) / 125000 = 0,25 = 25 procent större än Tirpitz. Notera att det är lämpligare att ange skillnaden i procent än att ange att den är 156250 125000 = 31250 eftersom differensen hade blivit en annan om vi hade valt att räkna i Bismarcks prisnivå. (Om vi hade räknat i Bismarcks prisnivå hade skillnaden blivit 250000 200000 = 50000.) 4. a) köpkraftsjusterad BNP = BNP * köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) = köpkraftsjusterad BNP / BNP köpkraftsjusterad växelkurs år 1998 = 239,7 / 1905 0,126 köpkraftsjusterad växelkurs år 1999 = 241,4 / 2002 0,121 b) köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) = prisnivå i USA / prisnivå i Sverige Om den köpkraftsjusterade växelkursen mätt i antalet dollar per krona sjunker från 0,126 till 0,121 innebär det att kvoten mellan prisnivån i USA och prisnivån i Sverige sjunker från 0,126 till 0,121. Om värdet av en kvot sjunker måste täljaren öka långsammare än nämnaren (eller sjunka snabbare än nämnaren). Prisnivån i USA måste därför ha ökat långsammare än prisnivån i Sverige. Eftersom inflationen mäter förändringstakten i prisnivån har därför inflationen i Sverige varit högre än inflationen i USA. Kapitel 4 5. a) Försörjningsbalans 1992: Tillgång Användning BNP m 1437 C 772 IM 376 G 401 bruttoinvesteringar 244 EX 401 lagerinvesteringar? Summa 1813 1813 lagerinvesteringar = BNP m + IM C G bruttoinvesteringar X = = 1813 772 401 244 401 = 5 b) BNP f = BNP m indirekta skatter + subventioner = 1437 233 + 79 = 1283 15

c) NNP f = BNP f kapitalförslitning = 1283 194 = 1089 d) Bytesbalans = nettoexport + nettofaktorinkomster + nettotransfereringar = (401 376) + ( 45) + ( 15) = 35 e) Nettoinvesteringar = bruttoinvesteringar kapitalförslitning = 244 194 = 50 6. a) bytesbalans = (export - import) + nettofaktorinkomster + nettotransfereringar = (handelsbalans + tjänstebalans) + (löner + kapitalavkastning) + löpande transfereringar = 130,4 + ( 22,6) + ( 2,3) + ( 26,3) + ( 29,6) = 49,6 b) betalningsbalans = bytesbalans + kapitaltransfereringar m.m. + finansiell balans + restpost = 49,6 + ( 18,0) + finansiell balans + ( 14,0) = 17,6 + finansiell balans Betalningsbalansen är per definition alltid lika med noll. Därav följer att den finansiella balansens saldo måste vara lika med 17,6. c) Den finansiella balansens saldo anger nettovärdet av de köp och försäljningar av tillgångar som sker mellan Sverige och omvärlden. Att den finansiella balansen är lika med 17,6 innebär att Sverige köpte tillgångar för 17,6 miljarder kronor mer än vad vi sålde tillgångar för. Ett negativt saldo i den finansiella balansen innebär således att vi förvärvar tillgångar från resten av världen. Sveriges totala förmögenhet växer därmed. Med tillgångar menar man i det här avseendet företag, fastigheter, obligationer, andra värdepapper och liknande. 7. a) Vanligen avses att bytesbalansen är mindre än noll (d.v.s. att skulder till utlandet ackumuleras), men bytesbalansen kan vara negativ på grund av stora investeringar (jämför Sverige under andra halvan av 1800-talet) vilka kan generera inkomster i framtiden som i sin tur kan användas till att betala av utlandsskulden. En bättre definition är därför att vi lever över våra tillgångar om C + G > NNI eftersom vi då konsumerar mer (antingen i privat eller i offentlig regi) än våra inkomster när vi har tagit till hänsyn till behovet av att ersätta nedslitet realkapital. b) Ett problem är att landets trovärdighet som låntagare kan sjunka om utlandsskulden blir för stor. Potentiella långivare kan då kräva högre ränta, eftersom de inte är säkra på att lånen kommer att återbetalas. Risken finns också att spekulation mot landets valuta uppkommer. Om ett land har lånat stora belopp och är beroende av fortsatta lån för att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten hamnar man i en beroendeställning gentemot långivarna. Ett problem som inte minst har drabbat U-länder som har lånat för att finansiera konsumtion är att man har råkat i svårigheter när den internationella konjunkturen har fallit. 8. Nationalräkenskaperna säger att bytesbalansen är lika med summan av sparandet i den privata sektorn och sparandet i den offentliga sektorn. Tabellen visar att detta samband stämmer. Summan av den första kolumnen som visar sparandet i offentlig sektor och den fjärde kolumnen som visar sparandet i privat sektor är lika med bytesbalansen i den sjunde och sista kolumnen. 16

