Sven Lindblom 1

Relevanta dokument
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

SAM vid uthyrning av

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Kränkande särbehandling

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Kränkande särbehandling och trakasserier

Körschema för OSA-utbildningen

Allmänna reflektioner

AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Hög risk: Arbetsmiljö. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Gräsåkers förskola

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA

Frågorna i Västra Götalandsregionens medarbetarenkät 2017

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Riktlinjer. Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Dokumenttyp Riktlinje

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG 15 KS/2017:162

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Verktygslådan SMART. Årlig utredning

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Maj 2017

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Rutin. Rutin för kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. Vad säger lagen? HaV:s ståndpunkt

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Årlig utredning. Verktygslådan SMART RAPPORT

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Transkript:

2016-05-02 Sven Lindblom 1

Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt arbetsmiljöarbete Kunskaper Mål Arbetsbelastning Följande upphävs AFS 1980:14 psykiska sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1990:18 omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1993:17 kränkande särbehandling i arbetslivet Arbetstid 2016-05-02 Sven Lindblom 2

1 Syfte Främja god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Organisatoriska arbetsmiljön är hur arbetet ordnas, styrs kommuniceras och hur beslut fattas Sociala arbetsmiljön är hur vi samspelar med och påverkas av de personer som finns omkring oss. Hit räknas även digitala forum. Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är tätt sammanlänkande 2016-05-02 Sven Lindblom 3

2 Tillämpningsområde OSA reglerar vad som är centralt för att förebygga ohälsa och olycksfall och främja en god arbetsmiljö Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete talar sedan om hur man ska gå tillväga 2016-05-02 Sven Lindblom 4

3 Till vem föreskrifterna riktar sig Alla arbetsgivare omfattas av reglerna Alla arbetstagare som har ett anställningsförhållande omfattas av reglerna Uthyrda och inhyrda arbetstagare omfattas av reglerna Praktikanter och lärlingar omfattas av reglerna Föreskriften om OSA är inte anpassade för dem som genomgår utbildning. Däremot gäller AML och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete för dessa. 2016-05-02 Sven Lindblom 5

4 Definitioner Följande begrepp definieras i dessa föreskrifter Krav i arbetet upprepade ansträngningar Kränkande särbehandling handlingar som leder till ohälsa och utanförskap Ohälsosam arbetsbelastning - kraven överskrider resurserna mer än tillfälligt Organisatorisk arbetsmiljö villkor och förutsättningar för arbetet Resurser för arbetet som bidrar till att uppnå mål eller hantera krav i arbetet Social arbetsmiljö förutsättningar för det sociala samspelet, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor 2016-05-02 Sven Lindblom 6

5 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Likt allt annat i arbetsmiljön ska de organisatoriska och sociala faktorerna hanteras i SAM Undersökning Kontroll Arbetsförhållanden Riskbedömning Kunskaper Mål Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling Åtgärder 2016-05-02 Sven Lindblom 7

6 Kunskap Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har följande kunskaper Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Det räcker inte med generella kunskaper, utan varje arbetsplats har särskilda organisatoriska och sociala förutsättningar som kräver anpassning av kunskapen. Specifik kunskap för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Specifik kunskap för att hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Kräver befogenheter hos chefen. Ge även skyddsombud kunskap 2016-05-02 Sven Lindblom 8

7 Mål Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka. Målen ska dokumenteras om det är >10 arbetstagare Det ska finnas en arbetsmljöpolicy, nu också mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Frågor att ställa Hur har vi det nu? (organisatoriskt och socialt) Hur vill vi att det ska vara (när?) Hur når vi dit? Är det förankrat? 2016-05-02 Sven Lindblom 9

9 Arbetsbelastning Arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelats arbetstagaren ska inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven. Olika krav Vad ska göras Hur mycket (kvantitet) Hur bra (kvalitet) När det ska göras, när det ska vara klart Finns det oklarheter, så ska det lösas. Otydlighet kan påverka den sociala arbetsmiljön och leda till konflikter 2016-05-02 Sven Lindblom 10

Arbetsbelastning forts.. Vilka krav ställs i arbetet och vilka resurser finns det. Resurser får inte bli ett hinder. Är de i balans? Finns det möjlighet till återhämtning? Finns det sätt att rapportera om och fånga upp signaler om ohälsosam arbetsbelastning? 2016-05-02 Sven Lindblom 11

10 Arbetsinnehåll Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren känner till 1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra 2. Vilket resultat som ska uppnås med arbetet 3. Hur arbetet ska utföras 4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist 5. Vem de kan vända sig till för hjälp och stöd 2016-05-02 Sven Lindblom 12

11 Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbets-uppgifter/situationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa Kollegialt stöd såsom möten för reflektion är en bra grund. Det kan behövas annat, utifrån hur arbetet ser ut eller den specifika situationen. Utsett inte någon oerfaren eller som saknar kunskap för denna situationen. Även erfarna med rätt kunskap och kompetens kan behöva stöd. Detta kan kompletteras med AFS 1993:2 regler om hot och våld. Påtaglig risk för våld, ej ensamarbete AFS 1982:3 ensamarbete. Starkt psykiskt påfrestande arbete som utförs ensamt ska eftersträvas att arbetstagaren kan få direktkontakt med arbetskamrater. AFS 1999:7 första hjälpen vid krisstöd 2016-05-02 Sven Lindblom 13

12 Arbetstid Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Arbetstider som kan medföra risker för ohälsa Skiftarbete Nattarbete Delade arbetspass Stor omfattning av övertidsarbete Långa arbetspass Arbete på olika tider och platser med förväntning att ständigt vara nåbar. 2016-05-02 Sven Lindblom 14

13 Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska motverka att kränkande särbehandling uppstår. Kränka- att genom ord eller handling förnedra någon eller några Särbehandla- annorlunda behandlad än andra på ett obegripligt och orättvist sätt. Risk att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap Systematiska kränkningar under längre tid utan att kunna försvara sig- mobbning Sexuella trakasserier och olika former av diskriminering ingår. Diskrimineringslagen 2008:567 Kränkande särbehandling kan också ske via sociala medier 2016-05-02 Sven Lindblom 15

14 Kränkande särbehandling Vem ska man säga till? Personen ska ha kunskap och snabbt ta emot info. Vem pratar man med om den som kränker är närmsta chef? Alternativ Vad händer med det jag berättar? Vem får informationen och vad händer. Vilken hjälp kan den utsatte få? Professionellt ex FHV, konsult, HR 2016-05-02 Sven Lindblom 16

Tecken som kan tyda på brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning. Olyckor, olyckstillbud och avvikelser Övertidsarbete, tar med arbetet hem, jobbar över raster eller luncher Hög arbetsintensitet/arbetstempo Signaler om att det är svårt att hinna med Konflikter, samarbetssvårigheter Bristande motivation, nedstämdhet, irritation Värk, sömnbesvär, trötthet, mag-tarmbesvär Försämrad koncentrationsförmåga, ökad glömska, svårare att komma igång 2016-05-02 Sven Lindblom 17