Katalysatorelement (platina, palladium och rodium) i blod hos unga kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten

1 Rapport 2007-03-31 från yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund Katalysatorelement (platina, palladium och rodium) i blod hos unga kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten Slutrapport för projekt 215 0402 inom Nationella Miljöövervakningen Gerda Rentschler 1 Maria Wennberg 2 Lina Löfmark 1 Ingvar Bergdahl 2 Birgitta Stegmayr 2 Staffan Skerfving 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, 221 85 LUND 2 Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 UMEÅ

2 Sammanfattning De tre "katalysator-elementen" platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh), som emitteras från katalysatorer i bilarnas avgassystem, har undersökts i blodprover från 100 unga (20-29 år) kvinnor från Norr- ochvästerbotten (2004) och Skåne (2006-2007). Proverna har analyserats med mycket känslig och specifik, högupplösande induktivt kopplad plasma massspektrometri (HR-ICP-MS). Vi fann att genomsnittlig halt av Pt i blod (B-Pt) var 1-2 (högsta värde: 5) ng/l. B-Pd var i genomsnitt <10 (högsta värde: 33) ng/l; om mätvärden under den formella detektionsgränsen beaktas var genomsnittet 7 ng/l. B-Rh var i genomsnitt <5 (samtliga värden <5) ng/l; om värden under den formella detektionsgränsen beaktades, var genomsnittet 1 ng/l. Kvinnorna i Norr- och Västerbotten hade högre B-Pt och B-Pd (men inte B-Rh) än de i Skåne. Det skulle kunna bero på en skillnad i exponering (från emissioner från katalysatorer, miljön eller tandvårdsmaterial), eller på att exponeringen sjunkit mellan 2004 och 2006-2007. Dock måste stor reservation knytas till sådana slutsatser. Det är mer troligt att det beror på att proverna togs i olika rör. Det kan alltså föreligga en viss kontaminering i rören som användes 2004. Vidare - hade emission från bilars katalysatorer varit en viktig exponeringskälla, borde halten vara högre i det biltäta Skåne jämfört med Norr- och Västerbotten. Det fanns ingen säker effekt av ålder, och ingen effekt av rökvanor. Det finns inga skäl att tro att halterna av Pt, Pd eller Rh skulle innebära hälsorisk för kvinnorna. Dessa halter är mycket lägre än vad som tidigare rapporterats. Detta beror säkerligen på att den använda provtagnings- och analysmetodiken varit mycket känsligare. Vi har alltså anledning hävda, att tidigare studier starkt övervärderat halterna. Detta visar vikten av att använda adekvat analysmetodik. Det finns anledning att med tillräckligt känslig metodik följa upp halterna i olika geografiska områden, och att följa utvecklingen över tid, eftersom miljökontamineringen kan förväntas variera och öka. Bakgrund Människan exponeras för ett mycket stort antal element. Information finns emellertid egentligen bara för några miljömedicinskt problematiska klassiker, fr a bly, kadmium och kvicksilver (Skerfving et al, 1999). För det stora flertalet element saknas studier, med enstaka undantag (Bárány et al, 2002a, 2002b och 2002c). Det behövs emellertid information även om andra element. Av särskilt intresse är de element inom platinagruppen, som används som katalysatorelement i bilars avgassystem [rodium (Rh), palladium (Pd) och platina (Pt)]. Användningen av dessa har ökat starkt under det senaste decenniet. Metallerna visar samma mönster av miljöförorening (Wei och Morrison, 1994; Zereini et al, 1997; Jarvis et al, 2001). Detta talar för att katalysatorerna är en viktig källa. Om de tas upp i kroppen borde halterna vara korrelerade. Så var också fallet i våra studier av ca 200 vuxna individer från Norr- och Västerbotten som undersöktes 1999 (Lundh et al 2002 och manuskript). Detta är också i överensstämmelse med våra fynd i helblod och serum bland ungdomar i Uppsala och Trollhättan (Bárány et al, 2002a, 2002b och 2002c). Katalysatorerna ger

