Verksamhetsplan läsåret 2016/17 Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan
Översikt/sammanfattning VAD behöver göras/prioriterade åtgärder HUR och av vilka VARFÖR?/ förväntat resultat Uppföljning (hur och när) Bakgrund och förutsättningar för lärande och trygghet Tydliggöra kunskapskraven. Formativ bedömning. Utveckla samarbetet på skolan mellan FBK- /SVA-undervisning och ordinarie undervisning. Tidig integrering/inkludering av nyanlända elever i klassundervisning. Ändamålsenliga lokaler och brist på lokaler. Säkerställa lärares behörighet utifrån ämneskompetens. Rekrytering av lärare, fritidspedagoger, speciallärare, förskollärare m.fl. Tydliga pedagogiska planeringar för varje arbetsområde. All personal.. Eleverna är medvetna om vilka kunskaper och förmågor som skall bedömas. Höja alla F till minst E. Uppföljning av avstämningspu nkter på klassplanering. Ämnesanvarig resultaten på skolnivå. Resultaten diskuteras på ämneskonferen ser. Kontinuerlig uppföljning och analys av läsårsplanering en gång/månad. Utvärdering juni 2017. ledarskap. Alla läser boken Beteendeproblem i skolan. Trygghet, studiero och arbetet mot kränkande behandling Inför läsåret 16-17 har ytterligare förstärkning skett av vuxna på raster Faddersystem införs då elever i olika årskurser möts i vardagen exempelvis i läsgrupper. elevens valdagar då elever från olika årskurser möts över läsåret. Vuxna lotsar eleverna i rastsituation Arbetslagens personal samt rastvärdar Flest kränkningar sker på skolgården. Färre kränkningar på skolgården Nedåtgående trend i elevernas upplevelse av trygghet. Ökad trygghet hos eleverna.. Genom kränkningsstatistik likabehandlingsplan. Genom fråga i trygghetsenkät likabehandlings plan. Förstärkningen av vuxna på raster
Arbetslagen lyfter arbetsro som stående punkt på arbetslagsträffar och ger varandra tips och idéer på fungerande strategier. Arbetslagen Stråningstorpsskola n har ett lågt resultat på frågan om upplevd arbetsro. Större arbetsro Genom fråga i trygghetsenkäten likabehandlings plan. Kunskapsresultat, bedömning och arbetssätt i undervisningen Säkerställa att undervisningen planeras och genomförs utifrån uppdraget, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Inkludera och medvetandegöra elever och vårdnadshavare om lärandeprocessen. Skapa tid för att diskutera undervisningsmönster och vilka resultat dessa ger. Göra undervisningen intressant och visa på kunskapsmålen I den pedagogiska planeringen ska även framgå ämnesövergripande arbetssätt. Tydliggöra kunskapskraven. Formativ bedömning, höga förväntningar på alla elever som också utmanar, ge snabb återkoppling, kamratbedömning.. Tid frigörs i kalendariet för pedagogiska diskussioner och ämnesansvarsträffar. Tid är avsatt i schemat för avstämningar och analys. För att eleverna ska bli medvetna om deras förmågor som ska bedömas Uppföljning av avstämningspun kter på klassplanering. Klasslärare resultaten på klassnivå. Förstelärare på skolnivå. Terminsbetyg i Åk.6 Resultaten diskuteras på ämneskonferens er. Kontinuerlig uppföljning och analys av läsårsplanering en gång/månad. Utvärdering juni 2017. Utvärdering av extra anpassningar och särskilt stöd. All personal IUP, omdömen och betyg All personal. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Leds av förstelärare Läslyftet påbörjas. Leds av handledare IKt i undervisningen All personal
Övergångar, samarbete och samråd i skolan Fortsatt arbete utifrån befintliga handlingsplaner gällande övergångar. Revidera handlingsplaner för övergångar.. Alla, elever skall känna en trygghet vid stadieövergångar. Brukarenkäten och i dialog med berörda parter. Utveckla arbetet kring utvecklingssamtal, inflytande och delaktighet. Ett mål är att elevens egen dokumentation, reflektion utgör grunden för utvecklingssamtalet. Lärare. Eleven ska på så sätt få syn på nästa steg i utvecklingen. Utveckla arbetet kring verksamhetsråden., tillsammans med verksamhetsrådets medlemmar, gör en plan för innehåll av kommande träffar. Vårdnadshavare känner tillit till det arbete som utförs i skolan. Vårdnadshavare upplever skolan som viktig och pratar gott om den. Trygghet vid stadieövergångar. Skolan och omvärlden Besök i närmiljön, studiebesök och företagskontakter från förskoleklass till åk 6 Klasslärare. Stärka undervisningen och samarbetet med det lokala näringslivet. Öka kunskapen om andra länders kulturer. Ta vara på de olika bakgrunder och erfarenheter som finns hos elever och personal på skolan. Lärare. Öka inkluderingen och samhörighetskänsla Brukarenkät. Forum för dialoger. Utveckla det entreprenöriella lärandet. Det entreprenöriella lärandet ska vara en del av de pedagogiska planeringarna. Elevernas drivkraft och motivation ökar. Stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar, nyfikenhet, kommunisera och samarbeta, t.ex. genom att arbeta med QR-koder, skoltidning och olika konstruktioner. Lärare
s avslutande kommentarer Mitt uppdrag är att leda verksamheten, med effektivast användning av våra resurser, så att skolan på bästa sätt gynnar elevens lärande och utveckling. Mitt uppdrag som rektor är att ha ansvar för helheten - att skolan följer de nationella och lokala styrdokumenten att verksamheten håller en hög kvalitet och ständigt utvärderas att vi har en gemensam riktning i vårt utvecklingsarbete. (se Lgr 11) s ledningsfilosofi Jag anser att samhällets utvecklingstakt innebär nya villkor för människornas livssituation. Framtiden kommer att innebära att eleven ställs inför flera alternativ och allt tätare förändringar. Därmed ställs också nya krav på kunskaper och utbildning. En viktig uppgift för skolan är att ge eleverna en bred kunskapsbas för att kunna hantera denna allt snabbare förändring. KASAM (känsla av sammanhang) som med sina beståndsdelar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är oerhört viktig. Elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt förutsätter enligt min mening att skolan förmår skapa ett positivt inlärningsklimat. Alla elever måste kunna känna sig trygga i skolan. Skolan måste vara en plats dit barn kan gå utan att vara rädda och dit föräldrar utan oro kan skicka sina barn. En demokratisk grundsyn med respekt för människors lika värde och en trygg skoltid utan mobbing utgör därvid en självklar rätt för eleven. Jag vill att eleven skall ha inflytande, därför att det ingår i skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare. Speciellt viktigt är att ge en grundläggande kunskap för att kunna sortera, välja ut och kritiskt värdera den information som finns tillgänglig. Elevdemokrati är mot denna bakgrund en självklarhet i min skola. Jag anser att skolan skall vara öppen och utgöra det naturliga navet i ett levande lokalsamhälle. Självklart är att föräldrarna både ur demokratisk och pedagogisk synvinkel skall vara delaktiga i skolans arbete. En förtroendefull relation mellan förälder och skola är därför en absolut nödvändighet där båda parter måste bli respekterade på sina egna villkor. Personalen på skolan utgör enligt min uppfattning den viktigaste resursen och måste ges möjlighet till egen personlig utveckling och kompetenshöjning. På skolan skall en pedagogisk helhetssyn råda som skapar förutsättningar för integration mellan skola och skolbarnsomsorg. Ann-Kathrin Appelbring