Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag
|
|
- Jan-Olof Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Datum Sida (11) Ert datum Dnr EBM A-2013/0089 Justitiedepartementet Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för budgetåren Sammanfattning Ekobrottsmyndigheten får den 1 juli 2013 ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Det utvidgade uppdraget är den största förändringen i myndighetens historia och vårt övergripande fokus för de närmaste åren är att etablera ett sammanhållet förebyggande arbete, utredning och lagföring av ekobrott i hela landet. Detta innefattar både att etablera ekobrottsbekämpning på ett antal nya verksamhetsorter och att utveckla verksamheten på de orter där vi redan finns. De senaste åren har Ekobrottsmyndighetens arbete fått en allt tydligare inriktning mot den grova ekonomiska brottsligheten och återförande av brottsvinster. Dessa ärenden är till sin karaktär omfattande och komplicerade vilket inneburit en väsentligt högre belastning på befintliga resurser. Genom metodutveckling har resurser frigjorts för att kunna hantera de allt mer krävande utredningarna. Satsningen mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten har också gett tydliga kvalitativa resultat. Samtidigt är inflödet fortsatt högt av minde komplicerade ärenden, företrädelsevis skattebrott och bokföringsbrott. Att förebygga, utreda och lagföra även sådana ärenden kommer även framöver att vara en viktig uppgift för myndigheten, inte minst eftersom lagföring av denna typ av brottslighet har en viktig brottsförebyggande effekt. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten. De tre senaste årens anslagshöjningar har endast möjliggjort begränsade nysatsningar och ambitionshöjningar. Ekobrottsmyndigheten ska de närmaste åren förstärka det medarbetardrivna utvecklingsarbetet och den myndighetsgemensamma styrningen för att få ett ännu mer effektiv och flexibelt resursutnyttjande. Ett utvecklat arbetssätt bedöms dock inte vara tillräckligt för att möta behovet av nysatsningar. Mot denna bakgrund hemställer Ekobrottsmyndigheten om en anslagsökning med 25 Mkr för budgetåret 2014 med motsvarande anslagsuppräkning för 2015 och Detta motsvarar en anslagsökning på fyra procent. Resursförstärkningen behövs i första hand för att förstärka åklagarfunktionen i ärenden med förhöjd hotbild och ärenden som rör omfattande och komplicerad brottslighet samt förstärka med tillgångsutredare i brottsutbytesärenden (15 Mkr), placera en sambandspolis vid Europol (1 Mkr), införa en särskild beredskapsorganisation (1 Mkr), förstärka det nationella och regionala brottsförebyggande arbetet (4 Mkr) och införa en mobil it-miljö (4 Mkr). Fleminggatan 14 Box Stockholm Tel Fax
3 2 (12) Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för 2014 med 25 Mkr till Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2015 om Mkr och 2016 om Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att utöka myndighetens låneram till 38 Mkr för 2014 och 2015, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Fröjelin. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Anders Jakobsson, stabschefen, tillika tf. administrativa chefen, Fredrik Holmberg, föredragande, chefen för Ekobrottskansliet Kenneth Holm, utvecklingschefen Karin Lönnheden samt chefsjuristen Lena Lindgren Schelin deltagit. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL är uppfylld gentemot samtliga arbetstagarorganisationer (Jusek, ST och Polisförbundet). Stockholm den 22 februari 2013 Eva Fröjelin Fredrik Holmberg
4 3 (12) Inledning Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet inom rättsväsendet med samlad kompetens för att bedriva underrättelseverksamhet, förebygga, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Vårt uppdrag bidrar till att de ekonomiska systemen fungerar så att samhället, företagen eller enskilda inte drabbas av ekonomisk brottslighet av olika slag. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Ekobrottsmyndigheten utreder bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier. Här utreds också övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. De vanligaste typerna av brott som myndigheten utreder och lagför är skatte- och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar allt mer in sig på den grova och systemhotande ekonomiska brottsligheten. Myndighetens uppdrag innefattar dock också de mindre allvarliga ekobrotten, där straffen inte är höga, men där lagföringen också har en viktig brottsförebyggande effekt. Ekobrottsligheten är ofta komplicerad till sin karaktär och kräver flera olika specialkompetenser för att utredas framgångsrikt. Därför har Ekobrottsmyndigheten