3 således sannolikt en exponering, även om man inte helt kan utesluta möjligheten att kontamination av prover med de olika metallerna samvarierar, vilket skulle kunna orsaka samma mönster. En helt annan fråga är förstås om detta innebär hälsorisker. Av de tre elementen är Pt toxiskt; det kan ge typ 1 allergi med IgE-antikroppar, som utlöser symtom från ögon och luftvägar (WHO 1991). Sådan allergi förekommer emellertid bara om exponeringen är i form av speciella Ptsalter. Även Pd kan ge hudsensibilisering (WHO 2002). Alla tre elementen förekommer i blod, som kan användas för biomonitorering. En viktig fråga är huruvida halterna av dessa element är relaterad till trafikintensiteten, och om de ökar med tiden. Information i dessa frågor saknas. Syfte Att dokumentera blodhalter av katalysatormetallerna Pt, Pd och Rh hos unga svenska kvinnor. Att klarlägga om det finns skillnader mellan norra och södra Sverige. Att utröna om halterna i norra Sverige har förändrats under perioden 1999-2006. Att skapa en bas för en tidsmässig uppföljning av halterna framöver i norra och södra Sverige. Undersökta grupper I Norr- och Västerbotten skedde provtagning inom ramen för WHOs MONICA-projekt som genomfört populationsbaserade screeningar i Norr- och Västerbotten (Stegmayr et al, 2003). En ny omgång provtagning skedde under 2004. Femtio kvinnor i åldern 26-29 år studerades. Av de kvinnor i födda 1969-1978 som per brev bjöds in till MONICA-screeningen tillfrågades 240 kvinnor om de ville lämna blodprov till en studie av metaller. Av dessa kom 167 st (70 %) till undersökningen och lämnade blodprov som skickades till Yrkes- och miljömedicinska klinikens laboratorium i Lund. Bland dessa var 57 st 26-29 år och av dessa valdes de 50 som först ankommit till laboratoriet. Dessa 50 skickades för bestämning av Pt, Pd och Rh. I Skåne togs blodprover 2006-2007 från kvinnor i samband med besök på gynekologisk öppenvårdsmottagning, fr a i samband med preventivmedelsrådgivning. Provtagningsområdet omfattar Eslövs och Lunds kommuner. Femtio kvinnor i åldern 20-29 år studerades. Av tillfrågade avböjde två (4%) att deltaga. Totalt har således 100 kvinnor undersökts. Metodik Frågeformulär Varje person fyllde i ett omfattande frågeformulär. Vi använde en modifierad variant av MONICA-formuläret (Stegmayr et al., 2003). I detta finns en omfattande anamnes vad gäller bostadsförhållanden, yrke, rökning, kostvanor och medicinska data. Provtagning

4 Venöst blodprov togs i armvecket efter noggrann rengöring. I Norr- och Västerbotten 2004 togs proven i glasrör med litiumheparin (Venoject, VT-100SH, Terumo Europe N.V., Leuven, Belgien). I Skåne 2006-2007 togs proverna i plaströr med litium heparin (Vacuette ; Greiner bio-one, Kreismünster, Österrike). Båda rörtyperna har testats för kontaminering med bl.a. kadmium och kvicksilver, men inte katalysatorelementen. Plaströren hade värden avsevärt under vad man brukar finna i glasrör; enstaka ng/l för kadmium och något tiotal ng/l för kvicksilver. Analysmetodik Blodet analyserades för Pt, Pd och Rh. Analyserna gjordes med induktivt koplad plasma mass-spektrometri (HR-ICP-MS) vid Analytica AB i Luleå (Rodushkin et al., 1999; Rodushkin and Odman, 2001; Engstrom et al., 2004; Rodushkin et al., 2004). Detektionsgränsen (limit of detection=lod) i blod var 0,09, 0,14 och 0,03 μg/l för respektive Pt, Pd och Rh. I en del har de registrerade nivåerna, även under den formella detektionsgränsen, använts, därför att värdena innehåller mer information än t ex halva detektionsgränsen, och för att inte åstadkomma en förskjutning av datafördelningen. Metoden hölls under mycket strikt kvalitetskontroll genom analys av interna kvalitetskontrollprover. För driftskontroll användes referensmaterial Seronorm Trace Elements Whole Blood 1 LOT MR4206 (SERO AS, Billingstad, Norge). Precision är <10% för alla element. Noggrannhet kan inte beräknas, eftersom det inte finns något certifierat referensmaterial för de tre elementen. Därför spikades en del prover. Genomsnittligt återfanns 95,6 %, 104,3 % och 96,5 % för respektive Pt, Pd och Rh. Etik Undersökningen gjordes med tillstånd av Regionala Etikprövningsnämnderna i Lund och Umeå. Deltagarna gav skriftligt informerat samtycke. Resultat Platina Medianhalten av B-Pt för alla kvinnor var 1,7 ng/l. Även när värden under den formella LOD medtages blir medianhalten 1,7 ng/l och medelhalten 1,9 ng/l (Figur 1). Kvinnorna från Norr- och Västerbotten hade signifikant (P<0,001) högre B-Pt än kvinnorna från Skåne (Tabell 1 och 2; Figur 2 och 3). Det var ingen signifikant skillnad mellan de som aldrig rökt (median 1,8 ng/l) och de som var rökare eller ex-rökare (1,6 ng/l). Kvinnorna från Norr- och Västerbotten hade signifikant högre halter än de från Skåne, både bland rökare eller ex-rökare (P=0,014) och de som aldrig rökt (P<0,001) (Tabell 1 och 2).

