Verksamhetsområde: Nissan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: GULDFISKEN År 2014 2015 Ansvarig förskolechef: Annette Altemyr
PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda.
Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Guldfisken Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Vi på Guldfiskens förskola har en vision att: Alla har rätt att bli accepterade som de är. Både pojkar och flickor ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt och vi som pedagoger ska förebygga stereotypiskt idéer om kön hos barnen. Barnen (och föräldrarna) skall känna stolthet över sitt ursprung och sin etnicitet och religion. Vår vision är att arbeta ständigt med våra värdeord; nyfikenhet, respekt, glädje och omtanke. Planen gäller från: December 2014 Planen gäller till: December 2015 Ansvariga för planen: Rektorn och arbetslaget Barnens/elevernas delaktighet: Barnen har varit delaktiga i kartläggningen genom intervjuer och observationer. Genom att låta barnen fotografera och berätta om sina favoritplatser på gården får vi en bild av var barnen tycker om att leka utomhus. Vi samtalar, reflekterar och utvärderar kontinuerligt med barnen om verksamheten. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Vårdnadshavarna informeras om planen. Personalens delaktighet: Pedagogerna har gjort utvärderingen samt formulerat främjande och förebyggande insatser. Förankring av planen: Planen ska genomsyra det dagliga arbetet på Guldfisken och pedagogerna reflekterar kring sin verksamhet utifrån den. Vårdnadshavare har informerats om planen på föräldramöte under hösten 2014 och den kommer att finns på Guldfiskens hemsida samt hänga i pappersform i tamburen. 1. Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Planen reviderades/utvärderades på en APT hösten 2014 av samtliga pedagoger. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Ingela, Karina, Anki, Gabriella Rebecca. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Vi har ändrat någon punkt på årets vision och reviderat åtgärderna. Som årets tema har vi valt att arbeta med Språklek. Årets plan ska utvärderas senast: Hösten 2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: På en APT/stängningsdag, genom diskussion utifrån relevanta mallar. Ansvariga för att årets plan utvärderas: Rektorn och arbetslaget.
ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn och personal delta. En framgångsfaktor är vårdnadshavarnas deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. 1) Utvärdering och upprättande av ny plan 2013-2014 2) Vision så här vill vi barn/elever och personal ha det! 3) Kartläggning så här ser det ut! 4) Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, om detta! 5) Åtgärder så här gör vi, barn/elever och personal! 6) Utvärdering och upprättande av ny plan 2013-2014 - av barn/elever och personal! UTVÄRDERING VISION ÅTGÄRDER KARTLÄGGNING ANALYS
2. Visionen Vi på Guldfiskens förskola har en vision att: Alla har rätt att bli accepterade som de är. Både pojkar och flickor ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt och vi som pedagoger ska förebygga stereotypiskt idéer om kön hos barnen. Barn och föräldrar skall känna stolthet över sitt ursprung och sin etnicitet och religion. Vår vision är att arbeta ständigt med våra värdeord; nyfikenhet, respekt, glädje och omtanke. 3. Kartläggning Vi har bland annat; intervjuat, observerat, filmat vår verksamhet. Vi använder oss mer av utemiljön i verksamheten och delar in barnen i mindre grupper för att utnyttja lokalerna bättre både ute och inne. För att göra barnen delaktiga utgår vi från deras intresse och vi är flexibla och utnyttjar lärmiljöerna på bästa sätt. Vi åldersblandar grupperna när vi delar in barnen för att skapa nya möten. Pedagogerna är med i barnens lek för att ta del av deras intresse och för att föregå konflikter och utanförskap. Vi uppmuntra barnen att hjälpa varandra vid olika vardagssituationer. Vi sjunger sånger med ord från olika språk. I rytmiken har barnen härmat olika känslouttryck genom kroppsrörelser. I det dagliga arbetet får barnen uttrycka sig kring varför de blir arga, ledsna eller glada etc. De får själva komma på lösningar på konflikter. Vi lägger mindre fokus på förlåt-ordet och mer på förståelse för andras känslor.
4. Analys Pojkar och flickor leker enskilt och tillsammans och det är tillåtet att flytta material från rum till rum. Pedagogerna är i möjligaste mån med i alla rum där barnen är. Barnen tycker om att leka ute. De leker i de flesta rummen oavsett kön och ålder. Målarrummet används inte spontant. Vi har en god stämning på avdelningen och barnen hjälper varandra och visar empati. 5. Åtgärder Fråga barnen var de inte tycker om att leka inne och utomhus. Ha fler planerade aktiviteter utomhus. Vi ska involvera barnen mer i förberedelser och i reflektion efter aktiviteter för att veta hur vi går vidare. Det är viktigt att pedagogerna fortsättningsvis är med i barnens lek för att förhindra konflikter och utanförskap. Vi skall låta barnen försöka bli självständiga i alla vardagliga situationer. Vi fortsätter att lyfta fram positiva handlingar istället för att fokusera på det negativa. Vi fortsätter att reflektera över hur miljön ser ut ur ett pedagogiskt- könsoch tillgänglighetsperspektiv. Vi ska även fortsättningsvis se över bokbeståndet och låna eller köpa böcker där olika familjekonstellationer representeras utifrån sexuell läggning mm. Använda oss av hen när vi inte vet vilket kön hen har. Vi väljer könsneutrala projekt. Vi kommer att fortsätta ta vara på barnens olika språk genom att översätta vardagsord med hjälp av barn och föräldrar. Vi sjunger sånger med ord från olika språk. Skapa fler aktivitetsstationer både ute och inne. (Måleri)
Bilagor: Lagar och centrala begrepp Dokumentationsblankett Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2009
BILAGOR: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck eller könsidentitet, omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl.. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När barn/elever behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn kränks pga. En förälders sexuella läggning, funktionshinder m.m.
RUTIN FÖR DOKUMENTATION: OBS! Dokumentation ska föras på särskild blankett OBS! Vuxen utsätter barn Absolut förbud! Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning. Barn utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta barnet bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Barn utsätter barn Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar enskilt med alla parter samt dokumenterar händelsen på särskild blankett. Rektor kontaktas vid behov. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Vuxen utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar och kontaktar närmaste rektor. Om du känner dig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är det viktigt att du dokumenterar och tar kontakt med närmaste rektor.
DOKUMENTATIONSBLANKETT: Datum: Plats: Inblandade personer: Beskrivning av händelsen: (Hur yttrade sig händelsen och vilken bakgrund finns till händelsen.) Bedömning: (Bedömer du händelsen som en diskriminering, trakasseri eller kränkning. Är händelsen återkommande eller är den av enstaka karaktär) Åtgärder + mål: (Hur bearbetar vi händelsen och vartåt syftar åtgärderna?) Uppföljning: (Vad har gjorts och hänt? Har åtgärderna haft önskad effekt?) Tid och datum för återkoppling: (Samtliga inblandade parter träffas och stämmer av angående uppföljningen) Dokumenterat av: (Namn och funktion på personen/personer som dokumenterat händelsen) Delgivna: (Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen. Exempelvis vårdnadshavare, mentorer etc.) Ort och datum: Ansvarig rektor:...v.o. Tel:
Bil: 3 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING: BUF