Konjunkturrapport Oktober 2012

Konjunkturrapport Oktober 2012

Konjunkturrapport publicerad 10/2012

1 Konjunkturrapport oktober 2012 Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport sammanställs två gånger per år. Rapporten bygger dels egeninsamlade uppgifter från förtroendevalda men också material från Konjunkturinstitutet, Riksbanken m fl. Den behandlar det allmänna läget i t näringsliv berör även förbundets löneprognoser samt arbetsmarknaden för ingenjörer. Rapporten är indelat i tre avsnitt. Det första behandlar hur olika aktörer i Sverige ser konjunkturtrender i Världen, Europa (eurozonen) Sverige. Källorna som materialet bygger är rapporter meddelanden från Sveriges Riksbank, Konjunkturinstitutet, Swedbank, SEB, Nordea, Svenskt Näringsliv Teknikföretagen. Andra avsnittet berör arbetsmarknadsläget materialet bygger förbundets egna register samt AEA, Saco, SCB, Arbetsförmedlingen Monster Employment Index. Det tredje avsnittet bygger en enkät ställd till förtroendevalda i september 2012 redovisar hur de olika akademikerföreningarna bedömer stämningen konjunkturläget inom sina respektive områden.

2 Konjunkturläget Världen Världsekonomin som helhet bedöms fortsätta att växa i relativt god takt. Värden kring fyra procent mellan 2012-2014 förefaller vara någon form av genomsnittlig bedömning. Oljepriset å sin sida har stigit den senaste tiden väntas vara högre under denna period jämfört med vad som tidigare förväntades. Detta dämpar sannolikt tillväxten något framöver samtidigt som även andra tecknen tyder en bredare avmattning i världsekonomin. Globalt sjönk produktionstakten i tillverkningsindustrin för tredje månaden i rad i augusti, nedgången var enligt Svenskt Näringsliv den snabbaste tre år. Att Kinas tillväxt kommer att minska har sedan länge förutstts av flera bedömare. Priserna industriella råvaror, som tidigare hållits uppe av Kinas snabba expansion, har därför också fallit under en längre period. Även värdet av importen till Kina har utvecklats allt svagare under året i augusti föll den med nästan tre procentenheter. En förklaring som ges är att hushållens konsumtion inte ökar lika mycket längre. Den kinesiska detaljhandelsförsäljningen ökade med 13 procent årsbasis i augusti i år. För två år sedan var ökningen 25 procent. Även en i övriga tillväxtekonomier visar tecken att mattas av, något även om den är fortsatt bättre än i de mer utvecklade länderna. Vid tidigare avmattningar i ekonomin är det vanligt att politiker centralbanker skapar olika former av stimulansprogram. Denna gång är dock utrymmet för denna typ av ekonomisk politik mer begränsat. Hög inflation i flera tillväxtländer budgetproblem i flera av länderna i euroområdet minskar handlingsutrymmet. Europeiska centralbankens insatser mildrar konsekvenserna av lågkonjunkturen, men löser inte de underliggande spänningarna i eurosamarbetet. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin fortsätter, om än relativt långsamt. Hushållens konsumtion ökar bostadsmarknaden stärks. Även förutsättningarna för en inhemskt driven tillväxt i USA förbättras. Federal Reserv har också meddelat att man avser att införa en rad kvalitativa lättnader men det politiska läget i USA gör det osäkert om dessa är möjliga att implementera. Europa/Euroekonomierna Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen tillväxten väntas bli svag den närmaste tiden. Läget de finansiella marknaderna har däremot förbättrats något. Statsräntorna för de skuldtyngda länderna i Europa alltjämt är höga men ECB signalerat beredskap att vidta åtgärder om problemen i de skuldtyngda länderna förvärras. Sveriges Riksbank bedömer att den europeiska skuldkrisen kommer att hanteras så att oron osäkerheten gradvis avtar under 2013. Då förtroendet de finansiella marknaderna bland hushåll företag successivt förbättras ökar tillväxten i euroområdet omvärlden. Stora delar av världen bedriver också en expansiv penningpolitik vilket bidrar också till den globala återhämtningen. Den realekonomiska en i euroområdet fortsätter att präglas av skuldkrisen till exempel Riksbankens prognos är i linje med vad man tidigare prognostiserat. Det är framför allt en i södra Europa som hämmar tillväxten i euroområdet, i exempelvis Spanien Italien faller BNP. Hittills har en i Tyskland varit mer motståndskraftig men flera av såväl Riksbankens som Konjunkturinstitutets indikatorer för tredje kvartalet tyder en svagare. Sammantaget bedöms tillväxten i euroområdet bli svagt negativ 2012 något positiv 2013. Därefter blir tillväxten gradvis högre. I förhållande till det svaga konjunkturläget väntas inflationen i euroområdet vara hög under 2012. Detta beror bland annat att importpriserna stiger när euron försvagas att höjningar av administrativa priser momssatser bidrar till en högre inflation. Det underliggande kostnadstrycket väntas dock vara lågt under de närmaste åren penningpolitiken bedöms därmed förbli mycket expansiv under hela prognosperioden.

