Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag

Datum Sida 2016-02-29 1 (14) Ert datum Dnr EBM A-2016/0150 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2017 2019 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2017 2019... 1 1. Yrkanden... 2 2. Sammanfattande inledning... 3 3. Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten... 4 3.1. Översikt utifrån lägesbilden... 4 3.2. Offensivt försvar... 5 3.3. Internationalisering... 5 3.4. Nätverkssamhälle och digitalisering... 5 3.5. Terrorism... 6 4. Verksamhetens inriktning för en effektiv ekobrottsbekämpning... 7 4.1. Grov organiserad och ekonomisk brottlighet... 7 4.2. Brottsvinster... 8 4.3. Effektiva processer... 8 4.4. Brottsförebyggande arbete... 8 5. Resursmässiga förutsättningar och behov av satsningar... 9 5.1. Ekonomi... 9 5.2. Kraftigt ökade kostnader för IT-utveckling och IT-drift hindrar nödvändiga förstärkningar i den operativa verksamheten... 10 5.3. Behov av att förstärka åklagarfunktionen i vissa ärenden... 11 5.4. Behov av att förstärka underrättelseverksamheten... 12 5.5. Återkoppling nebis in idem/ skattetillägg... 12 5.6. Sammanfattande yrkande i tabell... 13 6. Förslag till finansiering... 13 6.1. Investeringar i anläggningstillgångar... 14 7. Övriga villkor... 14 Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se

2 (14) 1. Yrkanden Ekobrottsmyndigheten hemställer att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att för 2017 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 20 miljoner kronor till 659 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2018 ska ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten uppgå till 667 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2019 ska ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten uppgå till 678 miljoner kronor för 2017 tilldela en låneram på 50 miljoner kronor fastställa en anslagskredit på 3 % av anslaget fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 % av anslaget. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL är uppfylld gentemot arbetstagarorganisationerna. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Håkansson. I den slutliga beredningen av ärendet har stabschefen Fredrik Holmberg, föredragande, administrativa chefen Annika Julius, utvecklingschefen Karin Lönnheden, överåklagaren Fredrik Jonasson, verksamhetschefen Carina Maxson, chefen för ekobrottskansliet Torbjörn Rosén samt chefsjuristen Lena Schelin deltagit. Stockholm den 29 februari 2016 Eva Håkansson Fredrik Holmberg

3 (14) 2. Sammanfattande inledning Sverige står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller flyktingsituationen, och det är viktigt att alla myndigheter följer samhällsutvecklingen och analyserar det egna ansvaret och hur respektive myndighet bäst bidrar. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet som bekämpar ekonomisk brottslighet. Sedan 1 juli 2013 är vårt uppdrag nationellt, vilket innebär att vi ansvarar för ekobrottsbekämpningen i hela landet. Vår viktigaste uppgift är att utreda och lagföra de personer som begår ekobrott. Ekobrottsmyndigheten bedriver även underrättelseverksamhet bland annat för att analysera och kartlägga förändringar av hotbilder och tendenser i samhället. Ekobrottsmyndigheten arbetar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara underrättelsebaserat. Kunskapen gör det möjligt att identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och med det som utgångspunkt utveckla arbetssätt och metoder för att kunna bedriva en effektiv ekobrottsbekämpning. Vi har också ett brottsförebyggande uppdrag och ska som ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet också sprida information och nyttja den kunskap och erfarenhet som finns på bästa sätt. Ekobrottsmyndigheten behöver vara anpassningsbar och arbeta utifrån hur den ekonomiska brottsligheten ser ut. Bl.a. behöver myndigheten bygga upp en flexibel underrättelseverksamhet för att möta framtida behov. Att koppla samman den strategiska planeringen av verksamheten med en analys av den ekonomiska brottsligheten i den så kallade lägesbilden från underrättelseverksamheten är en förutsättning för ett modernt, behovsorienterat och proaktivt sätt att arbeta. Myndigheten lyfter i verksamhetsinriktningen för 2015-2017 upp arbetet med grov organiserad brottslighet (GOB) samt grov ekonomisk brottslighet (GEB) som ett särskilt fokusområde. Arbetet är centralt för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och myndigheten har avsatt ca 50 procent mer operativa resurser under 2015 jämfört med 2014 i ärenden som drivs inom Operativa rådet. Metoderna för bekämpningen av den grova organiserade och grövre ekonomisk brottsligheten har utvecklats och strukturerats. Det är myndighetens uppfattning att allt mer resurser läggs på att utreda komplexa ärenden och att ärenden har blivit allt mer svårutredda med en utredning som löper över längre tid. De senaste åren har också en bild av en ny försvarartaktik, s.k. fokusförskjutning i samband med förundersökning och domstolsförhandling, växt fram. Som en konsekvens har myndigheten behövt dubblera åklagarna i flera större ärenden för att säkerställa säkerhets- och rättssäkerhetsaspekter samt en hög kvalitet i stora och komplicerade mål. IT-stödet är i mycket stort behov av utveckling för att säkerställa en effektiv verksamhet. Ekobrottsmyndigheten har delat teknisk infrastruktur och de viktigaste systemstöden med Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten. Mot bakgrund av EBM:s särskilda uppdrag och konstruktion hanterar myndigheten andra typer av utredningsinformation än vad som sker inom t.ex. Åklagarmyndighetens mer renodlade åklagarverksamhet. Dessutom har myndighetens löpande IT-kostnader knutna till framför allt Åklagarmyndighetens systemstöd ökat kraftigt. En fortsatt resursmässig satsning på IT-området är ofrånkomlig och en grundläggande förutsättning för en fortsatt effektiv brottsbekämpande verksamhet och måste genomföras oavsett tilldelade medel.