9. a, b) BETALNINGSBALANS Bytesbalans 10 (eftersom summan av betalningsbalansen ska vara noll och den finansiella balansen är 10) Handelsbalans + Tjänstebalans 13 (eftersom bytesbalansen totalt sett är 10 och övriga poster i bytesbalansen är 3) Nettofaktorinkomster 5 8 = 3 (ersättning för arbete i utlandet minus räntebetalningar på statsskulden) Nettotransfereringar 0 (inga transfereringar förekommer) Kapitaltransfereringar m.m. 0 (inga transfereringar förekommer) Finansiell balans 10 (återbetalning av statsskulden) Restpost 0 (eftersom inga mätfel förekommer) c) I uppgiften framkommer: C + I + G = 180 I beräkningarna i a och b framkommer: NX = 13 BNP = Y = C + I + G + NX = 180 + 13 = 193 d) BNI = BNP + nettofaktorinkomster = 193 + ( 3) = 190 10. a) finansiell balans, 10 miljoner (köp av utländska tillgångar) b) bytesbalans, handelsbalans, 350 miljoner (köp av varor) c) bytesbalans, handelsbalans, 1000 100 000 = 100 000 000 (försäljning av varor) d) finansiell balans, 500 miljoner (lån från utlandet, den tyska banken förvärvar en tillgång från Sverige) e) bytesbalans, nettofaktorinkomster, 20 miljarder (avkastning på kapital) f) bytesbalans, nettotransfereringar, 100 miljoner (bidrag till utlandet) g) bytesbalans, tjänstebalans, 8000 (köp av transporter och resevaluta betraktas som köp av tjänst) h) bytesbalans, handelsbalans, 895 (köp av vara en förutsättning är dock att boken tillverkas i Sverige) i) kapitaltransfereringar m.m., 1 miljon (transferering av byggnad alternativt bidrag till real investering) j) bytesbalans, nettofaktorinkomster, 25 000 (avkastning på kapital) k) bytesbalans, nettofaktorinkomster, 5 20 000 = 100 000 (lön från utlandet) l) finansiell balans, 550 000 (försäljning av tillgång till utlandet) 11. a) BNP per capita = BNP / befolkning = 2260 miljarder / 8896000 254000 kronor b) BNI = BNP + nettofaktorinkomster = 2260 miljarder + 194 miljarder 231 miljarder = = 2223 miljarder BNI per capita = BNI / befolkning = 2223 miljarder / 8896000 249900 kronor Sveriges BNI är som synes något mindre än Sveriges BNP. c) NNP = BNP kapitalförslitning = 2260 miljarder 333 miljarder = 1927 miljarder NNP per capita = NNP / befolkning = 1927 miljarder / 8896000 216600 miljarder 17

d) FÖRSÖRJNINGSBALANS (miljarder kronor) Tillgång Användning BNP 2260 Privat konsumtion 1103 Import 891 Offentlig konsumtion 618 Bruttoinvesteringar 404 Export 1021 Lagerinvesteringar 5 Summa 3151 Summa 3151 e) förändring i kapitalstock = bruttoinvesteringar exklusive lagerinvesteringar kapitalförslitning = 404 333 = 71 miljarder f) disponibel nationalinkomst = nationalinkomst + nettotransfereringar = = bruttonationalinkomst kapitalförslitning + nettotransfereringar = = 2223 333 + ( 26) = 1864 miljarder Kapitel 5 12. a) arbetslöshet = antal arbetslösa / antal i arbetskraften för kvinnor: 76000 / 2112000 0,036 = 3,6 procent för män: 99000 / 2302000 0,043 = 4,3 procent totalt: 175000 / 4414000 0,040 = 4,0 procent b) relativt arbetskraftstal = antal personer i arbetskraften / antal personer i arbetsför ålder = = 4414000 / 5632000 0,784 = 78,4 procent c) sysselsättningsgrad = antal sysselsatta / antal personer i arbetsför ålder för kvinnor: 2306000 / 2771000 0,735 = 73,5 procent för män: 2203000 / 2861000 0,770 = 77,0 procent totalt: 4239000 / 5632000 0,753 = 75,3 procent d) Arbetslösheten sjunker. Antalet arbetslösa minskar från 175000 till 150000. Samtidigt minskar antalet personer i arbetskraften från 4414000 till 4389000. Arbetslösheten blir då antal arbetslösa / antal personer i arbetskraften = 150000 / 4389000 0,034 = 3,4 procent. Sysselsättningsgraden påverkas inte eftersom antalet sysselsatta och antalet personer i arbetsför befolkning är oförändrade. e) Antalet sysselsatta stiger till 4279000. Antalet arbetslösa sjunker till 155000. Antalet personer i arbetskraften ökar till 4434000. Arbetslösheten blir då antal arbetslösa / antal personer i arbetskraften = 155000 / 4434000 0,034 = 3,4 procent 13. KPI visar prisnivån på de varor och tjänster som ingår i privat konsumtion (C). BNP-deflatorn visar prisnivån på alla varor i ett lands totala produktion (C + G + I + X - IM). 18