särskilt utbildade åklagare, poliser, revisorer, analytiker och andra specialister som arbetar tillsammans i team vid myndighetens ekobrottskamrar. Våra polisoperativa enheter biträder ekobrottskamrarna med bl.a. kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Ekoadministratörer och övrig administrativ personal svarar för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna I Ekobrottsmyndighetens uppdrag ingår att arbeta brottsförebyggande tillsammans med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. Detta förutsätter att vi har en samlad och aktuell lägesbild av den ekonomiska brottslighetens karaktär, vilket vi tar fram inom ramen för vår underrättelseverksamhet. Lägesbilden analyserar förändringar i den ekonomiska brottsligheten och är ett viktigt underlag när vi inriktar vår egen verksamhet. Vidare används lägesbilden för att sprida kunskap till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten i syfte att minska risken för nya brott. Myndigheten har sedan den inrättades ansvarat för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen samt Hallands, Blekinge och Gotlands län. Regeringen gav i september 2012 Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs inför att myndigheten den 1 juli 2013 får ett nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Uppdraget är den största förändringen i myndighetens historia och innebär att verksamhet flyttas från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten. I uppdraget ingår också att Ekobrottsmyndigheten ska förbereda och genomföra åtgärder för att utöka sin kriminalunderrättelseverksamhet och övrig polisoperativ verksamhet till att omfatta hela landet. Generaldirektör Eva Fröjelin beslutade i oktober 2012 en inriktning för myndighetens framtida lokalisering. Inriktningen innebär att myndigheten kommer vara lokaliserad på de orter där det finns regionala underrättelsecentrum (RUC). Detta innebär att myndigheten
5 4 (12) öppnar nya kontor i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Linköping samt Örebro. Inriktningen innebär vidare att nuvarande utredningsenheter i Skövde, Borås, Halmstad, Kristianstad och Visby avvecklas. För att förbereda riksansvaret har Ekobrottsmyndigheten skapat en programorganisation. Programmet innehåller fyra projekt som ska säkerställa att det finns organisation, personal och ändamålsenliga lokaler samt planera för att ärenden tas över från Åklagarmyndigheten. Dessa projekt kommer i nästa fas lämna över till genomförandeprojekt och uppdrag inom ordinarie verksamhet. För närvarande arbetar ca 25 personer från myndigheten med stöd av externa konsulter med program Riksansvar. Samtliga åtgärder ska vara genomförda senast den 1 juli Ekobrottsmyndigheten har under 2012 fortsatt utvecklingen av en mer strategisk ekobrottsbekämpning Ökat fokus på den grövre ekonomiska brottsligheten Under de senaste åren har Ekobrottsmyndighetens uppdrag vidgats. Myndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter ett uppdrag att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och ekobrottsbekämpningen ses som en allt viktigare del i den totala brottsbekämpningen. Bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten och inriktningen mot brottsvinster har för myndigheten inneburit nya uppgifter med en väsentligt högre belastning på befintliga resurser. Satsningen på att utreda och lagföra de som leder och möjliggör den grövre ekonomiska brottsligheten, dvs. strategiska huvudmän, experter och andra möjliggörare samt de näringsidkare som har ekobrott som affärsidé, innebär en målmedveten verksamhet. Tidigare har inriktningen snarare varit händelsestyrd och åtalen har i större utsträckning varit riktad mot utförarna av brotten. Inriktningen att fokusera på den grövre ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten har gett en rad kvalitativa förbättringseffekter. Myndigheten utreder fler av de mest svårutredda nationella ärendena, antalet ärenden från Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen ökade från 14 ärenden 2011 till 23 ärenden 2012, arbetar långsiktigt mot strategiska personer, experter och andra möjliggörare av grövre ekonomisk brottslighet, använder i högre grad underrättelseinformation, bekämpar och kan i högre grad avbryta pågående brottslig verksamhet och åtalar i högre grad experter och möjliggörare. Vår uppgift är att skydda en sund och förtroendefull ekonomi. Inriktningen mot den mest allvarliga ekonomiska brottsligheten ger otvetydigt den största effekten i den strävan och därmed den största samhällsnyttan. Att arbetet har varit framgångsrikt syns bland annat i ökningen av antalet ärenden från Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen.