4 (14) Ett prioriteringsarbete genomfördes i hela verksamheten under 2014 som lett till goda budgetmässiga resultat. Genom ett intensivt GOB- och GEB-arbete bidrar Ekobrottsmyndigheten till att minska den grova ekobrottsligheten och öka människors trygghet. Trots det måste den resursmässiga omfördelningen med anledning av de ökade ITkostnaderna också ses i ett större sammanhang, eftersom det påverkar vår möjlighet att prioritera andra centrala behov som dubblering av åklagare. Ekobrottsmyndighetens har inte möjlighet att med nuvarande ekonomiska ramar göra nödvändiga prioriteringar utan att det påverkar handläggningen av övriga ärenden och också de volymmässiga verksamhetsresultaten. Ekobrottsmyndigheten lyfter i det här budgetunderlaget upp tre områden som särskilt viktiga att förstärka för att bibehålla en effektiv ekobrottsbekämpning (se kapitel 5 för behov av satsningar). I likhet med tidigare budgetunderlag gäller det nödvändiga behov av dubblering av åklagare i särskilt krävande ärenden (10 mnkr) och en strategisk IT-satsning (10 mnkr). Behovet gäller också en förstärkning av underrättelseverksamheten. Sammantaget yrkar Ekobrottsmyndigheten därför från 2017 en permanent anslagsökning om 20 mnkr. 3. Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten Ekobrottsmyndigheten gör regelbundet en lägesbild av den ekonomiska brottsligheten som baserar sig på underrättelseinformation. Lägesbilden används bland annat som utgångspunkt för verksamhetens inriktning. Av lägesbilden framgår att den ekonomiska brottsligheten har blivit alltmer komplex de senaste åren och att denna trend fortsätter. Ärenden blir snabbt allt större och innehåller fler personer och bolag. Brotten och brottslingarna knyter ofta an till varandra, vilket gör det svårt att se början och slutet i en brottskedja. Det krävs därför att man delar upp och begränsar utredningarna för att kunna rikta in resurser och åtgärder. Vidare kompliceras ärendena genom den internationella dimensionen och av användningen av olika IT-lösningar, t.ex. kryptering och den så kallade molnproblematiken. En ständig anpassning av metoder och arbetssätt från myndighetens sida är en förutsättning för en framgångsrik bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Flera av de omständigheter som bidrar till ärendenas ökade komplexitet redogörs för nedan. 3.1. Översikt utifrån lägesbilden I lägesbilden konstateras att lukrativa brottsområden som punktskatte-, moms- och bedrägeribrottslighet fortsätter att öka. Ärenden tenderar att bli alltmer komplicerade med fler gärningspersoner, bolag och kopplingar till andra länder. I takt med allt fler internationella kopplingar i ärendena kommer rättshjälp länderna emellan att få en ökad betydelse. Blandningen av svart och vit verksamhet kommer att fortsätta öka vilket gör det svårare att upptäcka oegentligheter. Även användandet av falska intyg och kapade eller falska identiteter bedöms komma att nyttjas i större utsträckning i syfte att dölja kriminell verksamhet. För att undvika upptäckt och försvåra för myndigheter att utreda brott över regions- eller landsgränser kan bolag komma att sätta i system att snabbt byta säte med korta intervaller. Multikriminella aktörer tenderar att övergå till ekonomisk brottslighet, då risken att lagföras

5 (14) är lägre genom möjligheten till att distansera sig från brotten via användandet av målvakter eller bulvaner. Användandet av utländska målvakter bedöms fortsätta. Inom ramen för regeringens särskilda satsning mot den grova organiserade brottsligheten tenderar fler och fler ärenden att inriktas på företag i brottslig verksamhet. Detta ställer höga krav på vår medverkan i satsningen, både avseende bemanning av personal i omfattande ärenden och vår förmåga att utveckla arbetsmetoder och säkerhetsarbete. 3.2. Offensivt försvar De senaste åren har en bild av en ny försvarartaktik i samband med förundersökning och domstolsförhandling växt fram. Det är inte ovanligt att det i stora och omfattande förhandlingar ingår inslag med skärpta tongångar och offensiva försvarstekniker. Teknikerna är ofta utvecklade med inspiration från länder som t.ex. USA. Inslagen innebär att det inte endast är innehållet i förundersökningen eller bevisningen som ifrågasätts utan också både utredningspersonalens och förundersökningsledarens arbete och objektivitet. Utvecklingen kräver att myndigheten möter upp med än mer välplanerade förhandlingar från åklagarnas sida, som inkluderar en strategisk beredskap också under pågående rättegång. Det är viktigt att vi ser till att våra förundersökningar är så robusta att de inte i onödan ska kunna ifrågasättas ur formell och materiell synvinkel. En del i detta arbete bedrivs som ett projekt i verksamhetsplanen om stora mål och rättssäker bevissäkring för robusta förundersökningar. 