Handbok i projektplanering

Handbok i projektplanering

Innehåll Handbok i projektplanering 3 Förkortningar 4 Mänskliga rättigheter i fokus 5 Forum Syds resultatmodell för utvecklingsprojekt 13 Projektplanering: från idé till projekt 14 Analys: Att lägga grunden till ett rättighetsbaserat projekt 16 Exempel: Problemträd 21 Formulering av mål 23 Planering för aktiviteter och resurser 26 Resultatuppföljning och lärdomar 30 Riskbedömning 35 APPENDIX 1 38

Handbok i projektplanering Inledning denna handbok tar upp nyckelaspekter i planeringen av ett rättighetsbaserat projekt. Materialet grundar sig i Forum Syds långa erfarenhet av att stötta civilsamhällesorganisationer med deras projekt runt om i världen. vår förhoppning är att handboken ska vara användbar för de organisationer som letar efter ett lättförståeligt material där både teori och praktiska exempel ingår som även stöttar er organisation att finna ert egna sätt att arbeta rättighetsbaserat. vi som skrivit denna handbok vill tacka våra kollegor och samarbetspartners för deras värdefulla kommentarer, erfarenheter och diskussioner som handboken vuxit fram ifrån. Text: Lana Willebrand och Lisa Tistedt, projekthandläggare på Forum Syd. Layout: Martina Andersson Fotograf: Christoffer Hjalmarsson. Mars 2015 Forum Syd Katarinavägen 20 Box 15407 SE-104 65 Stockholm Sweden tel: +46(0)8 506 370 00 fax: +46(0)8 506 370 99 www.forumsyd.org 3

Förkortningar SvEO: Förkortning för Svensk Enskild Organisation som syftar på svenska ideella föreningar, stiftelser och diasporaorganisationer som arbetar för ideella ändamål och som verkar för demokratisk utveckling och för alla människors frihet och lika värde, kvinnor som män. SvEO måste ha huvudkontoret i Sverige, och dess stadgar eller stiftelseurkund ska ange vilken aktivitet organisationen bedriver och det sätt på vilket styrelsen eller ledningen väljs. SvEO måste vara registrerade i Sverige och måste vara en egen organisation. LEO: Förkortning för Lokal Enskild Organisation som syftar på en lokal partnerorganisation som uppfyller den lokala lagstiftningen i det land där den har sitt säte eller är registrerad. 4

Mänskliga rättigheter i fokus forum syd ger ekonomiskt stöd till organisationer i civilsamhället som verkar för att alla ska ha tillgång till mänskliga rättigheter. Denna förändring uppnås genom att arbeta rättighetsbaserat i projekt och program. Rättighetsbaserat arbete (RBA) bygger på Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och relaterade konventioner. RBA används av ett stort antal utvecklingsaktörer, från FN till små lokala organisationer. Det finns en stor mängd med referensmaterial om RBA om ni skulle vilja fördjupa era kunskaper. I denna handbok har vi listat de viktigaste aspekterna av RBA som vi tror kommer vara användbara för er projektplanering. Vi hoppas att det kan väcka diskussioner inom er organisation om hur ni tolkar och arbetar rättighetsbaserat i er kontext. Om ni är nya inom denna typ av arbete och känner att det är svårt att ta in alla aspekter på en gång, kan ni fokusera på de sju frågorna nedan, och sedan besvara dem för er själva. Vi föreslår att ni som redan arbetar rättighetsbaserat använder denna lista som en referens för att stämma av att ingenting utelämnas i planeringen. Bidrar ert projekt till att öka tillgången till mänskliga rättigheter? Forum Syd anser att fattigdom har strukturella orsaker grundade i ojämn fördelning av makt, resurser och säkerhet. Fattigdom handlar också om att förvägras rättigheter, att utsättas för diskriminering och att inte kunna påverka sitt eget liv. Vi använder RBA som det mest effektiva verktyget för att bekämpa strukturella orsaker till fattigdom och på så sätt nå långsiktig förändring. Att arbeta rättighetsbaserat är nära knutet till demokratiarbete. Det demokratiska systemets hörnstenar är jämställdhet, delaktighet, ansvarsutkrävande och transparens. Demokrati som statsskick bygger på tydligt utformade åtaganden 5

