Minnesanteckningar från programsamrådsmöte Kvarteret Skeppsholmsviken samt Djurgårdsstrand, Alkärret, Falkenbergsgatan, och Allmänna gränd Dp 1999-05636-54 Tid: Måndagen den 2 maj 2005 kl 18.00-21.00 Plats: Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande från Stockholms stadsbyggnadskontor och gatu- och fastighetskontor: Arne Fredlund Sthlm SBK, planchef innerstaden Lena Steffner Sthlm SBK, planarkitekt innerstaden Cristina Björn Sthlm SBK, projektledare ÖP NSP Kristina Glitterstam Sthlm GFK Britt-Marie Salmén Sthlm GFK Owe Swanson, ordf White arkitekter Lotta Lehmann, sekr White arkitekter Inbjudna inledare: Margareta Cramér Djurgårdens hembygdsförening Sven Lorentzi Kungl. Djurgårdens Intressenter Ytterligare cirka 40 personer, boende och verksamma i området däribland representanter för planens intressenter samt intresserad allmänhet deltog i mötet. Inledning Mötesordförande OwS hälsade alla välkomna till programsamrådsmötet och presenterade kort närvarande representanter för staden. OwS gick igenom dagordningen. MaC från Djurgårdens hembygdsförening redogjorde för kvarteret Skeppsholmsvikens och omgivande gators historia med hjälp av äldre kartor och foton: 1690 karta: berg, en hussymbol. (LV). 1724 karta Erich Höijer (SSA, Församl ritn:r P1,). Platsen tillhör Amiralitetets krigsmanskassa: bergig och ojämn plats, varunder brobänken är anlagd, skeppsbyggmästare Smitt arrenderar skeppsvarvet och uthyr byggnader, bl a stort hus på berget, snett i förhållande till kommande gatunät. 1749 karta Jonas Hahn (SSM, akv. kop. A 175/42). Skeppar Falks hus det snedställda, Skepp. Falks tomt markerade, vrak som grund för utfyllnad i sjön. 1791 karta, Gustaf Wiman (SSM kop) Falks snedställda hus ej med. Hela udden kallad Falkens backe. 1827 karta Carpelan, rev. 1832, tryckt. Nils Falk, amiralitetsskeppare m hustru o 4 barn hyr (ML 1731) 1740. 1755. Nils Falk, överskeppare, bebor egen gård (ML 1755) 1760. amiralitetsskepparänkan Anna Falk, 61 år, bebor eget hus (ML 1760). Falkens backe 1781 UP 1781:82, 30/4. 1805 utstakas gångvägen över Falckens backe. Året efter kallas denna väg Falkenbergsgatan (Sth gatunamn). Falkenbergsgatan 1806 (Sth gatunamn, Des ofr). 1814 Städernas allm brandstodsbolag: E III a, vol 33, nr 4902. 1897 Konst- och Industriutställningen. Rivning för Maskinhallen. 1924-1956 Nöjesfältet 1956 Avröjning, P-plats 1959-61 Vasamuseet. Ark Hans Åkerblad 1991 Aquaria hyr del av GFK 1998 Gröna Lund köper tomten. MaC avslutade med att påpeka att historien visar att kvarteret aldrig tillhört varven utan varit en del av Djurgårdsstaden med tillfälliga verksamheter. Någon strandpromenad har inte funnits.