3.3. Internationalisering Den internationella dimensionen är tydlig i ekonomisk brottslighet av olika slag och i vissa fall även en förutsättning för att kunna genomföras, t.ex. när det gäller momskaruseller eller punktskattebrott. Den fria rörligheten av personer, varor och tjänster inom EU nyttjas av kriminella personer och det är alltfler utländska medborgare och företag som förekommer i myndighetens utredningar. Antalet utländska företrädare i svenska företag ökar och antalet med ofullständigt personnummer uppgår till drygt 14 000. Det är inte ovanligt att flera länder förekommer i ett och samma upplägg där varor köps in i ett land och avsätts i ett annat medan företagets säte är placerat i ett tredje land. En försvårande faktor för brottsbekämpningen är att den internationella rättshjälpen upplevs som tidsödande. Dessutom varierar kvaliteten på rättshjälpen och väntetiden från land till land, något de kriminella personerna ofta har kännedom om och anpassar sitt brottsupplägg utifrån. För att dra maximal nytta av det internationella samarbetet, och för att den ökade internationaliseringen kräver ett utökat samarbete, utvecklas samordningen av utredningar och väckande av åtal mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna. Detta gäller främst vid bekämpning av grov gränsöverskridande och organiserad brottslighet och har bl.a. möjliggjorts genom att myndigheten placerat en medarbetare som assisterande till den svenska nationella medlemmen på Eurojust. 3.4. Nätverkssamhälle och digitalisering Trenden med ökad digitalisering, större informationsmängder, fler molnbaserade tjänster och ökad mobilitet fortsätter. Ökad outsourcing av IT-lösningar inklusive lagring av information innebär att myndigheter måste vända sig till tredje part för att ta del av information. Hur och var lagring av information sker påverkar möjligheterna att upptäcka och utreda ekonomisk

6 (14) brottslighet. Det har till exempel betydelse om informationen är lagrad lokalt eller molnbaserat samt om den är öppen eller krypterad. Idag kan viktig information även lagras på armbandsur, smart-tv och gps-system i fordon utöver traditionella platser som datorer och mobiltelefoner. Fler molnbaserade tjänster har lett till privata moln där informationen finns lokalt lagrad på en server som konsumenten själv förfogar över. Användandet av anonymiserings- och krypteringstjänster har generellt sett ökat den senaste tiden efter medierapporteringen om statliga övervakningssystem. Det finns också alltfler sätt att kommunicera på, till exempel via skype. Vidare använder alltfler misstänkta oregistrerade kontantkort som endast nyttjas under kortare perioder. Tekniken möjliggör nya transaktionssätt och att tillgångar snabbt även i det dolda kan byta ägare nationellt och globalt. Till exempel finns i dag möjligheten att förvara och flytta tillgångar i form av elektroniska pengar eller krypterade elektroniska valutor. Vad gäller de sistnämnda kan såväl ägande som transaktioner hållas anonymt. Den tekniska utvecklingen medför att myndighetens kompetens och förmåga måste säkerställas. Vi behöver ständigt utveckla och säkerställa kunskapsnivån avseende personalens tekniska kompetens och att den IT-forensiska verksamheten ligger i framkant. För att bemöta detta behov bedrivs bl.a. ett projekt i verksamhetsplanen om utredningsåtgärder och bevisinhämtning i digital miljö. Även arbetet inom EU med att förenkla för företagare innebär en förändrad spelplan för de brottsutredande myndigheterna. Ambitionen att minska de administrativa kostnaderna för mindre företag, exempelvis avskaffandet av revisionsplikten och möjligheten för mindre bolag att skjuta upp redovisningstidpunkten, ger utrymme för nya brottsupplägg och ställer nya krav på myndigheten. 3.5. Terrorism Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet i Sverige och ansvarar även för att samordna insatser inom detta område. Myndigheten har inte något direkt ansvar för att motverka terrorism men kan i vissa fall komma att handlägga misstankar om brottslighet som har samband med terrorism, eftersom den som från Sverige försöker finansiera terrorism ofta även kan misstänkas för brottslighet som rör Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. I regeringens strategi mot terrorism (2014/15:146) framgår tydligt att alla myndigheter som kan ha en roll i att bekämpa terrorism måste ta ansvar för att bidra med det de kan. Ekobrottsmyndigheten har tagit fram en handlingsplan med åtgärder som syftar till att förbättra myndighetens förmåga att bidra till att terrorbrott förebyggs, förhindras samt försvåras. Åtgärderna avser bl.a. att utveckla samverkan med andra myndigheter för att underlätta informationsöverföring, informationssäkerhet, krisledningsförmåga samt höja kunskapen kring terrorism så att terrorismfinansieringsprocesser enklare kan identifieras.