14. a) förväntad realränta = nominell ränta förväntad inflation = = 6 procent 2 procent = 4 procent b) Ingenting händer med den nominella räntan eftersom räntan är bunden under hela tvåårsperioden. c) faktisk realränta = nominell ränta faktisk inflation = 6 procent 4 procent = 2 procent d) Låntagaren tjänar på den högre inflationstakten. I och med att låneräntan är bunden, så innebär den högre inflationen att den realränta låntagaren faktiskt betalar blir två procent i stället för fyra procent, vilket innebär att den reala kostnaden för lånet blir lägre. Långivaren förlorar i motsvarande utsträckning. 15. Arbetstagarnas reallöner kommer att stiga om inflationen blir lägre än den förväntade. Det innebär att arbetstagarna realt sett vinner på en lägre inflationstakt än den förväntade och att arbetsgivarna i motsvarande grad förlorar på det. Anledningen är att löneavtal tecknas på grundval av inflationsförväntningarna. Om företag och allmänhet tror att inflationen kommer att bli fem procent kommer löntagarna att kräva femprocentiga ökningar av de nominella lönerna för att hålla reallönerna konstanta. (Vi antar härvid att man inte räknar med någon produktivitetsökning och således inte heller väntar sig någon reallöneökning.) Företagen accepterar dessa löneökningar eftersom de reala lönekostnaderna därmed förblir på samma nivå om de nominella lönerna stiger i samma takt som priserna. Om inflationen i själva verket blir lägre än vad som förväntades påverkas reallönerna. Även om den faktiska inflationen blir tre procent, så säger löneavtalen att de nominella lönerna ska stiga med fem procent. Reallönerna ökar således. Reallöneökningen, som är lika med ökningen av de nominella lönerna minus inflationen, blir fem procent minus tre procent, d.v.s. två procent. 16. a) Löneavtalen kommer att innebära ökningar av de nominella lönerna som är lika med inflationen (d.v.s. ökningen av prisnivån) plus produktivitetsökningen. De nominella lönerna kommer därmed att öka med två procent plus en procent, vilket är lika med tre procent. Den förväntade ökningen av reallönerna är lika med ökningen av de nominella lönerna minus inflationen, d.v.s. tre procent minus två procent, vilket är lika med en procent. b) Om inflationen överstiger förväntningarna genom att faktiskt bli fyra procent stiger prisnivån snabbare än de nominella lönerna. Reallöneökningen blir då den överenskomna nominella löneökningen på tre procent minus den faktiska inflationen fyra procent, vilket innebär minus en procent. Reallönerna sjunker med andra ord med en procent. 17. a) 1990: realränta = nominell ränta inflation = 14 procent 10 procent = 4 procent 2001: realränta = nominell ränta inflation = 6 procent 2 procent = 4 procent b) 1990: real avkastning efter skatt = nominell ränta * (1 skattesats) inflation = = 14 * (1 0,3) 10 = 14 * 0,7 10 = 9,8 10 = 0,2 procent 2001: real avkastning efter skatt = nominell ränta * (1 skattesats) inflation = = 6 * (1 0,3) 2 = 6 * 0,7 2 = 4,2 2 = 2,2 procent 19