från staten att respektera, skydda och infria alla mänskliga rättigheter: både politiska rättigheter och friheter och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När dessa hörnstenar saknas eller tas bort (exempelvis i repressiva regimer) begränsas demokratin till dess formella uttryck (allmänna val), och människors möjlighet att påverka sin livssituation begränsas (samma konsekvens som fattigdom leder till). Det innebär också att man förvägrar människor deras värdighet och tillgång till mänskliga rättigheter. I en sådan situation är ofta minoriteter och vissa grupper i samhället särskilt utsatta. Detta är anledningen till att Forum Syd anser att främjande av mänskliga rättigheter är ett sätt att åstadkomma både minskning av fattigdomen och stärkta demokratiska system. Det är inte möjligt att ta itu med alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i ett projekt som är begränsat i tid och resurser. Förändringsarbetet måste göras i steg och utformas efter lokala förutsättningar. Ett projekts målformulering ska återspegla projektets utgångspunkt i en eller flera specifika mänskliga rättigheter. Hur tolkar ni relationen mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare i ert projekt? Det räcker inte med att hänvisa till en mänsklig rättighet som exempelvis rätten till utbildning 6

för att ett projekt ska vara rättighetsbaserat. Det är viktigt att förstå relationen mellan de som har denna rättighet och de som har ansvar för att säkerställa att rättigheten förverkligas för denna grupp. Dessa två grupper av aktörer kallas rättighetsinnehavare och ansvarsbärare. När man arbetar med staten som huvudsaklig ansvarsbärare är det viktigt att komma ihåg att principen om rättighetsinnehavare inte är begränsad endast till medborgare. Grupper såsom migranter, flyktingar, inhemska minoriteter som saknar formellt medborgarskap är också rättighetsinnehavare gentemot vilka staten har förpliktelser. Staten är den huvudsakliga ansvarsbäraren, enligt det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Staten på varje nivå, från lokal, regional till nationell, har den formella makten och det formella ansvaret att förändra strukturer och institutioner som står i konflikt med statens plikt att säkerställa befolkningens tillgång till mänskliga rättigheter. Staten har också ansvar att verka för en förändring av befintliga attityder, traditioner och kulturella normer som inte är förenliga med de mänskliga rättigheterna. Ansvaret att respektera andras mänskliga rättigheter och att samarbeta med staten i dess ansträngningar att förverkliga mänskliga rättigheter gäller även icke-statliga aktörer. Det gäller exempelvis globala organisationer, massmedier, skolsystem, föräldrar (inom ramen för barnkonventionen), religiösa ledare/andra informella maktstrukturer. Det är inte alla stater som har ratificerat samtliga konventioner om mänskliga rättigheter. Dessutom är den nationella lagstiftningen ofta i konflikt med regelverket för de mänskliga rättigheterna. Det kan vara så att staten aktivt försvårar möjligheten att ta del av vissa rättigheter: exempelvis är det olagligt att vara homosexuell i många länder trots att konventionerna säkerställer individen rätten att bestämma över den egna sexualiteten. Att arbeta rättighetsbaserat innebär att synliggöra dessa konflikter och ojämlika situationer och att söka konstruktiva relationer mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare för att finna en lösning. När ni identifierar projektets viktigaste målgrupper, tänk på att ni kan möta motstånd både bland rättighetsinnehavare och ansvarsbärare, och ni kan hitta stöd bland båda dessa grupper. Hur tar ni hänsyn till den bredare kontexten medan ni planerar den förändring ni vill uppnå? Rättighetsbaserat arbete betyder att ni förstår och kan kartlägga hur makt, möjligheter och resurser fördelas i ett samhälle för att välja strategiska grupper till projektet. Vem har makten och skyldighet att förändra situationen för rättighetsinnehavare så att deras behov uppfylls i ett längre perspektiv? På vilket sätt stöds dessa behov i de relevanta konventionerna om mänskliga rättigheter? Vilka möjligheter har rättighetsinnehavare att kräva sina rättigheter, individuellt eller som en del av civilsamhället? Vilken kapacitet har ansvarsbärarna att möta dessa krav och uppfylla sina åtaganden? Den här typen av frågor hjälper er att identifiera de formella och informella aktörerna som genom sitt beteende kan påverka maktförhållandena mellan ansvarsbärare och rättighetsinnehavare. Om lokala ansvarsbärare och civilsamhället är svaga, till exempel i ett postkonflikt land, kan ett rättighetsbaserat projekt inkludera vissa grundläggande tjänster, som vatten och livsmedel. Fokus ska dock ligga på att förbereda relevanta aktörer att ta sitt ansvar i framtiden. Det handlar även om hur dessa tjänster levereras, exempelvis genom att säkerställa att rättighetsinnehavarna deltar aktivt och påverkar utvecklingen. 7

