Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:

Ansökan utvecklingsmedel PIL VT 2009 Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor: 1. Projektbeskrivning 2. Personal 3. Budget 4. Underskrifter Huvuddel + Bilaga 1-3, sparas som PDF och e-postas till Johan Lundin (som samordnar arbetet med utlysningen). Bilaga 4 skrivs ut, skrivs under och skickas till Johan Lundin, PIL-enheten, plan 3 Pedagogen. Johan kan också svara på frågor kring utlysningen och ansökan. Deadline för fullständig ansökan är 24/4 Johan Lundin E-post: johan.lundin@gu.se Telefon: 0707-191331

5. Projektansökan Projektets titel: Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Engelsk översättning av titeln: Students own IT use in higher education possibilities and consequences Huvudsökande: Namn: Mattias von Feilitzen Telefon: 031 772 6033 E-post: mattias.von.feilitzen@ituniv.se Den person som står som sökande ansvarig för projektet. Medlen söks till: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Totalt sökt belopp (inkl overhead): 490 190 kr

Projektsammanfattning svenska: Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och Internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare. Trots att man kan se att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer det här projektet att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Målen för projektet är att: studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och kommunicera och sprida erhållna kunskaper Projektet inleds med en undersökning som sedan ligger till grund för utvecklingsarbetet som bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Resultat och erfarenheter dokumenteras och sprids till andra institutioner.

Projektsammanfattning engelska: The role that IT has played in teaching and instruction in higher education has until recently been a matter decided by teachers and institutions. For many of today s students the laptop computer is an essential tool in education. Computers and the Internet are important means in retrieving and processing information, but also for producing educational materials. The increasing student-driven digitalization of higher education is to a large extent influencing lectures and other educational activities. The teacher s influence over teaching and instruction is now challenged by the vast amount of resources that technology has made available to the students. Although the students own IT use in higher education may have some negative consequences, this project s focus is on working towards making students IT into an asset in teaching and learning situations, rather than seeing it as a threat. The goals of the project are: to study and describe possibilities and consequences of students use of IT in teaching and learning situations. to develop methods to use students personal IT as a resource in higher education. to offer ideas on how to handle negative consequences to document and share gained knowledge to other institutions. The project is initiated by a study that will lead up to the action-based and experimental development work. Results and experiences will be documented and shared.

Bilaga 1 - Projektbeskrivning Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Införandet av IT i olika verksamheter har medfört nya sätt för människor att delta i dessa praktiker och därmed även nya sätt att lära. Teknologierna är här för att stanna och förnyas dessutom ständigt (Mishra & Koehler, 2006), vilket är något som verksamma lärare inom högre utbildning måste förhålla sig till. Det handlar inte enbart om att lära sig att hantera digitala verktyg i den egna undervisningen, utan att också utveckla särskilda kompetenser i att skapa goda lärandemiljöer och ha en väl utarbetad undervisningsagenda (Mishra & Koehler, 2006). En del i detta är att på ett kreativt och kritiskt sätt förhålla sig till studenternas egna digitala verktyg, som bärs med mellan hem- och studiemiljön, och som direkt påverkar undervisningssituationen och lärandemiljön inom den högre utbildningen. Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. Utanför högskole- och universitetsvärlden har IT på ett genomgripande sätt utvecklat och omformat samhället, men inom högre utbildning har IT inte förändrat verksamheterna på samma sätt eller i samma takt. Här går utvecklingen långsammare och IT är fortfarande inget naturligt arbetsredskap inom undervisning i särskilt stor utsträckning. De stora löftena kring IT som formulerades på 80-talet, har på många sätt inte infriats (Cuban, 2001). Orsaken till detta är sannolikhet en kombination av alltför stora förhoppningar på tekniken i sig, och en avsaknad av intresse och incitament för förändring (Jones & Gregor, 2006). Under år 2008 var sex av tio datorer som såldes i Sverige laptops (www.itresearch.se, 2008). Vi börjar delvis se konsekvenserna av att vi hela tiden ha tillgång till en dator, åtminstone när vi befinner oss i kontors- eller undervisningsmiljöer. Vi ser hur den bärbara datorn sakta men säkert blir en del i grundskolan inom flera så kallade 1-1 projekt, en laptop till varje student (Warschauer, 2006), och oavsett hur vi ställer oss till dessa projekt ger de en tydlig indikation på vad vi kan vänta oss från framtida studenter inom högre utbildning. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Som lärare förväntar vi oss att studenterna läser och kommentarer på nätet, svarar på e-post, och inte minst producerar texter med hjälp av datorn. Även andra teknologier utgör resurser, som t ex mobiltelefonen för att koordinera och planera studierna eller MP3-spelare för att lyssna på ljudböcker och prenumerera på podcasts från de stora universiteten.

Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Fundamentalt innebär det en förändring gällande hur studenter förhåller sig till både form och stoff, inom alla ämnen. Vi ser allt fler studenter med laptops i undervisningssalar och i grupprummen sitter studenterna samlade runt datorerna. Studenternas litteratur finns tillgänglig online och de söker inspiration och information på nätet. Satsningar från GU:s sida på teknisk infrastruktur, som till exempel det trådlösa nätverket (GUWLAN) och den gemensamma lärplattformen (GUL), uppmuntrar studenters användning av privata IT-verktyg även i den akademiska miljön. Den IT som vi som utbildare introducerar till studenterna utgör numer bara en bråkdel av den teknikanvändning som är del av deras lärande. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare, vilket påverkar lärarrollen och tvingar den enskilde läraren att utveckla egna förhållningssätt till denna maktförskjutning. Är det en positiv utveckling att studenternas egna digitala redskap kan påverka undervisningssituationen, eller ser man det som ett hot? Grovt uppdelat kan man se att denna förändring bemötts på ett mycket polariserat sätt antingen med teknisk evangelism, där datorn och nätverkande förväntas lösa alla problem eller med skepsis. Inom den mer kritiska diskursen oroar man sig för fusk, bristande koncentration, ytinlärning, men också för hur lärarens auktoritet urholkas av den konkurrens som nya kanaler innebär. I detta projekt tar vi som utgångspunkt att digitaliseringen av högre utbildning är oundviklig, den pågår redan nu. Det föreslagna projektet är ett utvecklingsprojekt och inte ett forskningsprojekt, vilket delvis innebär andra förutsättningar. Trots att vi ser att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer vi att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Med ett sådant angreppssätt vill vi uppnå att studenternas ITanvändning inte konkurrerar med undervisningen utan istället bidrar till den.

Projektet kommer att: (i) (ii) (iii) (iv) studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och, på ett attraktivt sätt, kommunicera och sprida kunskapen kring att göra studenters IT till en resurs i högre utbildning, både i verksamhetsutvecklingssyfte och som stöd i konkreta utbildningssituationer De förväntningar som eventuellt kan följa av en så ambitiös målbeskrivning som ovan behöver ställas i relation till projektets tidsram (juni 2009 juni 2010) och budget. Metoder som utvecklas bör i högsta grad betraktas som tentativa och som delar i de första, utforskande stegen inom detta område. Projektet bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Plan Projektet kommer att bestå av fyra huvudaktiviteter: initiering, undersökning, metodutveckling och testning samt kommunikation och utvärdering (se figur 1). Initieringsfas (maj - augusti 2009) Under initieringsfasen genomförs inledande möten med representanter för de inblandade utbildningarna. Vi informerar om verksamheten. De lärare som inte vill delta kan signalera detta. Vi kommer också att sprida information till studenterna om aktiviteterna. En viktig del i den denna fas är att säkerställa att projektet inte riskerar att försämra eller krångla till undervisningen för lärare och studenter. Projektet måste vara en resurs under genomförandet, inte bara fokusera ett positivt resultat. Undersökningsfas (augusti - oktober 2009) Undersökningsfasen består av två aktiviteter: insamling av videodata samt gruppintervjuer. Videoinspelningarna genomförs med fasta kameror och med handkameror under en till två veckor i undervisningssalar och i de miljöer som studenterna rör sig. Dessa inspelningar blir sedan en viktig resurs i intervjuer med lärare och studenter. Utifrån utvalda klipp så kan vi diskutera vad som händer i de olika situationerna och hur studenternas teknik skapar förutsättningar för verksamheten. Rimligtvis kommer det faktum att vi spelar in hur datorerna används inledningsvis komma att påverka studenternas aktiviteter. Det är dock troligt att lärare och studenter efter ett tag förhåller sig mer neutralt till det faktum att det de gör spelas in. Det inspelade materialet

