BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: FJÄRRVÄRMELEVERANTÖRENS NAMN Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra en bättre dialog med fjärrvärmeleverantören. Redovisningen är indelad i följande huvudområden: Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur. Marknad Information om fjärrvärmeleverantörens samverkan med sina kunder samt prisförändringar. Distribution Distributionsnätets utformning och effektivitet. Produktion Företagets produktionskostnader och bränslemix. Miljö Miljöpolicy, utsläpp och eventuella certifikat. Framtid Företagets övergripande framtids-/utvecklingsplaner på 3-5 års sikt. Övrigt Annan information som fjärrvärmeleverantören önskar förmedla.
VERKSAMHETSGENOMLYSNING Fjärrvärmeleverantören Här beskrivs övergripande fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur. Detta för att ge en snabb introduktion till fjärrvärmeleverantören. Kort verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten som fjärrvärmeleverantören bedriver. Om texten är densamma som förvaltningsberättelsen från årsrapporten bör detta anges. Fortum Värme producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el samt producerar gas till företag och privatpersoner i Sverige. Ägarförhållanden Ägare Ägarandel i % AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad 100 Ansökans omfattning Orter/nät som ingår i ansökan År för Reko godkännandet Hudiksvall (Delsbo, Näsviken, Iggesund, Sörsfors) Kopparberg (Bångbro) Stockholm (Lidingö, Upplands Väsby, Sigtuna, Nacka, Täby) Torsby (Stöllet) Avesta Grums
Verksamheten i siffror De uppgifter som du redovisar ska vara desamma som du redovisar till Energimarknadsinspektionen. Följ beteckningarna i rutorna. De hänvisar till uppgifterna i Energimarknadsinspektionens årliga särredovisning av fjärrvärmeverksamheten. Du kan ta hjälp av Energimarknadsinspektionens instruktioner när du redovisar uppgifterna nedan (se Energimarknadsinspektionens hemsida). Fyll i uppgifterna för senaste året. Redovisa också uppgifterna för tidigare år om de finns tillgängliga. När du redovisar uppgifterna om antalet anställda är det önskvärt att det framgår hur många som i verkligheten arbetar med fjärrvärme även om de organisatoriskt eller redovisningsmässigt tillhör andra enheter inom företaget. Område 2009 2008 2007 Total nettoomsättning (Mkr) EI RR7110 6 859,6 6 205,8 5 884,0 Intäkter fjärrvärmeförsäljning (Mkr) EI RR7131 5 538,9 5 103,9 4 976,9 Summa rörelsekostnader (Mkr) EI RR73190 5 565,8 4 844,0 4 359,0 Rörelseresultat (Mkr) EI RR74000 1 485,9 1 566,0 1 635,5 Summa tillgångar (Mkr) EI BR 71000 23 099,8 21 833,4 21 223,5 Avkastning på eget kapital (%) (årets resultat EI RR78000/Eget kapital EI BR72100) 15,3% -17,7% -18,7% Soliditet (%) (Eget kapital EI BR72100/Totalt kapital EI BR72000) 25,0% 26,6% 32,2% Antal anställda (manår i fjärrvärmeverksamheten) 526,0 567,0 547,0 Totalt levererad värme (GWh/år) EI SRFV11 9 214,4 8 678,6 7 989,6 Ledningslängd (km) 1 439,4 1 605,0 1 532,0 Kommentar (samt länk till årsredovisningen när den finns att tillgå): Adobe Acrobat Document
