HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS

Relevanta dokument
Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Sömnhjälpen.

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Boehringer Ingelheim AB Box Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

rosacea Information om ett vuxet problem

Sömn och stress.

INFORMATION OM INVEGA

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

BESLUT. Datum

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sömnkartläggning. Bilaga 1

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

Tips från forskaren Sömn

rosacea Information om ett vuxet problem

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Värt att veta om kronisk förstoppning

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

SÖMN Fakta och praktiska tips

Patientinformation om MINIRIN

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Att vara närstående vid livets slut

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Frågor och svar om sängvätning

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Information om hjärtsvikt. QSvikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB Sollentuna Tel

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Stressa rätt! och finn balans i tillvaron

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Faktorer som påverkar din sömn

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Psoriasis och samsjuklighet

Goda vanor för att förebygga fallskador

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Apotekets råd om. Huvudvärk

Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

Värt att veta... Nattarbete

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Apotekets råd om. Mensbesvär

En ny behandlingsform inom RA

Transkript:

HAR DU OBEHAG I BENEN? Pirrar, bränner, sticker, bubblar, smärtar, hettar, kryper eller svider det, så kanske du har WED/RLS. Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1

LIDER DU OCKSÅ AV WED/RLS? Känner du obehag i benen eller i andra kroppsdelar, oftast armarna, när du sitter eller ligger? Kommer obehagen vid vila/stillhet? Känns det bättre om du rör på dig? Är obehagen större på kvällen och natten än på dagen? Har du ofta svårt att somna eller väcks du av besvären på natten? Sparkar du eller har du ryckningar i armarna/benen när du sover? Är dessa obehagliga känslor ofta förenade med smärta? Är problemen svårare när du är trött eller har sovit dåligt? Har du familjemedlemmar som upplever liknande besvär? Har medicinska undersökningar inte gett någon förklaring till dina obehag eller ditt behov av att röra på dig? Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs Syndrom, RLS. I Sverige väljer vi att använda båda begreppen WED/RLS. Den brittiske läkaren Sir Thomas Willis (1621 1675) var först med att vetenskapligt beskriva sjukdomen. Den svenske läkaren och forskaren Karl-Axel Ekbom (1907 1977), myntade begreppet Restless Legs, vilket han disputerade på den 8 maj 1945. Under sitt arbete med att upptäcka och beskriva sjukdomen publicerade doktor Ekbom många vetenskapliga artiklar, som fortfarande är aktuella. 2

Det är mycket vanligt att den som har WED/RLS rör tår, fötter och ben vilket ibland tolkas av omgivningen som rastlöshet/nervositet. ATT LEVA MED WED/RLS 5 10 procent av den kaukasiska (vita) befolkningen i västvärlden beräknas lida av denna kroniska neurologiska sjukdom. Många människor (två tredjedelar) har en mild form och klarar sig bra utan medicinsk hjälp, men en tredjedel av WED/RLS-patienterna har så stora besvär att de behöver medicinsk behandling för att få en bättre livskvalitet. WED/RLS är en kronisk neurologisk sjukdom som, utan medicinsk behandling, kan leda till social isolering och svårigheter att utföra sitt dagliga arbete på grund av allvarliga sömnstörningar. Patienter med svår WED/RLS ska behandlas för att förhindra att följdsjukdomar förvärras. Vanliga symtom Vuxna som lider av WED/RLS har ofta samtliga utmärkande symtom och beskrivs oftast som: brännande, domnande, hettande krypande, pirrande, smärtande stickande, svidande, värkande Obehagen känns djupt inne i benen, oftast mellan knä och ankel och ger ett oemotståndligt behov av rörelse. Andra kroppsdelar kan drabbas, till exempel armar, händer eller bål. Obehagen upplevs svårare vid vila eller stillhet, och reduceras vid rörelse av den drabbade kroppsdelen. Obehagen kommer tillbaka då rörelsen upphör. Symtomen är värst kvälls- och natte tid, speciellt i liggande läge. Vid svårare fall känns obehagen under hela dygnet. 3

