XXXX 76. Budgetunderlag

Transkript

1 XXXX 76 Budgetunderlag

2 Sida 1 (17) Ert Er beteckning Regeringen Justitiedepartementet Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för budgetåren Sammanfattning och yrkanden 1. En effektiv och nationell ekobrottsbekämpning Ekobrottsmyndigheten har ett brett uppdrag och en central funktion i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Som en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning ansvarar myndigheten för nationell samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det brottsbekämpande uppdraget innefattar brottsförebyggande arbete, kriminalunderrättelsetjänst samt utredning och lagföring. Under senare år har den anmälda ekobrottslighetens struktur och karaktär ändrats. Brottsligheten har blivit svårare och mer komplicerad att utreda. Inslaget av organiserad brottslighet har blivit vanligare och tydligare. Samtidigt har ekobrottsbekämpningen utvecklats och effektiviserats. Inom Ekobrottsmyndigheten har kriminalunderrättelseverksamheten tagit form och lagföringen har ökat och blivit mer effektiv. Ekobrottsmyndigheten lagför med i princip oförändrade resurser och med fokus på allt allvarligare brottslighet ungefär dubbelt så många ärenden per år jämfört med år De genomsnittliga genomströmningstiderna har minskat avsevärt och är nu drygt nio månader. Den organisatoriska strukturen för ekobrottsbekämpningen innebär att brottsbekämpningen är ett ansvar för Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Polisen. Skatteverket och en rad andra myndigheter har också viktiga uppgifter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 Utgiftsområde 4, s. 15) uttalat att ekobrottsbekämpningen ska utvecklas inom ramen för den nuvarande organisationen och lagt tonvikten på bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens spetskompetens ska tas till vara på ett ännu bättre sätt än i dag t.ex. genom att myndigheten i större utsträckning ska kunna bistå polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten med myndighetens kunskaper och speciella kompetens. Som ett led utvecklingen av en effektiv nationell ekobrottsbekämpning har regeringen i regleringsbreven för budgetåret Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 820 Hantverkargatan STOCKHOLM

3 Sida 2 (17) 2008 uppdragit åt Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att tillsammans vidta åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet i hela landet. 2. Inriktningen av Ekobrottsmyndighetens resurser I linje med de mål som statsmakterna har fastställt för Ekobrottmyndighetens verksamhet och en utveckling mot en effektivare nationell ekobrottsbekämpning med mobilisering mot den organiserade och allvarliga brottsligheten blir inriktningen av Ekobrottsmyndighetens insatser följande. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper ska utan geografiska och organisatoriska hinder kunna användas nationellt i hela kedjan av operativa insatser, från brottsförebyggande arbete och kriminalunderrättelsetjänst till beslut i åtalsfrågan. Ekobrottsmyndighetens insatser för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott ska utvecklas och förstärkas. Bekämpningen av organiserad brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet ska prioriteras. Utredning och lagföring av anmälda finansmarknadsbrott ska prioriteras. Insatserna mot allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn ska fortsätta. 3. En god resultatutveckling Av den årsredovisning för 2007 som jag nyligen har överlämnat till regeringen framgår att Ekobrottsmyndigheten har uppfyllt samtliga mål som regeringen angett för verksamheten. Myndigheten har därutöver förbättrat resultaten på en rad viktiga områden. Slutsatserna av de resultat som redovisas i årsredovisningen för 2007 är att Ekobrottsmyndigheten ytterligare har förstärkt insatserna mot den organiserade och allvarliga brottsligheten och fullföljt de prioriteringar i brottsbekämpningen som lett till en ökad lagföring av organiserad och allvarlig ekonomisk brottslighet. Samtidigt har resurserna för lagföring av mängdbrott på ett framgångsrikt sätt inriktats mot en snabb och rättssäker lagföring med hög kvalitet. De genomsnittliga genomströmningstiderna och balanserna är nu sådana att myndigheten har en ökad kapacitet att fullgöra sitt uppdrag i brottbekämpningen. Några exempel på resultatutvecklingen under 2007 är följande (resultaten för 2006 anges inom parentes). Antalet inkomna ärenden uppgick till (4 186). Antalet lagförda personer ökade med en procent till (1 696). Andelen ärenden som ledde till lagföring ökade med en procentenhet till 34 procent (33). Lagföringen av ärenden om kvalificerad brottslighet ökade med 23 procent till 832 ärenden (677). Balanserna, exklusive domstolsbalans, minskade med nära nio procent till (2 290). Genomströmningstiderna minskade med 34 procent till 283 (426) dagar. Tiden från färdigställt förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan minskade till 50 dagar (109). Antalet anhållanden och häktningar låg kvar på samma nivå 442 (441).