7 (14) Om en bolagskonstruktion används för att förmedla betalningar som är rörelsefrämmande och syftar till att förmedla pengar med anknytning till terroristfinansiering blir det ofta fråga om bokföringsbrott. I de fall brottslingar vill undvika att transportera kontanter över gränserna kan olika slags betalningsförmedlare eller växlingskontor komma att användas. Detta förfarande är en form av penningtvätt. Ekobrottsmyndigheten kan därför komma att handlägga misstankar om brottslighet som har samband med terrorism. I sådana fall samverkar myndigheten med övriga berörda aktörer såsom Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, finanspolisen, Skattemyndigheten och Finansinspektionen. Penningtvättsbrottslagen som trädde i kraft under 2014 gav myndigheterna nya förutsättningar att arbeta mot penningtvätt, bl.a. genom finanspolisens möjligheter att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. Bekämpning av penningtvätt och att spåra, säkra och medverka till att återföra utbyte av brottslig verksamhet är ett av Ekobrottsmyndighetens mest prioriterade verksamhetsområden. 4. Verksamhetens inriktning för en effektiv ekobrottsbekämpning Ekobrottsmyndigheten har för sin övergripande styrning av verksamheten mot en framgångsrik och effektiv ekobrottsbekämpning identifierat tre fokusområden för kärnprocesserna utredning och lagföring samt underrättelse. Dessa tre fokusområden är bekämpning av grov organiserad och ekonomisk brottslighet, återförande av brottsvinster samt effektivare processer och dessa beskrivs nedan tillsammans med några andra viktiga områden. 4.1. Grov organiserad och ekonomisk brottlighet (GOB) Så högt upp som möjligt i den kriminella hierarkin Ekobrottsmyndigheten medverkar enligt regeringens uppdrag i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet med en bred myndighetssamverkan på såväl strategisk som operativ nivå. Arbetet intensifieras i och med 2014 års uppdrag från regeringen att utveckla GOB-satsningen och uppdraget om att kartlägga, analysera och utveckla arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Uppdragen innebär ett bredare och mer omfattande arbete mot grov organiserad och grov ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens prioritering att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och den grova ekonomiska brottsligheten (GEB) avspeglar sig i styrdokumentet verksamhetens inriktning för 2015-2017 där det framgår att vi ska fokusera på GOB- och GEB-arbetet. Vi ska prioritera huvudmän samt de strateger, experter, servicefunktioner och andra som bidrar till och drar nytta av avancerade ekobrottsupplägg. Penningtvätt är här ett viktigt modus som vi ska bekämpa. Myndigheten har 2015 bedrivit ett omfattande arbete för att via underrättelseverksamheten identifiera GEB- och GOB-kriminalitet. De nu identifierade individerna utgör stommen för det vidare arbetet med GOB och GEB vid Ekobrottsmyndigheten samt i samverkan med andra myndigheter.