I och med att kapitalskatten tas ut på den nominella räntan blir skatten högre ju högre inflationen blir även om realräntan är densamma. Kapitel 7 18. a) BNP per capita = (BNP/antal arbetade timmar) * (antal arbetade timmar/antal sysselsatta) * (antal sysselsatta/arbetskraften) * (arbetskraften/antal personer i arbetsför ålder) * (antal personer i arbetsför ålder/befolkning) Om 50000 personer som tidigare var arbetslösa i stället får arbete påverkas antalet sysselsatta i förhållande till arbetskraften. Denna kvot ökar från 4239000 / 4414000 = 0,960 till 4289000 / 4414000 = 0,972, vilket är en ökning med 0,012 = 1,2 procent. BNP per capita kommer därmed också att öka med 1,2 procent. b) BNP per capita = (BNP/antal arbetade timmar) * (antal arbetade timmar/antal sysselsatta) * * (antal sysselsatta/arbetskraften) * (arbetskraften/antal personer i arbetsför ålder) * * (antal personer i arbetsför ålder/befolkning) Om andelen pensionärer ökar, minskar andelen personer i arbetsför ålder (d.v.s. antal personer i arbetsför ålder/befolkning). Om ingenting annat händer kommer därför BNP per capita att sjunka. För att kompensera denna minskning måste vi antingen höja produktiviteten (d.v.s. producera mer per arbetad timme), arbeta längre tid per person, minska arbetslösheten (d.v.s. öka antal sysselsatta/arbetskraften) eller få fler personer i arbetsför ålder att ingå i arbetskraften och samtidigt se till att de ingår i arbetskraften som sysselsatta och inte som arbetslösa. 19. BNP per timme, y I/L y = Af(k) I/L nödvändiga = (n+ )k I/L faktiska = sy Kapitalintensitet, k k 0 k steady state Om den initiala kapitalintensiteten, k 0, är mindre än kapitalintensiteten i långsiktig jämvikt (steady state), så är de investeringar som faktiskt äger rum större än de investeringar som måste äga rum för att hålla kapitalintensiteten konstant. De nödvändiga investeringarna svarar 20

mot de investeringar som krävs för att ersätta sådant realkapital som förslits och de som krävs för att hålla förhållandet mellan mängden realkapital och befolkningen konstant. Så länge de faktiska investeringarna är större än de nödvändiga ökar kapitalintensiteten och så länge kapitalintensiteten ökar, ökar också BNP. Eftersom de faktiska investeringarna är proportionella mot BNP och BNP växer med avtagande takt efterhand som kapitalintensiteten blir större, kommer även kapitalintensiteten att växa i avtagande takt. De nödvändiga investeringarna växer emellertid proportionellt mot kapitalintensiteten, vilket gör att ekonomin förr eller senare når en punkt där de faktiska investeringarna är lika stora som de nödvändiga investeringarna. När ekonomin når den punkten kommer kapitalintensiteten vare sig att öka eller minska och BNP upphör att växa till följd av investeringar. 20. a) BNP per timme, y I/L y = Af(k) (I/L) nödvändiga, 1 (I/L) nödvändiga, 0 I/L faktiska = sy Kapitalintensitet, k k steady state, 1 k steady state, 0 Om befolkningstillväxten ökar, stiger de nödvändiga investeringarna. Följden blir att de nödvändiga investeringarna nu är större än de faktiska, varför kapitalintensiteten börjar sjunka. Kapitalintensiteten minskar tills ekonomin når fram till sin nya långsiktiga jämvikt där kapitalintensiteten och BNP per timme är lägre än tidigare. 21

b) BNP per timme, y I/L y = Af(k) (I/L) nödvändiga, I/L faktiska, 0 I/L faktiska, 1 Kapitalintensitet, k k steady state, 1 k steady state, 0 Om sparandet minskar, sjunker de faktiska investeringarna. Följden blir att de faktiska investeringarna nu är mindre än de nödvändiga, varför kapitalintensiteten börjar sjunka. Kapitalintensiteten minskar tills ekonomin når fram till sin nya långsiktiga jämvikt där kapitalintensiteten och BNP per timme är lägre än tidigare. c) BNP per timme, y I/L y 1 y 0 (I/L) nödvändiga, I/L faktiska,1 I/L faktiska, 0 Kapitalintensitet, k k steady state, 0 k steady state, 1 22