2 (5) SvL presenterade Kungl. Djurgårdens Intressenter (KDI) som är en samarbetsorganisation för verksamhetutövare inom sydvästra Djurgården. KDI arbetar med miljö, trafik, marknadsföring och samordning av aktiviteter. KDI samarbetar med Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF). SvL diskuterade runt Stockholmarnas berättelse om Djurgården historiskt och i framtiden. Djurgården har en lång tradition av att vara plats för rekreation, nöjen och besök. SvL berättade att KDI räknar med över 5 miljoner besökare per år anläggningarna på västra Djurgården. SvL menade att förbättringar av miljön är önskvärda på många håll. Förutom frågor kring Aquarias och Gröna Lunds utveckling som är dagens ämne, nämnde SvL bl a Junibacksparken, miljön runt Sjöcaféet vid Djurgårdsbron, Djurgårdsvägens utformning och förbättring av gångstråk. KDI och KDF har tillsammans tagit fram ett underlag för upprustning av miljön för Djurgårdshalvöns västra del. SvL menade att Stockholms stad har en viktig uppgift vad gäller miljön på Djurgården. Planprogram historik och förslag LeS, Stadsbyggnadskontoret, föredrog programförslagets bakgrund och innehåll. Hon redogjorde för gällande planer i programområdet och omgivningarna, och berättade att planbeställning gjorts 1999 dels av Gröna Lund dels av Gatu- och fastighetskontoret. LeF berättade också om tidigare programarbete för ett större område samt om det pågående arbetet med fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken. LeS redogjorde även för ägoförhållanden och visade foton från området. I detta programarbete är de viktigaste frågorna: hur Falkenbergsgatan ska gestaltas; vad som ska hända med den allmänna marken på Djurgårdsstranden; samt hur kvartersmarken ska bebyggas. LeS visade programförslaget med detaljplanekarta och illustrationer (se vidare programhandlingarna). BMS, Gatu- och Fastighetskontoret kommenterade det senaste förslaget för strandpromenaden, och påpekade att det finns synpunkter på trängseln på Allmänna Gränd. ArF, Stadsbyggnadskontoret, berättade att programsamrådet syftar till att diskutera utgångspunkter och mål, samt få ett bättre underlag för en detaljplan. Han menade att diskussionen om hur man ska fortsätta är viktig att föra nu och påpekade att man inte är klar med ett beslutsunderlag. Inspel från berörda intressenter, frågor och diskussion GuH, Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF) konstaterade att det är en förutsättning för planarbetet att Gröna Lund och KDF medverkar. GuH menade att den nuvarande markanvändningen med parkering inte är trevlig varför man gärna ser en förändring men vill diskutera hur den görs. GuH bad landskapsarkitekten Sture Koinberg ge sin syn på utformningen. StK berättade att han arbetat under en rad år med olika projekt i området för olika intressenter. Arbetet har väckt många tankar och frågor: Fronten mot vattnet och Skeppsholmen är viktig och det måste finnas en tanke om vilka attraktioner som finns. Kommer Falkenbergsgatan att kunna utnyttjas via Lilla allmänna gränd? Strandpromenaden borde utredas mer här finns både svårigheter för utformningen och i genomförandet. Är det inte möjligt att låta Aquaria komma ner till vattnet? Och Gröna Lund delvis? Man borde ta fram fler alternativ enligt Aquarias och Gröna Lunds önskemål. PeO, Gröna Lund, menade att det var viktigt för Gröna Lund att komma ner till vattnet på den nya delen liksom det är på den befintliga delen av Gröna Lund. Vattenkontakten öppnar upp området och gör nöjesfältet unikt. GöF, Aquaria, återberättade ett möte med finansborgarrådet där hon talat om Stockholm som Europas mest spännande region. Han berättade att det första förslag
3 (5) som gjordes för Aquaria skulle ha inneburit en tredubbling av nuvarande yta; det nuvarande programförslaget innebär en minskning till en tredjedel. Han menade att Aquaria har det trångt och att det inte går att få in fler människor. GöF påpekade att det ingår i detaljplaneuppdraget att Aquaria ska få vattenkontakt samt att tanken om strandpromenad bara ska ses som vägledande. Han berättade att KDF, Gröna Lund och Aquaria idag är sams och att man hittat en kompromiss för sina olika intressen. KeW, Statens maritima muséer, ställde frågan om man kan anta att programförslaget påverkar de maritima muséernas möjlighet att ta i anspråk Galärvarvet och uppmanade SBK att se lite längre än planområdet. LeS: Stadsbyggnadskontoret har utgått från den befintliga gatu- och kvartersstrukturen som är viktig för områdets funktion och estetik. Alternativa förslag som gör anspråk på den allmänna marken måste diskuteras utifrån en helhetssyn på den västra delen av Södra Djurgården. De tillfälliga bygglov för provisoriska byggnader