3 Sverige Tillväxten i den a ekonomin var utifrån såväl Konjunkturinstitutets som Riksbankens bedömning oväntat stark under första halvåret i år. Till följd av den svaga en i framför allt euroområdet väntas dock tillväxten i Sverige dämpas det närmaste året samtidigt som arbetsmarknaden utvecklas svagt. I takt med att en i omvärlden blir starkare under nästa år bedöms konjunkturen stärkas vilket innebär högre tillväxt ökad sysselsättning. Riksbanken bedömer att den snabba tillväxten under det första halvåret i år inte blir inflationsdrivande då den tillväxten i den a ekonomin väntas bli förhållandevis svag det närmaste året. Detta särskilt då den relativt höga BNP-tillväxten har gått hand i hand med en oväntat hög produktivitetstillväxt. Detta tillsammans med en förstärkning av kronan innebär ett lägre kostnadstryck en lägre inflation än vad som bedömdes så sent som i juli. Kronförstärkningen var stark under sommaren. Under hösten har kronan försvagats något men är fortfarande starkare mot euron än under det senaste decenniet. Om denna trend kvarstår kommer kronan att fortsätta visa styrka till med stärkas ytterligare. Det dämpar dock exporten, samtidigt som importen stimuleras. Riksbankens företagsundersökning i september visar också att många a företag ser framför sig en svagare konjunktur. Det är framför allt tillverkningsindustrin byggföretagen som är pessimistiska om framtiden. Inom byggindustrin råder dock för närvarande relativt hög aktivitet orderstocken är stor även om konjunkturen för byggindustrin försämrades betydligt under sommaren. Såväl orderingång som byggproduktion sysselsättning har minskat de senaste månaderna. Byggföretagen är pessimistiska inför de närmast kommande månaderna räknar med fortsatt minskad aktivitet samt ytterligare prissänkningar. Exportföretagen anser att efterfrågan från den europeiska marknaden är fortsatt svag. Dessa företag tycker också att konkurrensen blivit hårdare sedan kronan stärktes under sommaren. Konjunkturinstitutets indikator för tillverkningsindustrin backade en enhet i september jämfört med månaden innan indikatorn ligger nu sex enheter under det historiska genomsnittet. Ordertillströmningen från exportmarknaden var oförändrad, medan orderingången från hemmamarknaden fortsatte att minska. Produktionsvolymen var oförändrad samtidigt som sysselsättningen minskade. Då många länder åläggs hårda besparingskrav för att få ta del av lån från Europeiska centralbanken reduceras tillväxten BNP minskar i Euroområdet i år växer endast marginellt nästa år vilket dämpar exporten från Sverige ytterligare. Sjunkande export stigande import leder till att utrikeshandelsbidraget blir negativt således dämpar tillväxten. Krävande besparingar runt om i Europa i kombination med en starkare krona leder till att exporten pressas från två håll. Den expansiva finanspolitiken med bland annat offentliga investeringar sänkt bolagsskatt tillsammans med en mer expansiv penningpolitik i form av sänkta räntor leder till att efterfrågan hålls uppe i den inhemska delen av ekonomin. Någon särskilt stark tillväxt är det dock inte tal om. Arbetslösheten stiger sannolikt svagt nästa år, vilket gör hushållen försiktiga. Sparandet fortsätter att vara högt bromsar därigenom en starkare konsumtionstillväxt. Kronförstärkningen gynnar flera av de importerande företagen inom exempelvis handeln. Inom handeln är konjunkturläget bättre men även de företagen märker av en avvaktande hållning bland kunderna. Liksom tidigare är det dock stora skillnader mellan de olika erna. Livsmedelshandeln har utvecklats klart starkast, medan handel med motorfordon redovisar minskad försäljning. Inför de närmast kommande månaderna är optimismen störst inom livsmedelshandel specialiserad butikshandel. Dessa er räknar med en taglig försäljningsökning, medan handel med motorfordon förutser en i stort sett oförändrad försäljningsvolym. Reporäntan väntas vara kvar nuvarande nivå fram till mitten av nästa år. I takt med att konjunkturen förbättras inflationstrycket stiger höjs räntan gradvis. Riksbankens lägre räntebana bidrar till att KPIF-inflationen stiger till ca två procent att resursutnyttjandet normaliseras under prognosperioden. Den dämpade efterfrågan tillsammans med den starkare kronan som sänker importpriserna medför att inflationstakten räntorna, givet att inget allvarligare sker med den europeiska respektive amerikanska skuldkrisen, stannar låga nivåer 2013 inte börjar stiga förrän 2014. Generellt sett har företagen ökat antalet anställda något under de senaste månaderna. Men flera av dem planerar nedskärningar inom den närmaste tiden eftersom de anser att personalstyrkan är för stor givet efterfrågan produktionen. Industrin räknar med ytterligare personalnedskärningar oförändrad produktionsvolym de närmast kommande månaderna.