6 5 (12) Samtidigt innebär den förändrade inriktningen utmaningar för myndigheten. Utredningar som rör grov ekonomisk brottslighet är ofta komplicerade, omfattande och betydligt mer resurskrävande än t.ex. enklare skatte- och bokföringsbrott som fortfarande står för majoriteten av ärenden vid myndigheten. Utredningar riktade mot strategiska personer, experter och andra möjliggörare rör ofta pågående brottslig verksamhet som måste hanteras skyndsamt och ofta med hjälp av olika straffprocessuella tvångsmedel, vilket bidrar till att ärendena blir mer komplicerade. Ett tydligare fokus på den grövsta ekonomiska brottsligheten förutsätter att Ekobrottsmyndigheten har spetskompetens när det gäller utredning och lagföring. Behovet av spetskompetens innefattar inte bara poliser och åklagare utan även revisorer, analytiker, specialistkunskaper inom finansområdet med mera. Behovet av olika kompetenser förändras i takt med att brottsligheten utvecklas och hittar nya vägar. Ofta kan behovet av ny kompetens täckas genom intern kompetensutveckling men ibland måste ny kompetens rekryteras. Det senaste året har till exempel specialistkompetensen avseende cybercrime och finansmarknadsbrott förstärkts genom nyrekryteringar. Utvecklat arbete med att förverka och återföra brottsvinster Eftersom den allvarligaste ekonomiska brottsligheten ofta är gränsöverskridande förutsätter brottsbekämpningen en väl fungerande internationell och nationell samverkan. Detta gäller inte minst hanteringen av brottsutbyten. Ekobrottsmyndigheten har därför under 2012 gjort en särskild satsning för att förstärka den strategiska styrningen och utvecklingen av arbetet med brottsutbytesfrågor. Åtgärder har också vidtagits för att på kammarnivå integrera brottsutbytesarbetet med utredningen av brottsmisstanken och i ett tidigt skede identifiera ärenden där det är möjligt att förverka och återföra brottsvinster. Genom den Nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor som sedan 2010 är placerad vid Ekobrottsmyndigheten har samverkan mellan de myndigheter som kommer i kontakt med brottsutbytesfrågor utvecklats. Förståelsen för vad respektive myndighet kan bidra med i arbetet med att återföra brottsvinster har ökat och praktiska hinder reducerats. Ett förstärkt säkerhetsarbete Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten medför också nya utmaningar i form av en ökad hotbild mot åklagare och utredare. Vid Ekobrottsmyndigheten har medarbetare i vissa ärenden utsatts för trakasserier och hotfulla beteenden. Det har också förekommit att enskilda medarbetare drabbats av egendomsskador som bedömts ha samband med tjänsten. Det är utomordentligt viktigt att Ekobrottsmyndighetens personal ska vara säkra och känna sig trygga i sitt arbete. Myndigheten har därför de senaste åren arbetat aktivt med säkerhetshöjande åtgärder, bland annat genom utbildning i säkerhetsfrågor och en förstärkning av den interna säkerhetsorganisationen. Det har också vidtagits operativa förebyggande säkerhetsåtgärder kopplat till specifika ärenden och individanpassade långsiktiga säkerhetsåtgärder för ett mindre antal medarbetare. I de ärenden som har aktualiserat frågor om personsäkerhet har en framgångsrik säkerhetshöjande åtgärd varit att två åklagare delat på ärendehandläggningen. Genom att minska fokuseringen på en enda åklagare minskar risken för otillåten påverkan och åklagarnas upplevda trygghet ökar.
7 6 (12) Fortsatt högt inflöde av mindre komplicerade ärenden Ekobrottsmyndigheten har de senare åren mött den ökande arbetsbelastningen genom omfördelning av resurser och metodutveckling. På detta sätt har resurser kunnat frigöras för arbetet mot den grövre ekonomiska brottsligheten. Samtidigt som ungefär 90 procent av Ekobrottsmyndighetens utredningsresurser i nuläget är inriktade på att bekämpa allvarligare ekonomiska brott är dock inflödet fortsatt högt av minde komplicerade ärenden, företrädelsevis skattebrott. Att förebygga, utreda och lagföra även den mindre allvarliga ekonomiska brottsligheten kommer även framöver att vara en viktig uppgift för myndigheten. Det kan också konstateras att de kvalitativa förbättringarna som återspeglas i satsningen mot den grövsta ekonomiska brottsligheten inte återspeglas i de resultatmått som Ekobrottsmyndigheten traditionellt mäts mot. Den kvantitativa resultatuppföljningen tar sikte på antal avslutade ärenden, antalet lagförda personer, genomströmningstider m.m. Myndigheten visar i dessa avseenden ett något sämre resultat 2012 jämfört med tidigare. Till exempel har antalet avslutade ärenden minskat från ärenden 2011 till ärenden Antalet lagförda personer har minskat från personer 2011 till personer Undantaget är den genomsnittliga genomströmningstiden som förkortats fem dagar jämfört med 2011 och nu är 212 dagar. Det bör också noteras att antalet lagförda personer ökat något och antalet lagförda brottsmisstankar ökat väsentligt när det gäller finansmarknadsbrott, vilket är en önskvärd och viktig utveckling. Ett brottsförebyggande arbete inriktat mot nyckelaktörer Vid sidan om utredning och lagföring är den tredje delen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har under flera år utvecklat det brottsförebyggande arbetet genom att i en årlig lägesbild ge en kunskapsöversikt om den ekonomiska brottslighetens karaktär och förändringar i brottsligheten. Myndighetens brottsförebyggande strategi har sedan gått ut på att förmedla denna kunskap vidare till nyckelaktörer i form av till exempel branschorganisationer och andra myndigheter som i sin tur kan sprida kunskapen vidare. Inriktningen av myndighetens insatser Ekobrottsmyndighetens övergripande fokus för de närmaste åren är att etablera en nationell ekobrottsbekämpning med förebyggande arbete, utredning och lagföring. Vi ska vara en specialistmyndighet som värnar våra åklagares och utredares spetskompetens inom ekonomisk brottslighet. Vi ska utnyttja den fulla potentialen i att vårt uppdrag sträcker sig från ax till limpa i brottsbekämpningen, det vill säga från underrättelseuppslag till lagföring. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna arbetar i team där olika kompetenser och erfarenheter möts med ett tydligt gemensamt uppdrag. Vi ska fortsätta att utveckla den myndighetsgemensamma styrningen så att vi kan använda våra resurser effektivt och flexibelt. En effektivare och säkrare bekämpning av den grövsta brottsligheten Ekobrottsmyndigheten omfattas av det myndighetsgemensamma uppdraget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och vi kommer även fortsättningsvis att tydligt prioritera bekämpningen av den grövre ekonomiska brottsligheten. Vi kommer särskilt inrikta vårt arbete mot de som leder och ligger bakom den grövsta brottsligheten, dvs. så kallade strategiska personer, både inom ramen för den myndighetsgemensamma GOB-satsningen och
8 7 (12) i andra ärenden. Vi kommer också i större utsträckning identifiera och arbeta mot näringsidkare med ekobrott som affärsidé, experter och andra möjliggörare av ekobrotten samt mot avancerad skattebrottslighet bland aktörer på finansmarknaden. För att våra medarbetare ska ha en hög säkerhet och trygghet behöver vi fortsätta utveckla arbetssättet med att två åklagare handlägger samma ärende. Givet målens komplexitet uppnås också kvalitets- och effektivitetsvinster om två åklagare kan komplettera varandra i samma ärende. En nödvändig förutsättning för en strategisk inriktning av verksamheten är att vi bygger upp en kriminalunderrättelseverksamhet på ekobrottsområdet i de geografiska områden där myndigheten inte finns idag. Myndigheten får också ett kraftigt ökande antal underrättelseärenden om organiserad ekonomisk brottslighet från de regionala underrättelsecentrumen. För att kunna driva dessa ärenden vidare krävs ofta en omfattande spaningsverksamhet. Myndighetens spaningsresurser möjliggör idag inte tvåskiftsspaning, varför spaningen oftast genomförs under dagtid. Det medför uppenbara effektivitetsförluster för spaningsverksamheten. Myndighetens huvudfokus på kort sikt är att etablera verksamheten i hela landet. Men på längre sikt krävs förstärkta ekonomiska resurser för att möjliggöra en utbyggnad av spaningsverksamheten. God flödeseffektivitet och kvalitet i det operativa utredningsarbetet Samtidigt som vi behåller en hög kvalitet i arbetet mot den grövsta ekonomiska brottsligheten måste vi förbättra våra kvantitativa resultat, framför allt antalet avslutade ärenden, antalet lagförda personer och våra genomströmningstider. För att åstadkomma detta ska vi de närmaste åren förstärka det medarbetardrivna utvecklingsarbetet med fokus på god flödeseffektivitet och hög kvalitet i våra utredningar. Vi ska också ytterligare förbättra den myndighetsgemensamma styrningen, inte minst styrningen av utvecklingsarbete. En förstärkt beredskapsorganisation För att kunna möta den grova ekonomiska brottslighetens gränsöverskridande karaktär behöver vi förstärka vår nationella och internationella samverkan. Nationellt medför samhällets mobilisering mot den organiserade brottsligheten en ökad efterfrågan på specialistkompetens vid hanteringen av ekonomisk brottslighet. Denna ökade efterfrågan medför i vissa lägen att verksamhet behöver kunna bedrivas utanför kontorstid. För att kunna avbryta pågående brottslighet, gripa misstänkta ekobrottslingar och säkra bra bevisning sker tillslag inte sällan på helger. Ekobrottsmyndigheten har idag ingen egen organisation för hantering av ärenden efter kontorstid. Det har vid flera tillfällen visat sig att myndigheten haft svårt att hantera akuta utredningssituationer utanför kontorstid. Exempel på sådana tillfällen är när någon anhållen i frånvaro grips och åklagare måste kontaktas för beslut och direktivgivning eller när tillslag sker för säkrande av bevisning. Åklagarmyndighetens jouråklagarorganisation och polismyndigheternas kriminaljourer har i regel inte den specialistkomptens som krävs för en effektiv och rättssäker handläggning av ekoärenden. För att förstärka samhällets operativa förmåga i bekämpningen av denna brottslighet bör det, efter samråd med Åklagarmyndigheten, inrättas en särskild beredskapsorganisation med åklagare och utredare som har denna specialistkompetens. Liknande beredskapsorganisationer har tidigare inrättats för bl.a. miljö- och arbetsmiljömål och ärenden vid Eurojust. En sådan organisation medför ökade kostnader för beredskapsersättningar. Denna kostnadsökning ska dock ställas i relation till de operativa fördelar som en sådan organisation innebär
9 8 (12) vad gäller möjligheten att avbryta pågående brottslighet samt höjd kvalitet, ökad effektivitet och rättssäkerhet. Ökat internationellt samarbete och fokus på att återföra brottsvinster Vad gäller det internationella samarbetet finns det fortfarande en stor utvecklingspotential, inte minst när det gäller samverkan genom Eurojust, EJN och Europol. Antalet utgående ansökningar om internationell rättslig hjälp från Ekobrottsmyndigheten ökar kraftigt, vilket är en följd av den ökande internationella dimensionen i våra utredningar om allvarligare brottslighet. Myndigheten placerar därför våren 2013 en sambandsåklagare från myndigheten vid den svenska desken i Eurojust för att arbeta strategiskt och operativt gentemot åklagarväsendet i allmänhet och Ekobrottsmyndigheten i synnerhet. På motsvarande sätt har Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet ett behov att utveckla det internationella samarbetet i underrättelsefrågor på EU-nivå genom att placera en sambandsman vid Europol. Myndigheten kommer också fortsätta att fokusera på återförandet av brottsvinster. Vi har potential att bli bättre både i underrättelse- och utredningsverksamheten. Trots ökade insatser står Ekobrottsmyndigheten för relativt sett få utredningar av samhällets samlade volym återförda brottsvinster. Vi avser därför att, med förebild från Norge, införa en ny arbetsmetod med parallella processer där en tillgångsutredare och en åklagare biträder förundersökningsledaren med tillgångsutredningen, talan om kvarstad och förverkande. Ett nationellt brottsförebyggande arbete Som en konsekvens av att Ekobrottsmyndigheten får ett rikstäckande ansvar utökas även myndighetens brottsförebyggande uppdrag. Detta innebär att tidigare författningsreglerade regionala samverkansformer upphör och Ekobrottsmyndigheten övertar ansvaret för att säkerställa en tillräcklig regional brottsförebyggande samverkan mot ekonomisk brottslighet. Uppdraget förutsätter att Ekobrottsmyndigheten har en god samlad kunskap om den ekonomiska brottslighetens karaktär och förändringar i denna. Vidare är en viktig del av uppdraget att på både nationell och regional nivå leda och samordna relevanta aktörer så att aktuell kunskap sprids och tillämpas. Ett effektivare it-stöd Ekobrottsmyndigheten har till skillnad från många myndigheter alltjämt en stationär itlösning. Medarbetarna saknar därför möjlighet att koppla upp sig mot vår it-miljö utanför myndighetens egna lokaler. Samtidigt är mobil åtkomst till Ekobrottsmyndighetens it-miljö en förutsättning för att arbetssättet med samlokaliserade team med olika sorts kompetens ska kunna utnyttjas fullt ut. Vidare har flertalet medarbetare ofta uppdrag utanför våra lokaler. Det kan t.ex. röra sig om samverkansmöten med andra myndigheter, brottsförebyggande uppdrag, domstolsförhandlingar eller, för polisens del, tillslag eller hämtningar. Medarbetarna tjänstgör inte sällan vid andra verksamhetsorter än där de är placerade, och det finns därför också ett behov av att kunna arbeta under restid. Mot denna bakgrund är det en förutsättning för en effektiv verksamhet med ett modernt it-stöd med mobil åtkomst. Det bör vidare noteras att Ekobrottsmyndighetens it-system och infrastruktur i allt väsentligt tillhandahålls av Åklagarmyndigheten genom en överenskommelse dessa myndigheter emellan. Överenskommelsen innebär bl.a. att Ekobrottsmyndigheten betalar en andel av
10 9 (12) Åklagarmyndighetens kostnader för infrastruktur och de tjänster som Åklagarmyndigheten tillhandahåller. Andelen beräknas utifrån hur många användare respektive myndighet har. Kostnaderna inkluderar utveckling, förvaltning, drift och underhåll av system, kostnader för RIF-arbetet m.m. Den största kostnaden för Ekobrottsmyndigheten avser tillgången till Åklagarmyndighetens målhanteringssystem Cobra. Åklagarmyndigheten resursstärker nu sin kompetens på it-området bl.a. med flertalet planerade nyrekryteringar, vilket kommer att innebära ökade kostnader även för Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndighetens kostnader för som enligt överenskommelsen ska betalas till Åklagarmyndigheten har preliminärt beräknats till ca 10,7 Mkr, vilket innebär en ökning med 3,4 Mkr jämfört med Ytterligare kostnadsökningar för 2014 har aviserats av Åklagarmyndigheten. Överenskommelsen mellan myndigheterna omförhandlas nu, varvid det bl.a. diskuteras principer för prissättning av de it-tjänster som Ekobrottsmyndigheten köper av Åklagarmyndigheten. Anslagsutnyttjande och ekonomi Regeringen beslutade i 2011 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2012 med 10,5 Mkr till 438,2 Mkr. Tillskjutna medel används till huvuddelen för att finansiera löneökningar. Övriga medel har använts till att förstärka myndighetens kompetens på cybercrimeområdet genom nyrekrytering av två it-spanare. För att kunna bedriva kriminalunderrättelseverksamhet även på finansmarknadsområdet har myndigheten också anställt en finansmarknadsanalytiker till den polisoperativa enheten i Stockholm. Myndigheten budgeterade för ett nollresultat Vi har behållit en ekonomi i balans. Resultatet 2012 blev ett överskott om 3,8 Mkr. Det uppkomna anslagssparandet har bl.a. sin grund i förseningar av en planerad investering. Vidare har myndigheten genom omprioriteringar avsiktligt byggt upp ett överskott för att möta de icke finansierade konsult- och övriga extra kostnader som uppkommer med anledning av uppdraget att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs inför att myndigheten den 1 juli 2013 får ett nationellt ansvar. Regeringen beslutade i 2012 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2013 med 86.6 Mkr till 524,8 Mkr. Av dessa medel kommer 77,5 Mkr att användas till att finansiera kostnadsökningarna från och med den 1 juli 2013 med anledning av det rikstäckande ansvaret. Resterande anslagsökning om 9,1 Mkr som avser pris- och löneomräkningar kommer att användas för att möta sådana kostnader. Jag bedömer att myndigheten under 2013 med nuvarande resurser bör kunna behålla en ekonomi i balans. Myndigheten har för 2013 budgeterat ett nollresultat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 angett en planeringsram för budgetåret 2014 om Mkr kronor. Under verksamhetsåret 2014 beräknas kostnaderna med bibehållen personalstyrka att öka till Mkr enbart på grund av löneökningar. För budgetåret 2015 har regeringen i budgetpropositionen för 2013 angett en planeringsram om Mkr. Med den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2015 och 2016 saknas medel för nysatsningar.
