Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Relevanta dokument
Utveckling av samhällsindikatorer

Samhällsfenomen som påverkar havet

UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Hultabygdens Kretsloppsförening

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

något för framtidens lantbrukare?

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

5 Stora. försök att minska övergödningen

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Energieffektivisering i växtodling

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Avloppshantering och miljömålen

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Av: Erik. Våga vägra kött

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Biogas som värdeskapare

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

REVAQ-certifiering av reningsverken

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Sverige ett land av vatten

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Case fiskodling Malmön

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Ramdirektivet för f r Vatten

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Norra Östersjöns vattendistrikt

Våra kunder och försäljningskanaler

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Miljööverenskommelse

Mat, miljö och myterna

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

På väg mot hållbarhet?

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post:

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Varför en avfallsplan?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Forum Östersjön HELCOM

Innehåll

Nyfiken på ekologisk mat?

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

Transkript:

Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig?

Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver bli synliga för a7 kunna åtgärdas - - men hur gör man det på e7 systema=skt sä7?

BPSIR (Behaviour, Pressure, State, Impact, Respons) gör aktörer synliga General social trends Response via policy Behaviour of actors Pressure on environment Non- governmental initiatives Impact on welfare State of environment

Exempel: Trolla fram aktörerna som bidrar till ÖVERGÖDNINGEN av marina ekosystem

Svensk fosforbelastning per källa Jordbruk 930 ton Stora reningsverk 290 ton Enskilda avlopp 280 ton Industri 290 ton Dagvatten 100 ton Östersjön och Västerhavet år 2009

Erfarenhet från MSFD inledande bedömning Nya typer av åtgärder krävs för att hantera miljöproblem som är djupt rotade i samhället

Svenskars uppfattning om olika verksamheters behov att vidta åtgärder för havsmiljön år 2013 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Ganska vik=gt 1+2 Mycket vik=gt 0 10,0% 0,0%

Trolleri-metod: 1. Gör modell över flöden av substans och varor 2. Koppla aktörer och beteenden till flöden 3. Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys 4. Utveckla indikatorer för aktörer och beteenden

Generisk substansflödesmodell

Fosforflöden för jordbrukssektorn data från Linderholm et al., 2012

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Avfallssystem Sewage systems On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Konsumtion Rural Consumer, e.g. house- holds Sewage systems 650 6020 Bio- waste On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Dagligvaruhandel Grossister Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Food processing Förädling Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Import Export Import & export 6 100 6 100 Food processing Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 6 100 6 100 Jordbruk Agriculture Food processing Retailers, groceries Crop prod. Livestock Bio- waste 17 640 Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste Insatsvaror produceras 17 640 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. house- holds 6020 Caterers, Restaura nts On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 5 800 Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Import & export FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste Import Export 17 640 Deposi=on Atm. Dep. 123 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. house- holds 6020 Caterers, Restaura nts On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 5 800 Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Import & export FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste 17 640 Slam 1 340 Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Atm. Dep. 123 Sewage systems 650 6020 On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 Fosforflöde =ll livsmedel Sverige 4 460 Lawns, landfills Waters

Nyttan av substansflödesanalysen AKTIVITETER IDENTIFIERAS - Livsmedel, - Skogs/pappersindustri, - Transport/energiproduktion INDIKATORER- VISAR STORT OCH SMÅTT, t ex, - totala flödet av fosfor till avloppsreningsverk från konsumenter - flödet av fosfor till konsument via olika produktmixer, t ex livsmedel

Åtgärdsprogram bör riktas mot beteenden hos aktörer EXEMPEL : Nötköttets produktkedja

Produktkedjan för nötkö7 och dess aktörer DistribuDon - produkdon DistribuDon - konsumdon KonsumDon Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- bu=ker (ex ICA) Konsum=on, nötkö7 (ex hushåll i Göteborg) ProdukDon Avfallshantering Produk=on växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde Produk=on foder (ex Lant- männen) Kö7- bonde Uppköpare och förädlare, nötkö7 (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P N P N P

Trolleri-metod: ü Gör modell över flöden av substans och varor ü Koppla aktörer och beteenden till flöden 3. Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys 4. Utveckla indikatorer för aktörer och beteenden

Intervju: Exempel Börsnoterat företag, stort sortiment, tusentals butiker Gör varje dag lite enklare Hållbarhetsarbete: Klimat, sociala aspekter, ekologiskt. Havsmiljö: MSC-märkning, renhållningsprodukter miljömärkta. Krav för foder på odlad fisk. Aktörer övergödning/fosfor: WWF; REVAQ; Svensk dagligvaruhandel

Intervju Exempel Kooperation 33.000 bönder, aktiva från jord till bord. Fokus på hållbarhet ej på eget kväve och fosfor Rapporterar Global Reporting Index om hållbarhet Aktörer övergödning/fosfor: LRF, Odling i balans,. REVAQ (slamcertifiering

LRF REVAQ Svenskt va7en WWF projekt rädda Östersjön Svensk Dagliga varuhandel DistribuDon - produkdon DistribuDon - konsumdon KonsumDon Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- bu=ker (ex ICA) Konsum=on, nötkö7 (ex hushåll i Göteborg) ProdukDon Avfallshantering Produk=on växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde Produk=on foder (ex Lant- männen) Kö7- bonde Uppköpare och förädlare, nötkö7 (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P Odling i balans N P N P

För en effektiv förvaltning av havsmiljön behövs Systematisk insamling av samhällsdata Relevanta indikatorer för aktörers beteenden Bra metoder för systemanalys

Kunskapen om hur samhällets aktörer påverkar havsmiljön är dåligt känd men går att ta fram!