som finns i området idag på allmän mark komplicerar ställningstagandena. Men programdiskussionen bör fortgå och då även innefatta Galärvarvet. GöF: Har ni tittat på vilka nackdelar en strandpromenad för med sig? ArF: Från SBK har man trott att det ska vara möjligt att kombinera bra förutsättningar för Aquarias och Gröna Lunds verksamheter med stadens ambitioner för gator och gångstråk. Programförslaget är inte en färdig lösning utan diskussionsunderlag den viktiga frågan är hur man tillsammans kan utveckla hela området. RiG, AB Stockholms Spårvägar, berättade spårvagnstrafiken har 300 000 resande per år. Man har skrivit ett tioårigt avtal med SL om att de ska driva trafiken. AB Stockholms Spårvägar äger vagnhallen men inte tomten. Idag finns inget alternativ för flyttning av vagnhallen. I programhandlingarna är strandpromenaden delvis utlagd på verkstan ett förslag är att istället bygga promenaden ut över vattnet. LeS: De olika tillfälliga byggloven för provisoriska byggnader kan för vissa byggnader förlängas till 2013 varför alla nya förutsättningar måste vara utklarade då. GuT, Stockholm Sjögård, berättade om organisationen och vilka maritima verksamheter som finns såväl på Skeppsholmen som Djurgården. Han menade att det är viktigt att inte tankarna på att flytta Sjöhistoriska till Djurgården omintetgörs. KeW menade att det var uppenbart att det finns en konflikt med strandpromenaden och att en lösning skulle vara lättare att se om man tittade på att större område och kunde hitta en balans med park- och gatumark. Planarbetet bör dock inte försinkas då kvarteret varit p- plats länge nog. OwS: Det är möjligt att studera de övergripande frågorna i arbetet med den fördjupade översiktsplanen, samtidigt som detta planarbete går vidare. LeS: SBK kan tänka sig att starta ett programarbete för Sjöhistoriska och Galärvarvet. ToT menade att Nationalstadsparken ska ha en mångfald. Strandpromenaden är en del av en sådan mångfald och inte bara en teknisk fråga. Spårvagnshallen berikar inte miljön även om spårvagnstrafiken gör det. CGL, hyresgäst i grannfastighet, beklagade att mark i kv Skeppsholmsviken sålts till Gröna Lund då det hade varit bättre att göra marken till park. De som bor i detta hus har flyttat in utan nöjesfält här. Nu verkar det vara för sent men det är önskvärt att Gröna Lund beaktar att de boende vill ha så lite ljud, ljus och emissioner som möjligt. Det är bättre att göra en lugn familjedel än en berg-och-dalbana. Planen borde ta ett större grepp kring bla trafikfrågor, bussparkeringen är störande och varutransporter är ett bekymmer. De boende skulle gärna se att Falkenbergsgatan blev gågata. AnL, Östermalms stadsdelsförvaltning, konstaterade att man från förvaltningen uttalat sig för en strandpromenad men att det kanske finns anledning att titta på ett större område vad gäller gångstråk. JoS, Djurgårdens Hembygdsförening, berättade att man varit kritisk mot en del förslag i området främst för de konsekvenser dessa skulle ge vad gäller trafik. KDI borde försöka
4 (5) lösa bussparkering och trafikfrågor. Gröna Lund och Aquaria har hävdat att de behöver komma fram till vattnet. I den politiska behandlingen av det aktuella planarbetet markerades en vilja att stödja Gröna Lund och Aquaria samt att åstadskomma en strandpromenad. JoS menade att promenaden inte behöver gå vid stranden då miljöer skulle slås sönder på flera håll. Det allmänna intresset är inte bara tillträde till strand. Gröna Lund har också hävdat att man behöver bygga en 60 meter hög berg-och dalbana men denna har inte redovisats i planprogrammet. Varför behövs en 60 meter hög berg-och dalbana? Och varför ska denna vara sanktionerad i detaljplan? PeO förklarade att Gröna Lund köpt marken för att det är enda lediga tomten. Gröna Lund vill erbjuda sina besökare en fin miljö och bra attraktioner. Helt klart är en berg-ochdalbana en bra attraktion den behöver inte vara exakt 60 meter. SvL berättade KDI arbetar med trafikfrågor: man ser båt- och färjetrafiken till Djurgården som viktiga kommunikationer; spårvagnen är också viktig och en permanent spårväg från Centralen och till Värtan skulle vara mycket bra; då kan busstrafiken fungera som en förstärkning. Under högsäsongen är det problem med biltrafiken. För privatbilister som kommer söderifrån skulle infartsparkering vid Stadsgårdskajen och båttrafik därifrån kunna vara en lösning. För bilar norrifrån är det svårare att hitta en bra lösning. LeS: Strandpromenaden är inte ett förslag utan grund. Färjeläget vid Allmänna gränd används av tusentals människor varför man av säkerhetsskäl inte vill ha en stängd återvändsgränd. SBK kan tänka sig att bromsa planprocessen och fortsätta arbetet med