5 I hela materialet steg halten av Pt med åldern (r S =0,35; P<0,001); sådan ålderseffekt fanns emellertid varken i Skåne (r S =-0,11; P=0,445) eller Norr- och Västerbotten (r S =0,19; P=0,176) separat. Eftersom det fanns en skillnad i medelålder mellan kvinnorna från Västerbotten och Skåne gjordes en multivariat analys, där ålder och län (Skåne eller Västerbotten) lades in i modellen. Skillnaden mellan länen var fortfarande signifikant (P<0.001) efter denna justering. Palladium Medianhalten för B-Pd för alla kvinnor var <10 ng/l. Om även halter under den formella detektionsgränsen togs med var medianhalten 5,5 ng/l, och medelhalten 7,3 ng/l (Figur 4). Medianhalten var <10 ng/l i både Norr- och Västerbotten och Skåne (Tabell 1 och 2). Om även halter under LOD togs med, blev medianhalterna 8,4 mot 2,8 ng/l, med signifikant (P=0,002) högre halter i Norr- och Västerbotten än i Skåne. (Figur 5 och 6). Det fanns en signifikant korrelation mellan ålder och B-Pd för hela materialet, men endast när värden under LOD togs med (r S =0,21, p=0,035). Vid geografisk uppdelning fanns emellertid ingen signifikant korrelation mellan ålder och B-Pd (Norr- och Västerbotten; r S =-0,047, p=0,74; Skåne; r S =0,048, p=0,74). Multivariat analys med ålder och län i modellen gav ingen signifikant skillnad mellan länen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare, varken totalt eller i Norroch Västerbotten eller Skåne (Tabell 1 och 2), inte heller med värden under LOD medtagna (multivariat analys). Rodium Medianhalten för B-Rh för alla kvinnor var <5 ng/l. Om även halter under den formella detektionsgränsen togs med blev medianhalten 1 ng/l; medelhalten var också 1 ng/l (Figur 7). Medianhalten var <5 ng/l i både Norr- och Västerbotten och Skåne (Tabell 1a och 1b). Om även halter under LOD togs med, blev halterna 1.1 mot 0.86 ng/l (P=0.004; Figur 8 och 9). Det fanns ingen signifikant korrelation mellan ålder och Rh. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (Tabell 1 och 2), varken i Norr- och Västerbotten eller i Skåne, inte heller med värden under LOD medtagna (multivariat analys). Associationer mellan Pt, Pd och Rh Mellan Pt och Pd fanns en signifikant korrelation för hela materialet, men den kvarstod inte vid geografisk uppdelning (även vid bruk av värden under LOD; Tabell 3 och 4). Det fanns ingen signifikant korrelation för Rh med vare sig Pt eller Pd (Tabell 3 och 4). Diskussion Metodaspekter Undersökta grupper

