Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Relevanta dokument
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kursplanen i ämnet geografi

"Siri och ishavspiraterna"

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Kursplanen i ämnet historia

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Kursplanen i ämnet modersmål

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Kursplanen i ämnet matematik

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Koppling till läroplanen

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Information från. Information från

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Digitalisering i förskolans läroplan

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Syfte och mål med kursen

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Kursplanen i ämnet religionskunskap

2. Övergripande mål och riktlinjer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Fredsborgskolans matematik och språkprofiler.

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Kursplanen i ämnet engelska

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Övergripande planering Reviderad:

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Landskrona och världen

Plugga smart! Björn Liljeqvist

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Läroplan för förskolan

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kursplanen i ämnet bild

Transkript:

Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson

Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om och kunna göra jämförelser mellan olika platser samt utveckla kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla (geografi) Kap 3. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med andra platser och människors berättelser (historia) Kap. 3 Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med demokratiska processer och arbetssätt (samhällskunskap) Kap. 3

Att leva i närområdet, åk 3 Genom undervisningen i de tre ämnena geografi, historia och samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. (Syfte geografi Kap. 3) Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder. ( Syfte historia Kap. 3) Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. ( Syfte samhällskunskap Kap. 3)

Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper? Vad har de för inflytande över planeringen av arbetsområdet? Klassen spånar / samtalar utifrån rubriken Att leva i närområdet En mindmap växer fram på tavlan som visar vad eleverna kan. Vad vill de veta mer? Vad vill de fördjupa sig i? Samtalet fortsätter. ( Kap 1 kommunikation, inflytande, ta initiativ och ansvar. Eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap) Centralt innehåll: Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. ( geografi Kap.3) Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder ( historia Kap.3) Yrken och verksamheter i närområdet ( samhällskunskap Kap.3)

Konkretisering av målen När vi har arbetat klart med arbetsområdet ska du ha utvecklat din förmåga att samtala med dina kamrater om hur det ser ut i närområdet och vad som finns i området: Vad marken används till. Du ska även jämföra olika platser i området- vad används de till, hur ser de ut? Har de alltid sett ut så? Du ska ta reda på hur det är att bo i området och vem som bor här. Har området förändrats de senaste årenpå vilket sätt? Har de boende något inflytande över det som händer här? ( Kap 1, 2, 3) Vilka arbetsplatser finns det? Har de alltid funnits där? Du ska även rita en karta som visar hur närområdet ser ut idag.

Arbetssätt Vi utgår från läroplanens andra del 2.2 kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola *kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt *kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga * kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans

Riktlinjer Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. (Kap.2)

Introduktion av arbetsområdet: Genomgång av syfte, mål centralt innehåll och konkretisering av målen. Samtliga elever måste veta vad som krävs av dem. Närområdet delas in i smådelar som grupperna ska utforska. Vad de fokuserar på är kopplat till syfte och mål. Pratar om hur de ska få information om området. Förslag information genom att fråga människor de möter under vandringarna. Se på gamla foto, läsa böcker. Arbetsområdet pågår under fyra veckor tre halvdagar / vecka ( Kap 3)

Exempel på genomförande: Gruppen går i sitt område med alla sinnen påslagna. De måste lyfta blicken! Eleverna har äldre foto med sig och jämför förr och nu. De vandrar längs olika gator, stannar upp, tar foto och pratar om vad de ser. Husen har de kalaskläder/ arbetskläder? Känns de stängda / öppna/ nya eller gamla? Hur tänker du? Vem bor här? Se i trappuppgångar. Fråga de du möter. Vad används marken till? Finns det några arbetsplatser / verksamheter? Vilka material är hus och byggnader gjorda av? Varför? Ta fram luppen känn på väggarna. Hur känns det? Upptäck färger, former och lukter. ( Kap 1 lust, inflytande, hi-perspektiv, 4 F n)

Varje vecka sammanställer grupperna sina resultat och jämför mot målen. Är de på rätt väg? Gruppen skriver texter, ser på fotona jämför förr och nu. Vad är likt /olikt, påbörjar att rita en karta som fylls på efter varje vandring. ( Kap 2:2) Delområdet tar form. Klassen delas även in i tvärgrupper här delger eleverna varandra sina erfarenheter genom att prata, läsa varandras texter- ställa frågor och ge förslag på alternativ. ( att ge och få respons) Redovisning: Varje grupp Sätter upp sin karta över sitt delområde, visar foto / bilder från förr och nu och berättar sina erfarenheter. Helheten av området framträder. Utvärderar mot syfte och mål Lärarna dokumenterar processen. ( Kap 1, 2,3)

Formativ bedömning Processen/ eleven får hjälp i lärandet Leda framåt Vara utvecklande Vilken hjälp eleven behöver Feedback Var eleven står i förhållande till målen Öka kvaliteten mot målen

I den formativa processen Elevens självvärdering Elever ger varandra respons- tydliggör, ställer frågor, föreslår alternativ Läraren tar fram det positiva pekar på sådant som ännu ej fungerar Ett utmanande samtal- sporra

Vad bidrar man med genom att ge respons Olika erfarenheter Olika sätt att formulera sig, begrepp Olika perspektiv Vad får man möjlighet att träna? Kunskapsmässiga utmaningar Pedagogiska utmaningar Psykologiska utmaningar

Att undersöka verkligheten Söka information- fråga människor du möter / samtala konstruera, rita, skriv och förklara utifrån bilderna Gör en karta över området- rita i de olika gatustråken era en egen kamera välj din favorit bild motivera valet. Dramatisera upplevelserna från vandringen

Kopplingar till värdegrunden del 1 Att kommunicera i vid bemärkelse med bild, foto, läsa, skriva, samtala och dramatisera. Historiskt, miljö och etiskt perspektiv Förmåga till inlevelse / upplevelse Lust och skapande arbete Utveckla samhörighet i gruppen, samarbeta, ansvar, inflytande och delaktighet Olika lärstilar: visuellt, kinestetiskt, taktilt, auditivt Entreprenörskap stimulera till lust, nyfikenhet, att ta initiativ, att lära sig ta nederlag, samarbeta med andra mm Diskussionsfråga: Relevansen av kopplingar till del 1?

EU:s nyckelkompetenser 1.Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Diskussionsfråga: Vilka av dessa nyckelkompetenser ser ni i denna Lokala pedagogiska planering? Välj en av dessa och diskutera på djupet. (Källa: Europaparlamentets och rådets rekommendationer av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.)