4 Swedbanks barometerindikator i början av oktober backade en dryg enhet i september vilket indikerar att tillväxten i ekonomi för närvarande är svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet bidrog såväl tillverkningsindustri som bygg- anläggningsverksamhet samt privata tjänstenäringar negativt under september. Endast detaljhandeln bidrog positivt. Arbetsmarknadsläget Arbetslöshet Andelen medlemmar med ersättning från AEA (Akademikernas a-kassa) har i stort sett varit oförändrad under det senaste dryga året. I augusti 2012 var andelen 0,9 procent, vilket motsvarade c:a 900 medlemmar. I diagrammet nedan åskådliggörs en sedan hösten 2008 framåt för såväl Sveriges Ingenjörer som för övriga medlemmar i AEA. Andel medlemmar med ersättning från AEA: Sveriges Ingenjörer samt AEA exkl. Sveriges Ingenjörer 2,0% Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% Sveriges Ingenjörer AEA exkl. Sveriges Ingenjörer 0,0% Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Andelen medlemmar i program/arbete med stöd 1 har förändrats litet de senaste två åren, låg i augusti 0,8 procent (835 medlemmar). De flesta befann sig i jobb- sgarantin (46 procent) eller nystartjobb (32 procent). 1 Anmärkning: I Arbetsförmedlingens uppgifter över den totala arbetslösheten ingår personer i program med aktivitetsstöd (utöver öppet arbetslösa). Här innefattas dock även medlemmar i arbete med stöd nystartjobb.

5 Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram Per tertial aug 2008 - aug 2012 2,5% Källa: AEA Andel i program Andel ersättningsfall 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Totalt 1,7 procent av medlemmarna deltog i program eller fick ersättning från AEA i augusti 2012. Andelarna är dock betydligt högre bland de äldre. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram Augusti 2012 per åldersgrupp 5,0% Källa: AEA 4,5% 4,0% 3,5% Prog Ers 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-65 Som framgår av diagrammet nedan är även skillnaderna mellan länen stora, vad avser både ersättningsfall medlemmar i program.

6 Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram Augusti 2012 per län 4,0% Källa: AEA 3,5% 3,0% 2,5% Prog Ers 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utsikterna till jobb Arbetsförmedlingen rapporterade i augusti att varslen om uppsägning har rört sig svagt upt, medan antalet lediga platser bara förändrats obetydligt de senaste månaderna. I tillverkningsindustrin totalt berördes c:a 1200 personer av varsel (1000 i augusti förra året). Inom (delmängden) verkstadsindustrin var de berörda dock fortfarande färre (386 mot 567). Efter en topp i början 2012, har antalet lediga arbeten inom Teknik /Data i Arbetsförmedlingens platsbank 2 i början av oktober 2012 fallit tillbaka nivån vid samma tidpunkt förra hösten. Ytterligare en indikator förändringen i utbudet av lediga jobb ges av Monster Employment Index (MEI) 3, som baseras en månatlig sammanställning av antalet platsannonser online. Bilden nedan, där index för yrken inom respektive Teknik samtidigt ställts mot andelen ersättningsfall i AEA, uppvisar en snarlik den i platsbanken. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt Monster Employment Index Teknik (jobbindex över nätannonser) 500 450 400 350 300 250 200 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata; Monster Worldwide Sweden 2,0% 1,5% 1,0% 150 Teknik MEI 0,5% 100 MEI 50 Andel AEA 0 0,0% Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 2 Platsbankens marknadsandel varierar över tid är större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Antalet platser inom data utgör därför i skiftande grad en underskattning, samtidigt som de å andra sidan inte alltid riktar sig till högskoleutbildade. 3 http://info.monster.se/press/info3.aspx