4 Sida 3 (17) 4. Arbetsbelastning och ekonomi Ekobrottsmyndigheten har genomfört stora satsningar för att förbättra såväl de mätbara resultaten som kvaliteten i brottsbekämpningen. Avarbetningen av balanser, en effektiv lagföring av mindre kvalificerad brottslighet och inriktningen av merparten av resurserna mot den allvarliga och organiserade brottsligheten har medfört en ökande arbetsbelastning för myndighetens medarbetare. Det har därför varit nödvändigt att under året till en del ta myndighetens anslagskredit i anspråk för att finansiera personalförstärkningar inom särskilt angelägna områden. Målsättningen är att genom ytterligare rationaliseringsåtgärder och andra insatser minska belastningen på krediten under kommande år. Jag vill dock redan nu förutskicka att den ökade ambitionsgrad som regeringen har gett uttryck för när det gäller Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper som en viktig del i bekämpningen av organiserad och grov brottslighet och en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning innebär att det blir svårt att på ett ansvarfullt sätt minska kostnaderna för verksamheten och därmed avsluta belastningen på krediten. Under åren räknar Ekobrottsmyndigheten med att inflödet av ärenden kommer att ligga kvar på minst samma nivå som hittills eller till och med öka. Samtidigt bedöms att trenden med en totalt sett ökad komplexitet i ärendena kommer att fortsätta som en konsekvens av Skatteverkets kontrollinsatser och det allt mer utvecklade samarbetet mellan myndigheternas kriminalunderrättelsetjänster. Anmälningarna om brott på finansmarknaderna väntas också fortsätta att öka under de närmaste åren. De tendenser till en konjunkturavmattning som kan noteras på sikt kan komma att leda till ett ökat antal konkurser vilket erfarenhetsmässigt leder till ett ökat antal brottsanmälningar från konkursförvaltarna. Min bedömning blir därför att nödvändiga och ökade insatser från Ekobrottsmyndigheten i brottsbekämpningen och ärendetillströmningen kommer att leda till att arbetsarbetsbelastningen kommer att öka under den kommande treårsperioden. Som framgår av Ekobrottsmyndighetens årsredovisning utnyttjade myndigheten under 2007 hela det tilldelade anslaget om 362,6 miljoner kronor samt överskottet på 5,4 miljoner kronor från Till detta skall läggas att 6,2 miljoner kronor utnyttjades av den tillgängliga anslagskrediten för 2007 på 10,9 miljoner kronor. Ekobrottsmyndigheten räknar med att anslagskrediten kommer att behöva tas i anspråk även under 2008 för att verksamheten ska kunna bedrivas i samma kvantitativa och kvalitativa omfattning som under För 2009 är myndighetens målsättning att helt undvika en belastning på anslagskrediten för att uppnå en ekonomi i balans. För att åstadkomma detta och för att skapa utrymme för de kriminalpolitiska satsningar som beskrivs i det följande bedömer jag att anslaget för 2009 behöver öka med 25 mkr. Denna nivåhöjning bör bestå även under åren 2010 och Kriminalpolitiska satsningar Mobilisering av resurser mot organiserad och allvarlig brottslighet Utvecklingen av den organiserade brottsligheten och samhällsförändringar inom olika områden innebär att Ekobrottsmyndighetens specialistkompe-

5 Sida 4 (17) tens tas i anspråk i en växande omfattning och utan organisatoriska och geografiska hinder. Regeringen har nyligen initierat ett arbete mot den organiserade brottsligheten. En förstärkt myndighetssamverkan, näringslivet och samhället i övrigt ska angripa problemen på bred front. Den organiserade brottsligheten ska förebyggas och förhindras. Pågående brottslighet ska avbrytas, utredas och lagföras. Brottsvinster ska förverkas och återföras i större utsträckning. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper och operativa insatser är en viktig del av de samlade insatserna mot den organiserade brottsligheten och ett led i utvecklingen av en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning. Redan idag inriktas myndighetens resurser mot organiserad och allvarlig brottslighet så långt anslaget och andra viktiga prioriteringar medger det. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst tar fortlöpande fram information om brottutvecklingen och dem som begår ekonomisk brottslighet. Analyser som görs av bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Rikskriminalpolisen visar att den ekonomiska brottsligheten har blivit en växande arena för den organiserade brottsligheten. Ekonomisk brottslighet används för att dölja vinster från annan brottslighet och för att skapa nya vinster genom brott inom ramen för t.ex. ett aktiebolag. Pengar tvättas och maskeras genom ekobrott. Inom nätverken för ekonomisk kriminalitet utvecklas det olika slag av servicefunktioner som tillhandahåller tjänster som behövs för att genomföra ekonomisk brottslighet. Kunskaper om hur man genomför olika slag av ekonomisk brottslighet sprids till kriminella nätverk som begår andra typer av brott. Inom en växande andel av de kriminella nätverken eller grupperingarna har ekonomisk brottslighet blivit en del i en multikriminell verksamhet. Andra kriminella grupperingar har ändrat inriktning mot ekonomisk brottslighet, som har blivit huvudintresset. En betydande del av den grova ekonomiska brottsligheten har internationella inslag. Ett exempel på detta är att brott begås via Internet där servern finns utomlands. Ett annat vanligt exempel är att pengar flyttas mellan konton i olika länder. Läget i fråga om organiserad brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet kan beskrivas på följande sätt. Kopplingen mellan organiserad brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn har tydliga inslag av organiserad brottslighet. Brottsvinster döljs eller återinvesteras genom ekonomisk brottslighet. Brottsvinster förverkas eller återförs i för liten utsträckning. Sammantaget innebär det ökade inslaget av ekonomisk brottslighet i organiserad och allvarlig brottslighet att det ställs allt högre krav på Ekobrottsmyndighetens kapacitet i hela kedjan från brottsförebyggande arbete med kriminalunderrättelsetjänst till utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten har hittills mött de ökade kraven genom att omfördela resurser från utredning och lagföring för att öka kapaciteten för hemliga tvångsmedel, kriminalunderrättelsetjänst och spaning. Jag bedömer att ytterligare resurser inte kan föras från utredning och lagföring eller från andra viktiga verksamheter utan risk för effektivitetsförluster. Samtidigt kan jag konstatera att myndighetens nuvarande resurser för underrättelseverksamhet, spaning och hemliga tvångsmedel inte räcker för att