6 Vi har valt att undersöka unga kvinnor. Valet av fertila kvinnor beror på att de ofta utgör den kritiska delen av populationen vad gäller toxiska effekter, om än inte välbelagt vad gäller de här aktuella elementen. Deras ungdom gör också att de inte hunnit ackumulera metaller, vilket betyder att de återspeglar pågående exponering, inte tidigare upptag, vilket är viktigt då materialet skall användas för studier av tidstrender i exponeringen. Vi har haft ett visst bortfall av potentiella försökspersoner, litet i Skåne, större i Norr- och Västerbotten. Skillnaden beror troligen på sättet att rekrytera, och betingas sannolikt främst på unga kvinnors ovilja att utsätta sig för blodprovstagning, och att de har tidsbrist. Vi tror inte att bortfallet är snedvridet i förhållande till faktorer som påverkar exponeringen för aktuella element. Den ena gruppen rekryterades i en populationsbaserad screening i Norr- och Västerbotten, den andra vid besök på en gynekologisk öppenvårdsmottagning i Eslöv/Lund. Detta kan ha viss betydelse, eftersom befolkningen i universitetsstaden Lund har en högre utbildningsnivå än den i Norr- och Västerbotten, vilket kan tänkas påverka faktorer som kost- och rökvanor. Det är också tänkbart att urvalsmetoden, populationsbaserad screening jämfört med vårdbesök, ger vissa skillnader. Provtagning och analys Vi har använt oss av provtagningsutrustning, inklusive rör, som är avsedda för elementbestämning, och med låg grad av kontaminering. Kontaminering visar sig oftast som stor variation, med enstaka oförklarligt höga halter. Sådana fenomen sågs endast i något enstaka prov. Emellertid finns en systematisk skillnad i halter mellan Norr- och Västerbotten 2004 (högre) och Skåne 2006-2007 (lägre) i halter av Pt och Pd. Detta kan tänkas bero på att olika rör användes i de två provtagningsomgångarna och en jämnt fördelad kontamination kan t ex ha funnits i heparintillsatsen. De rör som användes i Skåne 2006-2007 hade högre grad av metallsterilitet, och hade kontrollerats med avseende på kontaminering med kadmium och kvicksilver, där de visade resultat som var bättre än för äldre glasrör. Dessa rör fanns inte att tillgå på marknaden inför provtagningen 2004, utan då användes de rör vi då bedömde som renast. Kontaminering med Pt, Pd och Rh kontrollerades ej, men kanske varierade den på ett sätt som motsvarade mönstret för kadmium och kvicksilver. Detektionsgränserna för Pt, Pd och Rh var extremt låga. För de aktuella elementen är möjligheterna till verifiering av analyskvalitet dålig; referensmaterial finns nämligen inte i rimliga koncentrationsområden. Precisionen i bestämningarna var god, <10%, vilket bör ge goda möjligheter att detektera samband mellan halter och bakgrundsfaktorer. En betydande del av analyserna visade resultat under den formella detektionsgränsen, särskilt för Rh. I våra sammanställningar har vi ibland valt att använda de uppmätta resultaten, även om de legat under den formella detektionsgränsen. Detta motiveras av att resultaten innehåller en viss information, om än mycket osäker (ofta är detektionsgränsen beräknad som den nivå där den relativa standardavvikelsen är 33%). En uteslutning av dessa prover ur analysen, eller ett skönsmässigt åsättande av ett värde, t ex ett motsvarande halva detektionsgränsen, vilket ibland används, skulle vara ett sämre alternativ, eftersom det dels inneburit att den information som värdet ändå innehåller hade gått till spillo, och att en snedvridning av fördelningen åstadkommits. Halter av katalysatorelement Platina