7 I slutet av juni publicerade Arbetsförmedlingen den halvårsvis återkommande publikationen Var finns jobben?, där efterfrågan ett års sikt (våren 2013) för närmare tvåhundra yrken redovisas i form av ett bristindex en femgradig skala 4. Vad gäller datasektorn hävdade Arbetsförmedlingen då (som tidigare) att rekryteringsproblemen generellt kommer att öka 5-10 års sikt till följd av låga utbildningsvolymer stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörer. Arbetsmarknaden sikt förväntades därmed bli god eller mycket god för flertalet yrken. I diagrammet visas bedömningen till våren 2013 för ingenjörsyrken, tillsammans med den för hösten 2012 som gjordes för ett halvår sedan. Bristindex ingenjörsyrken (enligt bedömning ett år före angiven tidpunkt) Källa: Arbetsförmedlingen 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 CI, gruv metallurgi CI, bygg anläggning CI, elkraft CI, elektronik tele VVS-ingenjör Byggnadsing. -er CI, maskin Maskining. -er Eling. -er Ing. er elektronik, tele Ing. er gruv, metallurgi Lantmätare GIS-ingenjörer CI, kemi Laboratorieing. Bedömning tom vår 2013 Bedömning tom höst 2012 Konkurrensen om jobben blir: Mycket stor Stor Balans Liten Mycket liten Listan innefattar nu även civilingenjörsyrken inom gruv metallurgi, som direkt seglade upp en andraplats. Detta är dock en av de i särklass minsta redovisade ingenjörsgrupperna. Genomslaget den samlade ingenjörsarbetsmarknaden blir därför litet. 4 Index baseras intervjuer av arbetsgivare lokala förmedlingskontor, ekonomiska mässiga bedömningar av Arbetsförmedlingens analysavdelning, samt en viktning mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun.

8 Enkät till förtroendevalda I följande avsnitt redovisas resultatet från enkäten till förtroendevalda i september 2012. Enkäten skickades till samtliga ordföranden med e-postadress företag inom privat arbetsmarknadssektor (550 st.). Svarsfrekvensen för undersökningen blev 69 procent. De tillfrågade ombads göra en bedömning av stämning konjunkturläge, dvs. de behövde inte samla in specifika fakta för att svara enkäten. Resultatet från enkäten redovisas totalt samt uppdelat industri- respektive tjänsteområdet (bilaga 1). Avtalsområden med tio eller fler svarande akademikerföreningar redovisas separat. De tillfrågade representerar föreningar av mycket olika storlek med avseende antal medlemmar. I sammanställningen har ingen hänsyn tagits till föreningens storlek. Akademikerföreningarnas syn det ekonomiska läget Det ekonomiska läget ute företagen har försämrats sedan föregående mätning. Det är nu 77 procent som svarar att den ekonomiska situationen är god eller tillfredställande. Det är en lägre andel som svarar att det ekonomiska läget är gott nu jämfört med mätningen som gjordes i september, vid denna mätning är den andelen 31 procent medan den i februari var 43 procent. Differensen mellan andelen som svarar god respektive dålig har minskat ganska kraftigt från 31 till 9 enheter sedan mätningen i februari. 100% 90% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2, 2012:1 2012:2 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget det företag där du är förtroendevald? Mycket dålig Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig 80% 70% 60% 50% Ganska dålig Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande 40% Ganska god 30% 20% 10% Mycket god God God God God God God 0% 2009* 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 * Annan svarsskala Uppdelat industri respektive är det relativt stora skillnader. Inom tjänsteen är det ekonomiska läget bättre jämfört med industrin men båda områdena visar en nedgång. Andelen som svarar att det ekonomiska läget är gott inom tjänsteen är 45 procent medan den inom industrin är 24 procent. Differensen mellan andelen som svarar god respektive dålig har minskat från 46 till 30 enheter för tjänsteen sedan mätningen i februari. Motsvarande tal för industrin har minskat från 24 till -3 enheter. Sett per sområde är det liksom föregående mätning fortfarande en hög andel inom området Svensk Teknik Design som anger att situationen är god, 65 procent. Inom sområdena Stål- Metallförbundet samt papper är det en högre andel som svarar att situationen är dålig (50 respektive 30 procent).