6 Sida 5 (17) möta de krav som ställs på myndigheten utifrån den verksamhet som bedrivs inom ramen för Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen. 5.2 Förverkande och återförande av brottsutbyten Drivkraften bakom den organiserade och allvarliga brottsligheten är ofta att skapa stora ekonomiska vinster. Den som begår grova brott i stor skala kalkylerar med att kunna gömma undan och behålla vinsterna från brottsligheten. Som en del i brottskonceptet blir det ofta nödvändigt att tvätta pengar för att kunna tillgodogöra sig utbytet av brott. Ett eventuellt fängelsestraff verkar inte alltid tillräckligt avskräckande om vinstmöjligheten är stor och om vinsten enkelt kan gömmas undan. Den 1 januari 2007 inrättades Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet för att i väsentlig grad öka Ekobrottsmyndighetens förmåga att slå direkt mot drivkraften bakom organiserad och allvarlig brottslighet. Brottsutbytesenhetens strategiska och operativa uppdrag är att öka ekobrottsbekämpningens förmåga att förverka och återföra brottsvinster. Vid enheten arbetar specialiserad personal med att utbilda, utveckla arbetsmetoder och ge operativt stöd. Arbetet sker i stor utsträckning i samverkan med andra myndigheter. På motsvarande sätt har Ekobrottsmyndigheten under senare år intensifierat sina insatser mot penningtvätt. Också det arbetet bedrivs i nära samverkan med andra berörda myndigheter och innefattar ett väl utvecklat internationellt samarbete. Det kan redan nu konstateras att enhetens verksamhet har fått ett bra genomslag i den operativa verksamheten inom både Ekobrottsmyndigheten och i andra myndigheter. För att få ut ytterligare effekt av arbetet krävs dock att verksamheten kan utvecklas och förstärkas i samverkan med andra myndigheter. 5.3 Finansmarknadsbrott Finansmarknadernas totala tillväxt, möjligheten för allt fler att delta i handeln och möjligheten att undgå upptäckt påverkar finansmarknadsbrottens omfattning. Antalet anmälningar om misstänkt brottslighet på finansmarknaderna har ökat väsentligt under senare år. Till en del beror ökningen på att Finansinspektionen lämnar över ärenden till Ekobrottsmyndigheten på ett tidigare stadium. Andra faktorer som kan förklara ökningen är den förbättrade kontrollen genom Finansinspektionens och börsens övervakningssystem. Internationaliseringen inom finansmarknaderna och möjligheterna för allt fler aktörer att handla med aktier och andra värdepapper kan också ha bidragit till ökningen. Till detta kommer att EG:s direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID) har införts i svensk rätt den 1 november Utvecklingen måste följas med stor uppmärksamhet. Medborgarnas placeringar genom bl.a. pensionssparande måste värnas samtidigt som finansmarknadernas betydelse för den svenska ekonomin och satsningen på Stockholm som ett nordiskt finanscentrum innebär att förtroendet för finansmarknaderna måste skyddas. Utredning och lagföring av anmälda brott är därför ett högt prioriterat område för Ekobrottsmyndigheten. Inte minst kommer utvecklingen mot allt mer integrerade internationella finansiella marknader att ställa särskilda krav på Ekobrottsmyndighetens kompetens. Myndighetens inriktning är att i samverkan med Finansinspektionen och näringslivet stärka det brottsförebyggande arbetet och att handlägga anmälningar om misstänkt

7 Sida 6 (17) brottslighet genom snabba åklagarinsatser, en förstärkt analyskapacitet och särskilt kvalificerade utredningsgrupper. Ekobrottsmyndighetens specialiserade resurser för handläggning av finansmarknadsbrott är redan nu hårt ansträngda. Antalet anmälda misstänkta finansmarknadsbrott har ökat dramatiskt från enstaka anmälningar i början av 2000-talet till omkring 140 under Myndigheten förutser att det blir helt nödvändigt att sätta in ytterligare resurser på detta område under de närmaste åren. 5.4 Brottslighet inom den svarta sektorn En expanderande svart ekonomi orsakar stora samhällsekonomiska skador. Förutom det stora skattebortfall som drabbar staten och kommunerna försvåras en sund konkurrens inom näringslivet vilket på sikt riskerar att hämma tillväxten. Inslaget av organiserad och allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn är markant. Skatteverkets insatser mot den svarta sektorn har ökat i omfattning och effektivitet. Ekobrottsmyndighetens samarbete med myndigheterna i Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen (RUC) innebär att organiserad och grov ekonomisk brottslighet identifieras. Det har lett till att antalet anmälningar om grov och organiserad brottslighet inom den svarta sektorn ökar. Anmälningarna gäller svårutredda och komplexa brottskoncept av omfattande slag. Utredningarna kräver trots rationella handläggningsrutiner betydande resurser för utredning och lagföring. Ökade resurser för operativa insatser mot avancerad brottslighet inom den svarta sektorn som t.ex. byggbranschen och restaurangbranschen samt vissa servicebranscher är angeläget inte bara för myndigheterna i rättsväsendet utan för näringsliv och enskilda. För att brottsbekämpningen och samverkan mot den svarta sektorn ska kunna fortsätta med oförminskat kraft är det viktigt att Ekobrottsmyndigheten kan tillföras ytterligare resurser. 5.5 Brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete bygger på kunskaper om dem som begår ekobrott och om den ekonomiska brottslighetens struktur och organisation. Ett effektivt brottsförebyggande arbete bygger på tidig analys av nya risker för ekonomisk brottslighet och en analys av vilka grupper som ligger i riskzonen för att begå brott. Det brottsförebyggande arbetet kräver samarbete med andra myndigheter, näringslivet, fackliga organisationer, yrkesförbund och andra organisationer. Viktiga målgrupper för det brottsförebyggande arbetet är t.ex. enmans- och fåmansföretagare och unga personer på väg ut i arbetslivet. Det brottsförebyggande arbetet sker bl.a. i form av information och riktade utbildningsinsatser till målgrupperna genom s.k. sekundära informationsbärare (t.ex. revisorsorganisationer och andra branschorgan) men också genom broschyrer och utställningsmaterial i samband med mässor och liknande arrangemang. Arbetet bedrivs centralt, inom ramen för de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) och genom lokala aktiviteter som kopplas till verksamheten i de lokala brottsförebyggande råden. Under 2007 ökade Ekobrottsmyndigheten insatserna på det brottsförebyggande området till nära timmar, jämfört med timmar under Andelen nedlagd tid motsvarar drygt två procent av