8 (14) 4.2. Brottsvinster Gå på pengarna - återföra brottsvinster För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten så effektivt som möjligt arbetar Ekobrottsmyndigheten med fokusområdet att öka våra insatser för att själva eller genom andra myndigheter, spåra, säkra och återföra brottsvinster. Brottsutbytesarbetet ska vara en integrerad del i all vår verksamhet. Ett effektivt brottsutbytesarbete förutsätter myndighetssamverkan så att den myndighet som har bäst möjlighet att åstadkomma önskat resultat ska agera. De samverkande myndigheterna har lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i brottsutbytesfrågor. Myndigheterna ska se till att det finns förutsättningar för att det verktyg oberoende av vilken myndighet som förfogar över det ska kunna väljas som ger det bästa utfallet i ett enskilt ärende om återförande av brottsutbyte. Myndigheterna ska ta tillvara möjligheterna till ett aktivt utbyte av information. Myndigheterna ska vidare verka för god kompetens och kunskap hos medarbetarna om brottsutbytesarbete i samverkan. Det innefattar, förutom utbildning av myndighetens egna medarbetare, att myndigheterna ska medverka i gemensamma utbildningar för att sprida kunskap om brottsutbytesarbetet i samverkan och de rättsliga verktyg som myndigheterna tillsammans förfogar över. Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna låtit ta fram en handlingsplan för 2015-2017 med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet. Brottsutbytesarbetet är en framgångsfaktor för en effektiv brottsbekämpning och Ekobrottsmyndigheten behöver fortsätta att utveckla en nära och fördjupad samverkan med berörda myndigheter och utveckla arbetet inom den egna myndigheten. 4.3. Effektiva processer Vid myndigheten pågår ett löpande arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten. Myndigheternas brottsanmälningar rör i allt större utsträckning grov organiserad brottslighet utförd av kriminella nätverk. Ofta är det fråga om pågående brottslighet. Det ställer mycket höga krav på kompetens och förmåga hos kamrarna. I fokus står hela processen från det att brottsanmälningarna kommer in till kamrarna till dess att ärendena slutligt avgörs och alla medarbetare som medverkar i den processen, oberoende av vilken yrkeskategori de tillhör. Ett medarbetardrivet utvecklingsarbete utgör en grund för att fortsätta att utveckla och effektivisera processen. Syftet är att öka kvaliteten i arbetet och göra fler egeninitierade anmälningar. Syftet är vidare att öka lagföringen och kvaliteten i arbetet och korta våra genomströmningstider. En särskild utmaning är att hantera prioritering av de ofta stora och omfattande GOB-ärendena samtidigt som krav ställs på att behålla förmågan inom övrig utredningsverksamhet. Fungerande specialgrupper som t.ex. mängdfunktion för mängdärenden och s.k. 100-grupper som hanterar enklare projektärenden, är framgångsfaktorer för goda volymmässiga resultat. 4.4. Brottsförebyggande arbete Satsningen på att utveckla och förstärka Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete fortsätter. Under de kommande åren ligger fokus på att integrera det förebyggande arbetet med underrättelse- och utredningsverksamheten samt fortsätta utveckla organisation och

9 (14) arbetsformer för att styra, genomföra och utvärdera brottsförebyggande arbete. Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta, snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Utifrån Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhets lägesbild prioriteras vilka branscher, företeelser och aktörer vi bör rikta brottsförebyggande åtgärder mot. Under 2015 var fokus på bygg-, städ-, restaurang- och transportbranschen. Som företeelser prioriterades grov organiserad och grov ekonomisk brottslighet samt aktörer som underlättar brott mot välfärden. Som aktörer prioriterades också tidigare ostraffade småföretagare. 5. Resursmässiga förutsättningar och behov av satsningar Så som redogjorts för i tidigare budgetunderlag måste den resursmässiga omfördelningen inom myndigheten med anledning av IT-kostnaderna ses i ett större sammanhang. Brottsligheten blir allt mer komplex och ställer högre krav på verksamheten. Trycket på åklagarna under utrednings- och lagföringsskedet ökar kontinuerligt och såväl rättssäkerhetssom säkerhetsaspekter talar för en dubblering av åklagare i alltfler sammanhang. En ökad fokusering på GOB och GEB som en central del i uppdraget att bekämpa ekobrottlighet är nödvändig. Sammantaget innebär detta att myndighetens anpassning till kommande förändringar kräver åtgärder som sträcker sig långt utöver sedvanliga effektiviseringsåtgärder. 5.1. Ekonomi Ekobrottsmyndigheten har vid ingången av 2016 ett överskott på ca 11 miljoner kronor vilket förklaras av en senareläggning av planerade rekryteringar, framför allt av poliser vilket hänger samman med Polismyndighetens omorganisation. Under 2014 återbesattes inte vakanta tjänster och personalen minskade med 30 anställda, från 592 till 562. Under 2015 har antalet medarbetare, med några undantag, inte kunnat återbesättas och legat på ungefär samma nivå. Detta tillsammans med den begränsade möjligheten för rekryteringar under 2015 har fått negativa konsekvenser på verksamhetens kvantitativa resultat. Lagföringen har totalt sett minskat, samtidigt som balanserna har ökat. Framför allt är det hanteringen av våra mellanstora ärenden som har påverkats negativt. Överskottet 2016 ska finansiera återbesättning av de vakanta tjänsterna samt till att förstärka kompetensen inom IT-området. Myndighetens bedömning är att ytterligare kompetensförstärkning behövs 2017, dels för att kunna dubblera antalet åklagare i vissa av myndighetens mest komplicerade ärenden, dels för att ytterligare förstärka kompetensen inom IT-området samt för att förstärka underrättelseverksamheten. Ekobrottsmyndighetens har inte möjlighet att med nuvarande ekonomiska ramar göra nödvändiga prioriteringar utan att det påverkar handläggningen av övriga ärenden och också de volymmässiga verksamhetsresultaten. Myndighetens lokalkostnader är idag ca 9 % av den totala budgeten. Myndigheten kommer under planeringsperioden att initiera ett arbete för att undersöka möjligheterna för att minska lokalkostnaderna på sikt.