9 En ny fråga i enkäten i februari var om har likviditetsproblem i dagsläget. I februari uppgav fem procent att har problem med likvida medel. I denna mätning har andelen ökat till sju procent. Andelen är något högre inom tjänsteen jämfört med industrin (8 respektive 6 procent). Det är ganska många som uppger att det inte vet om har likviditetsproblem eller inte (11 procent). Utvecklingen det kommande halvåret 65 procent tror att det ekonomiska läget kommer vara oförändrat det kommande halvåret. Andelen som tror att det kommer bli bättre är 11 procent medan andelen som tror att det ekonomiska läget kommer bli sämre är 20 procent. Differensen mellan andelen som svarar bättre respektive sämre är nu -9 enheter vilket kan jämföras med mätningen i februari då den var noll. Av de företag som svarar att den ekonomiska situationen i dagsläget är dålig svarar hela 77 procent att de tror att den närmaste framtiden kommer vara oförändrad eller sämre. Av de som anser att det ekonomiska dagsläget är tillfredställande svarar 24 procent att det kommer bli sämre det kommande halvåret. 100% 90% 80% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2,2012:1 2012:2 Hur tror du den ekonomiska situationen för ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Vet ej Sämre Vet ej Vet ej Vet ej Vet ej Vet ej Vet ej Sämre Sämre Sämre Sämre Sämre Sämre 70% 60% 50% 40% Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad 30% 20% 10% 0% Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 Synen det kommande halvåret är något ljusare inom området jämfört med industrin. Differensen mellan svarsalternativen bättre sämre är noll enheter för tjänstesektorn medan den är minus 13 enheter för industrin. Inom sområdet Almega Telekom finns en hög andel som tror att närmaste framtiden ekonomiskt sett kommer att bli bättre (23 procent), utgångsläget för detta sområde är dock något sämre än genomsnittet. Det sområde där det är en högre andel som tror att den närmaste framtiden kommer bli sämre är Stål- Metallförbundet (38 procent) men även de andra sområdena inom industrin har en relativt hög andel som tror att den närmaste framtiden kommer att bli sämre.

10 Arbetsbörda förändring av antal anställda Knappt hälften av de tillfrågade anser att arbetsbördan för tjänstemännen är för stor i dagsläget vilket är en nedgång jämfört med mätningen i februari. Andelen som anser att arbetsbördan för tjänstemännen är för stor är betydligt högre inom industrin jämfört med tjänsteen. På 35 procent av företagen har antalet anställda tjänstemän ökat under första halvåret 2012. Andelen som anger att antalet anställda tjänstemän har ökat är något högre inom tjänsteen. Ett sområde där en högre andel svarar att personalstyrkan har ökat är Svensk Teknik Design. På 23 procent 5 av företagen har det förekommit varsel av personal grund av arbetsbrist under första halvåret 2012 vilket är betydligt högre jämfört med mätningen i februari då den var 13 procent. Studeras enbart tjänstemannagruppen är det 19 procent som anger att det förekommit varsel under första halvåret 2012. Andelen som anger att varslat tjänstemän är högre inom tjänsteen jämfört med industrin (22 respektive 19 procent). 26 procent 1 av de tillfrågade uppger att deras företag har sagt upp personal grund av arbetsbrist under första halvåret 2012, vilket är en högre andel jämfört med den senaste mätningen. Andelen som svarar att det har sagts upp tjänstemän under första halvåret 2012 är högre inom tjänsteen jämfört med industrin (27 respektive 22 procent). 100% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2,2012:1 2012:2 Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist ert företag under det senaste halvåret? 90% 80% Nej 70% 60% 50% Nej Nej Nej Nej Nej Nej 40% 30% 20% 10% 0% Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1* 2012:2* *Tjänstemän arbetare 5 Denna uppgift har tagits fram genom att se totala antalet som svarat ja för antingen tjänstemän eller arbetare alternativt ja både tjänstemän arbetare.