SVÅR OBEHANDLAD WED/RLS KAN LIKNAS VID TORTYR! Sir Thomas Willis Andra kännetecken Cirka 80 procent av dem som lider av WED/RLS lider också av muskelryckningar Periodic Limb Movements in Sleep (PLMS). Mer än 90 procent har sömnstörningar som till exempel svårt att somna och vaknar av obehagskänslor och/eller muskelryckningarna, vilket kan leda till onormal trötthet dagtid, vilket i sin tur kan påverka minnes- och koncentrationsförmåga, arbetsförmåga, humör och socialt umgänge, samt leda till negativa förändringar på hjärta och kärlsystemet. Ärftlighet WED/RLS har hög ärftlighet, många har någon mer i familjen som känner igen symtomen. Ungefär 50 % av primär WED/RLS beror på ärftlighet. Orsaker Forskning pågår för att förstå vad som utlöser WED/RLS och vad som sedan händer, men än finns endast teorier. Troligtvis är det flera orsaker som tillsammans leder fram till WED/RLS. Några av teorierna är: järnets roll, dopaminsystemets och andra neurotransmittorers funktion, hjärnans omkoppling mellan aktivitet och vila (inaktivitet) samt ärftliga orsaker. Debutålder Många kan spåra sina WED/RLSsymtom till barndomen eller tonåren, trots att diagnosen oftast görs i medelåldern. De flesta får sin diagnos i åldern 40 50 år. Det är emellertid inte ovanligt att små barn och åldringar drabbas. 4

WED/RLS finns i två former primär och sekundär Primär WED/RLS, idiopatisk, utan känd bakomliggande orsak, ofta familjära band med sjukdomsstart i barndomen eller tonåren. Symtomen startar som regel innan den drabbade blivit 45 år gammal. Sekundär WED/RLS, symtomatisk, i samband med annan underliggande sjukdom/tillstånd och försvinner som regel när detta behandlas/botas. Diagnostiseras ofta när den drabbade är över 45 år. Sekundär WED/RLS uppkommer exempelvis vid: Ferritinvärden under 75 microgram/l Graviditet, 15 30% utvecklar WED/RLS endast under graviditeten Vitaminbrist, ofta B12, D-vitamin och folsyra Sviktande njurfunktion Behandling med vissa typer av läkemedel DIAGNOS Det kan ibland vara svårt för läkare att ställa en WED/RLS-diagnos efter som inga speciella diagnostest existerar och varje patientupplevelse är individuell. Det är viktigt att du som patient är tydlig och förberedd. Skriv gärna ner din sjukdomshistoria, om dina sömnstörningar och om fler i familjen är drabbade. Vid läkarbesöket bör en noggrann hälsoundersökning göras för att avslöja eller utesluta underliggande sjukdomstillstånd som kan utlösa WED/RLS. Vilka blodprover läkaren bör ta ser du på sidan 12. Mer information finns på vår hemsida www.wedforbundet.se. Kriterier för diagnos Följande fem kännetecken ska uppfyllas för WED/RLS-diagnos: 1. Tvång att röra på ben/armar på grund av obehags känslor 2. Tvång att röra på ben/armar börjar eller förvärras vid vila eller inaktivitet 3. Tvånget att röra benen/ armarna lindras delvis eller totalt genom rörelser 4. Tvånget att röra benen/ armarna är värre på kvällen och natten än under dagen 5. Tvånget att röra benen/ armar na samt obehagskänslorna i benen/armarna kan inte enbart förklaras med andra omständigheter som till exempel kramp i benen, obekväm ställning, svullna armar eller artrit (led inflammation) Kriterierna har fastställts av en sammanslutning av internationella WED/RLS-forskare, IRLSSG, som även tagit fram en skattningsskala se nästa uppslag. 5

SKATTNINGSSKALA WED/RLS Bedöm dina besvär senaste veckan genom att addera siffrorna framför respektive svarsalternativ på följande tio följande tio generella frågor: 1. Hur upplever du besvären i armar och/eller ben? 4 Mycket svår 3 Svår 2 Måttlig 1 Lätt 0 Obefintlig 2. Hur starkt känner du tvång att röra dig på grund av dina besvär? 4 Mycket starkt 3 Starkt 2 Måttligt 1 Lätt 0 Obefintligt 3. Hur mycket lindras dina besvär av rörelse? 4 Ingen lindring 3 Svag lindring 2 Måttlig lindring 1 Nästan fullständig eller fullständig lindring 0 Har inga WED/RLS-symtom, frågan inte relevant 4. Hur svåra sömnstörningar ger dina besvär? 4 Mycket svåra 3 Svåra 2 Måttliga 1 Lätta 0 Obefintliga 5. Hur svår är din trötthet/sömnighet till följd av WED/RLS-symtomen? 4 Mycket svår 3 Svår 2 Måttlig 1 Lätt 0 Obefintlig 6. Hur svår är din WED/RLS-sjukdom? 4 Mycket svår 3 Svår 2 Måttlig 1 Lätt 0 Obefintlig 6