10 (14) 5.2. Kraftigt ökade kostnader för IT-utveckling och IT-drift hindrar nödvändiga förstärkningar i den operativa verksamheten Ekobrottsmyndighetens genomför en strategisk satsning för att utveckla och förbättra myndighetens IT-stöd. Sedan Ekobrottsmyndigheten bildades 1998 har myndigheten haft en gemensam IT-infrastruktur med Åklagarmyndigheten. Drygt två tredjedelar av medarbetarna har även en dator i polisens infrastruktur, eftersom det är där polisens utredningsstöd DurTVå finns. IT-stödet är i mycket stort behov av utveckling, vilket under flera år har framkommit i myndighetens riskanalyser och adresserats från chefer och medarbetare i kärnverksamheten. Med ett mer effektivt digitalt stöd i den operativa verksamheten kan ansenlig tid sparas och rättssäkerheten och arbetsmiljön förbättras. Det kan konstateras att det är svårt att komma längre i myndighetens generella effektiviseringsarbete utan ett utvecklat IT-stöd. Ett antal omfattande aktiviteter är planerade i verksamhetsplanen för 2016-2018, bl.a. framtagande av en långsiktig IT-strategi samt aktiviteter för att förbättra IT-stödet i stora ärenden, den forensiska verksamheten och hantering av information från hemliga tvångsmedel. Som ett led i satsningen pågår även rekryteringen av en IT-chef och en ny IT-enhet kommer att bildas under 2016. En komplicerande faktor i sammanhanget är att Åklagarmyndigheten har framfört kravet att Ekobrottsmyndigheten flyttar den utredningsinformation som Ekobrottsmyndigheten, allt sedan myndigheten bildades, har i åklagarnätet. Bakgrunden är att Ekobrottsmyndigheten utifrån sitt särskilda uppdrag och konstruktion hanterar andra typer av utredningsinformation än vad som sker inom Åklagarmyndighetens mer renodlade åklagarverksamhet. Utifrån sitt övergripande IT-säkerhetsansvar menar Åklagarmyndigheten att detta ställer andra typer av krav på infrastrukturen än vad de i dagsläget har kapacitet att möta. Arbetet med att analysera konsekvenser och alternativ till följd av Åklagarmyndighetens krav pågår nu intensivt, men det står helt klart att visa delar av arbetssättet inom EBM kommer behöva förändras och att detta kommer kräva IT-investeringar. En fortsatt resursmässig satsning på IT-området är ofrånkomlig och måste genomföras oavsett tilldelade medel. Under 2014 har myndigheten påbörjat ett arbete med att förstärka kompetensen i IT-organisationen. Arbetet kommer behöva fortgå under åtminstone den närmaste treårsperioden och innebär ett antal nödvändiga nyrekryteringar för att kunna ge verksamheten det stöd den behöver för att fungera effektivt. Myndighetens löpande ITkostnader knutna till framför allt Åklagarmyndighetens systemstöd har ökat kraftigt. Ekobrottsmyndigheten har hittills hanterat de ökade IT-kostnaderna genom löpande omfördelning av interna resurser och genom effektivisering av verksamheten. Mot bakgrund av att IT-satsningen nu behöver ske skyndsamt i vissa delar finns inte längre förutsättningar att möta kostnaderna. Omräknat till årsarbetskrafter innebar detta under 2014 en omfördelning från lönebudget till driftsbudget motsvarande ett femtontal tjänster och för 2015 ytterligare 10 tjänster. Nödvändiga förstärkningar av IT-organisationen och ITutvecklingsprojekt under kommande år beräknas motsvara ytterligare omfördelning av minst lika många tjänster till. Det förväntas få konsekvenser på myndighetens volymmässiga

11 (14) verksamhetsresultat. Mot den bakgrunden yrkar Ekobrottsmyndigheten därför från 2017 en permanent ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. 5.3. Behov av att förstärka åklagarfunktionen i vissa ärenden Ett centralt behov är att dubblera antalet åklagare i vissa av myndighetens allra mest omfattande och komplicerade ärenden. Myndigheten har under 2015 handlagt drygt 6500 brottsmisstankar, varav nära 6000 med inledd förundersökning, i knappt 200 särskilt krävande ärenden. Behovet av dubblering är mycket stort för att säkerställa aspekter som hög kvalitet, snabb, korrekt och rättssäker handläggning av ärenden, en trygg arbetsmiljö och därtill för att minska sårbarheten under såväl förundersökning som huvudförhandling i domstol. En åklagarförstärkning i de här fallen innebär en förbättrad kvalitet och effektivitet i våra utredningar genom att åklagarna kan dela upp både utredningsmaterialet och olika juridiska frågor mellan sig samt diskutera