Har ni definierat er egen organisations roll som aktör i civilsamhället? Civilsamhället har många olika roller som det kan spela gentemot rättighetsinnehavare och ansvarsbärare. Civilsamhället består av mängder av grupper, nätverk och organisationer som har olika relationer till de rättighetsinnehavare som de arbetar med. Civilsamhället i vissa länder har möjligheten att agera och påverka beslutsfattandet, och de erkänns av ansvarsbärarna som en partner för utveckling. Andra stater eller internationella aktörer begränsar utrymmet för deltagande i civilsamhället och dess möjligheter att påverka utvecklingen med utgångspunk i de mänskliga rättigheterna. Svenska organisationer som är verksamma inom internationellt utvecklingsarbete måste definiera sin egen roll och uppgift i relation till sin lokala partner och det lokala samhället. Hur ser dessa relationer ut för er organisation? Har ni hittat lokala eller internationella partner som kan hjälpa er i ert arbete? Vad behöver ni utveckla i er organisation för att fortsätta vara en relevant och effektiv förändringsaktör? Civilsamhällets organisationer tolkar ibland sin koppling till mänskliga rättigheter genom att ta över statens ansvar att tillhandahålla sociala tjänster till en marginaliserad grupp. Detta kan på kort sikt minska effekten av en kränkning av en specifik mänsklig rättighet (exempelvis rätten till rent vatten eller rätten till utbildning). Men det innebär att de långsiktiga relationerna mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare fortsätter att vara obalanserade. Rättighetsinnehavarna kommer även i fortsättningen att sakna möjligheten att kräva sina rättigheter på egen hand, och ansvarsbäraren upprätthåller dysfunktionella strukturer och institutioner. Ett potentiellt ekonomiskt beroende för tillhandahållande av en social tjänst från internationella bidragsgivare undergräver ytterligare både det lokala civilsamhället och staten eftersom de blir mer ansvariga gentemot externa aktörer än gentemot de egna medborgarna. Är er relation till rättighetsinnehavarna tydlig och klar? Rättighetsbaserat arbete syftar till att öka människors kapacitet att kräva sina rättigheter. Detta utförs av rättighetsinnehavarna själva eller av en grupp/organisation i civilsamhället som har fått ett mandat från målgruppen att kämpa för deras rättigheter. Deltagande, transparens och antidiskriminering är den röda tråden i alla rättighetsbaserade projekt. Det är viktigt att visa att ert projekt har en tydlig koppling till rättighetsinnehavarna, även om ni har valt att arbeta med andra förändringsaktörer: ansvarsbärare eller civilsamhället. Projektets planering, uppföljning och utvärdering är de tillfällen då ni bör återkoppla till rättighetsinnehavarna. Följer er egen organisation principerna för deltagande, transparens och antidiskriminering internt? Har ni stämt av att era mål och strategier tar jämställdhet i beaktande? Det är välkänt att kvinnor som grupp i högre utsträckning än män förvägras eller har begränsad tillgång till maktpositioner, resurser och säkerhet. Det är därför det inte finns något annat sätt att minska fattigdomen och att stärka demokratin än att säkerställa att jämställdhet inte bara är tomma ord utan en naturlig del i allt vi tänker och gör. För att uppnå detta måste männen vara lika engagerade i förändringen som kvinnorna. Jämställdhet utifrån ett människorättsperspektiv säkerställer att flickor och pojkar samt kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter, ansvar och makt att påverka sina egna liv. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv (gender mainstreaming) i projektet betyder enkelt uttryckt att alla projektets delar har utformats med hänsyn till både kvinnors och mäns situation. För att kunna göra detta behöver ni som planerar projektet ha en god kännedom om målgrupperna och kontexten. 8