7. Hur ofta känner du WED/RLS-symtom? 4 Mycket ofta: 6 7 dagar i veckan 3 Ofta: 4 5 dagar i veckan 2 Ibland: 2 3 dagar i veckan 1 Sällan: 1 dag i veckan eller mindre 0 Aldrig 8. Hur svåra är dina WED/RLS-symtom en genomsnittlig dag? 4 Mycket svåra: 8 timmar per dygn eller mer 3 Svåra: 3 8 timmar per dygn 2 Måttliga: 1 3 timmar per dygn 1 Lätta: mindre än 1 timme per dygn 0 Inga 10. Hur påverkas ditt humör av dina WED/RLSsymtom? Till exempel ilska, depression, sorg, ångest, retlighet? 4 Mycket starkt 3 Starkt 2 Måttligt 1 Lätt 0 Inte alls 9. Hur påverkas din dagliga funktion av dina WED/RLS-symtom? I till exempel familjen, hemmet, samhället, skolan, arbetet? 4 Mycket starkt 3 Starkt 2 Måttligt 1 Lätt 0 Inte alls 0 10 = mild 11 20 = medelsvår 21 30 = svår 30 40 = mycket svår 7

Välj en sund livsstil och uteslut det som försämrar. Ta vitamin- och mineraltillskott om din läkare konstaterar att du behöver det. Differentialdiagnos Det finns andra sjukdomar som yttrar sig på liknande sätt, men som ska behandlas annorlunda. Dessa diagnoser måste uteslutas eller bekräftas i samråd med läkare. Behandling En viktig del av behandlingen går ut på att ge en bättre sömnkvalitet och därigenom väsentligt förbättra livskvaliteten. Tips för god sömn Prova dig fram till vilka av förslagen nedan som fungerar bäst för dig. 1. Varva ner en till två timmar före sänggåendet. 2. Undvik kaffe, te, alkohol, energi dryck 4 6 timmar före läggdags. 3. Ha mörkt, svalt och tyst i sovrummet. Unna dig en bekväm säng. 4. Regelbundna tider för sänggående och uppstigning, testa att senarelägga sänggåendet. 5. Medicinintag anpassas till sänggåendet, så att de hinner börjar verka. 6. Om du störs av trafikbuller, prova öronproppar för att få tyst. 7. Fokusera dina andetag, följ magens höjning och sänkning. 8. Motionera regelbundet, men träna inte senare än fyra timmar före läggdags. 9. Ingen dator, mobil eller TV i sovrummet. 8

PÅ JAKT EFTER GOD SÖMN 9

BEHANDLING UTAN HJÄLP AV LÄKEMEDEL Mildare former av WED/RLS, två tredjedelar av alla fall, kan lindras genom en förändrad livsstil, att helt enkelt avstå från det som förvärrar. Prova vad som fungerar för dig. 1. En hälsosam balanserad kost. 2. Alkohol kan förvärra WED/RLS samt öka/minska effekten av vissa läkemedel. 3. Koffein, och även tein, kan förvärra WED/RLS-symtomen. 4. Rökning förvärrar WED/RLS-besvär avsevärt. 5. Promenader, stretching, varma/ kalla bad, massage, varma/kalla inpackningar, vibrationsmassage, akupressur, avslappning (biofeedback, meditation, yoga) kan lindra för en del drabbade. 6. Mental fokusering: en god bok eller ett krävande datorspel kan lindra. Eller att du gör saker du tycker om (startar kroppens belöningssystem). 7. Om blodprov visar bristtillstånd på att följande mineral och vitaminer föreligger järn, magnesium, selen, vitamin B12, folsyra eller D-vitamin kan tillskott av dem kanske reducera WED-symtomen. 8. Om blodprovstagning visar att dina järnvärden (plasma/ serumferritin) är under 75 mikrogram/l så kan järntillskott minska symtomen. (OBS! Man ska aldrig självmedicinera med järn utan att ha kontroll över sina järnvärden med läkares medverkan, eftersom för mycket järn i kroppen kan vara skadligt!) 10