11 10 (12) Behov av resursförstärkningar De tre senaste årens anslagshöjningar har möjliggjort begränsade nysatsningar eller ambitionshöjningar. Verksamheten har huvudsakligen utvecklats genom att vi arbetat med att effektivisera processer och att utveckla våra arbetsmetoder. Med den kompensation för prisoch löneökningar som myndigheten beräknas få 2014 och 2015 kommer även framöver saknas medel för nysatsningar. Ekobrottsmyndigheten har i ett samhällsperspektiv ett mycket viktigt uppdrag. Vi kan och bör ta ytterligare steg framåt i ekobrottsbekämpningen, inte bara när det gäller vårt geografiska ansvar. Att enbart utveckla kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla en nationell ekobrottsbekämpning i takt med samhällets och brottslighetens utveckling. Det behövs därför enligt min bedömning en ökning av anslaget för utöver pris- och löneökningar. Resursförstärkningar behövs på i vart fall följande särskilt viktiga områden: En effektivare och säkrare bekämpning av den grövsta brottsligheten För att förstärka åklagarfunktionen i ärenden med förhöjd hotbild eller i ärenden som rör omfattande och komplicerad brottslighet behöver Ekobrottsmyndigheten tillföras åklagarresurser. En nödvändig ambitionshöjning inom brottsutbytesområdet kräver också förstärkning av åklagare och tillgångsutredare. Jag bedömer att Ekobrottsmyndigheten bör tillföras ytterligare resurser motsvarande tio åklagare och tio tillgångsutredare. Behovet av resurstillskott beräknas medföra ökade kostnader med 15 Mkr för 2014 med en motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet för förstärkning av det internationella samarbetet genom placering av en sambandspolis vid Europol beräknas till 1 Mkr 2014 med en motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet för införandet av en särskild beredskapsorganisation beräknas till 1 Mkr 2014 med en motsvarande uppräkning av anslagen för åren Ett nationellt ansvar för att förebygga ekonomisk brottslighet Resursbehovet för att genomdriva myndighetens ansvar för att nationellt förebygga ekonomisk brottslighet beräknas medföra ökade kostnader om 4 Mkr för 2014 med en motsvarande uppräkning av anslagen för Ett effektivare it-stöd Investeringskostnaden för ett system för en mobil åtkomst till myndighetens it-miljö beräknas till 12 Mkr under en treårsperiod, dvs. 4 Mkr för vardera 2014, 2015 och Merparten av denna kostnad utgör mobila datorer, kostnader för teknik, säkerhet och utbildning. Ekobrottsmyndigheten behöver därför tillföras ytterligare resurser om 4 Mkr 2014 med motsvarande uppräkning av anslagen för år
12 11 (12) Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 25Mkr för vardera budgetåren 2014, 2015 och Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2014 och 2015, dvs Mkr respektive Mkr. För 2016 har Ekobrottsmyndigheten utgått från angiven prognos för det året i Hermes, dvs Mkr. Därmed uppgår myndighetens anslagsyrkanden, inklusive pris- och löneomräkning, till följande belopp: Budgetåret 2014: Budgetåret 2015: Budgetåret 2016: Mkr Mkr Mkr Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att utveckla och förbättra bekämpningen av ekobrottsligheten i landet med fokus mot den allvarligaste brottsligheten. Utifrån tidigare avsnitt föreslår Ekobrottsmyndigheten följande finansiering för åren i 2013 års prisnivå Verksamhetens intäkter (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 4:4 Avgifter och andra ersättningar Summa intäkter Investeringar i anläggningstillgångar Ekobrottsmyndigheten bedriver nu ett omfattande arbete med att förbereda myndigheten inför övergången till ett riksansvar per den 1 juli Under 2013 och 2014 beräknar myndigheten behöva öka sina investeringar i fastigheter och nätverk, säkerhetsinstallationer, möbler och utrustning i samband med flytt till nya lokaler samt flytt från befintliga lokaler i Göteborg och Malmö. Tillsammans med andra utvecklingsinsatser beräknas myndighetens nyinvesteringar för 2013 uppgå till 30,7 miljoner kronor, där en ekonomisk driftsstart beräknas till hösten Investeringsbeloppen i nedanstående tabell inkluderar förutom ovanstående också löpande återanskaffning av kontorsutrustning, bilar samt möbler.