Om projektets mål inte har formulerats med hänsyn till en analys som inkluderar maktrelationer mellan kvinnor och män kan det i värsta fall leda till att projektet gör den lokala situationen värre än den var före projektet. Jämställdhet och mångfald Världens kvinnor och män är förstås inte homogena grupper. Diskriminering mot bakgrund av kön interagerar med andra sociala kategorier såsom sexuell läggning, ålder, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, klass, funktionshinder och religion. Alla kvinnor och män är del av mer än en social grupp samtidigt, och de kan på så sätt uppleva förtryck och förmåner samtidigt och i olika utsträckning. En kvinna med en funktionsnedsättning har troligtvis inte samma erfarenheter och möjligheter som en kvinna utan funktionshinder. Integrerar ni ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingen av den egna organisationen? Har exempelvis kvinnor och män samma tillgång till beslutsfattande inom ledande organ (årsmöten, styrelser eller arbetsgrupper etc.)? Har ni en åtgärdsplan för förbättring och uppföljning? Att integrera ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för att säkerställa att projektet är relevant. Men om ni vill bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män måste ni också sätta upp särskilda mål. Om ni inte sätter upp mål kan det leda till att frågor kring jämställdhet blir dolda och att aktiviteter kopplat till detta blir mer som sidospår. Har er organisation tillräcklig kapacitet att analysera den egna organisationens brister och styrkor för att kunna sätta upp ett relevant jämställdhetsmål? Har ni planerat arbetet med hänsyn till hållbar användning av naturresurser? Konsekvenserna av klimatförändringat och icke hållbart nyttjande av naturresurser stärker den ojämna maktbalansen mellan kvinnor och män. I de flesta länder har kvinnor lägre representation i de maktstrukturer där beslut fattas om kontrollen över naturresurser. Från ett människorättsperspektiv är det omöjligt att främja en hållbar utveckling i ett samhälle utan att medvetet fokusera på hanteringen av och tillgången till naturresurser. Civilsamhället är en viktig aktör när det handlar om att utkräva ansvar för vilka beslut och regelverk som finns med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurserna. Men inom er organisation har ni också ansvar för att era utvecklingsprojekt inte efterlämnar ett orimligt stort ekologiskt fotavtryck. Diskuterar er organisation den utveckling och de utmaningar som den möter i samband med klimatförändringar och icke hållbart nyttjande av naturresurser? Har ni en strategi för hur ni kan bidra? Har ni tillräcklig kapacitet för att kunna arbeta mot ett mer hållbart nyttjande av naturresurser inom projektområdet? Forum Syd instämmer med definitionen av hållbar utveckling i Riodeklarationen från 1992 som går ut på att mänsklig utveckling i vilken användning av naturresurser syftar till att uppfylla mänskliga behov och samtidigt bevara miljön så att dessa behov kan uppfyllas både nu och av framtida generationer. Hållbart nyttjande av naturresurser inkluderar även en långsiktig social, ekonomisk, miljömässig och även kulturellt hållbar användning. Ditt projekt är en del av Forum Syds resultatmodell Forum Syd är en ideell, religiöst och politiskt obunden paraplyorganisation. Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra. Denna vision är en beskrivning av en perfekt värld, hur vi önskar att världen såg ut. Vi delar denna vision eller liknande visioner med många likasinnade organisationer. När människor använder och utvecklar demokratin fördelas de gemensamma resurserna mer rättvist och fattigdomen minskar. Detta sker världen över 9

när människor går samman för att hävda sina rättigheter och ta makten att förändra sina liv. Därför arbetar Forum Syd för människors organisering och ett starkt civilt samhälle. Vi stöder civilsamhället i nästan 70 länder genom att genomföra våra egna program och genom att stödja partnerskapsprojekt mellan lokala organisationer och deras svenska motparter, inklusive svenska diasporaorganisationer. Via Forum Syds landkontor samarbetar vi direkt med det lokala civilsamhället, både som partner i gemensamma program och genom att finansiera utvecklingsprojekt. Forum Syd samlar berättelser om förändring från projekten i alla dessa länder och rapporterar tillbaka till de svenska skattebetalarna: de är den största aktören som vi ansvarar inför. Genom Forum Syds resultatmodell kommer det som era projekt uppnår att bli en del av denna större berättelse om förändring i världen. Forum Syd utvecklade en modell för att analysera resultat (se separat sida). Vi anser att resultatet av ett utvecklingsprojekt är en förändring. Modellen visar vilka förändringar som har skett inom varje aktörsgrupp. Vi drar den gula pilen genom hela bilden för att visa att vi är övertygade om att vi kommer ett steg närmare visionen när människor mobiliserar och organiserar sig i ett starkt, representativt och legitimt civilsamhälle. Vi förstår att förändring i strukturer som står i vägen för allas 10

tillgång till de mänskliga rättigheterna först kräver förändring i attityder och beteende som upprätthåller dessa ojämlika strukturer. Resultatmodellen är inte en exakt vetenskap, men det är ett bra verktyg för att förstå och lära sig vad som händer när organisationer genomför sina aktiviteter. Vi visar er vår modell med förhoppningen att inspirera er organisation att ställa sig frågan: Uppnår vi en förändring genom vårt arbete? Vad var det som fick förändringen att ske? Varför skedde inte en förändring? Måste vi ompröva vårt tillvägagångssätt? Kan vi nå längre? Oavsett vilken slutsats ni drar, kan modellen hjälpa er att sätta upp realistiska mål för projektet. Och i slutet av projektperioden kan den vara till hjälp för att tydliggöra och beskriva vilka förändringar projektet har åstadkommit. Kan vi göra allt detta, då bidrar vi till ett hållbart samhälle där människor har makt att förändra sina liv. 11