Om den tekniska nivån i landet förbättras kommer kurvan som illustrerar BNP att skifta uppåt. Eftersom de faktiska investeringarna är en konstant andel av BNP kommer även kurvan för faktiska investeringar att skifta uppåt. Följden blir att de faktiska investeringarna nu är större än de nödvändiga investeringarna, varför kapitalintensiteten börjar öka. Kapitalintensiteten stiger tills ekonomin når fram till sin nya långsiktiga jämvikt där kapitalintensiteten och BNP per timme är högre än tidigare. 21. a) Båda teorierna ser investeringar i realkapital som något som gynnar tillväxten. Skillnaden är att den neoklassiska tillväxtteorin visar att investeringar endast ger temporära effekter på tillväxten, medan vissa nya tillväxtteorier kommer fram till att en ökning i investeringstakten kan höja tillväxten permanent. b) Båda teorierna ser teknologisk utveckling som avgörande för tillväxten på lång sikt. Skillnaden är att den neoklassiska tillväxtteorin inte förklarar hur och varför teknologisk utveckling sker, medan den nya tillväxtteorin ger en bild av vilka ekonomiska överväganden och drivkrafter som ligger bakom forskningsprocessen, t.ex. vinstintressen hos de företag och individer som försöker uppfinna eller upptäcka ny teknologi. c) Båda teorierna ser utbildning som viktigt för tillväxten på lång sikt. Den neoklassiska tillväxtteorin betonar dock inte utbildning och förklarar inte vilka faktorer som ligger bakom individers beslut att utbilda sig. Den nya tillväxtteorin ger en bild av vilka ekonomiska överväganden och drivkrafter som ligger bakom utbildningsvalet, inte minst det faktum att utbildning ger avkastning för individen i form av högre framtida lön. Kapitel 9 22. a) Den nya teknologin höjer produktiviteten. Företagens lönsamhet stiger och företagen vill producera mer. När företagen vill producera mer måste de anställa mer arbetskraft för att kunna öka produktionen. Efterfrågan på arbetskraft ökar därmed. Utbudet av arbetskraft påverkas däremot inte. reallön Arbetsutbud Arbetsefterfrågan 1 Arbetsefterfrågan 0 sysselsättning b) När efterfrågan på arbetskraft ökar, ökar också sysselsättningen (vilket är helt naturligt när företagen vill anställa fler människor). Dessutom är reallönerna högre i det nya 23

jämviktsläget. Eftersom löner är trögrörliga och i allmänhet fastställda i avtal som sträcker sig en viss tid framåt kommer löneökningen troligen inte att inträffa omedelbart utan först efter viss tid. 23. a) Om produktiviteten sjunker blir det mindre lönsamt för företagen att producera. De börjar därför säga upp delar av personalen, vilket är liktydigt med minskad efterfrågan på arbetskraft. Utbudet av arbetskraft påverkas däremot inte. reallön Arbetsutbud Arbetsefterfrågan 0 Arbetsefterfrågan 1 sysselsättning c) När efterfrågan på arbetskraft minskar, minskar också sysselsättningen (vilket är helt naturligt när företagen säger upp människor). Dessutom är reallönerna lägre i det nya jämviktsläget. Eftersom löner är trögrörliga och i allmänhet är fastställda i avtal som sträcker sig en viss tid framåt kommer lönesänkningen troligen inte att inträffa omedelbart utan först efter viss tid. I normalfallet tar det ganska lång tid för löner att sjunka. Effekten på arbetsmarknaden av ökad efterfrågan på arbetskraft och minskad efterfrågan på arbetskraft är därför delvis asymmetrisk. Det går i normalfallet betydligt snabbare för lönerna att stiga till en ny, högre nivå än vad det tar för lönerna att sjunka till en ny, lägre nivå. 24. Man bör undvika att dra några långtgående slutsatser enbart på grundval av dessa siffror. Man kan resonera på åtminstone tre sätt: 1) BNP har stigit. Det bör betyda att konjunkturen har blivit bättre, vilket i så fall borde betyda att den konjunkturella arbetslösheten har sjunkit. Om den konjunkturella arbetslösheten sjunker och den totala arbetslösheten har stigit från 4,0 till 4,5 procent, så borde det innebära att den strukturella arbetslösheten har stigit. 2) Vi vet inte om det bara är faktisk BNP som har ökat eller om även potentiell BNP har ökat. Om det är potentiell BNP som har ökat,. Kan vi inte säga något om den konjunkturella arbetslösheten och vi kan i så fall inte heller säga något om den strukturella arbetslösheten. 3) Vi vet inte om det är nominell BNP eller real BNP som har stigit. Om det är nominell BNP kan hela ökningen bero på prisökningar och då kan vi inte säga något om den konjunkturella arbetslösheten och följaktligen inte heller om den strukturella arbetslösheten. 24