13 12 (12) I tabellen nedan anges Ekobrottsmyndighetens totala investeringsbehov i anläggningstillgångar Lånefinansiering (tkr) Prognos Beräkning Beräkning Beräkning IB Lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav immateriella anl.tillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Beslutad föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning 2% 3% 3,5% 3,5% Finansiering av räntor och amorteringar 4:
14
XXXX 76. Budgetunderlag 2009-2011
XXXX 76 Budgetunderlag 2009-2011 Sida 1 (17) Ert Er beteckning Regeringen Justitiedepartementet Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2009-2011 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten
Läs merFörord 2013-02-22 1 (66)
Datum Sida 2013-02-22 1 (66) Ert datum Dnr EBM A-2013/0088 Förord En myndighet i stark förändring Förändring och framåtanda präglade Ekobrottsmyndighetens verksamhetsår 2012. Regeringens besked att myndigheten
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merBudgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018
1(5) 2015-02-27 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018 1. Anslag Institutet anhåller om att anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen, inom utgiftsområde 17, fr.o.m. 2016 höjs med 3 miljoner
Läs mer1 Budgetunderlag för budgetåren 2017 2019 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)
1 (14) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr
Läs merYttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen,
Sida 1 (10) Ert Er beteckning 2007-02-13 Ju2007/1406/Å Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, SOU 2007:8 Inledning Inrättandet av
Läs merVisioner och strategier för ekobrottsbekämpning
Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Generaldirektörens förord Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Visionen
Läs merArbetslöshetskassan Alfas ekonomi
2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av
Läs merBudgetunderlag 2014-2016
BESLUT 1 (1) 2013-03-01 Dnr 100-1157-13 Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i
Läs merBudgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)
2012-02-28 1 (13) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33
Läs merYttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)
ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,
Läs merSTATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre
Läs merÖvergripande synpunkter och ställningstaganden
YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs merEkobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016
Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera
Läs merEkobrottsmyndighetens budgetunderlag
Datum Sida 2012-02-29 1 (21) Ert datum Dnr EBM A-2012/0140 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2013 2015 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten
Läs merSamverkansinriktning för Sydsamverkan 2010
Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten
Regeringsbeslut I 20 Finansdepartementet 2011-12-15 Fi2011/1615, Fi2011/5146 Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 SUNDBYBERG Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merInnehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Läs merÖverväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn
Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans
Läs mer6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten
Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat
Läs merLandstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-08
IT -chef 05-07-26 1(5) Landstingsstyrelsen Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-08 Kundperspektivet Landstingets IT-Service, LIS, har två övergripande uppdrag: Ansvara för drift, förvaltning och
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten
Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om
Läs merIT-policy med strategier Dalsland 2009-2013
IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merBudgetunderlag 2010-2012
Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot
Läs merInspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015
PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten
Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merFinansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Läs merBESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin
BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam
Läs merHÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg
Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna
Läs merDet här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation
Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)
Läs merDelårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden
1 (7) Datum 2013-08-22 Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden Sammanfattning Nämndstotal (tkr) Delår 130831 Årsbudget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Verksamhetens intäkter 24 187 32 715 34 253 1 538
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården
Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8710/KRIM Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ju2013/7815/KRIM m.fl. Se bilaga 1 Kriminalvården 601 80 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende
Läs mer2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA
Regeringsbeslut I 15 Finansdepartementet 2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1 Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regleringsbrev för budgetåret avseende Skatteverket
Läs merKommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117
Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten
Läs merNämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén
Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merEkobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet
Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt
Läs merRegionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)
YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2013/013-002 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Läs mergod ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.
2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende E-hälsomyndigheten
Regeringsbeslut III:23 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet E-hälsomyndigheten Ringvägen 100 118 60 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende E-hälsomyndigheten Riksdagen har beslutat
Läs merRevisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning
Revisionsrapport Myndigheten för utländska investeringar i Sverige P O Box 90 101 21 Stockholm Datum Dnr 2012-04-13 32-2011-0610 Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011 Riksrevisionen
Läs merVerksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merDetaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB
Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB Innehållsförteckning Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Verksamheten... 2 2.1. Verksamhetens övergripande
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Moderna museet
Regeringsbeslut 14 Kulturdepartementet -05-27 Ku/379/KV (delvis) Moderna museet Box 16382 103 27 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Moderna museet Riksdagen har beslutat om nya nationella
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merÅrsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet
Förskola Förskoleområdet Innehållsförteckning RESULTATRÄKNING... 3 UPPDRAG... 4 ANALYS AV ÅRETS VERKSAMHET... 5 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning... 5 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål...