Kunduppgifter Antal kunder 11 500 st Meter ledning/ Såld värme (genomsnitt ej normalårsberäknad) 0,156 m/mwh Leverans till olika kundkategorier Hämta uppgifter från EI FV151-FV156 och räkna om till procentandelar av den totalt levererade volymen Kundkategori Andel i % av levererad volym Flerbostadshus 61,0 Industrier 6,8 Offentliga lokaler 9,5 Övriga lokaler 2,2 Småhus 16,2 Övrigt (exempelvis markvärme): 4,3 Hur stor andel av kunderna har leveranser enligt senast överenskomna allmänna avtalsvillkor? Kundkategori Andel i % Flerbostadshus 100 Industrier 100 Offentliga lokaler 100 Övriga lokaler 100 Småhus 100 Övrigt (exempelvis markvärme): 100 Kundkommunikation Här finns möjlighet att redovisa sina kundkommunikationsrutiner. Kunden ska få en känsla för hur företaget arbetar med kommunikation. Hur många gånger per år genomförs Reko informationsmöten? 1 Vilket/a datum genomfördes Reko mötet föregående år? Stockholm 13 oktober 18.00 (B2B+B2C) Avesta 15 oktober 16.00 (B2B) & 18.30 (B2C) Hudiksvall 21 oktober 15.00 (B2B) & 18.00 (B2C)
Kopparberg Grums Torsby 11 november 15.00 (B2B+B2C) 18 november 14.00 (B2B+B2C) 23 november 15.00 (B2B+B2C) Hur många personer deltog vid ovanstående Reko möten? 300 st Informationskanal Ggr/år Beskrivning Kundtidning/blad Webbaserad kundspecifik information (för att t ex kunna se förbrukning) Webbadress 2 KomfortnNytt - Mitt konto/energikonto www.fortum.se Annat: Normalprislista Var finner kunden normalprislistan? www.fortum.se Hur kommunicerar ni normalprislistan med era kunder? _Brev och via hemsida. Kundmätningar Hur ofta genomförs mätning av kundernas nöjdhet (sk NKI)? 1 ggr/år När gjordes den sista mätningen? 2009 Kommentar/beskrivning av mätningen/arna: Följer undersökningsmodell enligt Svensk kvalitetsindex
Prisutveckling Redovisa den genomsnittliga prisförändringen för normalprislistorna för de tre senaste åren. Årtal Förändring i % Förändring i % Förändring i Förändring i % Förändring i % Förändring i % Stockholm Avesta % Grums Hudiksvall Kopparberg Torsby 2007 2,9 4,2 4,2 3,2 1,9 3,6 2008 5,1 4,9 4,9 3,5 3,2 3,2 2009-0,5 2 2 0,8 1,3 0,5 Policy för prisförändringar Beskriver fjärrvärmeleverantörens grundläggande förhållningssätt rörande prisförändringar. Vilken tidpunkt på året aviseras prisförändringar? 1-oktober När träder prisförändringen ikraft? 1-januari Hur kommuniceras prisförändringar? (ange informationskanaler eller liknande) Brev och via hemsida Tillämpar alternativprissättning. Publik prispolicy återfinns på hemsida
Distribution Varje geografiskt/regionalt åtskilt fjärrvärmenät bör redovisas särskilt under detta avsnitt. Värmetäthet (Levererad värme (MWh) per ledningsmeter) Värmetätheten kan variera beroende på om kundområdet i huvudsak består av tät- eller glesbygd. Generellt sett är det högre värmetäthet i det första fallet och lägre i det sistnämnda. Andelen industrikunder (stora köpare) påverkar också värmetätheten. 5,9 MWh/ledningsmeter Distributionsnätets ålder Visar en uppskattning av under vilket decennium olika delar av distributionsnätet är byggt. Uppgifterna ska vara desamma som redovisas till Energimarknadsinspektionen AL001 AL 006. Andel i % av totala distributionsnätet(uppskattning) Decennium Före 1960 (AL 001) 6 1960-talet (AL 002) 11 1970-talet (AL 003) 14 1980-talet (AL 004) 17 1990-talet (AL 005) 19 2000-talet (AL 006) 33 Kvalitetspåverkande störningar Finns det ett kvalitetsledningssystem som hanterar kvalitetspåverkande störningar? Ja Hur hanteras kvalitetspåverkande störningar? Nej