7 Vi fann att genomsnittligt B-Pt var 1-2 ng/l. Det fanns en skillnad mellan proven från Norroch Västerbotten och Skåne. Det skulle kunna bero på en skillnad i exponering, eller att exponeringen sjunkit mellan 2004 och 2006-2007. Dock måste stor reservation knytas till sådana slutsatser. Det är mer troligt att det beror på att proverna togs i olika rör. Det kan alltså föreligga en viss kontaminering i rören som användes 2004. Vidare - hade emission från bilars katalysatorer varit en viktig exponeringskälla, borde halten vara högre i det biltäta Skåne jämfört med Norr- och Västerbotten. Det finns inte många tidigare studier av Pt i helblod (Kiilunen och Aitero, under tryckning). Hos 325 svenska ungdomar från Trollhättan och Uppsala som undersöktes 1994-96 var halten i helblod <100-330 (median <100; 25% över detektionsgränsen) ng/l, medan halten i serum var <100-2.000 (median <200; 7% över detektionsgränsen; n=355) ng/l (Bárány et al 2002a, 2002b och 2002c). Kvoten mellan helblod och serum var 0,93; det fanns ingen korrelation mellan halter i blod och serum. Hos 185 vuxna från Norr- och Västerbotten provtagna 1999 var halten i blodkroppar <90-5.200 (median 100) ng/l (Lundh et al, 2002 och manuskript). I en studie av engelska kontorsanställda (N=5) var genomsnittshalten 129 ng/l (Farago et al., 1998). I en italiensk studie var B-Pt 10+2 ng/l (Petrucci et al., 2005). Hos personer med yrkesmässig exponering har mycket varierande halter rapporterats (<5-2.900 ng/l; Kiilunen och Aitero, under tryckning). Vår aktuella studie visar således betydligt lägre halter, upp till ett par tiopotenser lägre. I viss mån kan skillnaderna bero på kontaminering av provtagningsutrustning. Men sannolikt beror skillnaden på skillnaden i analysmetodik. Vanlig ICP-MS duger inte; det måste till högupplösande instrument. Den halt vi visat är i själva verket den lägsta som hittills publicerats. Det är en allmän erfarenhet att framsteg i provtagning och - framför allt - analysmetodik lett till att uppfattningen om normalvärden för metaller sjunkit. Detta har varit fallet för en så lättanalyserad metall som bly, och det gäller förstås i mycket högre grad för element som - likt katalysatorelementen - förekommer i extremt låga halter. Vi tror alltså att våra värden ligger avsevärt mycket närmare sanningen än de tidigare publicerade. Tidigare resultat måste därför tas med stor reservation. Därmed är det inte heller meningsfullt att överväga huruvida det skett en förändring från 1999 (Lundh et al., manuskript) till 2004 av B-Pt i Västerbotten. Vi fann stigande halter av Pt med ökande ålder. Detta är i överensstämmelse med en italiensk studie av Pt i urin, i vilken halten var högre hos äldre (>40 år) än hos yngre (Iavicoli et al., 2004). Dock måste försiktighet tillrådas vid tolkning av vårt resultat, eftersom gruppen i Norroch Västerbotten 2004 var äldre än den i Skåne 2006-2007, och det samtidigt fanns en systematisk skillnad mellan de två provtagningarna. Då grupperna granskades var för sig fanns ingen ålderseffekt.

8 En del av Pt-exponeringen kommer från Pt i tandvårdsmaterial (Kiilunen och Aitero, under tryckning). Det är emellertid osannolikt att detta gäller i de aktuella grupperna, eftersom de är unga. Frågan skall emellertid utredas vidare. I hela materialet fanns en signifikant korrelation mellan B-Pt och B-Pd. Dock föreligger inte sådan association om de båda geografiska grupperna beaktas var för sig. Det finns alltså skäl att tro, att sambandet inte är reellt, utan beror på den systematiska skillnaden mellan de två provtagningarna. Det finns inga skäl att tro att halterna av Pt skulle innebära hälsorisk för kvinnorna (Kiilunen och Aitero, under tryckning). Palladium B-Pd var i genomsnitt <10 ng/l; om mätvärden under den formella detektionsgränsen beaktas var genomsnittshalten 7 ng/l. Halterna i Norr- och Västerbotten 2004 var högre än i Skåne 2006-2007. Liksom vad gäller Pt bör detta emellertid tas med en nypa salt. Det finns bara ett fåtal andra studier av Pd i blod (Satoh, under tryckning). Hos de 325 svenska ungdomarna från Trollhättan och Uppsala som undersöktes 1994-96 var halten i helblod <200-340 (median <200; 15% över detektionsgränsen) ng/l, medan halten i serum var <200-3.000 (median <200; 36% över detektionsgränsen; n=353) ng/l (Bárány et al 2002a, 2002b och 2002c). Kvoten mellan helblod och serum var 0,55; det fanns ingen korrelation mellan halter i blod och serum. Hos 179 vuxna från Norr- och Västerbotten provtagna 1999 var halten i blodkroppar <140-1.200 (median <140) ng/l (Lundh et al, 2002 och manuskript). I Kalifornien visade ett poolat prov från 282 individer ur den allmänna befolkningen en halt under detektionsgränsen (<100 ng/l; Johnson et al., 1975). I Tyskland visade sju prover halter på 30-80 (medelvärde 50) ng/l (Begerow et al., 1997). Hos gruvarbetare var halten <400 ng/l, liksom hos arbetare i ett Pd-raffinaderi (Johnson et al., 1976). I studier i Tyskland av relationen mellan Pd i urin och trafikintensitet, kunde någon association inte ses (Begerow et al., 1998 och 1999). Man kan alltså konstatera att de halter vi uppmätt är mycket lägre än vad som tidigare rapporterats. Detta beror sannolikt, liksom för Pt, mest på analysmetodik. Vi har anledning tro, att våra värden ligger närmare sanningen än de som tidigare publicerats. Av samma skäl är det inte meningsfullt att jämföra halter i Norr- och Västerbotten 1999 (Lundh et al., manuskript) och 2004. En del av Pd-exponeringen kommer från Pt i tandvårdsmaterial (Satoh, under tryckning). Det är emellertid osannolikt att detta gäller i de aktuella grupperna, eftersom de är unga. Frågan skall emellertid utredas vidare. Det finns inga skäl att tro att halterna av Pd skulle innebära hälsorisk för kvinnorna (Satoh, under tryckning).

