Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik



Relevanta dokument
Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksfri i samband med operation

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Frågor och svar om NT-rådet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Levnadsvanor inför operation

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

One-stop poliklinisk vitrektomi

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

RAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 2014

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Träning ger färdighet

Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ )

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

Studentmedverkan i förbättringsarbete

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Har du synpunkter på vården?

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Antibiotikaprofylax i tandvården

Välkommen till Kärl-Thoraxkliniken

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Trend Vårdbarometern

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobakspolicy för Landstinget Blekinge

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS

19 Motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/ könsstympning av minderåriga pojkar inom Stockholms läns landsting LS

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Varför införs en patientlag?

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Specialiserade överviktsmottagningar

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

Nyhet! Viktig information från SLS nämnd till SLS sektioner och medlemmar. Svenska Läkaresällskapet Tillsammans för förbättrad hälsa & sjukvård

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Isolerad hyperterm perfusion

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

Rök och Alkoholfri Operation Region Stockholm

Dina levnadsvanor din hälsa

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Transkript:

Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting Rökstopp är ett krav Rökfri fyra veckor före åtta veckor efter Halverar operationsrisken Hjälp att bli rökfri

Kan rökstopp ställas som ett krav/villkor inför planerad operation? Kan en riskfaktor vara ett generellt kriterium för exklusion av vård för en hel patientgrupp?

Patienten ska informeras aktivt om komplikationsrisker Patienten ska erbjudas professionell hjälp att sluta röka

Alla kommer inte att lyckas hålla upp eller sluta röka

Alla kommer inte att lyckas hålla upp eller sluta röka Alla vill inte

Värdering av nytta vs risk ( göra gott, inte skada ) Beslut i samråd med patienten

Varje patient måste bedömas individuellt även de som inte kan eller vill sluta röka inför planerad kirurgi Att använda gruppbaserade kriterier för beslut om planerad kirurgi är oetiskt

Måste läkaren alltid operera en patient som varken kan eller vill sluta röka inför planerad kirurgi?

Måste läkaren alltid operera en patient som varken kan eller vill sluta röka inför planerad kirurgi? Nej, om risken är större än nyttan för patienten, bör läkaren avstå.

Måste läkaren alltid operera en patient som varken kan eller vill sluta röka inför planerad kirurgi? Nej, om risken är större än nyttan för patienten bör läkaren avstå. ( Förhöjd risk räcker inte.)

Etikdelegationens slutsatser 1. Om det finns evidens för att rökstopp minskar komplikationsrisken vid planerad kirurgi ska patienten informeras om detta och stödjas till att sluta röka före ingreppet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda professionell hjälp att sluta röka.

Etikdelegationens slutsatser 1. Om det finns evidens för att rökstopp minskar komplikationsrisken vid planerad kirurgi ska patienten informeras om detta och stödjas till att sluta röka före ingreppet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda professionell hjälp att sluta röka. 2. Om patienten inte lyckas sluta röka, eller av någon anledning inte vill, ska en individuell riskbedömning av situationen göras. Rökning är då en av många riskfaktorer som ska vägas in i bedömningen men har ingen särställning i detta avseende.

Etikdelegationens slutsatser 1. Om det finns evidens för att rökstopp minskar komplikationsrisken vid planerad kirurgi ska patienten informeras om detta och stödjas till att sluta röka före ingreppet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda professionell hjälp att sluta röka. 2. Om patienten inte lyckas sluta röka, eller av någon anledning inte vill, ska en individuell riskbedömning av situationen göras. Rökning är då en av många riskfaktorer som ska vägas in i bedömningen men har ingen särställning i detta avseende. 3. Om riskerna med ingreppet klart överstiger nyttan av detsamma bör läkaren avstå från åtgärden.

Etikdelegationens slutsatser 1. Om det finns evidens för att rökstopp minskar komplikationsrisken vid planerad kirurgi ska patienten informeras om detta och stödjas till att sluta röka före ingreppet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda professionell hjälp att sluta röka. 2. Om patienten inte lyckas sluta röka, eller av någon anledning inte vill, ska en individuell riskbedömning av situationen göras. Rökning är då en av många riskfaktorer som ska vägas in i bedömningen men har ingen särställning i detta avseende. 3. Om riskerna med ingreppet klart överstiger nyttan av detsamma bör läkaren avstå från åtgärden. 4. Det är oetiskt om sjukvården ställer rökstopp som ett generellt villkor för att patienten ska få det planerade ingreppet utfört. Rökning får inte heller utgöra grund för prioritering på gruppnivå.