11 Akademikerbrist? En fråga som var med i enkäten för ett år sedan var om företagen hade brist akademiker. Då svarade hela 73 procent att det deras företag var brist akademiker. I denna mätning svarade 58 procent ja samma fråga. 53 procent svarar att håller eller planerar att rekrytera fler akademiker, vid mätningen för ett år sedan var den andelen 66 procent. Av de som anser att det är brist akademiker anger hela 92 procent att det behövs fler ingenjörer. En annan grupp är data systemvetare där 33 procent uppger att det finns en brist. Bristen ingenjörer är störst inom industrin. Det är också inom industrin som arbetsbördan i högre grad är för stor. Det är däremot en högre andel inom tjänsteen som svarar att håller eller planerar att rekrytera fler akademiker. 64 procent anger att det är svårt för att hitta rätt kompetens Den vanligaste orsaken till att fler akademiker behövs är att har vakanta då personal har slutat men det är även många som anger att behöver kompetensuppgradering/ skraft. På företag där den ekonomiska situationen är god är det något vanligare att man behöver rekrytera akademiker grund av att expanderar. Löneprognoser 2012 Sveriges Ingenjörers löneprognoser skapas i januari varje år uppdateras vid behov under året. Prognoserna avser lönenivån i september dvs. mättidpunkten för löneenkäten. Prognoserna för 2012 baseras 2011 års lönestatistik förväntade löneökningar för 2012. Till prognoserna används, förutom lönestatistiken, omvärldens bedömningar av en arbetsmarknaden den allmänna konjunkturen för år 2012. Bedömningar om en från den egna organisationen vägs också in i prognoserna. Löneökningstalen för 2012 som fastställdes i början av året som ligger till grund för våra löneprognoser ligger fast. Löneökningstalen för 2012 ligger ungefär samma nivå som utfallet för 2011. Prognoser för den närmaste framtiden som andra bedömare gjort samt vår egen konjunkturbarometer visar att utsikterna för den närmaste framtiden är osäker. Effekten av en konjunkturnedgång lönestatistiken 2012 blir troligtvis måttlig eftersom statistiken avser lönenivån i september.

12 Bilaga 1 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget det företag där du är förtroendevald? Totalt Industri Tjänster Stål- God 31 % 24 % 45 % 21 % 65 % 33 % 50 % 28 % 10 % 21 % 21 % Tillfredsställande 46 % 49 % 40 % 51 % 31 % 50 % 50 % 49 % 60 % 29 % 51 % Dålig 22 % 27 % 14 % 26 % 4 % 17 % 0 % 21 % 30 % 50 % 28 % Vet ej 1 % 0 % 1 % 3 % 0 % 0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 0 % Antal 382 241 125 39 26 12 12 47 20 24 118 Hur tror du den ekonomiska situationen för ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Teknik Stål- metall- arbetsgivarna förbundet Bättre 11 % 10 % 14 % 23 % 12 % 33 % 8 % 15 % 5 % 4 % 11 % Oförändrad 65 % 63 % 67 % 53 % 77 % 58 % 83 % 57 % 70 % 46 % 64 % Sämre 20 % 23 % 14 % 20 % 12 % 0 % 8 % 23 % 25 % 38 % 22 % Vet ej 4 % 4 % 4 % 5 % 0 % 8 % 0 % 4 % 0 % 13 % 3 % Antal 382 241 125 40 26 12 12 47 20 24 118 Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Tjänstemän Stål- För stor 47 % 55 % 31 % 20 % 35 % 33 % 67 % 70 % 70 % 42 % 51 % Lagom 49 % 43 % 60 % 75 % 54 % 42 % 33 % 28 % 30 % 54 % 47 % För liten 3 % 2 % 6 % 3 % 8 % 17 % 0 % 2 % 0 % 4 % 3 % Vet ej 1 % 0 % 4 % 3 % 4 % 8 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 382 240 126 40 26 12 12 46 20 24 118

13 Arbetare Stål- För stor 17 % 20 % 11 % 3 % 8 % 33 % 9 % 30 % 35 % 21 % 13 % Lagom 30 % 37 % 13 % 11 % 4 % 0 % 27 % 37 % 45 % 33 % 36 % För liten 7 % 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 29 % 14 % Vet ej 12 % 16 % 3 % 3 % 0 % 8 % 9 % 16 % 15 % 8 % 18 % 35 % 17 % 73 % 84 % 88 % 58 % 55 % 16 % 5 % 8 % 19 % Antal 365 230 122 37 25 12 11 43 20 24 112 Hur har antalet anställda under första halvåret 2012 förändrats? Tjänstemän Stål- Ökat 35 % 34 % 37 % 33 % 62 % 33 % 33 % 39 % 20 % 33 % 34 % 39 % 40 % 37 % 35 % 27 % 25 % 25 % 30 % 45 % 42 % 46 % Minskat 25 % 25 % 25 % 33 % 8 % 42 % 42 % 28 % 35 % 25 % 19 % Vet ej 1 % 1 % 1 % 0 % 4 % 0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 1 % Oförändrat 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 382 240 126 40 26 12 12 46 20 24 118 Arbetare Total Industri Tjänster Stål- Ökat 13 % 16 % 7 % 0 % 4 % 30 % 0 % 27 % 0 % 25 % 14 % 29 % 34 % 16 % 9 % 9 % 10 % 40 % 27 % 50 % 38 % 32 % Minskat 14 % 20 % 4 % 9 % 0 % 0 % 10 % 15 % 39 % 21 % 19 % Vet ej 10 % 14 % 3 % 0 % 0 % 10 % 10 % 10 % 6 % 8 % 18 % Oförändrat 33 % 16 % 70 % 81 % 87 % 50 % 40 % 22 % 6 % 8 % 17 % Antal 339 219 108 32 23 10 10 41 18 24 108