uppkommande frågor med varandra. Dessutom kan tidsåtgången för en utredning minskas genom att flera åklagare är insatta i och arbetar i den. I större utredningar kan detta vara av betydelse för att minska risken för orimligt långa häktningstider och långvarigt användande av restriktioner. Utsättning och handläggning av omhäktningsförhandlingar underlättas också. Även i samband med tillslag i brottsutredningar med flera misstänkta och många tvångsmedelsbeslut om husrannsakan och annat kan det vara orimligt att en beslutande åklagare ska fatta beslut i alla frågor som kan uppkomma och kräva skyndsamma åtgärder utan att ha stöd från en annan åklagare. Ytterligare en kvalitetsaspekt är att en förstärkning av åklagarfunktionen ökar möjligheterna att upptäcka brister i utredningsarbetet och därmed bevaka den misstänktes intressen genom beaktande av åklagarens objektivitetsskyldighet. Genom att flera åklagare är insatta i, samarbetar i och diskuterar utredningen minskar risken för ensidighet och felbedömningar samt för att förundersökningsledaren förbiser viktiga detaljer. Det minskar också sårbarheten, när fler än en åklagare har kunskap om målet. Strävan efter att förverka tillgångar och återföra brottsutbyte leder ofta till omfattande utredningar av ekonomiska förhållanden, utöver utredningen om brottsmisstanken. Det kan också göra en förstärkning av åklagarfunktionen nödvändig. En åklagarförstärkning i fall med otillåten påverkan är främst av vikt för den enskilde åklagarens säkerhet men även av betydelse för att ge signalen att åklagarväsendet står starkt och att det inte är meningsfullt att, t.ex. genom trakasserier, försöka påverka enskilda åklagares handläggning i en brottsutredning. En nödvändig resursförstärkning för att dubblera antalet åklagare i de mest omfattande och komplicerade ärendena är inte möjlig utan att det påverkar handläggningen av övriga ärenden. Om man avgränsar diskussionen till att gälla enbart huvudförhandlingar är det tidvis mycket svårt för myndigheten att täcka upp förhandlingarna redan med nuvarande åklagarresurser. Om man därtill lägger de identifierade behoven som redogörs för ovan står det klart att verksamheten kommer att drabbas vid en utebliven dubblering. Myndigheten bedömer att flertalet av myndighetens särskilt krävande ärenden kommer i fråga för en dubblering och att 10 åklagare (dvs. en förstärkning per kammare) krävs för att tillgodose

12 (14) enbart de mest akuta behoven. Mot den bakgrunden yrkar Ekobrottsmyndigheten därför från 2017 en permanent ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. 5.4. Behov av att förstärka underrättelseverksamheten Regeringens uppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet bekräftar det fortsatta behovet av att arbeta intensivare mot den tyngre kriminaliteten och att det behöver göras i samverkan med andra myndigheter. Arbetet intensifieras också i och med regeringens uppdrag att kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor och analysera effekter av myndigheternas arbete samt hur arbetet kan förbättras. Under året har Ekobrottsmyndigheten, och särskilt i Stockholm, varit hårt belastat med närmare 60 procent av myndighetens resurstid i ärenden inom GOB-samarbetets Operativa råd. Deltagande i landets regionala underrättelsecentrum tar mycket tid i anspråk för myndighetens underrättelseverksamhet. Sammantaget är de underrättelseresurser som återstår för att hantera den grova ekonomiska brottligheten som inte hör till GOB-arbetet men som ändå utgör kärnan i Ekobrottsmyndighetens uppdrag om att bekämpa grov ekonomisk brottslighet (GEB) allt för knappa. Otillräckliga resurser till GEB-arbetet påverkar verksamhetsresultaten för myndigheten. För att tillgodose behovet av att arbeta med GEB ur ett underrättelseperspektiv och därmed bidra till bekämpningen av ekonomisk brottslighet behöver underrättelseverksamheten förstärkas. Med hänsyn till ärendeutvecklingen i vår utredning och lagföringsprocess saknas i dag medel för en sådan förstärkning. 