12

Forum Syds resultatmodell för utvecklingsprojekt UTFALL directly linked to the activities FÖRÄNDRING i relationer, attityder, beteende, arbetssätt som kan härledas till projektets aktiviteter FÖRÄNDRING i strukturer och processer som projektet bidrar till. Dessa kräver oftast samverkan av olika aktörer och faktorer Rättighetsinnehavare marginaliserade människor som lever i fattigdom Gällande frågor som rör rättigheter, civilsamhälle, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Attityder /syn på sig själva som innehavare av rättigheter, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Förändrat beteende / ökad kapacitet att hävda sina rättigheter; förändrat beteende, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Ökat kvantitativa/ kvalitativa deltagandet i demokratiska processer, beslut och ansvarsutkrävande mekanismer (t.ex. valdelatagande) Resurser och aktiviteter Lokal samarbetspartner Lokalt civilsamhälle Civilsamhällsorganisationer, nätverk, löst organiserade grupper Gällande frågor som rör rättigheter, civilsamhälle, jämställdhet och miljö/ klimat Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Förutsättningar för ett effektivt rättighetsbaserat arbete har skapats Stärkt Interndemokrati och arbetssätt Stärkt Tematisk/strategisk kapacitet (för att agera i sakfrågor, påverka, övervaka, nå ut med budskapet, ge upphov till nya lagar) Ökad Administrativ kapacitet Ökat Nätverkande/nya arenor Ökad organiseringsgrad hos målgruppen/ökat antal medlemmar i CSO Ökat målgruppens inflytande i civilsamhälle Ökad legitimitet och representativitet av CSO/nätverk Ökat kvantitativa/ kvalitativa deltagandet i demokratiska processer, beslut och ansvarsutkrävande mekanismer (inkl. accountability) Forum Syds övergripande mål Ansvarsbärare Staten, lokala beslutsfattare Andra aktörer civil befolkning, media, företag, trossamfund, skolväsendet, sjukvård Gällande frågor som rör jämställdhet, miljö/klimat, rättighetsinnehavarnas tillgång till rättigheter Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Attityder/värderingar i frågor som rör jämställdhet, miljö/klimat, påverkar målgruppens tillgång till rättigheter Praxis /beteende i frågor som rör rättigheter, jämställdhet och/eller miljö/klimat Tolkning av lagar Tillämpning av lagar Förändring i lagstiftning Reformprocesser och formella strukturer möjliggör demokratiskt deltagande (inkl. accountability) 13

Projektplanering: från idé till projekt vad är det som kännetecknar ett projekt? Ett projekt är tidsbegränsat, det har specifika mål och har en budget som är skild från de utförande organisationernas allmänna budgetar. Ett projekt börjar alltid med en projektidé. Den första idén formuleras ofta som någonting som organisationerna vill göra (seminarier, fotbollsturnering, radiokampanjer, bygga en skola etc.). Det är emellertid viktigt med följande: 1. Ta ett steg tillbaka och titta på den lokala kontexten. 2. Identifiera huvudproblemet. 3. Fokusera på vad ni vill förändra i stället för att fokusera direkt på vad ni vill göra. Ett bra sätt att arbeta i projektform är att skapa ett projektteam. Projektteamet ska bestå av projektledningen från partnerorganisationerna och annan relevant personal och, om så är möjligt, representanter från målgruppen. När ett projekt ska genomföras av två (eller ibland ännu fler) partnerorganisationer är det viktigt att alla organisationer deltar i planeringsprocessen. Den metod för projektplanering som Forum Syd använder och rekommenderar bygger på Logical Framework Approach (LFA). LFA används av de flesta organisationer i civilsamhället och är ett allmänt accepterat internationellt verktyg för planering, uppföljning och utvärdering av projekt och program. Om ni är intresserade av att lära er mer om LFA rekommenderar vi Sidas publikation Logical Framework Approach (LFA) från 2003. Vi har valt att fokusera på fem delar av LFA-processen som kommer att leda er genom projektplaneringen. I denna handbok ges förklaringar till varje del och ett konkret exempel på hur de kan användas praktiskt: 14