14 Har det förekommit varsel av personal pga. arbetsbrist ert företag under första halvåret 2012? Tjänstemän Stål- Ja 19 % 19 % 22 % 35 % 12 % 8 % 25 % 19 % 20 % 25 % 17 % Nej 81 % 81 % 78 % 65 % 88 % 92 % 75 % 81 % 80 % 75 % 83 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 382 240 126 40 26 12 12 47 20 24 117 Arbetare Stål- Ja 10 % 13 % 4 % 8 % 4 % 0 % 8 % 9 % 21 % 8 % 14 % Nej 55 % 69 % 25 % 11 % 12 % 42 % 42 % 74 % 79 % 83 % 67 % 35 % 17 % 71 % 81 % 84 % 58 % 50 % 17 % 0 % 8 % 19 % Antal 370 235 122 37 25 12 12 46 19 24 114 Har det förekommit uppsägning av personal pga. arbetsbrist ert företag under första halvåret 2012? Tjänstemän Stål- Ja 23 % 22 % 27 % 35 % 19 % 8 % 25 % 17 % 25 % 25 % 22 % Nej 77 % 78 % 73 % 65 % 81 % 92 % 75 % 83 % 75 % 75 % 78 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 382 240 126 40 26 12 12 47 20 24 117

15 Arbetare Stål- Ja 8 % 11 % 4 % 8 % 4 % 0 % 0 % 7 % 16 % 13 % 12 % Nej 57 % 72 % 25 % 11 % 8 % 42 % 50 % 76 % 84 % 79 % 68 % 35 % 18 % 71 % 81 % 88 % 58 % 50 % 17 % 0 % 8 % 20 % Antal 367 232 121 37 24 12 12 46 19 24 111 Har likviditetsproblem i dagsläget? Stål- Ja 7 % 6 % 8 % 10 % 0 % 8 % 0 % 0 % 15 % 0 % 7 % Nej 82 % 84 % 80 % 73 % 84 % 83 % 100 % 87 % 75 % 88 % 83 % Vet ej 11 % 11 % 12 % 18 % 16 % 8 % 0 % 13 % 10 % 13 % 10 % Antal 377 237 124 40 25 12 12 46 20 24 115 Anser du att det i dagsläget är brist akademiker? Stål- Ja 58 % 64 % 52 % 48 % 72 % 50 % 50 % 57 % 60 % 67 % 69 % Nej 36 % 33 % 40 % 45 % 24 % 50 % 50 % 39 % 30 % 29 % 29 % Vet ej 5 % 3 % 8 % 8 % 4 % 0 % 0 % 4 % 10 % 4 % 3 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 377 237 124 40 25 12 12 46 20 24 115

16 Övriga tjänstemän? Stål- Ja 34 % 39 % 24 % 23 % 25 % 33 % 33 % 47 % 50 % 33 % 39 % Nej 55 % 52 % 59 % 58 % 50 % 58 % 58 % 40 % 45 % 58 % 54 % Vet ej 10 % 9 % 12 % 10 % 21 % 8 % 8 % 13 % 5 % 8 % 8 % 1 % 0 % 4 % 10 % 4 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 374 235 123 40 24 12 12 45 20 24 114 Arbetare? Stål- Ja 12 % 14 % 6 % 3 % 4 % 9 % 0 % 26 % 25 % 4 % 10 % Nej 37 % 48 % 17 % 15 % 8 % 18 % 30 % 30 % 60 % 67 % 49 % Vet ej 15 % 21 % 5 % 0 % 4 % 9 % 20 % 26 % 10 % 21 % 22 % 35 % 17 % 72 % 83 % 83 % 64 % 50 % 17 % 5 % 8 % 19 % Antal 370 232 122 40 24 11 10 46 20 24 112 Inom vilken eller vilka akademikergrupper anser du att det är brist personal? Stål- 92 % 98 % 80 % 79 % 100 % 100 % 100 % 96 % 100 % 100 % 99 % 10 % 10 % 9 % 0 % 6 % 0 % 0 % 15 % 8 % 6 % 10 % Jurister 4 % 1 % 11 % 0 % 6 % 0 % 17 % 0 % 0 % 0 % 1 % Data/ systemve tare Ingenjörer Ekonomer Naturvetare 33 % 27 % 46 % 79 % 17 % 50 % 17 % 15 % 42 % 25 % 32 % 19 % 20 % 18 % 0 % 44 % 33 % 33 % 46 % 0 % 19 % 11 % Andra: 9 % 8 % 12 % 0 % 0 % 17 % 0 % 8 % 17 % 6 % 6 % Antal 220 151 65 19 18 6 6 26 12 16 79