programdiskussioner. Men vissa akuta problem måste helst lösas. AxÖ, boende i grannhuset, menade att de 20 bostadslägenheter som finns i huset måste vägas in. Gröna Lund har inte gett de boende något material att ta ställning till. Han ifrågasatte berg-och-dalbanan som kommer att ge mycket ljud och tyckte att man inte skulle fixera en 60 meter hög konstruktion i detaljplanen. LeS: Att programförslaget är detaljerat kan ha orsakat en viss förvirring. Självklart ska en MKB tas fram i det fortsatta arbetet. MKBn kan också användas för tillståndsprövning. Gröna Lunds utbyggnad behöver inte påbörjas omedelbart. Det finns tid att diskutera. HeW, Förbundet för Ekoparken, menade att när lagen om Nationalstadsparken kom till var många positiva men att det var ett problem att inga pengar avsattes för att tex lösa in byggrätter. HeW tyckte att Gröna Lund la ribban högt och att det kunde bli ett dåligt prejudikat. Han menade att man måste ta hela vattenrummet i beaktande Gröna Lund får inte ta över (kanske borde de flytta om de inte får plats). HeW påtalade att den fördjupade översiktsplanen är försenad och menade att detta leder till problem nu rusar detaljplanen före FÖPen vilket är fel, dessutom är programförslaget för detaljerat. Han uppmanade Stadsbyggnadskontoret att backa i detaljplaneprocessen. ArF: Det är inget problem att arbeta parallellt med fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken och med detaljplan. Nationalstadsparken är komplicerad genom att den från början är sammansatt av natur, park, infrastruktur, bostadsområden, industriområden mm. Det kommer fram nya behov hos verksamheterna efter hand. Den fördjupade översiktsplanen ska inte avgöra alla frågor men kunna ge vägledning. I avvaktan på FÖPen görs ett omfattande programarbete inför förändringar, i programarbetet ser man utöver det aktuella planområdet. CÅK, kulturförvaltningen, berättade att Liljevalchs är Sveriges största konsthall och att man därifrån är bekymrade över trafikfrågor. Han instämde i propån om att backa i processen. ArF: SBK är intresserade av en diskussion om Liljewalchs och Blå Portens behov. UrL, boende Djurgårdsstaden, berättade att de störs av den befintliga berg-och-dalbanan och skriken från den idag. Ett ärende om detta ligger i Miljödomstolen. Djurgårdstadens gamla kulturhus har ingen ventilation vilket är ett problem när man tvingas ha 3- glasfönster och stängt. En 60 meter hög berg-och-dalbana skulle komma över taknivåer så att ljuden leder till ännu mer störningar för både bostäder och omgivningar. Hon undrade
5 (5) om staden tänker sig att bostäderna ska vara kvar och om det är möjligt att Gröna Lund kan få mark någon annanstans. ArF: SBK tror på en mångfald där boende, muséer, nöjen ska kunna samsas även om det finns konflikter. I programfasen är planeringsinriktningen det primära att diskutera. Till det kommande planförslaget ska fler detaljer utredas. JeB, Aquaria, menade att det är svårt att nå SBK med förslag. Det är viktigt att få fortsätta med verksamheten men byggnadstekniskt är Aquaria i dåligt skick. ArF: Det har varit svårt från båda håll att få till en dialog. GöS ansåg att det inte är något allmänt intresse att göra strandpromenad. Fler människor når vattnet via Gröna Lund och Aquaria. Han uppmanade Gröna Lund att ta bort den 60 meter höga berg-och-dalbanan ur sitt förslag. HeB, ledamot i Stadsdelsnämnden och Gatu- och Fastighetsnämnden, ansåg att det var glädjande att Gröna Lund, Aquaria och KDF har fått en samsyn från vilken man kan gå vidare. Även i trafikfrågor måste det till en samsyn som också måste omfatta SL och Djurgårdslinjen. Det är bra att studera ett större område men processen för denna plan bör inte stoppas. Planprocessen, tider för synpunkter och överklaganden ArF redogjorde för planprocessens tre steg med det pågående programskedet, kommande plansamråd och därefter utställning och beslut. Under programskedet behandlas utgångspunkter och mål; till plansamrådet ska innehåll och utformning redovisas; under utställningen kan alla granska planen och hur synpunkter har tillgodosetts. ArF framhöll vikten av att lämna skriftliga synpunkter då bara de som lämnat skriftliga synpunkter under samråds- och utställningstiderna kan överklaga. Skriftliga yttranden över planprogrammet ska vara inne senast 3 juni. SBK kommer därefter att sammanställa synpunkterna och föra upp ärendet till nämnden för att få politiska direktiv innan man går vidare. Avslutning OwS avslutade samtalet med att tacka för allas medverkan. Minnesanteckningar från mötet kommer att läggas till ärendets handlingar men det är betydelsefullt att alla som har synpunkter skriver yttranden. Dessa ska vara till SBK senast den 3 juni. Antecknat av LoL