8 Sida 7 (17) Ekobrottsmyndighetens totala resurstid. Från olika samarbetsaktörer möter Ekobrottsmyndigheten en stigande efterfrågan på myndighetens kompetens och tjänster. Det är därför angeläget att myndigheten ges möjlighet till förstärkta resurser på detta viktiga område. 5.6 Säkerheten för medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten Under senare tid har frågor om skydd och säkerhet för anställda inom rättsväsendet kommit i fokus. Ekobrottsmyndighetens personal utsätts i olika sammanhang för hot och det förekommer också att enskilda medarbetare drabbas av egendomsskador som bedöms ha samband med tjänsten. Det har blivit allt vanligare att hotbildsbedömningar lett till att medarbetare försetts med olika slag av skydd. Under den kommande treårsperioden kommer Ekobrottsmyndigheten att behöva stärka sina insatser i kampen mot den organiserade brottsligheten. De utökade risker för personalens säkerhet som detta medför måste mötas av myndigheten genom en rad olika och högt prioriterade åtgärder. Myndigheten förutser att kostnaderna för förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet kommer att öka. 6. Bedömningar av resursbehovet Den långsiktiga och strategiska inriktningen av ekobrottsbekämpningen med förebyggande åtgärder och en nationellt sammanhållen förstärkning av insatserna mot organiserad och allvarlig brottslighet ställer Ekobrottsmyndigheten inför nya utmaningar. Myndighetens bör kunna bidra med sin specialistkompetens i större utsträckning och utan geografiska eller organisatoriska hinder. Det bör ske med en god personalpolitik och med resurser för att tillgodose säkerheten för medarbetarna. Även om det statsfinansiella läget inte medger generella resursförstärkningar för att möta en ökande arbetsbörda hos rättsväsendets myndigheter är det viktigt att tillkommande resurser fördelas mellan myndigheterna så att de totala resurserna för rättsväsendet kan användas effektivt. Att Ekobrottsmyndigheten fortsätter på den inslagna linjen med utveckling och rationalisering av verksamheten och ett utvecklat samarbete med andra myndigheter är inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att möta de utmaningar som ekobrottsbekämpningen står inför. Det finns dessutom ett behov av resursförstärkningar på några särskilt viktiga områden i myndighetens verksamhet. Ekobrottsmyndighetens resursbehov kan sammanfattas enligt följande. En förstärkning av resurser för hemliga tvångsmedel, spaning, utredning och lagföring av organiserad och grov brottslighet. En förstärkt kriminalunderrättelseverksamhet med inriktning både på grov och organiserad brottslighet och mot allvarlig ekonomisk brottslighet. En förstärkt organisation för förverkande och återförande av brottsvinster. Ytterligare förstärkta insatser mot brottslighet på finansmarknaderna Fortsatta insatser mot allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn. Resurser för att en fortsatt utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Resurser för att förbättra skyddet och säkerheten för de anställda. Resursbehovet för den förstärkta kriminalunderrättelseverksamheten har beräknats till motsvarande tio års-

9 Sida 8 (17) arbetskrafter (poliser och analytiker), vilket motsvarar en anslagsökning i 2008 års prisnivå med ca 7 miljoner kronor. Förstärkningen av brottsutbytesenheten beräknas till ca 2 miljoner kronor (åklagare och analytiker). Behovet av utökade resurser för spaning, utredning och lagföring av organiserad brottslighet, brottslighet på finansmarknaderna och mot svart arbete uppgår i första hand till 15 årsarbetskrafter (åklagare, ekorevisorer och andra specialister samt poliser och ekosekreterare) till en årlig kostnad av ca 12 miljoner kronor. Förstärkningen av det brottsförebyggande arbetet beräknas till ca 2 miljoner kronor. Slutligen yrkar myndigheten 2 miljon kronor för ökade kostnader i samband med förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet. Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till ca 25 miljoner kronor för budgetåret 2009 och med lika stort belopp för vardera budgetåren 2010 och Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2009 och 2010, dvs. 380,9 miljoner kronor respektive 390,8 miljoner kronor. Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att utveckla en nationellt samordnad, effektiv och rättssäker ekobrottsbekämpning med fokus mot den organiserade och allvarligaste brottsligheten. att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för år 2009 med 25 mkr till 406 mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2010 och 2011 om 416 mkr under vartdera året (inklusive pris- och löneomräkning), att fastställa en låneram på 33 mkr för 2009 och 33 mkr för 2010, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Gudrun Antemar. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Mats Åhlund, personaldirektören Jesper Frithzell och planeringsdirektören Ulf Arvidsson, föredragande, deltagit. Budgetunderlaget har behandlats i förhandlingar med personalorganisationerna. Stockholm den 27 februari 2008 Gudrun Antemar Ulf Arvidsson 7. Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar

10 Sida 9 (17) Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Ärendeutveckling och arbetsbelastning Ärendeutveckling Mellan år 2000 och år 2007 ökade antalet inkomna ärenden till Ekobrottsmyndigheten från till eller med över 70 procent. Under samma tidsperiod har Ekobrottsmyndighetens resurser i huvudsak varit oförändrade. Ekobrottsmyndigheten har trots den successivt ökade arbetsbelastningen förmått att påtagligt förbättra sina verksamhetsresultat, vilket framgår av myndighetens årsredovisningar för åren Under de senaste åren har ärendeinflödet varit relativt stabilt, kvantitativt sett. Däremot har satsningar och utveckling av verksamheten hos olika kontrollmyndigheter och det allt mer effektiva underrättelsesamarbetet medfört att den anmälda brottslighetens svårhetsgrad och komplexitet har ökat. Det finns flera faktorer som pekar på att ärendeinflödet kommer att öka under den närmaste treårsperioden. Det operativa samarbetet inom kriminalunderrättelsetjänsten och mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten kan förväntas öka antalet angelägna utredningar om grov ekonomisk brottslighet. Skatteverkets fortsatta satsningar på resurser för kontroll och granskning förväntas leda till ett ökat ärendeinflöde. Finansinspektionens utveckling av övervakningssystemen och internationaliseringen av finansmarknaderna bedöms också leda till att ökningen av antalet anmälda brott fortsätter. En avmattning av konjunkturen som har spåtts på sikt leder erfarenhetsmässigt till ett ökat antal konkurser med fler brottsanmälningar som följd. Arbetsbelastning Ärendeutvecklingen ställer stora krav på Ekobrottsmyndighetens operativa förmåga. Rättsväsendets satsningar mot den organiserade och allvarligare brottsligheten sker i allt högre utsträckning genom att ekonomisk brottslighet identifieras, utreds och lagförs. Samarbetet med andra betydligt mer resursstarka myndigheter har utvecklats mot ett ökande behov av att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bidra med sina specialistkunskaper inom kriminalunderrättelseverksamhet och utredning och lagföring. Under senare år har andelen anmälningar som inkommit till Ekobrottsmyndigheten och som gällt organiserad eller grov brottslighet ökat i betydande grad. Det har medfört ett väsentligt ändrat arbetssätt i Ekobrottsmyndigheten. Idag är den operativa verksamheten underrättelsestyrd och resurser för kriminalunderrättelsetjänst spaning och hemliga tvångsmedel är lika angelägna som resurser för utredning och lagföring. Myndighetens operativa verksamhet kräver numera i växande omfattning att arbetet kan utföras utanför kontorstid och dygnet runt. Det internationella inslaget i verksamheten har ökat genom utredningar om insiderbrott och grov brottslighet, penningtvätt m.m. Denna utveckling är exempel på faktorer som ställer nya krav på medarbetarna och stora krav på myndighetens specialisering och kompetens. Den allt mer komplexa brottsligheten har medfört nödvändiga satsningar på

11 Sida 10 (17) Ekobrottsmyndlighetens kompetensutveckling av de medarbetarna samtidigt som kapaciteten för att ge utbildningar till medarbetare inom Åklagar- och polismyndigheterna har behövt förbättras både i fråga om kvantitet och kvalitet. Det beskrivna är några av de faktorer som har ökat arbetsbelastningen. De nya utmaningarna har hittills kunnat mötas med nödvändiga rationaliseringar i den strategiska och operativa verksamheten. Det intensiva utvecklingsarbetet och införandet av nya handläggningsmetoder har också frigjort nya resurser som kunnat användas till att åstadkomma avsevärda resultatförbättringar. Ekobrottsmyndigheten har dock inte fullt ut kunnat möta de förväntningar som finns på främst myndighetens operativa förmåga hos samverkande myndigheter, näringsliv, organisationer och andra. För att den positiva utvecklingen skall kunna fortsätta utan att arbetsbelastningen för medarbetarna blir för hög är det min bedömning att myndigheten behöver tillföras resurser på strategiskt viktiga områden för en totalt sett mer effektiv brottsbekämpning. Kriminalpolitiska satsningar Organiserad och allvarlig ekonomisk brottslighet Läget - sett ur ett ekobrottsperspektiv - i fråga om organiserad brottslighet kan beskrivas på följande sätt. Kopplingen mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet blir allt starkare. Den svarta sektorn har tydliga inslag av organiserad brottslighet. Brottsvinster döljs eller återinvesteras genom ekonomisk brottslighet. Brottsvinster förverkas eller återförs i för liten utsträckning. Regeringens initiativ till en mobilisering av myndigheternas och andras samverkan för att angripa problemen med den organiserade brottsligheten på bred front innebär att Ekobrottsmyndigheten ställs inför nya utmaningar. Ekobrottsmyndigeten måste ha kapacitet att ställa betydande operativa resurser till förfogande för den aktionsgruppsverksamhet som drivs i Operativa rådet och i de regionala underrättelsecentrumen samtidigt som myndighetens specialistkunskaper ska bidra till en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning. Utredningar av organiserad och avancerad ekonomisk brottslighet ökar behovet av att använda hemliga och personella tvångsmedel. Det innebär att allt mer av myndighetens resurser måste avsättas för underrättelseverksamhet och spaning. Kostnaderna för hemliga tvångsmedel skjuter i höjden. I detta ligger bl.a. kostnader för att använda systemen och få ut information, kostnader för att logga uppgifter dygnet runt och kostnader för spaning i samband med avlyssningen. I en starkt ökande utsträckning krävs det att polispersonal kan vara i tjänst dygnet runt samt ett kvalificerat administrativt stöd. Även åklagar- och utredningsinsatser måste allt oftare kunna ske utanför normal kontorstid när det är fråga om utredning och lagföring av avancerad brottslighet. Allt fler ärenden kräver också en tät och nära samverkan med andra myndigheter i Sverige och utomlands. Utvecklingen av brottsbekämpningen under de senaste åren innebär att Ekobrottsmyndigheten i större utsträckning än vad som hittills gällt för en åklagarmyndighet måste ha en beredskap och dimensionering