1. Analys 2. Mål 3. Aktiviteter och resurser 4. Uppföljning och lärdomar 5. Risk 15

1. Analys: Att lägga grunden till ett rättighetsbaserat projekt som du redan läst i kapitel 1 ska alla projekt som finansieras av Forum Syd vara rättighetsbaserade. Detta sätter sin prägel på planeringen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av projektet. Viktiga principer för rättighetsbaserat arbete (RBA) som ska hållas i åtanke vid det här steget är rättighetsinnehavarnas deltagande och lokalt ägarskap till projektet. Ett projekt ska bygga på en analys av kontexten de olika aktörer som påverkas av och som kan påverka problemet de specifika problem eller situationer som projektet syftar till att förändra Analysen ska alltid vara det första steget av projektplaneringen. När ni har analyserat kontexten, aktörerna och problemet, har ni möjlighet att formulera den förändring ni vill uppnå. För att analysen ska bli verkligt användbar måste den ta hänsyn till olika gruppers perspektiv, erfarenheter, kunskaper och önskemål. Det ger en nyanserad bild av situationen. Ägna särskild uppmärksamhet åt grupper som ofta exkluderas eller som inte är vana vid att uttrycka sin åsikt. Exempel på planering av rättighetsbaserade projekt Projektidé LEO, en kenyansk ideell organisation, har nära kontakter med lokala föreningar i en region i Kenya och har förstått att det är en mycket hög andel flickor som inte fullföljer skolan (secondary school) i staden X. LEO kontaktades av Women Self-Help Group från staden X som undrade om LEO kunde göra något för att förändra situationen. Women Self-Help Group består av kvinnor som arbetar med jordbruk, och de bor i och omkring staden. Vissa av dem har barn i skolan. Andelen flickor som hoppar av skolan är hög även i de omkringliggande städerna, men den är särskilt hög i staden X. LEO och dess svenska partnerorganisation (SvEO) har tidigare arbetat med frågor som avser jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i en större stad nära staden X. För att lära sig mer om situationen och för att kunna planera ett nytt projekt har SvEO ansökt om en förstudie, vilket Forum Syd har beviljat. SvEO kommer därför att träffa LEO och Women Self-Help Group under två veckor för att genomföra en kontext-, aktörs-, och problemanalys samt för att identifiera mål, aktiviteter och resurser och därefter planera hur uppföljning och utvärdering av projektet ska göras. Lärdomar från tidigare projekt kommer också användas så mycket som möjligt vid planering av det nya projektet. Resultatet av förstudien kommer att vara en nästan helt färdig projektansökan till Forum Syd. Ni kommer att kunna följa det här exemplet genom hela kapitlet och se hur organisationerna i Kenya planerade ett projekt. Exemplet visar både arbetsprocessen (P) och en sammanfattning (S) av resultaten av varje steg P = process S = sammanfattning 16

Kontextanalys Vid planering av ett projekt är det nödvändigt att ha en tydlig bild av den kontext där det ska genomföras. Kontextanalysen hänvisar till den allmänna situationen, utmaningarna och förutsättningarna inom projektområdet exempelvis med hänsyn till den sociala, politiska, religiösa, kulturella och ekonomiska situationen. Det är viktigt att se till att ni känner till vilka lagar och rättigheter som är relevanta för projektet. Kontextanalysen ska inte vara för bred fokusera alltid på projektområdet och på de frågor ni vill arbeta med. Använd redan tillgängliga källor såsom officiell statistik, rapporter, forskning med mera, tillsammans med de egna erfarenheterna och det arbete ni eventuellt redan har gjort. Exempel: Kontextanalys Med hänsyn till projektidén har LEO samlat statistik från skolan, domstolen och polisen, forskningsrapporter från ett närliggande universitet och hade sammanträden med lokala organisationer innan projektledare från SvEO kom till regionen för att genomföra förstudien. Den första dagen gick projektledarna från SvEO och LEO samt en företrädare för Women Self-Help Group igenom materialet och började skissa på kontexten och de största utmaningarna och förutsättningarna i projektområdet. Nedan ges en kort sammanfattning av de viktigaste punkter som organisationerna ansåg vara relevanta för projektets fokus. P Tips! Sammanfatta kontext- och aktörsanalysen genom att rita en bild på ett stort papper. Det är ett sätt att visualisera hur projektområdet ser ut, vilka relationer mellan aktörer som är viktiga för projektet. Dessutom är det en rolig övning att göra tillsammans i projektteamet! Det kan finnas kontextbundna aspekter som ni till en början inte tror kommer att påverka projektet. I många områden där Forum Syd stöder projekt är alkohol och andra droger (exempelvis kat) ett stort hinder för utveckling och fattigdomsminskning. Andra sådana aspekter är hiv och aids som har förödande konsekvenser för enskilda rättighetsinnehavares liv och för samhället i stort.* * Läs mer om alkohol som ett hinder för utveckling på IOGT-NTO International Institutes webbplats. Läs mer om arbete med hiv/aids på Forum Syds webbplats. Bild 1: Ett projektteams arbetsverktyg 17