Läs merGeneraldirektörens förord
2009-12-23 1 (18) Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2010 anvisat drygt 420 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten. Det tillskott på 10 miljoner kronor som myndigheten
Läs merFORUM SQL AB (publ) DELÅRSRAPPORT. januari - mars 2004
FORUM SQL AB (publ) DELÅRSRAPPORT januari - mars 2004 Intäkterna uppgick till 9,0 Mkr (11,1). Rörelseresultatet efter goodwillavskrivningar uppgick till 1,6 Mkr, före goodwillavskrivningar 1,2 Mkr. Forum
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2012-01-17 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT
STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30-12:10 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Rodret Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande, ej 4-5 Inger Johnsson (C) Christian Andersson
Läs merFysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)
2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att
Läs merUnderlag avseende MSB:s ekonomi kommande pensionsavgångar och tidsbegränsade anställningar samt användning av konsulter och resekostnader
samhällsskydd och beredskap PM 1 (16) Ekonomienheten Heléne Östensson HR-enheten Karin Tetzlaff Underlag avseende MSB:s ekonomi kommande pensionsavgångar och tidsbegränsade anställningar samt användning
Läs merÄgardirektiv för Bollnäs Energi AB (556712-5314)
1 (7) KOMMUNFULLMÄKTIGE Handläggare Josefin Johansson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-25 Dnr 13-0351 Ägardirektiv för Bollnäs Energi AB (556712-5314) Ägardirektiv för Bollnäs Energi AB (nedan kallat bolaget)
Läs merkort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018
kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.
Läs merInköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014
Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015:105-0061 Inköpsenheten 2015-02-13 1/6 Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige gav i samband med beslutet om årsplan för 2014 nämnderna och
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merDET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN
YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)
Läs merResumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merSammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (2007:12) om internationellt samarbete; ÅFS 2011:7 Publiceringsdatum: 28 oktober 2011
Läs merBokslut 2014. Överförmyndarnämnden
Sidan 1 av 8 Nämndbehandlas 2015-02-16 Bokslut 2014 Överförmyndarnämnden KF-budget Nettokostnad Nettokostnad Förändring Resultat Resultat Belopp i miljoner kronor nettokostnad bokslut bokslut f.å. % bokslut
Läs merVerksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014
Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för
Läs merPrinciper för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den
Läs merVästra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet
Sida 1(5) Årsredovisning 2015 Kultur i Väst 1. Sammanfattning Verksamheten på Kultur i Väst baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden där 2015 var första året. Verksamheten under året
Läs merÅterhållsam budget i ekonomiskt kärva tider
PRESSINFORMATION Regionstyrelsen 29 maj 2013 Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider Regionskatten blir oförändrad 2014 och endast små förändringar görs när det gäller avgifter i hälso- och sjukvården.
Läs merFörslag till årsredovisning 2010
2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare
Läs merGranskning av ekonomiskt bistånd
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag
Läs merBokslutskommuniké 2012
Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för
Läs merBUDGETUNDERLAG 2010 2012
: 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)
Läs merÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer 556109-9572
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 15 a 1 (6) ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer 556109-9572 Fastställda av kommunfullmäktige 2011-06-13, 70 Reviderad av kommunfullmäktige 2015-06-15, 88 1. Bolaget
Läs merYrkesväxling för Försvarsmaktens anställda en möjlighet för kommuner, kommunförbund, kommunalförbund och kommunala bolag.
Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda en möjlighet för kommuner, kommunförbund, kommunalförbund och kommunala bolag. 1 Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda - en möjlighet för kommuner, kommunförbund,
Läs merÅrsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.
ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 11 4.W- j.. 3!..... renr VA S. $p Ks 65 Dnr 93/2014-042 Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013 Från
Läs merExtern utvärdering av projektet HP5
Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merKommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006
Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sameskolstyrelsen
Regeringsbeslut I:4 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2014/05414/S U2014/05950/S U2015/01100/S m.fl. Se bilaga 1 Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 Jokkmokk Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende
Läs merDelårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum
Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET...4
Läs merKonsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs merRiktlinjer för investeringar
Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merSJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015
SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA Sjuhärads Samordningsförbund möjliggör en effektiv
Läs merMedfinansiering av transportinfrastruktur
Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Regeringsbeslut 5 Försvarsdepartementet 2015-12-18 Fö2015/00120/ESL (delvis) Fö2015/00295/MFU Fö2015/00305/MFU m.fl. Se bilaga 1 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Karolinen 65180 Karlstad Regleringsbrev
Läs merStyrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29
Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07
Läs merKommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012
Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs mer