9 Rodium Vi fann att genomsnittligt B-Rh var <5 ng/l; om halter under den formella detektionsgränsen beaktas var genomsnittshalten 1 ng/l. Det fanns ingen skillnad mellan Norr- och Västerbotten och Skåne. Det finns inte många tidigare studier av Rh i helblod. Hos de 324 svenska ungdomarna från Trollhättan och Uppsala som undersöktes 1994-96 var halten i helblod <100-380 (median <100; 27% över detektionsgränsen) ng/l, medan halten i serum var <100-580 (median <100; 29% över detektionsgränsen; n=355) ng/l (Bárány et al 2002a, 2002b och 2002c). Kvoten mellan helblod och serum var 0,61; det fanns ingen korrelation mellan halter i blod och serum. Hos 183 vuxna från Norr- och Västerbotten provtagna 1999 var halten i blodkroppar <30-1.900 (median <30) ng/l (Lundh et al, 2002 och manuskript). De halter vi funnit är alltså, precis som för Pt och Pd betydligt lägre än vad som tidigare rapporterats. Vi har anledning tro, att våra halter är närmare sanningen än de som tidigare publicerats. Tack Undersökningen bekostades av Naturvårdsverket och landstingen i Södra Sjukvårdsregionen. Provtagning gjordes av MONICA-teamen i Norr- och Västerbotten, samt i Skåne av Inger Bensryd, Eva Assarsson, Else-Marie Åkerberg och Ulla Andersson. Referenser Bárány E, Bergdahl IA, Schütz A, Skerfving S, Oskarsson A. Inductively coupled plasma mass spectrometry for direct multi-element analysis of diluted human blood and serum. J Anal Atomic Spectrometry 1997;12:1005-9. Bárány E, Bergdahl IA, Bratteby L-E. Lundh T, Samuelson G, Schütz A,Skerving S, Oskarsson A. Trace element levels in whole blood and serum from Swedish adolescents. Sci Tot Environ 2002a;286:129-41. Bárány E, Bergdahl I, Bratteby L, Lundh T, Samuelson G, Schütz A, Skerfving S, Oskarsson A. Trace elements in blood and serum of Swedish adolescents: Relation to gender, age, residential area and socioeconomic status. Environ Res 2002b;89:72-84. http://www.idealibrary.com/links/doi/10.1006/enrs.2002.4351/pdf Bárány E, Bergdahl IA, Bratteby LE, Lundh T, Samuelson G, Schütz A, Skerfving S, Oskarsson A. Relationships between trace element concentrations in human blood and serum. Toxicol Lett 2002c;134:177-84. Bergerow J, Turfeld M, Dunemann L. Determination f physiological palladium, platinum, indium and gold levels in human blood using double focusing magnetic sector field inductively coupled plasma mass spectrometry. J Anal Atom Spectrom 1997;12:1095-8. Bergerow J, Weismüller GA, Turfeld M, Dunemann L. Welche Beitrag liefern Immisionen aus dem Strassenverkehr zur Hintergrundbelastung der Bevölkerung mit Platin unde Palladium? Umweltmed Forsch Prax 1998;3:257 (in German). BETSÄLLD