12 Sida 11 (17) för dygnetruntverksamhet. För en sammantaget god effekt av mobiliseringen mot den allvarligaste och mest samhällshotande brottsligheten och för att Ekobrottsmyndigheten skall kunna fullt ut genomföra sitt uppdrag i rättsväsendet är det min bedömning att myndigheten måste tillföras anslagsmedel som skapar förutsättningar att behålla och öka den nuvarande nivån för verksamheten inom de områden som beskrivs i det följande. 1. En utbyggd kriminalunderrättelseverksamhet och en förstärkt spaning Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet bedrivs i dag vid myndighetens polisoperativa enheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt arbetar drygt tio polisiära årsarbetskrafter med underrättelseverksamhet. Arbetet bedrivs i betydande omfattning genom insatser som initierats genom Operativa rådet och tillsammans med andra myndigheter inom ramen för arbetet i de regionala underrättelsecentrumen (RUC) på dessa orter. Till detta kommer två polisiära årsarbetskrafter som arbetar vid Ekobrottsmyndighetens centrala KUT-enhet. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet är specialiserad mot ekobrottslighet och saknar motsvarighet inom den kriminalunderrättelsetjänst som bedrivs inom Polisen. Även om Ekobrottsmyndighetens verksamhet är geografiskt avgränsad bidrar myndigheten i särskilda ärenden med kriminalunderrättelser med inriktning mot ekonomisk brottslighet även utanför det geografiska ansvarsområdet. Erfarenheten från arbetet inom Operativa rådet visar att det finns ett klart behov av underrättelseinhämtning och bearbetning av underrättelser som rör ekonomisk brottslighet i hela landet. I det arbete som pågår inom Polisen mot en nationellt samordnad underrättelseverksamhet bör de specialistkunskaper som Ekobrottsmyndigheten besitter inom underrättelseverksamhet på ekobrottsområdet kunna utvecklas utan geografiska och organisatoriska hinder och användas i landets samtliga regioner. Vid Ekobrottsmyndighetens polisoperativa enheter finns också resurser för spaning, i första hand i myndighetens egna ärenden. Spaningsverksamheten är mycket resurskrävande och det finns ständigt en efterfrågan på mer spaningsresurser, särskilt i ärenden som har anknytning till organiserad brottslighet. I de ärenden där hemlig telefonavlyssning förekommer kan resursbristen ofta bli akut. Hemlig telefonavlyssning förutsätter i vissa skeden att spaning kan ske parallellt och att det finns resurser för att lyssna och logga dygnet runt. De polisoperativa enheterna har på varje ort inte kapacitet att hantera mer än högst två ärenden med hemliga tvångsmedel samtidigt. Det är otillfredsställande eftersom resurserna inte motsvarar de operativa behoven. Det innebär att begränsningen av resurserna i praktiken blir styrande för vilka tvångsmedel som kan användas och därmed också för när och hur åklagar- och utredningsresurser kan sättas in i samarbetet med andra myndigheter. Ekobrottsmyndigheten bedömer resursbehovet för den förstärkta kriminalunderrättelseverksamheten och spaningen till motsvarande minst tio årsarbetskrafter (poliser och analytiker), vilket motsvarar en anslagsökning i 2008 års prisnivå med ca 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp under såväl 2009 som Genom en ekonomisk förstärkning av denna omfattning förbättras förutsättningarna för en

13 Sida 12 (17) ökad lagföring av den grövsta brottsligheten. 2. Insatser för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott samt bekämpning av penningtvätt Vid Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet arbetar specialiserade medarbetare med utbildning, utveckling av arbetsmetoder och operativt stöd. De insatser som redan har gjort har medfört ett ökat genomslag för reglerna om förverkande och återförande av vinsterna från den allvarligaste brottsligheten. En långsiktig och uthållig satsning på förverkande av brottvinster kräver dock att enheten tillförs förstärkta resurser och att formerna för samverkan mellan myndigheterna för förverkande och återförande av brottsvinster kan få en mer ändamålsenlig struktur. De särskilda frågor som gäller förverkande av brottsvinster som ett sätt att angripa organiserad brottslighet utreds för närvarande av mig enligt ett särskilt regeringsuppdrag. Mitt utredningsuppdrag ska redovisas till Justitiedepartementet före utgången av april Utan att föregripa min kommande redovisning och de överväganden som därefter kommer att göras inom regeringskansliet vill jag dock redan nu avisera att Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet är i starkt behov av en resursförstärkning under 2009 och följande år. I första hand behöver enheten tillföras ytterligare en åklagare och en analytiker för att kunna svara upp mot den ökade efterfrågan på medverkan från enhetens sida. Personalkostnaderna samt vissa kringkostnader för denna förstärkning beräknas till minst 2 miljoner kronor under 2009 och ett lika stort belopp under såväl 2010 som Ekonomisk brottslighet som hotar finansmarknaderna Tillväxten på finansmarknaderna, både nationellt och internationellt, har medfört en ökning av såväl antalet aktörer som antalet transaktioner. För att möta riskerna för missbruk av olika slag har olika åtgärder vidtagits för att förebygga och upptäcka oegentligheter. De olika finansmarknadsplatserna har byggt ut sina egna övervakningssystem och därmed förbättrat den interna kontrollen av olika transaktioner. Finansinspektionen har i samarbete med finansmarknadsplatserna och delvis under medverkan av Ekobrottsmyndigheten vidtagit olika förebyggande åtgärder, t.ex. i fråga om information. Finansinspektionen har också höjt sin kompetens och nivån på sina kontrollinsatser. Till detta kommer den tekniska utvecklingen av övervakningssystemen och det ökade internationella samarbetet. Införandet av EG:s direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID) i svensk rätt förbättrar också möjligheterna att ingripa mot missbruk av olika slag. Antalet anmälningar från Finansinspektionen till Ekobrottsmyndigheten har ökat markant under senare år även om ökningen antalsmässigt inte rör sig om några stora tal. Om ökningen också avspeglar en faktiskt ökad brottslighet är dock osäkert. Utvecklingen inom finansmarknadssektorn under de närmaste åren kommer enligt min mening att ställa ökade krav på Ekobrottsmyndighetens kapacitet och den medför ett klart behov av att ytterligare förstärka resurserna för att utreda och lagföra misstänkt brottslighet på finansmarknaderna genom snabba och kvalificerade åklagarinsatser. Det krävs också en förstärkt analyskapacitet och utredningsresurser med särskild kunskap och kompetens inom området.