17 Vilken eller vilka är orsakerna till att fler akademiker behövs? & Kemigruppen papper & Stål- Företaget har vakanta pga. att personal har slutat Företaget expanderar Kompetensuppgradering/ skraft 56 % 59 % 49 % 47 % 56 % 50 % 100 % 50 % 50 % 75 % 56 % 35 % 30 % 48 % 47 % 78 % 50 % 17 % 27 % 8 % 31 % 37 % 50 % 50 % 46 % 37 % 28 % 50 % 67 % 58 % 42 % 44 % 46 % Annat: 19 % 20 % 17 % 11 % 17 % 0 % 17 % 15 % 33 % 19 % 22 % Antal 219 151 65 19 18 6 6 26 12 16 79 Pågår eller planerar att rekrytera fler. akademiker? Stål- Ja 53 % 51 % 60 % 68 % 84 % 58 % 58 % 41 % 35 % 50 % 54 % Nej 36 % 41 % 24 % 20 % 8 % 8 % 33 % 52 % 50 % 46 % 37 % Vet ej 11 % 8 % 16 % 13 % 8 % 33 % 8 % 7 % 15 % 4 % 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 375 237 123 40 25 12 12 46 20 24 115 Övriga tjänstemän? Total Industri Tjänster a vtal Skogsindustriern a papper & Stål- Teknikarbetsgivar na Ja 32 % 29 % 36 % 38 % 38 % 45 % 25 % 29 % 33 % 17 % 29 % Nej 48 % 52 % 38 % 36 % 29 % 27 % 67 % 49 % 56 % 70 % 50 % Vet ej 19 % 19 % 22 % 15 % 29 % 27 % 8 % 22 % 11 % 13 % 20 % 1 % 0 % 4 % 10 % 4 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 366 231 120 39 24 11 12 45 18 23 113

18 Arbetare? & Kemigru ppen Stål- Ja 10 % 12 % 5 % 0 % 4 % 8 % 10 % 20 % 12 % 13 % 9 % Nej 36 % 47 % 12 % 11 % 4 % 8 % 30 % 35 % 76 % 67 % 45 % Vet ej 19 % 25 % 10 % 3 % 8 % 25 % 10 % 28 % 12 % 13 % 27 % 35 % 17 % 73 % 87 % 83 % 58 % 50 % 17 % 0 % 8 % 18 % Antal 362 227 121 38 24 12 10 46 17 24 110 Inom vilken eller vilka akademikergrupper går eller planeras rekrytering av personal? Stål- metall- förbundet Ingenjörer Ekonomer 86 % 93 % 73 % 63 % 100 % 86 % 100 % 74 % 100 % 100 % 98 % 17 % 16 % 19 % 7 % 5 % 0 % 29 % 21 % 14 % 25 % 11 % Jurister 6 % 2 % 12 % 4 % 5 % 0 % 0 % 0 % 0 % 8 % 2 % Data/ systemvetare Naturvetare 29 % 19 % 45 % 78 % 14 % 14 % 14 % 5 % 0 % 25 % 27 % 17 % 17 % 18 % 0 % 43 % 29 % 29 % 47 % 0 % 8 % 8 % Andra: 15 % 12 % 20 % 11 % 10 % 29 % 14 % 16 % 29 % 0 % 10 % Antal 197 120 74 27 21 7 7 19 7 12 62 Har problem/svårt att rekrytera rätt kompetens? Stål- Ja 64 % 66 % 65 % 68 % 70 % 67 % 71 % 42 % 83 % 40 % 80 % Nej 19 % 17 % 21 % 20 % 5 % 33 % 14 % 26 % 0 % 20 % 11 % Vet ej 16 % 17 % 14 % 12 % 25 % 0 % 14 % 32 % 17 % 40 % 9 % Antal 177 107 66 25 20 6 7 19 6 10 54

Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel 08 613 80 00, Fax 08 769 71 02, info@sverigesingenjorer.se www.sverigesingenjorer.se