10 Bergerow J, Sensen U, Weismüller GA, Dunemann L. [Internal platinum, palladium and gold exposure in environmentally and occupationally exposed.] Zentralbl Hyg Umweltmed 1999;202:411-24. Engstrom, E., A. Stenberg, et al. (2004). "Multi-elemental characterization of soft biological tissues by inductively coupled plasma-sector field mass spectrometry." Analytica Chimica Acta 2004;521: 123-135. Farago ME, Kavanagh P, Blanks R, Kelly J, Kazantzis G, Thornton I, Simpson PR, Cook JM, Delves HT, Hall GE. Platinum concentrations in urban road dust and soil, and in blood and urine in the United Kingdom. Analyst. 1998;123:451-4. Iavicoli I, Bocca B, Petrucci F, Senofonte O, Carelli G, Alimonti A, Caroli S. Biomonitoring of traffic police officers exposed to airborne platinum. Occup Environ Med. 2004;61:636-9. Jarvis K, Parry SJ, Piper JM. Temporal and spatial studies on autocatalyst-derived trace elements in the environment. Environ Sci Technol 2001;35:1031-6. Johansson K, Bergbäck B, Tyler G. Impact of athmospheric long range transport of lead, mercury and cadmium on the Swedish forest environment. Water, air and soil pollution. Focus 2001;1:279-7. Johnson DE, Tillery JB, Prevost RJ. Levels of platinum, palladium and lead in populations of southern California. Environ Health Perspec 1975;12:27-33. Johnson DE, Prevost RJ, Tillery JB, Camn DE, Hosenfeld JM. Baseline levels of platinum and palladium in human tissue. US Environmntal protection Agency, Resrach Triangle Park, North Carolina 1976 (EPA-600/1-76-019). Kilunen M, Aitio A. Platinum. I: Nordberg G, Nordberg M, Fowler B. Handbook on the toxicology of metals. Academic Press. In press. Lundh T, Bergdahl I, Hallmans G, Jansson J-H, Stegmayr B, Wennberg M, Skerfving S. Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-99. Slutrapport för projekt 215 0105 inom Nationella Miljöövervakningen. Rapport 021209 från Yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund. Lundh T, Bergdahl I, Hallmans G, Jansson JH, Stegmayr B, Wennberg M, Skerfving S. Concentrations of 13 elements in blood cells in the population of northern Sweden. Manuskript. Petrucci F, Violante N, Senofonte O, Cristaudo A, Di Gregorio M, Forte G, Alimonti A. Biomonitoring of a worker population exposed to platinum dust in a catalyst production plant. Occup Environ Med. 2005;62:27-33. Rodushkin, I., F. Odman, et al. "Multielement analysis of whole blood by high resolution inductively coupled plasma mass spectrometry." Fresenius Journal of Analytical Chemistry 1999;364: 338-346.

11 Rodushkin, I. and F. Odman (2001). "Application of inductively coupled plasma sector field mass spectrometry for elemental analysis of urine." Journal of Trace Elements in Medicine and Biology 2001;14: 241-247. Rodushkin, I., E. Engström, et al. (2004). "Determination of low-abundance elements at ultra-trace levels in urine and serum by inductively coupled plasma--sector field mass spectrometry." Analytical and Bioanalytical Chemistry 2004;380: 247-257. Sato H. Palladium. I: Nordberg G, Nordberg M, Fowler B. Handbook on the toxicology of metals. Academic Press. In press. Stegmayr B, Lundberg U, Asplund K, The events registration and survey procedsures in the Northern Sweden MONICA project. Scand J Publ Health 2003;31 (Suppl 61):9-17. Wei D, Morrison GM. Platinum in road dusts and urban river sediments. Sci Tot Environ 1994;146/147:169-74. Wennberg M, Lundh T, Bergdahl I A, Hallmans G, Jansson J-H, Stegmayr B, Custodio H M, Skerfving S. Time trends in burdens of cadmium, lead, and mercury in the population of northern Sweden. Environ Research 2006;100:330-8. WHO. Platinum. Environmental Health Criteria 125. World health Organization, Geneva, 1991. WHO. Palladium. Environmental Health Criteria 226. World health Organization, Geneva, 2002. 201 pp. ISBN 92 4 157226 4. Zereini F, Skerstupp B, Alt F, Helmers E, Urban H. Geochemical behavior of platinum-group elements (PGE) in particualte emissions by automobile exhaust catalysts: experimental results and environmental investigations. Sci Tot Environ 1997;206:137-46.

12 Tabell 1. Halter av platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh) i blod hos 50 kvinnor i Skåne (20-29 år) och 50 kvinnor i Norr- och Västerbotten (26-29 år). Skåne Norr- och Västerbotten Ålder (medel) 24,3 27,6 Platina (median, range) 1,2 (<1-4,0) 2,4 (<1-5,0) (10:e och 90:e percentilen) (<1; 3,0) (1,0; 4,2) Palladium (median, range) (10:e och 90:e percentilen) Rodium (median, range) (10:e och 90:e percentilen) <10 (<10-33) (<10; 18) <5 (<5-<5) (<5; <5) <10 (<10-33) (<10; 17) <5 (<5-<5) (<5; <5)