14 Sida 13 (17) För insatser mot brottslighet på finansmarknaderna har Ekobrottsmyndigheten räknat fram ett resursbehov motsvarande minst 5 årsarbetskrafter (åklagare, ekorevisorer, finansmarknadsspecialister samt poliser) till en årlig kostnad av ca 4 miljoner kronor i 2008 års prisnivå. Ekonomisk brottslighet i en expanderande svart sektor och brottslighet som hotar skattebasen Den svarta sektorn utgör ett stort samhällsproblem. Enligt de senaste beräkningarna från Skatteverket kan skattebortfallet till följd av svart arbete beräknas till ca 66 miljarder kronor per år. Den svarta sektorn hotar dessutom konkurrensen och tillväxten inom näringslivet. För att ta tillvara kunskaper och erfarenheter inom näringslivet har Ekobrottsmyndigheten inrättat ett forensiskt råd. En av rådets huvuduppgifter är att bidra med kunskaper som kan identifiera riskområden för ny brottslighet. Skatteverket har under senare år intensifierat sina insatser mot den svarta sektorn och brottslighet som hotar skattebasen. Förutom ett ökat antal brottsanmälningar kan Ekobrottsmyndigheten konstatera att brottsligheten i många fall blir allt mer avancerad och därmed svårare att utreda och att det finns tydliga inslag av organiserad brottslighet inom denna sektor. Den mer avancerade brottsligheten leder till ökat behov av kartläggning genom kriminalunderrättelseverksamhet. Tvångsmedel av olika slag måste regelmässigt tillgripas. Brottsutredningar som har kopplingar till annan grov brottslighet kräver inte sällan användning av hemliga tvångsmedel, Brottsbekämpningen ställer stora krav på åklagar- och utredarresurser som kan arbeta uthålligt och koncentrerat över tid. Sammantaget ser myndigheten ett stort behov av ytterligare resurser för en effektivare bekämpning av den ekonomiska brottsligheten i en expanderande svart sektor och mot annan brottslighet som hotar skattebasen. För insatser mot brottslighet inom den svarta sektorn har Ekobrottsmyndigheten räknat fram ett resursbehov motsvarande minst 10 årsarbetskrafter (åklagare, ekorevisorer, poliser och ekosekreterare) till en årlig kostnad av ca 8 miljoner kronor i 2008 års prisnivå. Med en sådan resursförstärkning ökar Ekobrottsmyndighetens möjligheter att nå ökad framgång i ekobrottsbekämpningen. Brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndighetens insatser när det gäller brottsförebyggande arbete finns utförligt beskrivna bl.a. i myndighetens årsredovisning. Det är Ekobrottsmyndighetens erfarenhet att det förebyggande arbetet måste ske systematiskt och målinriktat för att ge effekt. Vidare har det visat sig vara nödvändigt att avdela särskilda personella resurser för dessa arbetsuppgifter. Arbetet kräver inte bara tid och engagemang utan också en specialisering med särskilda kunskaper. Ekobrottsmyndigheten anser att myndigheten bör ha ett ansvar för det nationella brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet. Arbetet ska givetvis bedrivas i nära samarbete med de lokala polismyndigheterna och de lokala brottsförebyggande råden. De regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) har en viktig roll i detta sammanhang. Ekobrottsmyndigheten har beräknat att det behövs resurser

15 Sida 14 (17) motsvarande minst tre polisiära årsarbetskrafter för att utveckla myndighetens egna förebyggande insatser och för att stödja det regionala och lokala brottsförebyggande arbetet i de 15 län som ligger utanför myndighetens primära geografiska ansvarsområde. Den totala kostnaden för den förstärkta insatsen beräknas till ca 2 miljoner kronor per å i 2008 år prisnivå. Säkerheten för medarbetarna Frågor om skydd och säkerhet för anställda inom rättsväsendet har under senare tid kommit att uppmärksammas mer än tidigare. För Ekobrottsmyndighetens del har dessa frågor varit högt prioriterade sedan många år tillbaka och olika förebyggande åtgärder vidtas kontinuerligt. Myndigheten har t.ex. under 2007 gjort en genomgripande översyn av myndighetens säkerhetsplan och tagit fram en helt ny plan för krishantering. Säkerheten i myndighetens lokaler förbättras fortlöpande genom olika tekniska åtgärder. Övningar av olika slag har genomförts osv. Ekobrottsmyndighetens personal riskerar i likhet med andra åklagare, poliser och övriga anställda inom rättsväsendet att utsättas för hot i skilda sammanhang. Förutom rapporter om ett antal konkreta hot riktade mot enskilda medarbetare förekommer det att enskilda medarbetare vid Ekobrottsmyndigheten drabbas av egendomsskador som bedöms ha samband med tjänsten. I några fall har hotbildsbedömningar lett till att Ekobrottsmyndigheten beslutat att bekosta installation av tekniskt skydd i medarbetarens bostad. Myndigheten har ett mycket gott samarbete med såväl Säkerhetspolisen och polismyndigheterna i säkerhetsfrågor, inte minst i samband med riskbedömningar och skyddsåtgärder. Även samarbetet med Åklagarmyndigheten är gott och båda myndigheternas målsättning är att medarbetarna ska ha samma möjligheter till skydd oavsett organisationstillhörighet. Samma målsättning gäller naturligtvis för de poliser som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten står enligt uppdrag i regleringsbrevet inför väsentligt ökade insatser mot den organiserade brottsligheten. De utökade risker för personalens skydd och säkerhet som detta kommer att medföra måste mötas av myndigheten genom en rad olika och högt prioriterade åtgärder för att ytterligare förbättra skyddet och säkerheten för alla som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten yrkar därför 2 miljoner kronor per år i 2008 års prisnivå för ökade kostnader i samband med förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet. Ekonomin 2007 och 2008 För budgetåret 2007 hade Ekobrottsmyndigheten tilldelats ett anslag på 362,7 miljoner kronor. Vid årets början fanns dessutom ett ingående överföringsbelopp på 5,389 miljoner kronor. Under 2007 förbrukades totalt 374, 2 miljoner kronor, vilket ledde till en belastning på anslagskrediten med 6,179 miljoner kronor. Den totala anslagskrediten för myndigheten under året var 10,879 miljoner kronor. Belastningen uppgick således till ca 57 procent av det tillgängliga kreditbeloppet. Det bör i sammanhanget nämnas att Ekobrottsmyndigheten i november 2007 lämnade in en framställning till regeringen om tilläggsanslag för budgetåret 2008 samt beräkning för I skrivelsen förslog myndigheten att anslaget för 2008 skulle räknas upp med ca 15 miljoner kronor samt att en uppräkning skulle ske av