BEHANDLING MED HJÄLP AV LÄKEMEDEL Det finns ingen behandling som botar, däremot går symtomen att reducera framgångsrikt hos de flesta. Syftet med all medicinsk behandling är att uppnå största möjliga lindring med minsta möjliga biverkan. Vid svårare former av WED/RLS kan flera olika läkemedel behöva kombineras, med hänsyn taget till varje läkemedels för- och nackdelar, begränsning och biverkningsprofil. Valet av läkemedel gör din läkare utifrån en bedömning av dina WED/RLS-besvär och vilka andra sjukdomar du behandlas för. Exempel på medicinsk behandling Man vet att funktionen av dopamin i kroppen inte fungerar optimalt. Dopaminerga läkemedel är samlingsnamn för läkemedel som har dopaminliknande effekter i hjärnan. Ett problem som kan uppträda vid behandling med dopaminerga läkemedel är augmentation, vilket innebär att besvären av WED/RLS kan komma tidigare på dagen och att flera kroppsdelar drabbas liksom att mer intensiva besvär uppträder. Det är därför viktigt att man använder minsta möjliga dos av sitt läkemedel. Om augmentation uppträder ska man minska dosen, eller helst byta läkemedlet mot ett annat dopaminergt läkemedel. En sista möjlighet är att byta till något av de alternativa läkemedlen nedan. Dopaminagonister är förstahandsval vid WED/RLS Godkända dopaminagonister för WED/RLS är Sifrol och Adartrel, som finns som tabletter och Neupro-plåster. Dessa läkemedel använder man regelbundet dagligen. Andrahandsläkemedel Om ett dopaminergt läkemedel inte fungerar eller ger oacceptabla biverkningar inkl. augmentation, kan det av Läkemedelsverket godkända läkemedlet Targiniq användas. Alternativa, icke godkända men fungerande, läkemedel Lyrica (pregabalin) och Neurontin (gabapentin) kan vara aktuellt att prova. 11

KONTAKTA VÅRDEN Om du misstänker att du har WED/RLS bör du kontakta din husläkare eller primärvården. Ta gärna med dig den ifyllda skattningsskalan som beskriver hur du upplever dina besvär och en medicinlista över de mediciner du använder. Lär dig så mycket som möjligt om WED/RLS och var väl förberedd med symtomdagbok (hämtas som pdf på wedforbundet.se) och skriv din sjukdomshistoria. Ta reda på om fler i familjen/släkten har liknande problem. Be din läkare ta följande prover vid diagnosarbetet Plasma/serumferritin Värdet bör ligga över 75 mikrogram/liter (μg/l), vilket är över lägsta normalvärde på andra, men är viktigt hos WED/RLS-patienter. CRP Hb Kobalaminer/B12 Folat/Folsyra/B9 D-vitamin Kreatinin (för koll av njurfunktionen) LÄKEMEDEL SOM FÖRVÄRRAR Många läkemedel kan utlösa eller förvärra WED/RLS-symtomen. Läkemedel mot depression och annan svårare psykisk sjukdom kan förvärra symtomen. Andra medel som kan vara till nackdel att ta vid WED/RLS är till exempel läkemedel mot allergi, så kallade antihistaminer, och sömnmedel mot allvarliga psykoser. 12

2/3 AV WED/RLS- DRABBADE ÄR KVINNOR 13

BLI MEDLEM I WED-FÖRBUNDET WED-Förbundet är en ideell organisation för personer med WED/ RLS och deras anhöriga. Vi arbetar med att göra WED känt genom att informera allmänhet och personal i sjukvården. Målet är att WED/RLSdrabbade snabbt ska få korrekt diagnos och effektiv behandling. Vi bevakar den senaste forskningen inom WED/RLS och samarbetar med experter inom WED/RLS- och sömnforskning samt med de internationella forskarorganisationerna IRLSSG, EURLSSG och WASM. Vi har ett nära samarbete med docent Jan Ulfberg som är expert inom WED/RLS. Vi utbildar informatörer och organiserar möten. Som medlem i WED-Förbundet får du kontakt med någon som lyssnar, förstår och har kompetens samt den kunskap du behöver inför din kontakt med sjukvården. Via vår medlemstidning Vi Nattvandrare och hemsidan har du tillgång till aktuell information och du blir inbjuden till informationsmöten på olika platser i Sverige. Enklast blir du medlem via vår hemsida www.wedforbundet.se. 14

Kontaktuppgifter WED-Förbundet Telefon 08-21 96 20 E-post info@wedforbundet.se www.wedforbundet.se www.facebook.com/wedforbundet Vårdguiden www.1177.se Förbundet i USA www.rls.org 15

Form: Kristine Olsson. Augusti 2016 INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA Denna broschyr har endast informationssyfte och ska inte användas för att ersätta läkarkompetens. Innehållet är vetenskapligt granskat av docent Jan Ulfberg, Läkargruppen, Örebro. www.wedforbundet.se WED-Förbundet är ett ideellt, partipolitiskt och religiöst oberoende patient- och anhörigförbund med uppgift att stödja patienter med WED/RLS-diagnos, informera om symtom, diagnos och behandling. WED-Förbundet bevakar forskning och utveckling inom behandlingsområdet.