13 Tabell 2. Halter av platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh) i blod (ng/l) hos 30 kvinnor i Skåne (20-29 år) och 33 kvinnor i Norr- och Västerbotten (26-29 år), som aldrig har varit rökare. Skåne Norr- och Västerbotten Ålder (medel) 23,7 27,7 Platina (median, range) 1,2 (<1-3,0) 2,4 (<1-5,0) (10:e och 90:e percentilen) (<1; 2,9) (1,2; 3,7) Palladium (median, range) (10:e och 90:e percentilen) Rodium (median, range) (10:e och 90:e percentilen) <10 (<10-33) (<10; 14) <5 (<5-<5) (<5; <5) <10 (<10-17) (<10; 16) <5 (<5-<5) (<5; <5)

14 Tabell 3. Rangkorrelationskoefficienter (r S ) mellan halter av platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor i Skåne (20-29 år) och 50 kvinnor i Norr- och Västerbotten (26-29 år). Pd r S =0,21 P=0,038 Pt Alla Skåne Norr- och Västerbotten r S =0,014 P=0,922 Pd Alla Skåne Norr- och Västerbotten R s =0,14 P=0,329 X X X Rh r S =0,044 P=0,661 r S =-0,028 P=0,846 r S =-0,10 P=0,473 r S =0,077 P=0,444 r S =-0,002 P=0,988 r S =0,032 P=0,823

15 Tabell 4. Rangkorrelationskoefficienter (r S ) mellan halter av platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh) i blod hos 30 kvinnor i Skåne (20-29 år) och 33 kvinnor i Norr- och Västerbotten (26-29 år), som aldrig har varit rökare. Pd r S =0,24 P=0,063 Pt Alla Skåne Norr- och Västerbotten r S =-0,061 P=0,749 Pd Alla Skåne Norr- och Västerbotten r S =0,29 P=0,104 X X X Rh r S =-0,005 P=0,966 r S =-0,063 P=0,743 r S =-0,20 P=0,271 r S =0,083 P=0,516 r S =0,097 P=0,609 r S =-0,027 P=0,883

16 Figur 1. Halter av platina (Pt) i blod (ng/l) hos 100 kvinnor (20-34 år) från Norr- och Västerbotten samt Skåne. 20 15 Frequency 10 5 Mean =1,88 Std. Dev. =1,093 N =100 0-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Pt

17 Figur 2. Halter av platina (Pt) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor (25-34 år) från Norr- och Västerbotten. 12 10 8 Frequency 6 4 2 Mean =2,39 Std. Dev. =1,055 N =50 0-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Pt Figur 3. Halter av platina (Pt) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor (20-29 år) från Skåne. 12,5 10,0 Frequency 7,5 5,0 2,5 Mean =1,36 Std. Dev. =0,872 N =50 0,0 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 Pt

18 Figur 4. Halter av palladium (Pd) i blod (ng/l) hos 100 kvinnor (25-34 år) från Norr- och Västerbotten samt Skåne. 20 15 Frequency 10 5 Mean =7,28 Std. Dev. =7,488 N =100 0-10,00 0,00 10,00 Pd 20,00 30,00 40,00

19 Figur 5. Halter av palladium (Pd) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor (20-34 år) från Norr- och Västerbotten. 12 10 8 Frequency 6 4 2 Mean =9,03 Std. Dev. =6,836 N =50 0-10,00 0,00 10,00 Pd 20,00 30,00 40,00 Figur 6. Halter av palladium (Pd) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor (20-29 år) från Skåne. 15 10 Frequency 5 Mean =5,54 Std. Dev. =7,767 N =50 0-10,00 0,00 10,00 Pd 20,00 30,00 40,00

20 Figur 7. Halter av rodium (Rh) i blod (ng/l) hos 100 kvinnor (20-34 år) från Norr- och Västerbotten samt Skåne. 20 15 Frequency 10 5 Mean =0,97 Std. Dev. =0,458 N =100 0-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 Rh

21 Figur 8. Halter av rodium (Rh) i blod (ng/l) hos 50 kvinnor (25-34 år) från Norr- och Västerbotten. 12,5 10,0 Frequency 7,5 5,0 2,5 Mean =1,09 Std. Dev. =0,525 N =50 0,0-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 Rh Figur 9. Halter av rodium (Rh) i blod (ng/l) hos 100 kvinnor (20-29 år) från Skåne. 8 6 Frequency 4 2 Mean =0,85 Std. Dev. =0,343 N =50 0 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Rh