Produktion Bränslemix Visar kombinationen av bränslen som används vid värmeproduktionen. Bränsletyp (GWh) 2009 2008 2007 Trädbränslen 2 747,9 2 620,3 2 356,1 Värmepumpar 1 802,0 1 756,0 1 830,2 Avfall 2 266,3 2 278,6 2 244,4 Industriell spillvärme 65,5 69,5 98,0 Olja 547,5 207,3 232,2 Kol 1 946,0 1 932,8 2 018,0 Naturgas 0,0 0,0 0,0 Torv 0,0 0,0 9,9 Tallbeckolja 394,8 467,6 384,5 Elpannor 36,2 45,7 59,9 Övrigt bränsle/ Köpt värme 1 814,2 1 280,2 1 159,7 Elproduktion 1 785,3 1 561,1 1 600,2 Under 2009 har en ny rökgaskondensering idrfttagits vid Värtaverket med en kondenseringseffekt av ca 45 MW. En utökning av inblandningen av oliver i det koleldade KVV 6 i Värtan har genomförts och tester planeras för än mer bioinblandning under 2010. På senhösten 2009 togs även ett nytt kylallager vid Hornsberg i drift vilket kommer att öka andelen frikyla i fjärrkyleproduktionen. Siffrorna ovan avser tillförd energi vid produktion av både fjärrvärme och el.
Utsläpp till luft Redovisa företagets påverkan i form av utsläpp till luft från samtliga anläggningar. Allokera utsläppen enligt den modell som Svensk Fjärrvärme förordar. Typ av utsläpp Fossilt koldioxidutsläpp (g/kwh) 43 Kväveoxidutsläpp (mg/kwh) 113 Svavelutsläpp (mg/kwh) 32 Annat Övriga utsläpp: Här finns det möjlighet att redovisa annan miljöpåverkan Observera att enheten för kväveoxid- och svavelutsläpp är mg/kwh. Miljöarbete Miljöpolicy Beskriv företagets miljöinsatser Beskriv företagets tre största miljöinsatser : Under det senaste året har en ny rökgaskondenseringsanläggning tagits i drift i Värtaverket som tillvaratar ytterligare värme som finns kvar i rökgaserna. Den årliga produktionen blir ca 200 GWh värme, koldioxidutsläppen minskar samtidigt som rökgaserna renas ytterligare med 50 90 procent beroende på utsläppsämne. Fastigheterna som kopplades in till fjärrvärmen under 2009 förbrukar över 200 GWh, vilket innebär att utsläppen av koldioxid hos kunderna minskar med 80 000 ton. Det blir dubbel miljövinst då vi kan öka produktionen av fjärrvärme utan att mer bränsle utnyttjas Vilket/a år genomfördes dessa åtgärder? _2009 Är fjärrvärmeföretaget miljöcertifierat? Ja Vilket system är företaget certifierat enligt? Ja enligt ISO 14000
Framtid Beskriv hur ni tänker utveckla och förbättra fjärrvärmeföretaget i Rekos anda inom den närmaste framtiden. Fortum Värme Värmes styrelse tog under 2009 inriktningsbeslut om en utvecklingsplan för basproduktionen i Stockholm. Beslutet innebär att ca 15 miljarder kan komma att satsas i nya kraftvärmeanläggningar under kommande 10-årsperiod. Beslutet är nödvändigt för att fortsatt utveckla fjärrvärmen i Stockholm med förbättrad konkurenskraft mot alternativ uppvärmning, utökad kraftvärmeproduktion och innebär en minskning av globala CO2 utsläpp med 1,2 miljoner ton vid full realisering av planen. Den första anläggningen som planeras är ett avfallleldat kraftvärmeverk i Brista för vilket miljtillstånd erhölls i april 2010. Investeringsbeslut för detta förväntas i september och driftstart planeras till hösten 2013. Övrigt Redovisa annan relevant information för kunderna. Ämne: Ämne: För frågor eller kommentarer till innehållet i det här dokumentet, vänligen kontakta: Namn Per Eriksson Telefon 08-671 77 14 E-post Per.eriksson@fortum.com