5.5. Återkoppling nebis in idem/ skattetillägg Regeringen beslutade i budgetpropositionen för 2016 att Ekobrottsmyndigheten får en resursförstärkning för ökade kostnader för hantering av skattetillägg i enlighet med propositionen skattetillägg: dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor (prop. 2014/15:131). Under 2016 får myndigheten därför ett engångsbelopp om 4 mkr samt en ramanslagshöjning med 1,7 mkr. Myndigheten har handlagt ärenden berörda av dubbelprövningsförbudet vid skattebrott på ett sammanhållet och effektivt sätt och samtidigt vidtagit omfattande förberedelser inför ny lagstiftning på området. Bland annat har ett nytt IT-stöd för att hantera underrättelser i samverkan med Ekobrottsmyndigheten byggt upp inom Skatteverket. Rutinbeskrivningar och mallar har tagits fram, liksom rättslig vägledning i centrala frågor och utbildningsmaterial. Vid årsskiftet hade ett 60-tal åklagare samt ett antal ytterligare medarbetare vid myndigheten gått utbildning över en dag rörande de delar av lagstiftningen som blir tillämpliga direkt vid årsskiftet. Representanter från Skatteverket, Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet har bjudits in. Totalt uppgår kostnaden för förberedelsearbetet och genomförd utbildning under 2015 till närmare 1 miljon kronor. Ytterligare utbildning rörande skattetillägg samt anpassningar av

13 (14) verksamhetsstöden kommer att genomföras under våren 2016. Dels kommer samtliga åklagare gå den första utbildningsomgången om en dag, dels kommer samtliga åklagare och merparten av medarbetarna inom utredningsprocessen att få en tvådagars utbildning i skattetillägg. Utbildningen genomförs i samverkan med Skatteverket. En förstärkning har genomförts på Ekobrottsmyndighetens rättsenhet med en åklagarresurs för att arbeta med genomförandet av lagstiftningen. Det kommer även att ske förstärkningar i den operativa verksamheten. Prognosen är att kostnaderna för utbildningsaktiviteter och övriga aktiviteter för att genomföra lagstiftningen kommer att motsvara den prognos myndigheten tidigare lämnat. Den nya lagstiftningen kommer att följas löpande. 5.6. Sammanfattande yrkande i tabell Ekobrottsmyndighetens yrkanden 2017-2019 sammanfattas i tabellen nedan. Tabell sammanfattande yrkande Yrkanden (tkr) Förstärkning av IT-budgeten, permanent anslagsökning 10 000 Dubblering åklagarfunktion i vissa särskilt krävande ärenden, permanent anslagsökning 10 000 Summa 20 000 2017 2018 2019 6. Förslag till finansiering Ekobrottsmyndigheten föreslår följande finansiering för åren 2017-2019. Förslaget inkluderar yrkandet om en permanent anslagshöjning från 2017 om 20 miljoner kronor varav 10 mnkr gäller dubblering av åklagarfunktionen och 10 miljoner kronor gäller förstärkning av ITbudgeten. Förslaget innehåller också en redogörelse för behov av förstärkning av underrättelseverksamheten. Tabell förslag till finansiering Verksamhetens intäkter (tkr) 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat Anslag 4:4 592 020 636 098 658 910 667 265 678 219 Prognos ingående balans 11 000 3 000 Avgifter och andra ersättningar 200 300 300 300 300 Summa intäkter 592 220 647 398 662 210 667 565 678 519

14 (14) 6.1. Investeringar i anläggningstillgångar Verksamhetsinvesteringar År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 0 2 010 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 6 135 13 750 6 400 6 400 5 500 5 200 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 4 545 4 818 4 000 4 000 4 000 4 000 Summa verksamhetsinvesteringar 10 680 20 578 10 400 10 400 9 500 9 200 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 7 979 20 578 10 400 10 400 9 500 9 200 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 0 0 0 0 0 0 Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 2 701 0 0 0 0 0 Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 10 680 20 578 10 400 10 400 9 500 9 200 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 56 987 51 620 52 768 42 242 32 379 25 509 Nyupplåning (+) 7 979 20 578 10 400 10 400 9 500 9 200 Amorteringar (-) -13 346-19 430-20 926-20 263-16 370-15 348 UB lån i Riksgäldskontoret 51 620 52 768 42 242 32 379 25 509 19 361 Beslutad/föreslagen låneram 68 000 60 000 50 000 40 000 35 000 30 000 Ränteutgifter 0 261 475 560 434 337 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 4 anslag ap.1 13 346 19 691 21 401 20 823 16 804 15 685 Övrig finansiering 7. Övriga villkor Räntekontokredit Räntekontokrediten föreslås för budgetåren 2017-2019 vara 10% av anslaget. Anslagskredit Anslagskrediten föreslås för budgetåren 2017-2019 vara 3% av anslaget. Låneram Låneramen föreslås för budgetåren 2017-2019 uppgå till 50, 40 respektive 35 miljoner kronor.