kommer att behandlas på etiskt och juridiskt korrekt sätt, i enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2009). Figur 1: Projektplan. Utvecklingsfas (oktober 2009 - februari 2010) Utifrån de resultat som kommer fram i undersökningsfasen inleds arbetet i utvecklingsfasen. I denna fas tillämpas ett användarcentrerat och designinriktat arbetssätt, deltagande design (e.g. Ehn, 1993; Greenbaum, & Kyng, 1991). Detta innebär att lärare och studenter inte bara är deltagare i själva studiefasen utan de tillåts också ta del i designarbetet, genom workshops. Detta är också en viktig förutsättning när de utvecklade aktiviteterna och metoderna ska testas i undervisningsverksamheten. Deltagande lärare tar med sig detta ut i undervisningssalen och sätter det i bruk. Vi genomför utvärderingar och går sedan in i en ny analysfas. Denna process itereras och begränsas i praktiken bara av att vi närmar oss projektavslut. Varje iteration genererar ny kunskap som kan spridas enligt kommunikationsplanen.

Kommunikation och dokumentation (augusti 2009 - maj 2010) Projektets kommunikation kommer att ha tre huvudsakliga former: (i) uppbyggnad av en nätbaserad resurs, en WIKI, (ii) texter som utvecklar frågor kring resultatens uppskalning, (iii) dokumentation. På WIKIn samlas de paketerade resultaten från designverksamheten. En WIKI är en, vanligtvis textbaserad, webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. WIKIn blir en lämplig plattform då den öppna strukturen enkelt tillåter alla medverkande att bidra. Valet av plattform ger också en indikation på att det är en delad resurs som över tid ska växa och utvecklas. Här görs aktiviteterna, metoderna, eller applikationerna tillgängliga. Vi arbetar med scenarier för hur man som lärare kan nyttja studenters IT i verksamheten. Här presenteras också resultaten från arbetet kring skalbarhet. Frågan kring uppskalning rör hur konsekvensbeskrivningarna ser ut på utbildnings-, institutions- och universitetsnivå. Det är rimligt att tro att det som framkommer i de initiala studierna, samt i de designförslag som presenteras har andra konsekvenser när man ser det i ett större perspektiv. Med detta som utgångspunkt kommer projektet att producera texter som relaterar resultaten till lokala och gemensamma planer och strategier. Frågor som blir relevanta är: vad får den beskrivna förändringen för gemensamma och långsiktiga verksamhetskonsekvenser? Och vilka nya krav ställs på verksamheten och på lärares kompetens, i relation till högskolepedagogisk utveckling och interaktivt lärande? Aktiviteter och resultat i projektet kommer fortlöpande att dokumenteras. Detta är viktigt för genomförande av utvärdering, och för att kunna spåra och granska skeenden som i genomförandet inte är uppenbara. Forskningsöversikt Den roll som teknik spelar i utbildning har förändrats drastiskt under de senaste 40 åren, från undervisningsmaskiner till stöd för samlärande och kollaboration (för vidare diskussioner se O Shea and Self, 1984; Laurillard, 1993; Koschmann, 1996; Cuban, 1986 och 2001). I det föreslagna projektet inriktar vi oss på användningen studenters egen, mobila teknologi i undervisningssammanhang. Studier av mobil teknologi i utbildning har generellt inriktat sig på design och innovation av ny teknik (e.g. Pea & Maldonado, 2006; Sharples, 2000; Chen, Kao, Sheu & Chiang, 2002). Man har alltså inte tagit utgångspunkt i befintlig teknik. Forskningen lyfter fram kvaliteter som samarbete kring och med datorer (Roschelle & Pea, 2002). Att datorerna är mobila innebär att de kan tas med ut på studier utanför skolan för att förhöja möjligheterna till lärande vid till exempel ett museibesök (e.g. Hsi, 2002; Lonsdale et al., 2004), men projekt som fokuserar den faktiska användningen och dess konsekvenser i utbildning saknas.