Organisationerna kartlade relevanta konventioner som berör rätten till utbildning och kvinnors rättigheter. De undersökte också vilka konventioner som Kenya har ratificerat. Dessutom kartlade de lagstiftningen med hänsyn till könsrelaterat våld och utbildning, samt vilka myndigheter som är ansvariga i regionen. De konstaterade att det finns lagstiftning till stöd för ett projekt som syftar till att få fler flickor att fullfölja skolan. Korruption är ett stort hinder för hur samhällsviktiga tjänster levereras i regionen. Hälsokliniken är bristfälligt utrustad och saknar tillräckliga resurser. De flesta människor som bor i och omkring staden X arbetar med småskaligt jordbruk och småföretagande. Jordbrukssektorn påverkas kraftigt av översvämningar och perioder av torka som är vanliga i området, och de flesta har ingen regelbunden inkomst. Enligt Women Self-Help Group och en lokal ideell organisation som arbetar med hivprevention är könsrelaterat våld och sexuellt våld utbrett, men ingenting man talar öppet om. Antalet fall av sexuellt våld och könsrelaterat våld som rapporteras till polisen är få, och ännu färre av dessa brott når domstol. Sexuella övergrepp mot unga flickor är vanliga enligt flera olika källor. Vissa fall av sexuella övergrepp mot flickor har enligt rapporten inträffat i skolan, och förövarna var en lärare och pojkar som var elever i skolan. Organisationer i det civila samhället bedömer att det könsrelaterade våldet är kopplat till hög alkoholförtäring bland män. Den lokala polisen har inte den kapacitet eller kunskap som krävs för att hantera anmälan om könsrelaterat våld och sexuellt våld. I intervjuer som LEO genomförde före förstudien visade det sig att ett stort antal flickor hoppade av skolan när de blivit gravida. Staden X har endast en gymnasieskola. Den byggdes av en internationell ideell organisation för 20 år sedan och är nu en offentlig skola. Den byggdes för att inrymma 50 elever och har nu 225 elever i lokaler med samma kapacitet (inklusive toaletterna). Den flod som används för den dagliga vattenförsörjningen har under de senaste åren både torkat ut och översvämmats på ett oförutsägbart sätt. Detta har exempelvis lett till att flickor stannar hemma från skolan under torrperioder för att hjälpa till med att hämta vatten från en brunn som ligger 4 kilometer utanför staden. Vissa flickor går sedan inte tillbaka till skolan eftersom de har förlorat så mycket tid. En stor väg leder genom staden mot den närmaste större staden som ligger 17 kilometer därifrån. Många flickor som har hoppat av skolan men även unga pojkar reser till staden för att hitta arbete. Det finns en stor pingstförsamling och ett muslimskt samfund i staden. De religiösa ledarna har ett stort inflytande på de värderingar och normer som råder i staden, och de kan vara en viktig aktör för förändring. S 18