16 Sida 15 (17) anslaget för 2009 och 2010 i samma storleksordning. Som grund för yrkandet angav myndigheten att den nuvarande kraftiga belastningen på anslagskrediten borde minskas så att en ekonomi i balans kunde uppnås, samtidigt som nivån i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten bibehålls och ett utrymme skapas för att kunna mobilisera resurser mot den organiserade brottsligheten. För budgetåret 2008 uppgår Ekobrottsmyndighetens anslag till 372,2 miljoner kronor och anslagskrediten till 11,167 miljoner kronor. Myndighetens strävan under budgetåret är att minska belastningen på krediten från den nuvarande nivå, men detta bedöms inte vara möjligt att genomföra fullt ut utan negativa effekter på den operativa verksamheten. En betydande osäkerhet i den ekonomiska planeringen är att Ekobrottsmyndigheten inte har kontroll över utvecklingen av lönekostnaderna inom myndigheten. Ekobrottsmyndigheten är skyldig att tillämpa de löneavtal som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen sluter. Myndigheten blir därmed bunden av de lägstlönenivåer som förhandlats fram. Resultatet av dessa löneförhandlingar torde inte bli klart förrän senare under Den beräknade ökningen av lönekostnaderna under året måste i första hand mötas med rationaliseringsåtgärder men det kan inte uteslutas att vissa resursförstärkningar för kostnader som myndigheten inte har kontroll över kan bli nödvändiga. Ekonomin 2009 Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 angett en planeringsram för budgetåret 2009 om 380,9 miljoner kronor, vilket anges motsvara anslaget för 2008 i 2008 års prisnivå. Om Ekobrottsyndigheten tilldelas ett anslag i den storleksordningen som anges i planeringsramen tvingas myndigheten fortsätta att utnyttja en stor del av anslagskrediten. Möjligheterna att utveckla verksamheten på det sätt som anges i detta budgetunderlag kommer inte att finnas, inte heller något utrymme för att möta en ökande arbetsbörda i form av allt mer komplicerade ärenden. Det föreligger alltså en risk för en försämrad resultatutveckling inom Ekobrottsmyndigheten under 2009 i kombination med ett ansträngt ekonomiskt läge om myndigheten inte tilldelas ett högre anslag än vad som angetts i planeringsramen. Vidare måste samma reservation lämnas beträffande ökade personalkostnader som angetts för 2008, eftersom Ekobrottsmyndigheten är bunden av de lägstlönenivåer som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen förhandlar fram för den personal som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Ekonomin åren Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 angett en planeringsram för budgetåret 2010 om 390,8 miljoner kronor, vilket anges motsvara anslaget för 2008 i 2008 års prisnivå. För Ekobrottsmyndighetens del innebär det att samma reservationer som nämnts ovan beträffande budgetåret 2009 måste lämnas även för budgetåren 2010 och 2011.

17 Sida 16 (17) Ekobrottsmyndighetens anslagsbehov för åren De behov av anslagsökningar som tidigare beskrivits kan sammanfattas enligt följande: Resurser för en förstärkt kriminalunderrättelseverksamhet (motsvarande 10 årsarbetskrafter - poliser och analytiker) 7,0 mkr Förstärkning av brottsutbytesenheten 2,0 mkr Resurser för förstärkta insatser för spaning, utredning och lagföring av organiserad brottslighet, finansmarknadsbrott samt brottslighet inom den svarta sektorn (motsvarande 15 årsarbetskrafter åklagare, ekorevisorer och andra specialister, poliser och ekosekreterare) 12,0 mkr Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår till ca 25 miljoner kronor för budgetåret 2009 och ett lika stort ökningsbelopp för vardera budgetåren 2010 och Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2009 och 2010, dvs. 380,9 miljoner kronor respektive 390,8 miljoner kronor. För 2011 har Ekobrottsmyndigheten kalkylmässigt beräknat en pris- och löneomräkning med ytterligare 10 miljoner kronor till 400,8 miljoner kronor. Yrkande för utökad/förstärkt verksamhet: 25 mkr per år. Därmed uppgår myndighetens anslagsyrkanden, inklusive pris- och löneomräkning, till följande belopp: Förstärkning av det brottsförebyggande arbetet Ökade kostnader i samband med förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet 2,0 mkr 2,0 mkr Budgetåret 2009: Budgetåret 2010: Budgetåret 2011: 406 mkr 416 mkr 426 mkr

18 Sida 17 (17) Verksamhetens intäkter (tkr) 2007 utfall 2008 prognos 2009 beräknat 2010 beräknat 2011 beräknat Anslag 4: * * * * Avgiftsinkomster och andra ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter: *Disponibelt anslag efter återbetalning av del av utnyttjad anslagskredit. Belopp i tkr 2008 prognos 2009 beräkn beräkn beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 643 4,00% 517 3,75% 536 3,75% 428 3,00% Finansiering av räntor och amorteringar anslag 4:

19 75 XXXX Årsredovosning 2007 Box Stockholm Tel Fax