Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt och kan Leda till långvarigt lidande Kroniska smärttillstånd är den vanligaste kroniska sjukdomen Men verkar vara svårdiagnostiserade Och svårbehandlande
Behandling av långvarig smärta Varför behandla långvarig smärta? långvariga smärtor är mycket vanliga stort lidande för de drabbade belastande för sjukvården stora samhälleliga kostnader
ELS-A våren 2008 Psyk. välbefinnande 55 82 Social funktion 45 90 Vitalitet 22 70 Smärtpatient Allmän hälsa 40 73 Normal population Smärta 20 72 Fysisk funktion 30 88 0 20 40 60 80 100 Källa: R Garshasbi
En tredjedel av alla personer med långtidssjukskrivning och förtidspension har diagnoser i gruppen rörelseapparatens sjukdomar
Diagnosfördelning pågående sjukfall juni 2008 137.000 st i riket (procent) 40,0 35,0 30,0 29,8 27,2 25,0 20,0 Kvinnor Män Totalt 15,0 10,0 7,7 5,0 0,0 Psykiska sjukdomar Rörelseorganen Skador och förgiftningar Saknas/okänd 7,1 6,1 5,0 Tumörer Cirkulationsorganen Nervsystemet och sinnesorganen 4,3 Symptom 3,2 Övriga diagnoskapitel 2,5 Graviditetskomplikationer 1,9 Matsmältningsorganen 1,7 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 1,3 1,1 1,1 Andningsorganen Endokrina systemet och ämnesomsättningen Sune Hemmingsson 2009-01-12
Diagnosfördelning nybeviljade sjukersättningar 2008 i procent ( nationellt) 40,0 35,0 33,6 30,0 29,2 25,0 20,0 15,0 10,0 8,0 6,8 6,4 5,0 4,1 3,5 2,0 1,6 1,6 1,3 1,1 0,9 0,0 Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala Skador o förgiftningar Nervsystemet och sinnesorgan Cirkulationsorganen Saknas Tumörer Övrigt Endokrina sjukdomar Symtom Andningsorganen Matsmältningsorganen Faktorer av betydelse för hälsotillståndet
Akut smärta Smärtsam kronisk sjukdom Kronisk smärta som sjukdom -farmakologisk behandling - -fysioterapi -patientutbildning+kognitiva och beteendemässiga interventioner
Långvarig smärta är så mycket mer än bara nociception stress ensamhet nedstämdhet missbruk inaktivitet nedsatt självtillit oro/rädsla
Farmaka räcker sällan som enda behandling vid långvariga smärttillstånd
Patienten tankar är dysfunktionella Smärtan har förstört mitt liv Smärtan hindar alla aktiviteter- Allt jag gör leder till mer smärta Om jag anstränger mig hoppar ryggen ur led
Katastroftankar återkommer ständigt Det måste vara en allvarlig Sjukdom eftersom det inte går över Min granne hade ont i ryggen och det var cancer I tidningen stod att det tagit sex år av smärta innan man hittade cancer n
- detta leder till känslor av frustration och rädsla som leder till ett passivt beteende ;undvikandebeteende och inaktivitet
Styrka Fysisk inaktiv Uthålli ghet Konditi on
Smärtrehabilitering Att arbeta med smärttillståndets följderfunktionsnedsättningen När en aktivitetsbegränsning inträder talar man om ett smärtrelaterat beteende oavsett smärtdiagnos
Rehabiliteringens syfte Att ha en aktiv roll i utformandet av sin egen vardag Prova nya aktiviteter, hitta tillbaka till gamla intressen Öka kunskapen om kroppens resurser och begränsningar Höja den fysiska funktionsnivån Öka känslan av kontroll
Rehabiliteringens syfte Att ge upp lösningar som inte fungerar Att hitta långsiktiga lösningar Att öka villigheten att ha smärta och se det som ett val Att beteenden styrs av värderingar, inte av smärtan
Multimodal smärtrehabilitering -utbildning -farmakoterapi -fysisk aktivering -social aktivering -gradvis öka patientens egenansvar och inflytande
Hopp Allians fysisk träning kunskap farmaka KBT/ACT
Rehabilitering är väl dåligt utvärderad Vanans makt i vården Brist på evidens
RESULTAT??
Multimodal smärtrehabilitering med KBT-inslag ger ökad livskvalité och fysisk förmåga, minskad smärtupplevelse och sjukskrivning Evidensgrad 1 SBU 2006
Sammanfattning Utgå från en biopsykosocial helhetsmodell! Långvarig smärta kan ofta inte botas men man kan uppnå en minskning av smärtan och ett bättre liv genom rehabilitering! Multimodal rehabilitering är effektivt (stark vetenskaplig evidens)!sbu 2006
Förhindra akut smärta från att bli en kronisk funktionsnedsättning Identifiera riskpatienterna Behandla med metoder som påverkar riskfaktorerna Behandla inom 3 månader
Screeninginstrument FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Steven Linton, 1999 Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro www.orebroll.se/ymk
Identifiera röda och gula flaggor
Utred röda flaggor initialt
Identifiera gula flaggor tidigt
Identifiera gula flaggor Psykosociala faktorer som förhindrar rehabilitering Kognitioner; Katastroftänkande,frisk före arbetsåtergång Emotioner; oro,nedstämdhet,ångest Beteenden; passiv, undvikande SBU Ont i rygg och nacke 2000
Långvarig smärta Patienterna vill; Ha en förklaring Vill bli lyssnade på Tagna på allvar
På mottagningen Patienten Ångest,oro Vaksamhet Rädsla-undvikande Läkare Rädsla för att göra fel för patientens reaktion Professionell behandling Selektivt lyssnande Feltolkning Oklart budskap Dubbla budskap
Förslag till handläggning Fråga efter patientens farhågor Undersök och förklara orsak till besvären Resonera om hanteringsstrategier (smärtlindring och aktivitet) SBU: Akut rygg- och nacksmärta frågor och svar
Personer med långvarig smärta eller som löper risk att utveckla långvarig smärta skall bemötas med evidensbaserad medicin Helst så tidigt som möjligt