Forskare som förespråkar mobilteknologi som ett pedagogiskt redskap pekar på hur lärandet följer individen genom vardagen (Sharples, 2003). Den blir ett verktyg och en symbol för ett möte mellan vardag och skola. Konsekvenserna kan dels tänkas vara positiva, då utbildning som tema rör sig utanför de institutionella gränserna, men också negativa genom att vardagslivets problem och distraktioner görs med hjälp av tekniken tillgängliga i klassrummet. Forskningen tenderar att överfokusera relationen mellan individen och den studerade tekniken för att hitta orsakssamband mellan egna designförslag och ny kunskap hos enskild student (Alavi & Leidner, 2001). Det saknas ett perspektiv där utbildning ses som en verksamhet där lärare och studenter båda är medaktörer. Den stora risken med att isolera studenten och den tekniska innovationen i sina perspektiv är att vi hamnar i fruktlösa jämförelser som går ut på att motivera teknikanvändning: We are constantly being asked to compare distance education to traditional education. But by striving to make distance education as good as face-to-face education what are we overlooking or sacrificing? (McDonald, 2002). Någon forskning kring IT:s konsekvenser för skolan som verksamhet har dock genomförts. Studier av attityder kring mobiltelefonens användning pekar på hur dessa ofta av undervisare förstås som verktyg för att fuska, eller för mobbing (Goggin, 2006). Nya former för skrivande t ex via sms eller mail, utmanar mer etablerade former, vilket bemöts med skepsis (Ling, 2004). Ständigt uppkopplade laptops i klassrummet leder till att studenter engagerar sig i parallella aktiviteter under föreläsningarna, vilket lärare ser som mer eller mindre oacceptabelt (Lindroth & Lundin, 2006). Två saker kan vara på sin plats att betona här. För det första finns det egentligen inte några studier som på ett trovärdigt sätt pekar på att studenter, eller unga, skulle ha en större eller djupare kompetens inom IT-användning än människor i allmänhet. Det finns heller inget som talar för att de skulle vara mer benägna att intressera sig för teknik (Weilenmann, 2007). För det andra är det med självklarhet så att ny teknikanvändning utmanar de etablerade normerna, inom institutionerna och mellan generationerna. Ungdomars användning av IT har andra syften och former än äldres, och detta utmanar relationen mellan generationerna, och till det omgivande samhället (Castells et al., 2007). IT blir i debatten ett verktyg för att formulera gruppers identitet. Lokal förankring Projektet genomförs på institutionen för tillämpad IT, vid IT-fakulteten. Sedan fakulteten bildades 2002 har studenterna fått hyra laptops. Att de haft tillgång till dessa har varit en förutsättning för att kunna delta i studierna vid institutionen. Sedan hösten 2008 har studenterna av olika skäl inte längre möjlighet att hyra datorer, bland annat att priset på en laptop i detaljhandeln var så lågt att det inte var motiverat att ha kvar uthyrningsverksamheten.

Borttagandet av hyrdatorerna medförde en betydligt mer heterogen teknikmiljö med konsekvenser för drift och infrastruktur, men också för hur studenterna kunde använda datorerna i utbildningsaktiviteterna. Konsekvenserna har också blivit att studenternas egen IT fått en större plats i verksamheten. I projektet väljer vi att betrakta institutionen för tillämpad IT som ett fönster mot den studentdrivna digitaliserade IT-miljö som vi förmodligen kommer att se över hela universitetet inom några år. Projektets resultat kan därmed också komma till nytta för andra institutioner och verksamheter framöver. Projektet kommer att genomföras med kurser vid något av de kandidatprogram som bedrivs vid institutionen. Här involveras lärare och studenter. Samarbeten och generell nytta Med ett brett perspektiv finns det ett stort behov av att formulera frågor och förslag på svar kring teknik som pedagogisk fråga inom hela universitetet. Det finns behov av att utveckla kunskaper kring hur studenters digitalisering av högskolan ställer nya krav på hur undervisning utformas, hur kompetensen hos den undervisande personalen bör utvecklas och hur de infrastrukturella förutsättningarna bör omformas. Det är också lämpligt att utveckla och sprida metoder för hur dessa nya förutsättningar kan göras till en resurs inom undervisning. Vid GU bedrivs diskussioner kring anonymiserade tentor, självrättande kunskapstest, teknik och fusk, samt kring GUL som en del i representation av studenters kunskap. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. SKIP (SystemvetarKlubben för Informatik och Programmering) är den största studentföreningen på IT-universitetet. SKIP sysslar primärt med drift och administration av system så som hemsidor, e-post och intranät för olika studentföreningar. SKIP håller också utbildningar inom olika områden när intresse visas av föreningens medlemmar eller av utomstående. Flera av SKIPs medlemmar har visat stort intresse för projektet och erbjuder kompetens och de resurser som kan komma projektet till gagn.