Analys av aktörer (analys av intressenter) De berörda aktörerna som ska finnas med i er analys är de grupper eller individer som direkt eller indirekt påverkar och påverkas av problemet. Detta inkluderar partnerorganisationerna, ansvarsbärarna, rättighetsinnehavare samt övrigt civilsamhälle och andra aktörer såsom medier, religiösa samfund med mera. Nedan följer några frågor som kan vara bra att ställa i projektteamet: Vilka grupper eller individer har makten att påverka och förändra? Vilka är ansvarsbärarna? Vilka är rättighetsinnehavarna? Finns det andra organisationer i civilsamhället som arbetar med samma fråga och som eventuellt vill samarbeta? Finns det grupper eller individer som kanske är motståndare till den förändring som projektet förväntas resultera i? Här kan man ta hjälp av Forum Syds resultatmodell (se separat sida) för att säkerställa att ni har inkluderat olika typer av aktörer i analysen. Det är inte nödvändigt att i projektet inkludera samtliga identifierade aktörer som målgrupper. Gör i stället ett strategiskt urval av målgrupper mot bakgrund av de förändringar ni vill åstadkomma. Vi rekommenderar att ni delar in de identifierade aktörerna som supporters, floaters eller blockers. Supporters är de som stöder den förändring som ni vill uppnå med projektet. Floaters är de som är tveksamma eller som inte har bestämt sig för en särskild ståndpunkt. Blockers är de som motsätter sig förändringen. På detta sätt är det lättare att välja vilka grupper ni ska samarbeta med och på vilket sätt. Exempel: analys av aktörer Workshopens deltagare sammanställde en lista över alla aktörer som påverkar och som påverkas av det identifierade problemet med flickor som hoppar av skolan i staden X. De analyserade hur de olika grupperna påverkar och påverkas, och sannolikheten för att de är positiva till den förändring som projektet förväntas leda till. De delade in aktörerna i floaters, blockers eller supporters. I de flesta grupper kommer det att finnas en blandning av dessa kategorier, och deltagarna kartlade specifika individer som skulle vara relevanta att inrikta sig på i projektet. Genom att kartlägga aktörer eller intressenter kan LEO och SvEO också bedöma vem de måste tala mer med för att säkerställa att projektet har rätt fokus. Sammanfattning av identifierade aktörer: Lokal polis Lokala ansvarsbärare (kommunal nivå) Skolledning och skolpersonal Lärare Föräldrar (till barn som går och som inte går i skolan) Rättsväsendet (den närmaste domstolen i områden) Personalen vid den lokala hälsokliniken Religiösa ledare (imamer och präster) Barn i skolåldern (flickor och pojkar, inklusive barn som har hoppat av skolan) Medier (journalister som bor i staden, andra regionala och nationella medieaktörer). Organisationer i civilsamhället som arbetar i området (två Women Self- Help Groups varav den ena är aktiv, fem ungdomsgrupper som inte är särskilt aktiva, två större ideella organisationer som genomför projekt med fokus på mikrokrediter respektive förebyggande av hiv/aids). P S 19

Problemanalys Syftet med problemanalysen är att fastställa huvudproblemet och dess orsaker och konsekvenser. Problemanalysen ska alltid vara relaterad till mänskliga rättigheter. Det finns många problem och situationer då människors rättigheter inte respekteras. Det kan exempelvis handla om tillgång till hälsovård, utbildning eller yttrandefrihet. Börja med att brainstorma kring de specifika problem som ni fokuserar på inom det aktuella projektområdet. Identifiera tillsammans med de relevanta aktörerna vad som är det huvudproblem er organisation vill bidra till att förändra. Orsakerna är ett svar på frågan varför, dvs. anledningarna till att problemet finns. Orsaken till problemet är i regel en kombination av olika faktorer. Det är viktigt att titta på hur de är kopplade till varandra och att identifiera de grundläggande orsakerna. Det är också bra att koppla orsakerna till relevanta ansvarsbärare som är skyldiga att vidta åtgärder. Ett projekt genomförs med syfte att åstadkomma en förändring av ett problem eller en situation där rättigheter kränks. Det är det som Forum Syd kallar ett problem. Exempel: Problemanalys Före workshopen med problemanalys träffade LEO och Women Self-Help Group de viktigaste grupperna, och detta gav dem en djupare förståelse för situationen. Dessa grupper bestod av några flickor och pojkar, lärare vid skolan, polischefen och en sjuksköterska på den lokala hälsokliniken. Denna information var avgörande när samarbetsorganisationerna kartlade de bakomliggande orsakerna till att flickor hoppar av skolan. Den fråga de ständigt upprepade var varför? Varför hoppar flickorna av skolan? Varför upplever de osäkerhet i skolan? Varför använder inte flickorna skoltoaletterna? Varför reagerar ingen när unga män ofredar flickor på väg till skolan? Och så vidare. De såg olika kategorier av orsaker och hur det ena ledde till det andra. De kartlade också huvudproblemets konsekvenser. Efter en dags workshop hade organisationerna identifierat flera olika orsaker, vissa av dem okomplicerade och andra mycket komplexa. Med utgångspunkt från den egna förmågan och expertisen valde de ut vilka områden man skulle arbeta med. LEO förstod att de också behövde förbättra sin förmåga att påverka ansvarsbärare att genomföra en hållbar förändring i staden X. P Konsekvenserna är en beskrivning av vad problemen leder till. De stärker argumenten för att projektet är nödvändigt att genomföra. Det kan vara lite svårt att skilja orsakerna från konsekvenserna, men det är viktigt för att säkerställa att ni fokuserar på orsakerna till problemet och inte på konsekvenserna. På så sätt bidrar ni till en långsiktig förändring. Det bästa sättet att strukturera problemet, orsakerna och konsekvenserna är ett problemträd. (se nästa sida) 20