Referenser Alavi, M. and D. E. Leidner (2001). "Technology-Mediated Learning A Call for Greater Depth and Breadth of Research." Information Systems Research 12(1): 1-10. Castells, M., M. Fernández-Ardèvol, J. L. Qui and A. Sey (2007). Mobile Communication and Society. Cambridge, The MIT Press. Cuban, L. (1986). Teachers and Machines. The Classroom Use of Technology Since 1920. New York, NY: Teachers College Press. Cuban, L. (2001). Oversold and Underused: Computers in the Classroom. Cambridge, MA Harvard University Press Ehn, P. (1993): Scandinavian Design: On Participation and Skill. In D. Schuler and A. Goggin, G. (2006). Cell phone culture - Mobile technology in everyday life. Oxon, Routledge. Greenbaum, J. & M. Kyng (1991): Design at Work: Cooperative Design of Computer Systems. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Ass. Jones, D. and S. Gregor (2006). The formulation of an ISDT for e-learning,. 1st International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology. Koshmann, T., Ed. (1996). CSCL: Theory and Practice of an Emerging Paradigm. Computers, Cognition, and Work. Mahway, New Jersey, Lawrence Erlbaum Associates. Laurillard, D. (1993). Rethinking University Teaching a framework for the effective use of educational technology. London, UK, Routledge. Lindroth, T. and J. Lundin (2006). Everyday interaction - an empirical study of a mobile practice. IRIS 29. Helsingör, Denmark. Ling, R. (2004). The Mobile Connection - The Cell Phone's Impact on Society. San Fransisco, Morgan Kaufmann Publishers Inc. McDonald, J. (2002). "IS AS GOOD AS FACE-TO-FACE AS GOOD AS IT GETS?." JALN 6(2): 10-23. Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record 108 (6), 1017-1054.

Namioka (eds.): Participatory Design: Principles and Practices. N.J.: Lawrence Erlbaum, pp. 41-78. O Shea, T. and J. Self (1983). Learning and Teaching with Computers.. Brighton, UK, Harvester Press. Sharples, M. (2003). "Disruptive devices: mobile technology for conversational learning." International Journal of Continuing Engineering Education and Lifelong Learning 12(5/6): 504-520. Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/. Warschauer, M. (2006). Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom. New York: Teachers Collage Press Weilenmann, A. (2007) Mobile phone use among the elderly (Report in Swedish). Report from Vinnova financed project, in collaboration with PRO, HI and IT&Telekomföretagen.

Bilaga 2 - Beskrivning av projektgruppen Sammanfattning av projektgruppens gemensamma kompetens. Beskriv de kvaliteter som gör gruppen lämpad att möta uppgifterna i projektet. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. Deltagande personer har även erfarenheter från den typ av undervisningssituationer som projektet fokuserar på. Sammantaget finns också en omfattande kompetens rörande informationsteknologi och dess användningsområden inom utbildning och lärande och lärande. Projektmedarbetare 1: Namn: Mattias von Feilitzen Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: 170 255 Kontaktuppgifter: Telefon 031-7726033 E-post mattias.von.feilitzen@ituniv.se

Projektmedarbetare 2: Namn: Jenny Myrendal Institution eller motsv.: Institutionen för pedagogik och didaktik Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: 170 255 Kontaktuppgifter: Telefon 031-7726033 E-post jenny.myrendal@ped.gu.se Projektmedarbetare 3: Namn: Patrik Lilja Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt

Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: 170 255 Kontaktuppgifter: Telefon 031-7726033 E-post patrik.lilja@ituniv.se Projektmedarbetare 4: Namn: Tomas Lindroth Institution eller motsv.: Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: 170 255 Kontaktuppgifter: Telefon 0520-223516 E-post tomas.lindroth@hv.se

Projektmedarbetare 5: Namn: Johan Lundin Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Forskare Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: 170 255 Kontaktuppgifter: Telefon 0707-191331 E-post johan.lundin@ituniv.se

Bilaga 3 Budget Lönekostnader finansierade av projektet samt OH: Lön Lop Mån Omf Exkl. OH OH Totalt Projektmedarbetare 1 27,5 1,528 12 10% 50,424 40,339 90,763 Projektmedarbetare 2 28,6 1,528 12 10% 52,441 41,953 94,394 Projektmedarbetare 3 29 1,528 12 10% 53,174 42,540 95,714 Projektmedarbetare 4 24,3 1,528 12 10% 44,556 35,645 80,202 Projektmedarbetare 5 37 1,528 12 10% 67,843 54,275 122,118 Summor 268,439 214,751 483,190 Utöver angivna lönekostnader tillkommer 5 % kompetensutveckling för respektive projektmedarbetare som finansieras av institutionen. Kostnader för utrustning: 7000 kr Totala kostnader: 490 190 kr Totalt sökt belopp: 490 190 kr